Sommaren är härlig. Och jag är ledig och njuter verkligen av att turista i Sverige. Vi har hyrt bil och åkt både norr och söder ut. Sol och regn. Skog och hav. Natur och kultur. Precis allt jag önskat mig.


Men jag inte helt och hållet ledig, för det händer lite av varje som jag behöver ta tag i. Ett beslut som måste fattas, en fråga som behöver besvaras och så behöver jag hålla mig uppdaterad om läget i vården. Jag var orolig för att coronapandemin skulle göra det svårt att alls vara borta, och visst är det en hel del att göra och ha koll på. Men jag är van vid att ha jobbet med mig och det funkar.


Men mest försöker jag njuta av sommaren och vara nära mina närmsta och umgås med lite distans med andra.


Jag önskar er en fortsatt härlig sommar! Fortsätt hålla avstånd och var rädda om er.


Rena naturupplevelsen


Hängmattan!


Promenad i Store Mosse nationalpark


Grillkväll i Småland


Solnedgång i Skåne


Konstutställning på Tjörn


Strosar i Stockholm

Read more

En vanlig orsak till sjukhusbesök är behov av röntgen, exempelvis efter en fallolycka i hemmet. Sjukhusbesöket och transporterna till och från akuten kan vara mycket ansträngande för en äldre person och avstånden till sjukhus kan vara stora. Nu inleds därför arbetet med mobil röntgen som sker i ett samarbete mellan Region Stockholm och vårdbolaget Tiohundra. I förra veckan röntgades den första patienten med hjälp av denna metod, med gott resultat.

Vården ska finnas där patienterna finns. Projektet kring mobil röntgen är just det – ett sätt att förbättra vården för främst äldre och sköra, som inte nödvändigtvis i ett första steg behöver vård på ett sjukhus. Det ger en trygghet till den som är i behov av vård, men är också ett sätt att använda vårdens resurser på ett smart och effektivt sätt. Mobil röntgen är ett viktigt steg för en nära hälso- och sjukvård. Om projektet blir framgångsrikt vill vi sprida verksamheten i regionen.

Verksamheten riktar sig främst till äldre på särskilda boenden som istället för att behöva uppsöka vård på sjukhus kan få hjälp direkt på boendet. Om röntgen visar att patienten är i behov av vidare vård eller operation finns det genom mobil röntgen möjlighet att göra så kallad direktinläggning utan att passera akuten, då undersökning redan är utförd i hemmet. Liknande insatser finns i dag i andra regioner, och resultat visar på vinster i att äldre inte behöver förflytta sig för att söka vård.

Idén utgår från Norrtäljemodellen 2.0, ett Vinnovaprojekt där Tiohundra i samarbete med Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje och Norrtälje kommun, ämnade att hitta nya kvalitativa och effektiva lösningar för de mest sjuka äldre. Fujifilm lånar ut den lågstrålande röntgenapparaten under projekttiden och utrustningen kan användas på samtliga äldreboenden. Projektet ska utvärderas kontinuerligt, bland annat genom intervjuer med personal, boende och närstående.

Region Stockholms kostnad för deltagande i projektet under sex månader uppgår till maximalt 500 000 kronor. Regionen bistår bland annat med underlag för uppföljning och utvärdering. Tiohundra ansvarar för uppstartskostnader och projektledning.

Tiohundra, vården i Norrtälje berättar mer om arbetet här.

Norrtelje Tidning skriver om detta.

Read more

Grönsaker

Hälsan är en viktig faktor för krisberedskapen. Brister i hälsa och framför allt den ojämlika hälsan bidrog till att försämra Sveriges beredskap inför coronapandemin. Det anser Liberalernas regionråd i Stockholm, Anna Starbrink. I en rapport har Liberalerna i regionen sammanställt ett antal förslag för att stärka hälsan, för alla – också som ett led i Sveriges krisberedskap.

En god hälsa är viktigt på många nivåer – först och främst för individen, naturligtvis, som får en ökad frihet och högre livskvalitet med en bättre hälsa. För samhället i stort är hälsoläget i befolkningen av central betydelse för samhällsekonomin – och krisberedskapen. Det har visat sig tydligt under coronapandemin.

Coronapandemin slog med stor kraft mot personer och områden där hälsoläget från början var sämre, och där många har samhällsviktiga yrken i vård-, transport- och serviceyrken. Hela samhället drabbades, ingen går säker för coronan – men de högsta smitto- och dödstalen följer med smärtsam precision segregationens karta.

Lärdomen vi måste dra av hälsoläget och coronapandemin är att fortsätta och stärka arbetet för en jämlik hälsa, med riktade insatser från sjukvården – men också från många andra delar i samhället. Hälsa måste bli en del av svensk integrationspolitik. Vi måste bli mer innovativa med ekonomiska modeller som gör det lönsamt att arbeta för hälsa – som den hälsoobligation vi nu prövar i Region Stockholm. Digitalisering, forskning och skolgång är också viktiga faktorer för en framgångsrik och jämlik hälsolinje. Och givetvis måste människor med bristfälliga språkkunskaper ha rätt till tolk i sjukvårdssituationer – att beröva människor möjligheten att kommunicera om sin hälsa är hål i huvudet för både integration och hälsa.

SvD skriver om våra förslag här.

Liberala förslag för hälsa och krisberedskap

  • Stärk hälsan där den är som sämst – riktade insatser
  • Snabba reformer för god och nära vård – fast husläkare, starka vårdcentraler
  • Hälsosamtal – primärprevention för äldre och riskgrupper
  • Digital hälsa – använd tekniken för att öka tillgänglighet och kontinuitet
  • Hälsa för integration – nytt mål för svensk integrationspolitik
  • Skolan viktigaste hälsofaktorn – jämlikhet med kunskap, arbetsro och fungerande skolgång för alla barn även under en pandemi
  • Språk för hälsa – rätt till tolk, nya digitala verktyg
  • Innovation för att finansiera hälsosatsningar – nya finansiella lösningar som hälsoobligationer som gör hälsovinsterna lönsamma
  • Forska för livet – underlätta forskning i alla led, grundforskning, kliniska studier, innovation och tillämpning – nära patienterna och vården
  • Bekämpa resistensen – styr om EU-budgeten
  • Nationellt vaccinationsregister – och vaccinera med kunskap mot vaccinskepsis
  • Nationellt läkemedelslager – säkra tillgången i kristider
  • Psykisk hälsa – förebygg och behandla bättre, i skolan och på vårdcentralen
  • Bekämpa ofrivillig ensamhet – identifiera personer i riskgrupp, samarbeta med civilsamhället
  • Nationell strategi för hälsa – måste omfatta många politikområden och samhällssektorer, inte bara hälso- och sjukvård

Läs gärna hela Liberalernas rapport om hälsa och beredskap

Read more

Vi står inför stora hälsoutmaningar, såväl nationellt som globalt. Hälso- och sjukvården kommer att ha ett stor uppgift i att möta vårdbehoven med en åldrande befolkning, kraftiga ökningar av livsstilssjukdomar och kroniska sjukdomar, ökade kostnader för läkemedel och behov av nya sätt att strukturera vården. Majoriteten av vårdens resurser går till att vårda de som redan är sjuka medan endast en liten del läggs på preventiva insatser för att minska inflödet av nya insjuknade.

Ökat fokus på förebyggande insatser kan över tid väsentligt minska Region Stockholms vårdkostnader och därmed frigöra stora resurser som kan användas för andra vårdändamål. Kostnadsbesparingarna från preventivt arbete kommer dock alltid med en fördröjning vilket gör dem svåra att motivera ekonomiskt när resurserna är knappa. För att möjliggöra förebyggande insatser i stor skala vilket på lång sikt både sparar kostnader samt minskar mänskligt lidande behövs nya innovativa finansiella lösningar. Därför har Region Stockholm tillsammans med SEB och Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt utvecklat en Hälsoobligation.

Hälsoobligationen ska finansiera ett pilotprojekt inom diabetes typ 2- prevention där avkastningen är kopplad till hur framgångsrik den preventiva insatsen är. Denna finansiella obligationsmodell är den första kända i sitt slag, även internationellt.

Region Stockholm har som ambition att utveckla arbetet inom socialt entreprenörskap och social finansiering. Det har nu resulterat i ett beslut om att finansiera pilotprojektet inom diabetes typ 2-prevention med en Hälsoobligation. Syftet med detta projekt har varit att ta fram en modell för effektivare styrning och finansiering av förebyggande satsningar, särskilt anpassad för de stora folkhälsosjukdomarna så som diabetes typ 2.

Hälsoobligationen är en obligation som emitteras på den finansiella marknaden, i detta fall med SEB som intermediär. Obligationslikviden kommer att användas till att finansiera en preventiv diabetes typ 2-insats för upp till 925 pre-diabetiker i Stockholmsregionen. I denna pilot finns det en investerare, Skandia.

Enligt vetenskapliga studier har livsstilsfrämjande insatser av den typ som Hälsoobligationen ska finansiera resulterat i en riskreduktion på 58%. Detta innebär en potential att undvika vårdkostnader på cirka 1,4 miljarder kronor per år om Region Stockholm i ett senare skede skulle välja att skala upp interventionen och erbjuda den till alla pre-diabetiker i länet.
Genom att koppla avkastningen till hur väl den preventiva insatsen faller ut får man in en eftertraktad riskdelning i modellen eftersom man i preventiva insatser aldrig kan vara hundra procent säker på resultatet.

Den preventiva insatsen är ett digitalt verktyg som samlar många hälsotjänster och leverantörer för att med hjälp av hälsocoacher kunna skräddarsy en förebyggande insats för varje individ. Till den digitala plattformen knyts olika tjänsteleverantörer inom olika områden såsom fysisk aktivitet, kost, sömn, stress etc. Utföraren av den preventiva insatsen är Health Integrator AB.
Så här fungerar Hälsoobligationens preventiva diabetes typ 2- insats:
• För att upptäcka personer i riskzonen att utveckla diabetes typ 2 erbjuds individer inom målgruppen att fylla i en hälsoenkät och vid hög risk ombeds individen att ta ett blodprov. Individer som efter provtagningen uppfyller kriterierna för att delta erbjuds plats i preventionsinsatsen.
• Upp till 925 individer som möter Region Stockholms kriterier för att vara i riskzonen för att utveckla diabetes typ 2 kan välja att delta i preventionsinsatsen.
• Deltagarna träffar sedan en hälsocoach som tar blodvärden, blodtryck, mäter BMI och midjemått m.m.
• Hälsocoachen tar fram en personlig hälsoplan enligt resultaten från hälsoenkäten och provtagningen samt utifrån varje individs behov och preferenser.
• Individen får ett ”hälsosaldo” det vill säga en summa pengar för att handla upp tjänster och produkter på den digitala marknadsplatsen som kan hjälpa individen att undvika att utveckla diabetes typ 2 och helst falla ur riskzonen helt.

Den preventiva insatsen är testad i sin helhet genom en förstudie där drygt 200 individer deltagit. Förstudien leddes av en läkare/forskare anställd inom Region Stockholm samt inom Karolinska Institutet med mångårig erfarenhet av livsstilsförändringar hos diabetiker. Förstudien avslutades i januari 2019 och visade sig ha betydligt färre avhopp än vad som är normalt vid liknande studier.

Så här fungerar Hälsoobligationen finansiellt:
• Upplånade medel genom Hälsoobligationen är 30 mkr. Obligationslikviden kommer att användas till att finansiera den preventiva insatsen för upp till 925 pre-diabetiker i länet.
• Strukturen på Hälsoobligationen är en kombination av en fast underliggande 5-årig Region Stockholm obligation med nollkupongsstruktur, samt en rörlig del vars avkastning är beroende av diabetespreventionens kostnadsbesparingar. Investerarens totala avkastning är således den kombinerade avkastningen av ”den vanliga” obligationen utgiven av Region Stockholm samt avkastningen från diabetespreventionen.
• Uppsidan i avkastningen begränsas av ett tak (maximal ackumulerad avkastning över 5-årsperioden är 10%) medan nedsidan begränsas av ett golv (minimal ackumulerad avkastning över 5-årsperioden är -20%). Inga utbetalningar sker under obligationens löptid utan återbetalning av det nominella beloppet samt den eventuella rörliga avkastningen (positiv eller negativ) sker vid förfall dvs. efter år 5.

Dagens Medicin skriver om hälsoobligationerna

Read more

Nu är Sverige är som allra vackrast, och grönskan är ljuvlig. Jag har längtat efter sommaren och nu är den äntligen här. Men det blir inte som vanligt i år. Dels kan jag inte riktigt ta semester och koppla av när covid-pandemin fortsätter, men visst ska jag också hitta sätt till avkoppling och kortare miljöombyten även om mycket kommer att präglas av Corona.

Jag önskar er alla en härlig midsommar. Var rädda om er och fortsätt hålla avstånd och tvätta händerna.

Read more

Spelplanen i svensk politik har ritats om. Det har pågått sedan valet och kanske även tidigare, men nu har en ny bricka adderats då moderaternas ledare meddelat att de är öppna för budgetsamarbete med Sverigedemokraterna.

För Liberalerna har det varit en tuff mandatperiod. Vi har gått in i Januariavtalet och fått igenom många viktiga liberala reformer, men mycket återstår förstås. Samtidigt har vi, som jag tror alla märkt, en intern diskussion om vägvalen framåt. Beskedet har varit att vi i god tid inför valet 2022 ska  ge besked om hur vi ser på regeringsfrågan, och frågeställningen som diskuterats – och som är orsaken till Januariavtalet – handlar om vilken grad av stöd från SD som vi kan acceptera. Passivt eller aktivt stöd. Någon budgetsamarbete i regering eller genom någon form av överenskommelse om SD som ett aktivt samarbetsparti kanske som en ny sorts Januariavtal, har så vitt jag kan kan minnas aldrig varit en fråga i Liberalerna. Och bör självklart inte bli det nu heller.

Tillsammans med några partivänner i ledande positioner skrev jag nylien en debattartikel om vilka möjligheter vi ser. Först och främst ser vi inga som helst möjligheter att kohandla om allt från kulturpolitik, till sjukvård, till säkerhetsfrågor och flyktingpolitik med nationalkonservativa partier. Däremot ser vi en möjlighet för Liberalerna att positioner sig i mitten och driva en tydlig liberal agenda och skapa allianser med andra partier som delar värderingar med oss.

Moderaternas besked är beklagligt men tydligt. Det stänger en dörr, men öppnar samtidigt en annan dit Liberalerna kan gå för att formera oss kring vår egen idéutveckling för att presentera en stark reformagenda som tar Sverige ur krisen och stärker individens frihet. Det behövs ett starkt liberalt alternativ som med rak rygg och gott självförtroende möter väljarna i valrörelsen 2022.

Läs gärna vår artikel här.

Read more

Veckans podd är också säsongens sista. Våren har varit minst sagt speciell när vi stått mitt i en pandemi. Corona har satt mycket i vår vardag på paus och jag tänker på alla de som själv blivit drabbade eller mist någon de älskar.

Det kommer en tid efter corona. Än är det för tidigt att säga exakt hur det ska bli eller vilka lärdomar vi kan dra. Vad vi dock kan konstatera är att vi alla måste hjälpas åt för att få vårt samhälle på fötter igen. Därför ringer jag i veckans podd upp liberala företrädare från olika delar av landet för att höra hur våren har varit, vad som är på gång framåt och få lite härliga sommartips.

Veckans gäster är kommunstyrelsens ordförande i Lund Philip Sandberg, Ingeborg Wiksten som är regionråd i Västernorrland och skolborgarråd i Stockholm stad Isabel Smedberg-Palmqvist.

Podden finns som vanligt på alla plattformar och via länken här.

Read more

Tusentals uppskjutna operationer och annan inställd vård till ett värde av 1,5-2 miljarder. Högre risker för ohälsa till följd av covid-19 men också till följd av icke utförd vård och hälsofrämjande insatser. Vårdskulden i Region Stockholm till följd av coronapandemin ska arbetas av successivt och enligt medicinsk prioriteringsordning. Nyligen höll jag en presskonferens om detta, för att jag vill förbereda både patienter, allmänhet och vårdens medarbetare på att coroan-pandemin kommer att påverka oss för lång tid framåt. 

Stockholmsregionen drabbades särskilt hårt av corona, vården och alla medarbetare har gjort fantastiska insatser som gjort att vi klarat pandemin så bra som vi gjort. Att epidemisjukhuset i Älvsjö inte behövde tas i bruk är ett exempel på hur sjukhusen och annan vård framgångsrikt har expanderat och hanterat covid-vården. Samtidigt har vi byggt upp en stor vårdskuld till invånarna, och riskerar ett försämrat hälsoläge bland många grupper. Nu börjar vi planeringen för att hantera denna vårdskuld.

Vårdskulden efter coronapandemin måste hanteras strategiskt. Den största dippen i vårdkonsumtion skedde i april, under maj ser vi ökade vårdbesök och flera vårdverksamheter har startat eller startar inom den närmaste tiden. Den livsviktiga vården för cancer och många hjärtoperationer har pågått som vanligt under pandemin. Det dröjer dock flera månader innan vi är tillbaka i något som liknar normalläge.

Akutsjukhusen har tagit ett stort ansvar och det är viktigt att vi i ett normalläge långsiktigt kan stärka verksamheten och öppna de vårdplatser vi saknar. Jag hoppas att sjukhusen och andra vårdgivare kan behålla personal i bristyrken som nu tillkommit. Det ökade ansvaret för primärvården, framför allt husläkare och vårdcentraler, är ännu viktigare nu än tidigare för att ge långsiktighet, trygghet och valfrihet i den nära vården i vardagen. Våra elva närakuter kommer vara fortsatt viktiga för att avlasta akutsjukhusen. Den digitala vården med digifysiska besök i form av chatt och video har fått ett riktigt genombrott och gett vården tillgänglighet och flexibilitet som varit nödvändig under en smittsam pandemi – men som också blir strategiskt viktig för att möta patienternas vårdbehov och önskemål i framtiden.

Vårdskulden ska arbetas av efter medicinsk prioriteringsordning. Coronapandemin har slagit extra hårt mot dem som redan hade ett utsatt hälsoläge och det är de som nu riskerar att få sin hälsa och frihet ännu mer kringskuren av pandemins effekter. Vårdbehov ska styra hur resurserna fördelas och noggrann hushållning och prioriteringar kommer bli nödvändiga under flera år. En grundförutsättning för att klara vården är naturligtvis att vi får den utlovade kompensationen av staten – som också bör ompröva utjämningsskatten som annars kommer ta upp till 4 miljarder från stockholmarnas vård inom några år.

Coronapandemins effekter på Stockholmsvården

Covid-19-vården

Covid-19 har slagit hårdare mot Stockholmsregionen än de flesta andra delar av Sverige, och inom regionen har covid-19 drabbat vissa områden hårdare än andra. I hela Stockholmsregionen fanns 2 juni 51 kumulativa fall/10 000 invånare, och 8,5 avlidna per 10 000 invånare. I Rinkeby-Kista fanns 96 fall och 16,7 avlidna och i Norrtälje 18 fall och 2,9 avlidna per 10 000 invånare. Nynäshamn och Vallentuna hade inga registrerade avlidna. (Data från 2 juni.)

6 460 patienter med covid-19 har vårdats på akutsjukhus eller i geriatrisk vård varav 709 patienter på intensivvård t o m 2020-06-08. 2 157 har avlidit tom 8 juni 11.30. 4 689 har skrivits ut från sjukhus- och geriatriskvård. Som mest vårdades 884 personer i sjukhus- och geriatriskvård och 224 personer i intensivvård samtidigt. Före pandemin hade Region Stockholm totalt ett 90-tal intensivvårdsplatser. Vårdbehovet för covid-19 har varit lägre än de värsta scenarierna.

Vårdskulden efter corona – uppskjuten vård

Planerad (elektiv) vård som kan anstå har skjutits upp. De planerade operationerna har minskat i mars med ca 380 vårdtillfällen/operationer per vecka jämfört med 2019, och ännu mer i april med ca 590 vårdtillfällen/operationer per vecka jämfört med 2019. En total sammanräkning går ännu inte att göra men det handlar om flera tusental operationer.

Besök i primärvården minskade under veckorna 9-17 med 13% jämfört med 2019. Den kraftiga ökningen skedde från vecka 12 (-22%) och som mest vecka 15 (-35%). Samtidigt har distanskontakter (digitala eller digifysiska besök med video och chatt) ökat kraftigt.

Värdet av den vård som skjutits upp bedöms till 1,5-2 miljarder kronor.

Mycket icke-covid-relaterad vård har fungerat som vanligt under pandemin, t ex mesta cancervården och stora delar av hjärtsjukvården.

Planerad och icke-covid-relaterad vård har börjat öka från maj. Besöken på vårdcentraler ökade och flera beslut om återupptagen vård har tagits: återupptagen screening för cancer, Folktandvården återgår till normal verksamhet från 22 juni, och kirurgisk elektiv vård kan bedrivas i den mån det går.

Huvudscenariot är normal vård från 1 september, med en långsam avtrappning av covid-vården.

Vårdskulden efter corona – ökade vårdbehov och ohälsa

Vårdbehoven bedöms öka i primärvården då personer med kronisk sjukdom t ex högt blodtryck, diabetes, astma/KOL inte har tagit del av ordinarie vårdbesök eller årskontroller.

Uppskjuten vård i specialistvården kan även om den ansetts kunna vänta, leda till ökad ohälsa. Minskat söktryck inom akutvården kan t ex tyda på att personer med stroke eller bröstsmärta inte sökt vård i tillräcklig utsträckning. Patienter med oupptäckt cancer kan ha avstått från att söka vård för symtom.

Rehabiliteringsbehov efter covid-19 behöver omhändertas.

Forskning på långsiktiga hälsoeffekter av covid-19 saknas ännu.

Ökad ohälsa riskerar att i högre utsträckning drabab personer med redan svagare hälsa och utsatt position, som personer med långvarig och kronisk sjukdom eller socioekonomisk utsatthet (utbildningsnivå, inkomst, boendeort).

Strategi för att hantera vårdskulden

Forskning krävs för att klarlägga behov och insatser, epidemiologiska insatser prioriteras för att klarlägga samband mellan enskilda bestämningsfaktorer och allvarlig covid-19, liksom med annan akut hälsoproblematik.

Åtgärder för att hantera undanträngd vård och nya vårdbehov ska göras utifrån medicinska prioriteringar.

Arbete för att planera hur regionens samlade resurser ska prioriteras har initierats och ska ske i samråd med sakkunniga och vårdgivare i egen regi, såväl som privat regi.

Read more

Från framgångsrik entreprenör och nattklubbsdrottning, till ledare för en folkrörelse för kvinnors hälsa. Det är Alexandra Charles von Hofstens resa. Som grundare av 1,6 miljonerklubben, och sedan 2,6 miljonerklubben, driver hon arbetet för jämlik hälsa i alla åldrar framåt.

I dagens poddavsnitt pratar jag med Alexandra om hur man omvandlar driv till engagemang, vilka hälsoutmaningar vi står inför och hur livet i rampljuset påverkat hennes vägval.

Podden finns som vanligt på alla poddplattformar, t ex här.

Read more

Nu kan ni lyssna på mitt samtal med Daniel Forslund. Vi arbetar nära tillsammans i vardagen, men just nu ses vi mest digital med tanke på corona. Men nu har vi träffats och spelat in en podd om innovation, digitalisering och möjligheterna framåt. Corona-smittan slår stenhårt mot många och det är förfärligt, men samtidigt väcker det en kraft i vården att utveckla nya arbetssätt, skala av onödigheter och använda modern teknik för patienternas bästa. Detta talar vi om i podden.

Ni hittar podden Starbrink där poddar finns, till exempel här.

Read more