Känner ni någon som drabbats av stroke? Det gör jag och det var verkligen en obehaglig och omtumlande upplevelse. Den gången gick det bra, andra drabbas betydligt värre. Men vårdens möjligheter att hjälpa blir allt bättre.

30 000 människor drabbas av stroke varje år i Sverige. För var och en av dessa människor kan konsekvenserna bli förödande. Samtidigt har strokevården förbättrats enormt under senare år. Snabbt omhändertagande av patienter och rätt behandlingsmetod räddar liv och ger bättre livskvalitet.

Under våren besökte jag Danderyd sjukhus och lärde mig mycket om strokevården där. Trombolys är en propplösande behandling som kan hjälpa många patienter, men inte alla. Tidigare har jag också besökt Karolinska sjukhuset i Solna och lärt mig om den nya metoden trombektomi, som innebär – alldeles förenklat och lekmannamässig beskrivet – att en tunn vajer förs in via ljumsken genom kroppspulsådern upp i hjärnan och där dra ut proppen. Det är moderna, digitala bildverktyg som möjliggjort denna teknik och förstås en stor kompetens och skicklighet hos dem som utvecklat och utför metoden.

Det bästa är förstås om stroke kan förebyggas. En stor riskfaktor är hjärtflimmer som väldigt många människor drabbas av. Då behöver man medicinera. Gamla läkemedlet heter Varan och har fungerat väl för många, men det har också ställt krav på täta uppföljningar och en del andra restriktioner eftersom det också finns risker med preparatet. Många har nog upplevt det som rätt jobbigt. Nu har dock nya läkemedel introducerats som kan hjälpa många och som kräver mindre av uppföljning på vårdcentralerna.

Fortfarande återstår dock problemet med att inte alla som har flimmer upptäcks. Frågan om en allmän screening, det vill säga undersökning av alla individer i en viss ålder för att upptäcka rubbningar i hjärtrytmen, har diskuterats en tid i Sverige. Hittills menar Socialstyrelsen dock att det behövs mer kunskap. Därför hoppas jag förstås att vi ska kunna få fram mer kunskap att bygga en framtida screeningverksamhet på.

 

Read more

Vilt strejkande, fullt friska sophämtare ska inte ha sjukintyg. Det är minst sagt provocerande att fuska till sig läkarintyg. Vårdens resurser är till för dem som är sjuka.

Den vilda sopstrejken tog en ny vändning igår när Arbetsdomstolen förklarat strejken ogiltig och att personalen ska återgå till arbetet.

Då uttalar de strejkandes talesperson att många redan lämnat in sjukintyg och övriga avser att göra det nu. Men att använda sjukvården för att skaffa sjukintyg och sedan förvänta sig ersättning från arbetsgivaren eller försäkringskassan när man inte är sjuk är helt förkastligt. Läkare som skriver ut sådana intyg till fullt friska har mycket att förklara.

Att gå ut i vild strejk och sabotera sophämtningen för stockholmarna är dumt, men det är ingen sjukdom. Vården är tillräckligt ansträngd när det gäller att hjälpa de som behöver få riktiga diagnoser och ska inte vara med i sophömtarnas låtsassjuka. 

Jag vill vara glasklar. Stockholmarnas sjukvård ska inte medverka till att fullt friska människor får sjukintyg. Jag kommer snarast att uppdra åt hälso- och sjukvårdsförvaltningen undersöka om det går att fastställa om felaktiga sjukintyg skrivs ut inom landstingets vård till vilt strejkande men fullt friska människor. I så fall måste åtgärder vidtas för att stoppa fusket.

Förutom att det är provocerande om skattepengar slösas bort på fusk och mygel med sjukintyg så är beteendet skadligt för vårdens trovärdighet och ett nålstick mot vår gemensamma vilja att bidra till finansieringen av hälso- och sjukvården. Sopigt, kort och gott.

 

Här är länk till artikel i Aftonbladet med sophämtarnas uttalande om sjukintyg.

Read more

Många barn och unga mår dåligt och behöver hjälp från psykiatrin. Under senare år har vi ökat tillgången till psykologer på vårdcentralerna och skolornas hälsovård har anställt fler psykologer. Men det går inte att känna sig nöjd för det finns fortfarande barn och unga som får vänta alltför länge på vård. Vården behöver utvecklas än mer.

De senaste dagarna har Sveriges radio rapporterat om problem i barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Bland annat framkom uppgifter om att landstingets egen verksamhet skulle fiffla med siffrorna och registrera fler besök än som faktiskt äger rum. Om det stämmer är det förstås mycket allvarligt. Nu görs en revision av BUP för att se om det förekommer fusk. Det hoppas jag förstås inte. Jag är tvärt om övertygad om att de allra flesta av våra medarbetare på alla nivåer gör ett gott arbete och följer reglerna. Men självklart måste saken granskas.

Dock tycker jag det finns anledning att förenkla våra registreringssystem för det är inte alldeles enkelt att höra rött, har jag gått beskrivet för mig. Mycket tid går åt till administration och den tiden vill jag frigöra till patienterna.

I radion talades också om ”personalflykt från psykiatrin”. Den bilden behöver nyanseras. Det stämmer att personalomsöttningen senaste året varit hög, ca 20 procent. Psykolog är ett bristyrke i hela landet och fler behöver utbildas. Det är en fråga för regeringen. Samtidigt vill vi i Stockholm bygga ut psykiatrin därför att behovet är stort. Många fler vårdcentraler och skolhälsovårdsverksamheter utökar antalet psykologer. Många av dem som lämnat BUP har istället gått vidare till vårdcentraler och skolhälsovården och fortsätter där göra stor nytta för barn och unga. BUP rekryterar förstås nya psykologer och faktum är att idag är fler psykologer anställda inom BUP än i januari 2016.

Det är förstås tufft att det ständigt pågår introduktion av nya medarbetare och att många unga psykologer behöver handledning och inskolning på jobbet. Men det måste vi klara för att kunna utöka och utveckla psykiatrin så att fler barn och unga ska få hjälp.

Flera konkreta åtgärder görs nu för att BUP ska vara en attraktiv arbetsplats och för att utveckla psykiatrin:

Minskad administration. Den administrativa bördan med alltför tidskrävande och krånglig registrerin ska underlättas. Arbetet görs under hösten.

Professionsutveckling. Vi arbetar fram en professionsutvecklingsmodell för alla yrkeskategorier inom landstingets psykiatri. För psykologer blir BUP pilotverksamhet. Tanken är att fler ska få utvecklas i sitt yrke. Det kan handla om att inrätta antingen specialisttjänster eller definiera särskilda uppdrag/roller för särskilt kompetenta psykologer. Vi vill skapa andra karriärvägar än att bli chef.

Kompetensledare. BUP inrättar psykologtjänster med uppdrag som ”kompetensledare” för betydligt fler ptp-psykologer och där man också ska vara handledare för nyanställda psykologer.

BUP-utbildning för psykologer. En utbildning planeras till hösten för psykologer i samarbete med Kompetenscentrum för psykiatri vid Centrum för psykiatriforskning (KPC) och BUP. Tanken är att utbildningen ska ge kunskaper och färdigheter som särskilt behövs inom BUP vars uppgift är att bedriva kliniskt psykologarbete på en avancerad nivå.

Jobba bredare. Inom BUP arbetar man med att ta fram en modell för hur man kan ha ”delade tjänster” där man tjänstgör både i lokal öppenvård och en specialenhet, eller kombinerar kliniskt arbete med forskning.

Regionalt psykiatricentrum Stockholm. Landstingsfullmäktige har beslutat – efter initiativ från Liberalerna – att vi ska skapa ett regionalt psykiatricentrum med uppdrag att samla kunskap och utveckla psykiatrin i Stockholms län.

Read more

Tänk att jag bor i EUs mest innovation region. En av förklaringarna till att Stockholmsregionen är så framgångsrik när det gäller innovation är det goda samarbetet i länet. Varje år görs en analys, Regional Innovation Scoreboard, av forsknings- och innovationsläget i 220 europeiska regioner.

Stockholm is an Innovation Leader +, and innovation performance has increased significantly over time.

Just nu jobbar vi inom landstinget med att utveckla regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2050. Vi siktar högt och vill att Stockholmsregionen ska vara en av de mest famåtsyftande och attraktiva storstaden i Europa. Jag är övertygad om att vi har goda förutsättningar att vara just det. Den fina rankingen vi nu nått ger verkligen extra inspiration till vårt arbete. Kreativitet, entreprenörskap och investeringar hänger ihop och behövs i en växande region som vår.

Inte minst tror jag att de stora satsningar som görs i Hagastaden och med Nya Karolinska i Solna bidrar till en starkt positiv utveckling.

Läs mer om utnämningen här och mer detaljer om rankingen här.

Read more

Idag invigs Citybanan. Äntligen! Det har varit en lång väntan på att den nya banan ska tas i bruk. Men nu är det dags. Det kommer att förändra och förbättra tågpendlandet i regionen.

Citybanan är ett viktigt tillskott till infrastrukturen. Den sex kilometer lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm och de två nya stationerna ger ett smidigare resande. Nu kommer vi som är vana att kliva av pendeltågen vid Stockholms central istället att kunna välja mellan Stockholms City eller Stockholm Odenplan. Det innebär större flexibilitet och enklare byte mellan pedeln och tunnelbanan.

Att Citybanan nu öppnar är ett led i en kraftig omdaning och utveckling av kollektivtrafikutbudet i Stockholm som ökar tillgängligheten och komforten för oss som reser i och genom stan i vardagen.

Här kan du läsa mer om Citybanan och våra nya stationer. 

Read more

Det är nästan omöljigt att sammanfatta de intensiva dagarna i Almedalen. Men jag gör ett försök.

Vårddebatten i Almedalen

I ett seminarium som Roche anordnade för att försöka få ihop bild av de stora frågorna i Almedalens vårddebatt fick jag chansen att summera vårddebatten. Jag såg några tydliga linjer i Almedalen.

För det första drar vi alla åt samma håll och vill prata om samma sak. Det är lite knattelag över debattörerna i Almedalen; alla springer efter bollen och vill prata om samma saker. I år har vi pratat om digitalisering och om primärvårdens utveckling. Vi har också nosat på Artificiell Intelligens och pratat om vikten av samverkan.

Anna Nergårdh, som tillvardags är chefläkare i Stockholms läns landsting, arbetar sedan några månader på regeringens uppdrag med att utreda bland annat primärvården. Jag beskrev henne som Almedalens ”it girl”, den hetaste personen i Almedalen när det gäller vårdfrågor. Alla ville prata med Anna och om hennes utredning, så även jag.

Här står jag och sammanfattar vårddebatten i Almedalen tillsammans med Lennart Persson.

Något som vi absolut inte pratade om i Almedalens många seminarier var frågan om vinster i välfärden. Det kändes närmast som en lite obekväm fråga som alla visste finns där och kommer att behöva hanteras, men inte vill riktigt ta tag i den. Ungefär som en mosters exman som av någon anledning fortsätter hänga med på släktfester och skapar oro och förundran. Vad gör han egentligen här och när ska någon säga åt honom att det inte funkar att hålla på så här.

Jag räknar med att den frågan hettar till mer nästa år när valet står för dörren.

MedTech Magazine fångade upp kontentan här.

Liberalerna i Almedalen

Liberalernas partiledare Jan Björklund höll ett lite annorlunda tal som jag tyckt var fint. Han lämnade den traditionella retoriken där samhällsproblem och politiska lösningar staplas på varandra för att istället ge en personlig betraktelse över sitt politiska engagemang, sin ideologiska medvetenhet och sin syn på vårt samhälles utveckling och politikens möjligheter. Du kan se eller läsa talet här.

Bilder från Jan Björklunds tal. Tidigare partiledaren Bengt Westerberg var på plats, liksom jag och Lotta Edholm. Självklart också vår partisekreterare Maria Arnholm. Innan Jan Björklund intog scenen hälsades vi välkomna av Gotlands egen Johan Thomasson.



Liberalerna bjöd också in till ett trevligt mingel. Det är inte så ofta som vi får chansen att ses, vi som är aktiva i Liberalerna runt om i landet. Därför kändes det extra roligt att få mingla tillsammans i Almedalen.

Själv bjöd jag också in till ett samtal om välfärden där jag och flera andra från Liberalerna fick chansen att samtala med viktiga aktörer inom svenska hälso- och sjukvård.

Mitt Almedalen

Jag deltog i ett tjugotal olika seminarier, möten och annat under Almedalsdagarna. Framförallt diskuterade jag frågor om modernisering av vården och hur vi kan stärka patienternas ställning.

Många debatter, samtal, möten med människor blev det för mig i Almedalen. Med på bilderna är, förutom jag själv, Joar Forssell som leder LUF, Tina Acketoft, riksdagsledamot från Skåne, Lennart Persson som samtalsledare, statliga utredaren Anna Nergårdh och Lotta Edholm, borgarråd i Stockholm.

 

Lina Nordquist (L) från Uppsala och jag har en duell i Tidningen Nu om konst i vården.

Hur är livet med MS? Det fick jag en viss inblick i när jag besökte MS-lägenheten. Som att gå på mjukt underlag med simfötter på sig….

I ett av många panelsamtal.

 

Read more

Det växer fram en ny underklass i Sverige. Bidragsberoende ökar det sociala arvets betydelse förstärks. Möjligheten till klassresor tycks ha försvårats. Det är stora utmaningar som måste mötas med politiska kraft och socialliberala lösningar.

Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson har tagit en kort paus i föräldraledigheten med lille Henning för att hålla ett seminarium om ekonomi på Liberalernas dag i Almedalen.

Han har också bjudit in ett antal gäster: Anna Sjögren, Docent Nationalekonomi, IFAU, Mårten Blix, Fil dr Nationalekonomi, Institutet för näringslivsforskning samt Annika Winsth, Chefekonom, Nordea. Morgan Olofsson modererar samtalet.

Mats Persson har ett tydligt budskap: ”Sverige är ett fantastiskt Land. Men mitt i vår pågående högkonjunktur växer en ny underklass fram som inte hittar ett jobb. Det är ett nytt fenomen. Under 90-talskrisen blev många arbetslösa en period. Men idag är det många människor som aldrig varit inne på arbetsmarknaden. Barn växer upp utan att få uppleva sambandet mellan mat på bordet och mammor och pappor som går till jobbet. Den nya underklassen är Sveriges största samhällsproblem.”

Klassklyftor är kanske ett nytt ämne för liberaler, men detta är en stor och verklig utmaning som kräver ny politik. Det blir mycket värre framöver om bu inte gör något åt detta. En människas bakgrund ska betyda mindre än vår vilja för framtiden, fortsätter Mats.

Idag presenterades också Liberalernas nya rapport med 34 förslag för att Sverige ska bli möjligheternas land för fler – politik för att minska klyftorna mellan de som fötts här och de som flyttat hit.

Read more

Det kändes härligt att åka till Gotland idag och får vara delaktig i Almedalsveckan. För mig är det en fantastisk mötesplats för diskussion, lärande och relationsbyggande. Och jag ser det som en hyllning till det demokratiska, öppna samtalet.

Tyvärr förmörkas årets vecka av att nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen, NMR planerar att delta i Almedalen. Det är verkligen obehagligt. Jag har all förståelse för att människor kan känna detta som mycket hotfullt och kanske avstår från att vara i Visby. Men jag menar att demokratiska partier och andra viktiga organisationer behövs i Almedalen och att vi inte kan överlåta denna viktiga arena till nazisterna.

Själv Inledde jag vistelsen här med att stå i Liberalernas tält. Bland annat fick jag förklara vad Almedalen betyder för oss i Liberalerna och vad vi hoppas få ut av att vara här. Nya kunskaper och godan kontaktnät med både företag och ideella organisationer, tycker jag är stora vinster.

Liberalerna har ett tält vid Almedalen där du kan möta våra företrädare.

Almedalen är ju också minglandets vecka. Idag var det  Vårdförbundet som bjöd på alkoholfria drycker och enkel men god mat samt intressanta inblickar i hjärtsjukvården på Östra sjukhuset i Göteborg ur sjuksköterskans perspektiv.

 

Nu återstår bara av denhär dagen att förbereda och ladda upp inför veckans många seminarier.

 

Read more