Nu är Karolinska Universitetssjukhusets nya sjukhusbyggnad högtidligt invigd av kungen och med hedrande närvaro av drottningen.

Jag hade äran att hålla ett tal. Som du kan se här.  Mitt tal kan du också läsa längre ner i inlägget.

 

 

 

Mitt tal:

Ers majestäter. Mina damer och herrar

Ett universitetssjukhus är en viktig plats för livets stora skeenden. Glädje och sorg. Liv och död.Utvecklande patientnära arbete, utbildning, forskning och ständigt nya medicinska landvinningar.

Det är stor glädje att vi idag får fira vårt nya sjukhus och markera starten på en ny era i Stockholms och Sveriges högspecialiserade vård.

Jag minns att jag alldeles efter att de första patienterna flyttade in i detta nya sjukhus träffade en familj med ett förtidigt fött barn som varit med om flytten. De sa att flytten för deras del var en resa från forntid till framtid. Till en modern miljö som skapade trygghet och lät dem vara den familj de drömt om.

Det nya sjukhuset som vi inviger i dag är förstås ett hus, det är också modern medicinteknik, konstnärlig gestaltning. Men det är framförallt den samlade kompetensen som gör sjukhuset. Här finns några av vårt lands främsta sjuksköterskor, fysioterapeuter, undersköterskor, biomedicinska analytiker, läkare, arbetsterapeuter och många andra. Det är de som är välfärdens kärna. De som gör vården möjlig. Varje dag möter de patienter och skapar de största värden – Hälsa. Bot, Lindring. Värdighet. Jag är stolt över den vård som skapas här, över den utveckling som sker, och över den omvårdnad som patienterna får.

I ett samspel med länets hela vårdutbud utvecklas hälso- och sjukvården för invånarna och vi rustar oss för att möta framtidens krav.

Att få hjälp på rätt nivå är en kvalitetsfråga för patienten och en resursfråga för vårt samhälle. Visst är det besvärligt och utmanande att förändra och ställa om en så sammansatt verksamhet som modern hälso- och sjukvård, kanske det mest komplexa mänskligheten skapat. Alla delar behövs – från en väl utbyggd primärvård som hjälper oss patienter i vardagen, till specialiserad vård för olika sjukdomar och tillstånd, till akutsjukvård och som här på Karolinska universitetssjukhuset högspecialiserad vård. Förändringen möjliggör en bättre hälso- och sjukvård nu och i framtiden.

Vi kan känna stolthet men också tacksamhet över den vård som skapas här och inför de möjligheter som öppnas i vårt nya universitetssjukhus.

Ett varmt tack till alla er som på många olika sätt bidragit till att vårt nya sjukhus. Tack!

 

Read more

Idag invigde jag tillsammans med Irene Svenonius och Paul Lindquist Södertäljes nya närakut. Det blir ett lyft, inte minst för barnfamiljer som får tillgång till bra vård för barn varje dag kl 8-22.

Läs mer om var du ska vända dig när du behöver vård i Stockholms läns landsting här

Read more

Åter har en person drabbats av mässling i Sverige. Den här gången i Stockholm. Åtgärder för att stoppa smittspridningen vidtas självklart omedelbart. Och jag hoppas innerligt att patienten återhämtar sig snabbt och att vi slipper ett större utbrott. 
Mässling en allvarlig och i värsta fall livshotande sjukdom, som skördar människoliv runtom i världen. Den kan också leda till allvarlig hjärninflammation. Vi ska vara glada att vi oftast inte behöver tänka på den – men vi ska också komma ihåg varför: Det är ett framgångsrikt arbete med vaccination som gjort att mässling nästan försvunnit från Stockholm och Sverige. Om vi ska lyckas hålla mässlingen borta eller om vi ska få se fler utbrott här hänger på oss som lever här. Vi måste själva ta ansvar för att våra barn är vaccinerade och vi kan också själva se över vårt eget vaccinationsskydd. Att låta vaccinera sina egna barn är inte bara en självklart handling för att skydda dem från mycket allvarliga sjukdomar. Det är också ett sätt att visa solidaritet med andra människor som av medicinska skäl inte kan vaccinera sig eller de minsta barnen som ännu inte hunnit få sin vaccination. 
Det gäller att säkerställa ett gott vaccinationsskydd i samhället. Låt mig peka på några viktiga åtgärder för att säkerställa att mässlingen inte drabbar fler:
Vårdpersonal ska inte utsättas för smitta, eller riskera att smitta andra. Alla som arbetar i vården ska ha skydd mot mässling. Så arbetar vi redan i Stockholms läns landsting.
Budskapet från vården måste vara glasklart: Vaccination hjälper. Vaccination mot mässling är tryggt och beprövat. Vaccination behövs. Vi ska ha 95% vaccinationsgrad. Det har vi i Stockholms län övergripande, men det finns områden som inte alls når upp till den nivån. Där måste vården arbeta än mer intensivt. Vi hade tidigare en vårdcentral som svajade betänkligt i frågan om vaccination och även lät företrädare förmedla en negativ syn på vaccination på föräldraträffar. Det är självklart helt oacceptabelt och den barnavårdscentralen är numera nedlagd.

Nationellt vaccinationsregister behövs. Vi vill att ett nationellt vaccinationsregister skapas där vi alla kan logga in säkert och kontrollera vårt vaccinskydd och se vad som behöver kompletteras. Det är många som inte har koll på vaccinationsläget eller lyckas hålla  ordning på de små vaccinationskorten genom livet.

Mässlingsfri förskola! Fritt val av förskola ska kunna åsidosättas när föräldrar väljer att inte vaccinera sina barn. De barn som löper risk om de utsätts för smitta ska prioriteras. Den förälder som väljer bort vaccination för sitt barn får ta konsekvenserna av det beslutet och kan därför hänvisas till särskilda förskoleplatser i syfte att skydda andra barn.

Ta ansvar för ditt eget vaccinationsskydd. Personer födda i Sverige efter 1980 har oftast ett fullgott vaccinationsskydd med två doser. Personer födda före 1980 eller utomlands kan behöva vaccinera sig. Det är enkelt gjort på närmsta vaccinationsmottagning. Detta är inte minst viktigt om du tänker resa till något land där smittan finns, som Italien eller Grekland.
Read more

Möte med Emma Tonnes, Ung cancer, Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdslandstingsråd och Allan Gaudras, praoelev

Denna vecka har vi haft en praoelev på Liberalernas kansli. Allan, som går i åttonde klass, har fått testa på några av de varierande arbetsuppgifter som förekommer i politiken. Något vi ofta gör är förstås att träffa företrädare för olika organisationer och verksamheter, för att lyssna, lära och föra dialog om viktiga frågor. Idag träffade vi Emma Tonnes, som är generalsekreterare för föreningen Ung cancer, och från det mötet har Allan skrivit ett gäst-blogginlägg:

”Ung cancer: Många drabbade känner sig ensamma”

Jag har deltagit vid ett möte mellan Anna Starbrink och Emma Tonnes, representant för föreningen Ung cancer. Många associerar Ung cancer med ”F*** cancer” men det är inte det enda de arbetar med. Till skillnad från Barncancerfonden och Cancerfonden så arbetar de inte mycket med forskning om cancer utan om det sociala livet för de som har cancer och är mellan 15–35 år gamla. De vill förbättra levnadsvillkoren för de som har cancer i ung ålder. De anser att övergången mellan barncancervården och vuxencancervården är för hård.

Ung cancer har gjort ett test med att en person kommit till Sahlgrenska sjukhuset och arrangerat aktiviteter för de unga cancersjuka på sjukhuset. Personen har även varit som en neutral brygga mellan patient och sjukvårdare. Denna person har gjort det sociala lättare för den sjuka.

Emma Tommes beskriver att det för många som blivit sjuka känts som att livet stannat upp. Och om man blir frisk så får man börja där man var när man blev sjuk. Då hamnar man efter sina kamrater i utbildning. Ung cancer anser också att de närstående till personen som blivit diagnostiserad alltför ofta ses som en resurs och att ingen frågar hur de har det. Det är dessutom väldigt sällan som den diagnostiserade tillfrågas om sin sociala hälsa. Om patienten fyller arton under sjuktiden så kan det vara så att den inte har någon inkomst och vårdnadshavare har ingen rätt till VAB. Ung cancer framhäver att det inte är något fel på själva behandlingen av cancer utan att det är livet runtomkring som är ett problem. Det framkom också under mötet att det inte är möjligt att välja i vilket län man vill vårdas men däremot kan man välja mellan olika EU-länder. Ett annat problem är att drabbade ofta känner sig ensamma. I synnerhet killar.

För att sammanfatta så tycker jag att Ung cancer verkar vara en bra organisation som tänker på det som kanske inte är det mest uppenbara när man tänker på cancervård.

Allan Gaudras

Read more

Tiotals vårdkontakter, många nya ansikten och mycket ”spring” hemma: Vardagen för äldre i vården kan vara komplex och förvirrande. Liberalerna vill genomföra en genomgripande reform som ska ge äldre en sammanhållen vård. Med Vårdval senior och fast husläkare ska alla äldre ha frihet att välja vård. För att förverkliga reformen fullt ut krävs både landstingets och kommunernas medverkan.

Äldre människor är vårdens vanligaste patienter i Sverige, men vi är alldeles för dåliga på att ge dem en vård som håller ihop. Det är inte de äldre som ska behöva samordna vården med tiotals vårdkontakter, det är vården som ska samordnas för de äldre. Därför föreslår vi ett gemensamt Vårdval senior för både sjukvård och kommunal omsorg, där den äldre kan välja en vårdgivare de har förtroende för. Jag hoppas att många kommuner vill medverka – att riva gränsen mellan kommun och landsting för de äldres skull blir en valfråga för oss.

 

Vårdval seniorvård: ett gemensamt och sammanhållet vård och omsorgsutbud för länets äldre invånare

Seniorvården ska ansvara för sammanhållningen, utan att göra avkall på valfriheten. En person som behöver äldreomsorg och/eller exempelvis geriatrisk vård erbjuds automatiskt att välja ett sammanhållet paket av vård och omsorg som kan omfatta:

  • Avancerad sjukvård i hemmet
  • Primärvårdsrehab/hemsjukvård
  • Geriatrik
  • Palliativ vård
  • Kommunal äldreomsorg

Insatsernas sätt sedan in utifrån de aktuella behoven. Utbudet kan utformas inom en och samma vård- och omsorgsgivare, eller länkas samman genom nätverk av mindre aktörer för att möta invånarnas önskemål och behov.

Reformen bygger på kommunernas medverkan för att kunna förverkligas fullt ut. Reformen kommer därför kunna genomföras stegvis i de kommuner som önskar delta. Liberalerna Stockholms län har antagit ett välfärdspolitiskt program som anger att ”landstinget och länets kommuner ska samarbeta för att eftersträva gemensamma lösningar för ökad valfrihet i vård och omsorg, exempelvis för äldre.”

Fast husläkare: Viktigast för äldre med komplexa vårdbehov

Alla människor ska ha rätt till en egen, namngiven, fast husläkare. För den som har stora behov med många inblandade vårdgivare ska husläkaren fungera som en samordnare.

Primärvården organiseras utifrån de fasta husläkarna och rustas att ta ett större ansvar för att möta och behandla fler vårdbehov än i dag. Patienten väljer sin fasta husläkare. Den fasta husläkaren har när det är aktuellt samordning med vårdgivaren inom Vårdval Senior.

Även andra specialister än allmänläkare ska kunna vara fasta husläkare, för äldre med många sjukdomar kanske en geriatriker är att föredra. Det kan då kombineras med Vårdval Senior.

Jag, Anna-Lena Johansson och Amelie Tarschys-Ingre presenterade Liberalernas förslag för Mitti:

De går till val på vårdval för gamla

Read more

Läkare och andra i vården måste få mer  tid att träffa patienter. Det en anledning till att också läkares arbetstid ska kunna schemaläggas i större utsträckning. Självfallet ska planeringen av vården ske lokalt på varje arbetsplats – med patienternas bästa för ögonen.

Schemaläggning för läkare är en kontroversiell fråga. När vi inför möjlighet att schemalägga läkares arbetstid i större utsträckning i Stockholms läns landsting hade jag önskat att processen hade sett annorlunda ut. Tyvärr har kommunikationen brustit och många läkare har uppfattat det som en stelbent regel som införs centralt i landstinget. Så ska det inte vara.

Från min och Liberalernas sida har vi strävat efter en reform där läkare ska kunna arbeta bättre tillsammans med sjuksköterskor och andra, i team runt patienten. Då behöver läkare vara på plats enligt ett schema i större utsträckning än i dag. Konkret innebär förändringen som Alliansen beslutat att några ytterligare timmar av dagen, mellan kl 17 och 21, kan schemaläggas. Den totala tid då man har schemalagda läkare kan därmed vara mellan kl 07 och 21 – det betyder inte krav på att det alltid måste vara läkare på plats under alla de timmarna om inte verksamheten har sådana behov). Hur detta utformas måste alltså avgöras lokalt.

Det är verkligen inte bra att kommunikation och genomförande så här långt inte direkt präglats av lyhördhet inför verksamhetens behov och synpunkter från vårdens medarbetare, läkarna själva. Dock finns det tydligt formulerat i ett ärende som behandlades redan i maj 2017, där slås det fast att ”Läkarkompetensen är central i många verksamheter. Att läkare finns på plats större del av dygnet kan påverka effektivitet, patientsäkerhet och arbetsmiljö positivt. I vissa verksamheter kan det dock vara fullt tillräcklig med läkare som arbetar jour eller är i beredskap och kan inställa sig vid behov. Det är behoven i respektive verksamhet som avgör om läkare behöver schemaläggas större del av dygnet än idag eller ej.” Dock har uppenbarligen ett annat förhållningssätt präglat processen. Det är mycket beklagligt. Nu förtydligas och modifieras införandet av schemaläggningen. Det är bra. Jag beklagar att man från landstingets sida inte lyckats vara tydligare tidigare. Ett förtydligande gör vi dock från Alliansen idag i en debattartikel i Svd  och därutöver ges en tydlig information till landstingets sjukhusledningar genom vår landstingsdirektör.

Avsikten med schemaläggning av läkare är inte att spara pengar. Det är heller inte att vi politiskt ska börja centralstyra arbetstiderna på detaljnivå. Det är de lokala behoven som ska avgöra: Vilken vård bedriver man, när behöver den vara öppen, när behöver läkare finnas på plats, hur gör man det på bästa sätt? Det är något som ska avgöras lokalt efter dialog på arbetsplatsen.

 

Read more

Nyligen hade jag förmånen att få besöka Sollentuna sjukhus tillsammans med kommunalråd Anna-Lena Johansson. Sjukhuset är ett av alla sjukhus i länet som vi rustar upp till moderna, anpassade lokaler för en patientnära vård.

Det ligger i ett vackert parkområde nära stationen och centrum. Grundkonceptet för sjukhuset är sammanhållen vård. Hit kommer vi få en ny närakut, tillgång till labb, röntgen men framförallt geriatrikplatser. I framtiden kommer det även fyllas på med fler specialistvårdsplatser som kan ha nära koppling till geriatriken. Allt för att få en smidig vårdkedja för de äldre patienterna.

Än är det fortfarande en stor byggarbetsplats men konceptbilderna visar hur vackert det kommer bli med naturmaterial och stora fönster genomgående i hela huset. Locum som står för renoveringen samarbetar också med kulturförvaltningen för en konstnärlig gestaltning.

Det har redan visats stort intresse för att bla få arbeta i sjukhusets nya tillagningskök. För patienter som kommer vara inneliggandes länge på geriatriken känns det extra fint att de kommer erbjudas ordentlig mat tillagad på plats.

Uppdatering: Läs gärna en artikel om sjukhuset här.

Read more

Nu är den nya dygnet runt-jour för hjärtpatienter på plats vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Genom den nya jouren stärks kranskärlsvården och omhändertagandet av patienter i de södra delarna av Stockholm.

Tidigare har patienter med akut hjärtinfarkt, och i behov av snabb kranskärlsröntgen, på jourtid fått genomgå den undersökningen på Karolinska i Solna. Nu kommer patienter som bor i de södra delarna av Stockholms län kunna tas om hand om direkt i Huddinge. Att få vård snabbt och tidig intervention är en viktig faktor för hur utgången blir. Med den nya jouren blir vården för hjärtinfarktpatienter ännu mer jämlik, oavsett om man bor i södra eller norra delarna av Stockholms län.

Stockholms hjärtsjukvård är bland den bästa i hela landet, och det gäller även Karolinska i Huddinge. I Swedehearts senaste rankning hamnade Karolinska Huddinge på en delad tredjeplats bland alla sjukhus i Sverige.

Här kan du läsa mer om dygnet runt-jouren i Huddinge:

http://karolinska.se/om-oss/centrala-nyheter/ny-dygnet-runt-jour-for-ballongvidgning-pa-karolinska-huddinge/

 

Read more

Idag är det internationella kvinnodagen. Då vill vill uppmärksamma en viktiga kvinnofråga – rätten att välja gynekolog.

De viktigt valen i livet gör vi bäst själva, inte minst när det handlar om vår hälsa och våra kroppar. Stockholmskvinnorna har möjlighet att fritt välja vilken gynekolog de önskar uppsöka när de har underlivsproblem eller kanske behöver få en medicinsk abort utförd. Många nya vårdgivare har tillkommit efter att vårdval gynekologi infördes för några år sedan. Det är en stor frihetsreform som stärkt kvinnors egenmakt.

Nu hotas friheten att välja. Socialdemokraterna har aviserat att de vill avskaffa vårdval gynekologi om de vinner valet i september. Det är en djupt kvinnofientlig politik och jag tänker kämpa för att den aldrig förverkligas.

Makten över våra kroppar handlar också om makten att få välja och välja bort gynekologer. Vi ska inte tillbaka till den tid när utbudet av vård var betydligt mindre och möjligheten att välja starkt begränsad.

#mittvalgyn

 

Read more

Sverige ska ha en human flyktingpolitik som sätter människors skyddsbehov och asylrätten främst. Att säkerställa att människor får sin sak prövad i en individuell och rättssäker process är självklar uppgift för Ett land som vill leva upp till de mänskliga rättigheter. Jag är övertygad om att flyktingpolitiken blir viktig i årets val och det finns mycket som behöver förändras. Inte minst gäller det att stärka barnens situation.  

Människors skyddsbehov ska avgöra om man får stanna eller inte. Den som inte anses ha behov ska inte heller stanna i Sverige. Jag förstår att det finns många människor som lever i stor utsatthet och därför prövar möjligheterna i andra länder, som Sverige. Men det är de som har skyddsbehov som ska ha rätt att stanna här.

Men asylrätten handlar inte bara om att migrationsverket ska fatta ett beslut. Den innebär att man måste få en individuell och rättssäker prövning av sina skyddsskäl. Det gäller alla, inte minst barn. Det bekymrar mig om Sverige inte lever upp till detta tillräckligt väl idag. Det finns all anledning att lyssna till kritiken och agera för att stärka barnens ställning i processen.

Jag menar att vi behöver se över hur asylprocessen fungerar, särskilt för barn och unga. Att allt inte blev bra i samband med att så många människor sökte sig hit hösten 2015 kan nog alla se. Men nu behöver vi kritiskt granska hur väl Sverige lever upp till krav på rättssäkerhet i asylprocessen och vidta åtgärder för att säkra att var och en får sin sak prövad. Det behövs en ordentlig genomgång för att möta den allvarliga kritik som framförts.

Council of Europe  ‪kritiserar Sverige för våra långa väntetiderna som särskilt besvärande för barn och unga. Det måste vare en plågsam tillvaro att sväva i ovisshet om ens framtid i Sverige. Det är därför angeläget att korta handläggningstiderna. Svårigheterna för famljer att återförenas är ett annat område där Sverige inte är tillräcklig bra. Även där kritiserar Europarådet Sverige och uppmanar oss att låta familjer återförenas. Det är lätt att föreställa sig vilka svårläkta sår som trasar sönder barn som håll åtskilda från föräldrar och syskon. Det är inte värdigt Sverige att behandla barn på det sättet. Familjeåterförening är en fråga som Liberalerna drivit på, men tyvärr inte fått gehör för i riksdagen. Kritik tuktas också mot utformningen av Sveriges medicinska ålderskontroller som de menar är alltför trubbiga och borde blir mer multidiciplinära. Där kanske Sverige kan lära av andra länder?

Barn måste betraktas som individer med egna mänskliga rättigheter och egna skyddsskäl. De har också rätt att få sina egna asylskäl prövade. Barnperspektivet måste stärkas i asylprocessen. Barnombudsmannen skriver i en rapport där de intervjuat 600 barn om asylprocessen att deras barnspecifika asylskäl inte kommit fram. Det kan handla om så allvarliga saker som hot om barnäktenskap, risk att tvingas bli barnsoldater i krig, könsstympning och så vidare. Så kan vi inte ha det.

Dessutom pekar Barnombudsmannen på att asylutredningarna inte är barnanpassade och föreslår att barnanpassade utredningsenheter inrättas på Migrationsverket och att barn borde höras av utredare med särskilt barnkompetens. Klokt, tycker jag.

Asylsökande behöver och har rätt till juridiska ombud i asylprocessen. Men kritiken mot kvaliteten på ombudens insatser är stundtals stenhård. Nyligen uppmärksammades hur ett ombud missat att lämna in handlingar i tid vilket gör att individen inte kan få sin sak prövad. Detta är en skandal som verkligen skadar enskilda människor. Det måste granskas seriöst och kvalitetens stärkas. Inte minst viktigt är det när det är barn som är i händerna på juridiska ombud med bristande kompetens och intresse. Det minsta man kan begära är väl att Migrationsverket anmäler de som missköter sig till advokatsamvundet. Det är lätt att hålla med Advokasamfundets generalsekreterare Anne Ramberg i Ekot den 19 februari i år.

”– Om Migrationsverket, medvetet eller omedvetet, underlåter att informera oss om brister i handläggningen från advokater så är det allvarligt. Detsamma gäller om domstolarna underlåter att berätta för oss att advokater inte kommer in i tid med överklagan till exempel, säger Anne Ramberg.”

Om jag fick önska skulle skyddet för barns mänskliga rättigheter stärkas på en rad punkter i flyktingpolitiken.

 

Liberalernas flyktingpolitik i korthet:

  • Varje människa har rätt att söka asyl
  • Varje människas skyddsskäl avgör om man har rätt att få asyl
  • Ventiler behövs som gör att personer utan asylskäl kan få stanna på grund av ömmande omständigheter
  • EU:s länder ska ha gemensamma asylregler
  • Fler lagliga vägar behövs till EU
  • Fler kvotflyktingar måste få skydd
  • Splittra inte barnfamiljer
  • Korta handläggningstiderna för asylansökningar
  • Obligatorisk samhällsinformation och svenskundervisning under asyltiden
  • Sverige ska tillsammans med EU och FN underlätta återvändandet
Read more