Regeringen har lagt utredningen om organdonation (SOU) i byrålådan och helt frankt meddelat att det inte blir nåt av med utredningens förslag på ett tag. Det är bedrövligt. De juridiska svårigheterna måste man förstås aktivt söka lösningar på. Och det är viktigt att det blir gjort. Sverige borde kunna fördubbla antalet donationer från avlidna. Men det kräver politiska vilja, som tyvärr verkar saknas i regeringen.

I Stockholm har vi kommit rätt långt, men även vi kan och ska göra mer. Därför startar nu Karolinska universitetssjukhuset Stockholms nya centrum för organdonation. Jag är övertygad om att det kommer att utveckla arbetet med organdonationer ytterligare.

Jag blir rätt sorgsen när jag tänker på alla dem som väntar på donation förgäves, som inte hinner få transplantationen i tid. Och jag blir upprörd när personer som plötsligt avlider och vården inte står redo att tillvarata organ som kan rädda andras liv. Självklart ska individens önskan efterföljas. Jag vill tipsa om ett fint radioprogram där pappan till en pojke som dog utan att transplantationen blev möjligt. Det visar så tydligt hur utsatt patienterna och deras anhöriga är när sjukdomen är svår.

Undersökningar visar att donationsviljan är hög i befolkningen, men samtidigt placerar sig Sverige under genomsnittet i Europa när det gäller donationsfrekvens, framgår av utredningen.

Mycket tyder alltså på att svenskarna har en positiv syn på att donera sina organ och en plötsligt skulle mista livet. Men ändå är vi inte tillräckligt bra på att genomföra transplantationer. Bristen på organ är stor. Idag står fler än 700 personer i kö för att få donerade organ. Många av dem väntar förgäves. Jag ser det som en viktig etisk fråga att försöka rädda fler liv genom organdonationer, med bibehållen respekt för individens egen vilja om en sådan uttryckts. Och självklart behövs en stor respekt för att människor har olika inställning och syn på döden och kroppen efter döden.

Därför är jag så angelägen om att donationsutredningens kloka förslag ska förverkligas. Bland annat innebär det att man kan fortsätta vårda i syfte att kunna genomföra en organdonation. I dag får vård bara ges för patientens skull och det innebär att insatser inte kan göras enbart i syfte att möjliggöra donation.

Själv vill jag också gå länge och ändra perspektivet så att vården kan utgå från att människor vill donera snarare än så det är idag att anhöriga i praktiken måste tolka viljan som positiv om det ska ske någon donation, förutsatt att den avlidne själv inte tidigare registrerat sin vilja i donationsregistret. utgångspunkten är redan idag att människor förväntas vara positiva till organdonation, med möjligheten till veto för anhöriga. Men i praktiken fungerar det snarare så att ingen donation görs utan anhörigas samtycke. Det handlar alltså främst om en attitydförändring i hur vården förhåller sig till frågan om donationer när den ställs till de anhöriga.

Jag tycker vi ska försöka underlätta för de anhöriga från den pressen när de kanske just fått livets mest överrumplande och smärtsamma besked att en närstående har gått bort i förtid. Fortfarande ska den enskildes vilja respekteras.

Även om utredningen inte föreslår den förändring som jag förespråkar finns det andra viktiga förslag som behöver förverkligas. Jag hoppas därför att regeringens saktfärdighet kan bytas mot engagemang och vilja att utveckla vården för svårt sjuka människor som behöver transplanteras. Det finns liv att rädda, Annika Strandhäll!

Läs gärna min debattartikel i Aftonbladet.

Read more

Från en frisk och fullt arbetande – till att bli trött av minsta ansträngning. Från ett aktivt socialt liv, till att vara bunden till hemmet nästan konstant. Från ett liv i full rörelse till en tillvaro där en kort, långsam promenad är det mesta man orkar med. Från en självständig tillvaro – till ett liv med en begränsad frihet.

ME/CFS eller kronisk trötthetssyndrom slår hårt mot dem som drabbas. Och svensk vård är otillräcklig. Jag skriver på SVTdebatt tillsammans med Liberalernas Anna Mårtensson från Jönköping om vikten av att utveckla vård för dem som drabbas av ME/CFS. Många drabbas av sjukdomen och lider i det tysta. I Stockholm har vi utvecklat vården, men i landet i stort är möjligheterna alltför små för de drabbade att få specialistvård. Det måste förändras om vi ska kunna tala om jämlik vård.

Läs vår artikel här.

 

 

Read more

13 personer har smittats av mässling i Göteborg, och kanske har smittan också spridits till Västerbotten, rapporterar Norran idag. Fler är att vänta. Men förhoppningsvis slipper vi en riktigt stor smittspridning. Utbrottet väcker många tankar. Bland annat är det fler som börjar fundera på sitt eget skydd och kanske försöker ta reda på hur det var med vaccinationen i barndomen.

Själv tänker jag på vilka politiska initiativ som behövs för att öka vårt skydd mot mässling och andra allvarliga sjukdomar. Tillsammans med mina liberala kollegor Jonas Andersson, Gilbert Tibro och Lina Nordqvist skriver jag i SvD om några förslag för att stärka vaccinationsgraden och utveckla skyddet mot allvarliga sjukdomar.

Vi presenterar en rad förslag i artikeln:

”Nu handlar det om mässling, men vikten av vaccination gäller förstås även andra smittsamma sjukdomar. För att se till att så många som möjligt får detta skydd mot livsfarliga sjukdomar har vi liberaler en rad förslag.

  • Höj vaccinationsgraden över 95 procent. Uppföljningen måste förbättras. Riktade kampanjer med information och vaccination ska genomföras i områden med låg vaccinationstäckning. Detta ska vara ett tydligt åliggande för sjukvården och kommunerna tillsammans.
  • Fritt val av förskola ska kunna åsidosättas när föräldrar väljer att inte vaccinera sina barn. De barn som löper risk om de utsätts för smitta ska prioriteras.
  • Hälso- och sjukvården ska ha tydliga krav att kommunicera om vaccinationer utifrån vetenskap och hälsa, och landsting/regioner måste säkerställa att barnhälsovården arbetar för vaccinationer. Annars ska man ha rätt att säga upp avtalen. Vaccinskepsis hör inte hemma på barnavårdscentraler.
  • Nya vaccin ska införas skyndsamt efter professionell bedömning. Närmast står HPV för pojkar, en smitta där spridningsrisken ser annorlunda ut, men även vattkoppsvaccin bör övervägas.
  • Medarbetare i vården behöver vara vaccinerade mot de smittor där skydd erbjuds i nationella program. Regelverket behöver ses över, och arbetsgivarna erbjuda kompletterande vaccination vid behov till alla som kommer i kontakt med patienter. Ingen ska av misstag bli smittbärare på till exempel en avdelning med nyfödda, sjuka äldre eller cancersjuka.”

Läs gärna vår artikel i SvD.

Vad gör då regeringen i ett läge när vi inom loppet av ett år haft två utbrott av mässling? Ingenting, är det dystra svaret. En märkligt tillbakalutad attityd är allt som ansvarig minister Annika Strandhäll förmår uppvisa. 

 

Read more

Jag och min familj är aktiva i en kollektivhusförening. Det är ett roligt och smidigt sätt att få vardagen att fungera. Och på köpet har vi fått många grannar som blivit våra vänner.

Hjärtat i kollektivhuset är vårt kök och vår matsal. Där lagar och äter vi på vardagkvällarna under skolterminerna. Det sparar tid, kanske också pengar och ger tillfälle till trevligt umgänge.

Jag har berättat om kollektivhuslivet tidigare här på bloggen. Läs gärna mitt tidigare inlägg. 

Nyligen kom TT hem till oss för ett samtal om hur det är att bo i kollektivhus. I olika tidningar runt om i landet kan man nu läsa artikeln. Läs gärna du också! Här är en länk till GP (den är bakom en betalvägg). Du kan också klicka på bilderna nedan så kan du läsa samma artikel införd i Borås tidning.


Read more

Nytt år och högsta fart i utvecklingen av vården. Först ut är flera Närakuter som öppnat dit vuxna och barn kan vända sig för att få hjälp med akuta sjukdomar och olycksfall som inte är livshotande, men där vårdcentralen eller husläkarjouren inte räcker till. Näraktuerna har både lab och röntge. Några av dessa är fortfarande under uppbyggnad men inom kort kommer de att vara fullt utrustade från kl 08.00-22.00.

  • Närakut Haga vid Karolinska Solna fått utökat uppdrag och tar nu även emot barn.
  • Närakut Handen har fått utökat uppdrag som närakut.
  • Lättakuten vid Huddinge sjukhus har blivit Närakut Huddinge med utökat uppdrag och nytt namn
  • Närakut Järva finns kvar men drivs från och med nu av SLSO, landstingets egen primärvårdsorganisation.
  • Närakut Löwenströmska, Upplands Väsby har fått utökat uppdrag.
  • Närakuten Nacka finns kvar men har nu öppet på kvällstid även med röntgen.

Snart öppnar nya närakturer:

  • februari Närakut Danderyd vid Danderyds sjukhus.
  • april: Närakut Rosenlund på Söder
  • våren: Närakut Södertälje
  • hösten: Närakut i innerstaden
Sammantaget blir det alltså tio närakturer under året och i planerar att starta ytterligare två framöver.
Ambitionen är att näraktuernas ska avlasta de stora akutsjukhusen som behövs när man blir livshotande sjuk. För de flesta av oss är dock husläkarmottagningen bästa stället att söka sig till om det inte krävs akuta vård. Det finns också husläkarjourer att vända sig till.

På bilden ser ni mig och Allianskollegorna Gustav Hemming Ella Bohlin och Marie Ljungberg Schött med en karta över de beslutade närakuterna.

Read more

2017 har varit både ett förfärligt och ett fantastiskt år. Det kanske alla år är? Jag listar några toppar och dalar, sånt som både varit svårt och roligt men betytt mycket för mig:

Härligast: när jag och familjen reste till Tokyo och upplevde Japan tillsammans. Att resa med barnen är fantastiskt utvecklande både för dem och för oss vuxna. Nya kulturer, språk, strapatser, valutor och framförallt möten med människor som både är som vi men ändå så olika. Sådana upplevelser vill jag gärna ge mina barn.

Tokyo, en underbar blandning av modernitet, utveckling och tradition. Jag vill gärna återvända.

Intressantast: Att leda och slutföra arbetet med Välfärdskommissionen och den omfattande idéutvecklingen som ledde till att Liberalernas landsmöte kunde anta ny politik inom välfärdsområdet.

Jag argumenterade på landsmötet för en modern sjukvårdspolitik och för att Liberalerna ska stärka sin profil ytterligare inom välfärdsområdet.

Hemskast: utan tvekan terrorattacken på Drottninggatan när min tioåriga dotter befann sig där, på Skandiabiografen, med sina skolkamrater. De togs väl om hand av Cityakutens medarbetare. Det var årets värsta timmar.

Terrorattacken skakade om vår stad ordentligt men lockade också fram det bästa ur stockholmarna som på så många sätt visade att vi är starka tillsammans. Mängder med blommor östes över lejonen som blivit min nya favoritsymbol för Stockholm. Tyvärr har nog också rädslan bitit sig fast i många av oss.

Nyaste familjemedlemmen: Siri flyttade hem till oss i augusti och familjen blev alldeles komplett (somliga anser dock att det fattas både hund och ödla :))

Siri är en söt katt med hög integritet och milt överseende uppsyn inför allt vad familjens människobarn tar sig för. Hon blev snabbt en självklar och älskad familjemedlem.

Största förlusten: älskade Inga-Greta, min svärmor och barnens farmor gick bort i våras. Hon var en enastående kvinna, handlingskraftig, kreativ, generös, kärleksfull. Vi saknar henne så. Läs gärna hennes barns fina minnesord i DN.

Nu får vi vila i minnena av en enastående kvinna. Hon begravdes vid sin make i Uppsala.

Roligaste uppdraget: På Liberalernas landsmöte blev jag återvald till partistyrelsen. Och i december valdes jag in som ny i partiledningen. Det är jag både glad och ivrig inför men känner samtidigt ett enormt ansvar inför valåret.

Det ska bli roligt att få vara en del av Liberalernas partiledning tillsammans med Jan Björklund, Helene Odenjung, Maria Arnholm mfl.

Bäst som landstingsråd: Att vi har startat så många nya inslag i länets sjukvård. Södertäljes nya sjukhusbyggnad invigdes, nya Närakut Haga i Solna startade, liksom nya specialistcentra, Psykiatri Sydväst har flyttat in i nya, moderna lokaler i Huddinge sjukhus, Bröscentra har startat vid Södra station, Nytt diagnostiskt centrum invigdes på Danderyd sjukhus osv.

Invigning Södertälje sjukhus 2017-03-09

Det blev en högtidlig invigning av Södertäljes nya sjukhusbyggnad tillsammans med Prinsessan Sofia mfl.

Ser mest framemot 2018: Valet! Jag är så stolt och tacksam för att jag vann Liberalernas provval till landstingslistan och att jag fick medlemmarnas förtroende att toppa alla listorna i Stockholms stad. Jag har dessutom med mig bästa dreamteamet på listan. Det ska bli då roligt att driva valrörelse tillsammans.

Vid min sida i valrörelsen i Stockholm har jag Cecila Elving, Daniel Forslund, Pär Hommerberg och Anna Horn. Jag är så glad för detta kompetenta och roliga team.

Nu lämnar vi 2017 och laddar för ett nytt år som jag vet kommer bli minst lika händelserikt. Jag önskar er alla ett riktigt gott nytt år!

Read more

Från den 1 januari 2018 får alla vårdcentraler i Stockholms län möjlighet att erbjuda digitala vårdmöten till sina patienter, så att stockholmarna kan välja att nå vården på nätet. Detta har jag och mina landstingsrådskollega innovationslandstingsrådet Daniel Forslund jobbat för länge och det känns roligt att vi äntligen kunnat fatta de politiska beslut som krävs.

Videobesök ges samma besöksersättning som ett fysiskt besök. En ny mobilapp ska utvecklas för vårdens e-tjänster och för landstingets egen primärvård. Samtidigt utvidgas vårdgarantin så att den även omfattar digitala kontakter.

En modern vård ska självklart utnyttja den moderna tekniken för att underlätta vardagen – som så många andra branscher redan gör. Från och med nu kan alla vårdcentraler börja bygga upp de nya tjänsterna. Videobesök och andra digitala vårdmöten kan inte ersätta alla fysiska läkarbesök, men är ett viktigt komplement som gör vården mer tillgänglig och individanpassad för mig som patient. Detta är ett viktigt steg i vårt arbete med att stärka och modernisera primärvården.

Patienterna vill förstås inte bara kunna välja vem man besöker i vården, utan också hur man genomför sitt besök. Ofta behöver man träffa sin läkare på plats, men ibland vill man slippa onödig restid vid ett enkelt återbesök och hellre möta läkaren via video, telefon eller chatt. Därför öppnar vi nu upp fler digitala kontaktvägar till vården utöver de som redan finns, och utvidgar vårdgarantin så att alla patienter garanteras en god digital tillgänglighet där vården alltid finns i din mobil,

Under året som gått har Stockholms läns landsting låtit nio vårdcentraler pröva möjligheten att erbjuda videobesök, och utvärderingen visar att denna nya möjlighet uppskattades av både patienter och vårdpersonal. Mest positivt var att det sparar värdefull tid för patienten när ett återbesök kan göras digitalt utan restid, samt att det skapar trygghet när man kan nå sin egen husläkare oavsett vart man själv befinner sig. Utifrån de positiva erfarenheterna har hälso- och sjukvårdsnämnden nu beslutat att införa digitala vårdmöten som en naturlig del i landstingets vårdutbud.

Digitala vårdbesök kan göra vardagen enklare för stressade småbarnsföräldrar. Men jag tror att den främsta vinsten med de digitala vårdbesöken sker dock för personer som har svårt att ta sig till vården eller har besvär att genomföra vårdbesök av andra skäl: personer med funktionsnedsättningar, svårt sjuka eller infektionskänsliga individer.

I förändringarna som genomförs under 2018 ingår:

Vårdgaranti för digital tillgänglighet 
Landstingets invånare ska ges möjlighet att välja hur de vill kontakta vården, där fysiska besök och e-tjänster, telefon eller videobesök ska ses som naturliga och komplementära delar av vårdutbudet. Alla vårdcentraler måste erbjuda en god digital tillgänglighet, där webbtidbokning, eFrikort, förnyelse av recept och möjligheten att läsa sin egen journal via nätet blir obligatoriska e-tjänster från 2018.

Primärvårdsapp och 1177-app för vårdens e-tjänster 
En mobilapplikation för att enklare kunna hitta rätt i vårdutbudet i SLL utifrån olika vårdbehov är under utveckling, tillsammans med en primärvårdsapp för landstingets egna vårdcentraler. I appen, som lanseras under första kvartalet 2018, kommer patienterna i ett första steg kunna boka och omboka besökstider, genomföra videomöten och få möjlighet att kontakta vården digitalt.

Nytt ersättningssystem och patientavgifter för digitala vårdbesök  
Från den 1 januari 2018 får samtliga vårdcentraler och husläkarmottagningar i länet möjlighet att erbjuda videomöten med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller socionom. Riktlinjer kommer att tas fram för att beskriva hur och när ett digitalt kan genomföras. Patientavgiften för digitala besök blir densamma som för fysiska besök.

 

Jag önskar er alla ett gott nytt år med många nya möjligheter och en fortsatt stark utveckling av hälso- och sjukvårdens digitalisering som ger oss patienter många stora fördelar. 

Read more

Återigen pågår ett mässlingsutbrott i Sverige. Låt oss hoppas att det inte får ännu större spridning och att de som drabbats snabbt återhämtar sig. I Sverige tillhör mässling ovanligheterna, men ändå har vi bara i år haft två utbrott i landet. Den låga förekomsten är ingen slump utan beror på att vi har en hög grad vaccinerade invånare. Vi måste upprätthålla detta utmärkta skydd för vår folkhälsa. Igår deltog jag i ett samtal om detta i Aktuellt.

Ändå möter jag idag alltfler, om än fortfarande få, vaccinationskritiska röster. I Stockholm har till och med en barnavårdscentral avrått föräldrar från vaccination. Den BCV avvecklar nu sin verksamhet. Men tankegodset att vaccination inte behövs eller rent av är skadligt finns förstås kvar ändå.

De föräldrar som väljer bort vaccination för sina barn tar på sig ett mycket stort ansvar inte bara för de egna barnens hälsa. Även alla barn som antingen är så små att de ännu inte hunnit få mässlingvaccination eller som av medicinska skäl inte kan vaccineras.

Som förälder har det för mig varit helt självklart att mina barn ska vaccineras enligt det svenska vaccinationsprogrammet. Och därtill har vi köpt till tbe-vaccination eftersom vi rör oss i fästingtäta områden. Mitt eget vaccinationsskydd fick jag i huvudsak under 70-talet, men jag har inte helt och fullt koll på mina egna vaccinationer. Och det har jag märkt gäller även för många i bekantskapskretsen. Här behöver vi skapa bättre möjligheter att samla informationen om våra vaccinationer.

I framtiden hoppas jag att vi får än mer utvecklade vaccinationsprogram i Sverige. I närtid måste hov-vaccin även ges till pojkar. Framöver har jag förhoppningar om att även vaccin mot vattkoppor ska ges till alla, jag vet att det pågår diskussioner om detta och självklart måste förutsättningarna värderas noga med individens bästa på kort och lång sikt för ögonen. Dock kan jag konstatera att man redan i många år haft detta som en del av det amerikanska vaccinationsprogrammet.

Jag vill föreslå ett antal åtgärder för att säkra att vi har ett bra vaccinationsskydd i Sverige.

  • Skydda de barn som av medicinska skäl inte kan vaccineras. Låt dem som väljer bort vaccin anpassa sig genom att begränsa deras rätt att fritt välja förskola. De bör vara på förskolor där de inte riskerar att bidra till smittspridningen.
  • Skapa digital tjänst där vår egen vaccinationsdokumentation samlas som en del av våra journaler på nätet.
  • Ingen samvetsfrihet för vaccinationsmotståndare. Personal som arbetar i barnhälsovården ska vara skyldiga att arbeta för att alla barn som kan ska vaccineras.
  • Utveckla svenska vaccinationsprogrammet så att vi kan få ett bättre skydd mot fler sjukdomar. Närmast gäller det hpv-vaccin för pojkar.
Read more

Oönskade händer på kroppen, kommentarer, och rena övergrepp: Berättelserna som når oss från vården under den ständigt växande #metoo-rörelsen är förfärliga. Ingen hade förstås trott att vården skulle vara undantagen sexuella trakasserier, men som i andra miljöer som har hamnat i fokus är det nog många som med mig reagerar med ilska, sorg och besvikelse. Omfattningen och arten av övergreppen – det är något man inte har velat tro är sant.

Sexuella trakasserier är oacceptabla i vården, liksom i andra delar av samhället. Övergrepp och trakasserier inom vården har flera aspekter som gör dem änmer allvarliga. Patienter som utsätts för övergrepp befinner sig i en särskild utsatt position, en beroendeställning av vårdpersonal. Och om vårdpersonal trakasseras är det inte bara ett övergrepp mot den som direkt utsätts – i förlängningen kan det innebära en risk för patienters säkerhet. En del av berättelserna från läkare som vi tagit del av nu, vittnar om hur förövare helt nonchalant utsätter både kollegor och patienter för oacceptabla situationer.

En nolltolerans mot sexuella trakasserier i vården är en fråga om både arbetsmiljö och vårdkvalitet, om integritet och patientsäkerhet. Nu krävs – som på andra håll i samhället – skarpa reaktioner. #Metoo är en väckarklocka. Redan tidigare har vi och verksamheterna i vården börjat se vad man mer kan och behöver göra. Hur ska rutinerna förstärkas? Hur ska man säkerställa att alla vet, glasklart och utan tvekan, vad som gäller? Och hur ser vi till att alla har någonstans att vända sig, om de blir utsatta?

Mina förväntningar och krav på vårdgivarna i Stockholms län är tydliga. Jag förväntar mig att alla ser över och uppdaterar rutiner och riktlinjer. Jag förväntar mig att alla fall och misstankar utreds ordentligt, att inget slätas över eller sopas under mattan. Och jag förväntar mig att alla vårdgivare har instanser dit medarbetare kan vända sig och slå larm. Jag kommer att ta initiativ till dialog med vårdens aktörer om hur vi kan använda kraften i #metoo för att säkerställa medarbetare och patienter  inte ska behöva känna sig utsatta.

 

 

 

Read more