Jean Anslow har levt ett långt och ensamt liv. Hon var en av många ofrivilligt ensamma i stadsdelen Hackney i södra London. Vändpunkten kom när hennes husläkare såg hur dåligt hon mådde och föreslog att hon skulle vända sig till S:t Joseph’s Hospice. Nu går hon dit nästan varje dag och har själv blivit en av volontärerna. Jag mötte henne när jag nyligen besökte London.

S:t Joseph’s Hospice är ett exempel på hur frivilligengagemanget växer för att bryta social isolering i London. De driver sedan några år projektet Compassionate Neigbours och har hittills utbildat 300 volontärer som matchas ihop med grannar som är ensamma och behöver sociala kontakter. Volontärerna besöker sina utvalda grannar en timme en gång i veckan och tillsammans gör man något trevligt, kanske en promenad, en fika eller någon utflykt. För många uppstår ömsesidig vänskap och besöken blir därför både tätare och längre.

Ofrivillig ensamhet är en plåga. Livet blir färglöst och hälsan försämras. I Storbritannien tas nu flera viktiga initiativ för att bekämpa social isolering. Jag reste dit för att lära och inspireras.

Campaign to End Loneliness är civilsamhällets paraplyorganisaiton för föreningar som arbetar mot ofrivillig ensamhet. Kampanjen samlar organisationer både nationellt och lokalt som arbetar för att bryta äldres sociala isolering. De betonade det utbredda problemet med ålderism. Många verkar tycka att ensamhet är något man får leva med som äldre. Därför är det så viktigt att just lyfta fram de äldres situation och inte låta dem hamna i skuggan av andra människor som förstås också kan lida av ofrivillig ensamhet, sa Sam Dick som arbetar för organisationen.

Ensamhetsproblematiken är inte bara en fråga för föreningslivet. På regeringsnivå har frågan lyfts högt på dagordningen. Parlamentarikern Jo Cox tog initiativ i frågan men fick tyvärr inte möjlighet att fullfölja arbetet då hon mördades i ett attentat 2016. Premiärminister Theresa May bestämde sig dock för att driva vidare frågan och idag har man gett en minister särskilt uppdrag att ansvara för att motverka social isolering.

I regeringskvarteret Whitehall fick jag besöka Lauren Bowes som samordnar den breda arbetsgrupp som ska ta fram en departementsövergripande agenda. Hon var tydlig med att detta är en fråga för hela samhället. Sjukvård, civilsamhälle, kulturliv, näringsliv, transporter, fysisk planering och många fler behöver vara med för att nå framgång.

Det beräknas finnas 1,2 miljoner kroniskt ensamma människor i Storbritannien. Det är ett enormt lidande och en stor påverkan på människors hälsa. I Sverige är ensamhet ett stort problem, men ändå är inte frågan särskilt diskuterad i vår inhemska debatt. Socialt isolerade äldre är vår tids glömda Sverige. Så många som en av fyra som dör på sjukhus dör alldeles ensamma. Så behöver det inte vara. Vård och omsorg måste organiseras så att människors ofrivilliga ensamhet lindras. Liberalerna har tagit flera initiativ för att minska den ofrivilliga ensamheten och vi ska fortsätta att utveckla vår politik.

Läs gärna Liberalernas rapport om hur vi vill bekämpa ofrivillig ensamhet: Bryt den ofrivilliga ensamheten_rapport_Liberalerna

 

 

Read more

Liberalerna satsar sedan tidigare drygt en miljard kronor för att locka fler till vården, och för att de som arbetar där ska få arbeta på toppen av sin förmåga. Vi vill satsa på karriärtjänster för specialistsjuksköterskor för att det ska löna sig även för kvinnor att vidareutbilda sig och ta på sig större ansvar. Liberalerna vill också ge vårdpersonalen moderna arbetsverktyg som minskar byråkrati och IT-strul – genom en nationell investering som ska stötta regioner och landsting i digitalisering av vården. Men satsningar på sjuksköterskor är en strategisk del.

Liberala sjukvårdsreformer behövs för att stärka såväl personalens som patienternas frihet. Tillsammans med en lång rad partivänner vill jag lyfta de här frågorna genom en debattartikel i Folkbladet.

Read more

Den nära vården utvecklas kraftfullt i Stockholms län. Hittills har nio nya näraktuer med ett brett uppdrag öppnat. I närtid öppnar en tionde i Stockholms innerstad. Under nästa mandatperiod kommer ytterligare två närakuter att öppna för att möta behoven av akut vård i det växande länet.

Idag kunde jag och moderaternas Irene Svenonius berätta att Löwenströmska sjukhuset får en ny jourverksamhet med tillgång till såväl labb som röntgen och öppettider mellan 08.00 0ch 22.00. Det blir en ”närakut light” dit invånarna kan vända sig vid vårdbehov som inte kräver akutsjukhusets resurser. Det blir inte riktigt samma breda uppdrag som de övrig närakuterna där kraven på mycket bred kompetens är större, men jag bedömer att invånarnas behov av nära vård kan mötas med denna lösning. Läs gärna Stockholmdirekts artikel om detta.

Samtidigt kommer även Sigtuna att få en egen husläkarjour, vilket är en efterfrågad förstärkning av tillgänligheten till nära vård i området.

Det råder ingen som helst tvekan från Alliansens sida om att den stora satsningen på Sollentuna sjukhus är rätt och att det ska finnas en närakut i Sollentuna. Detta förutsätter förstås att Alliansen får fortsätta styra.

Socialdemokraterna ger helt andra besked och är beredda att kasta mångmiljoninvesteringen i nya näraktuen i Sollentuna över bord. Det är orimligt att handskas så varsamt med skattemedel. Och det är naturligtvis ett svek mot Sollentunaborna. som väntar på att deras sjukhus med närakut ska slå upp portarna under nästa år.

 

 

 

 

Slutligen några ord om de kommande två närakuterna. Det finns idag inget beslut om var dessa ska placeras. Avsikten är att dra lärdomar av de första tio närakuterna och se hur besöksströmmarna går och var vi ser att det behövs förstärkning.

Read more

Måndagen tillbringade jag i vackra Halland. Tillsammans med Liberala politikerna Ulrika Landergren, Ann Molander, Tommy Rydfeldt och Bengt Eliasson fick jag möjlighet att besöka två fina och välfungerande vårdcentraler. Först ut var Stenblommans vårdcentral i Kungsbacka. Thomas Bengmark och hans medarbetare tog emot och gav oss några tydliga medskick med önskan om reformer för primärvården. Önskan om fast husläkare och vikten av att få en bättre ordning kring nätläkarna, var två viktiga frågor för dem. Och det var ju lätt att instämma. ”Fast läkare är tillitens grund” sa Thomas och det sammanfattar väl varför jag är så angelägen om att göra en stor primärvårdsreform för Sverige.

På eftermiddagen åkte vi till Varberg och Neptunus vårdcentral där verksamhetschef Sverker Nilsson med kollegor tog emot. Där passade jag på att berätta lite mer om Liberalernas reformförslag:

💙alla ska få en fast husläkare.

💙läkaren ska kunna sätta tak för hur många patienter hon/han kan ha på din lista för att få en rimlig arbetsmiljö.

💙detta kräver att fler specialister i allmänmedicin utbildas och att andra specialister kan bli dubbelspecialister. Det vill Liberalerna satsa 900 miljoner kronor på undre tre år.

💙primärvården behöver resursförstärkning. Därför vill vi höra ett primärvårdslyft nationellt om 5,25 miljarder på tre år.

Även på den hör vårdcentralen lyfte man fram betydelsen av kl tumultet och en mer personlig vård. Faktum är att man jobbar precis så här. Bra för patienterna och för medarbetarnas arbetsmiljö.

Två inspirerande möten på vårdcentraler som sätter patienten först.

Lite valrörelse pepp fick jag också när Liberalerna bjöd på valupptakt i Kungsbacka. Och slutligen som bonus hann jag träffa vår vice partiledare Helene Odenjung i Göteborg. Rolig och intensiv dag.

Read more

Det är svårt att föreställa sig något mer skrämmande, och frustrerande, än när ens barn mår dåligt. Alltför många barn och unga drabbas av psykisk ohälsa. Orsakerna är sannolikt flera, där både skolmiljön och samhällsutvecklingen spelar in. Den omfattande psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem. De barn och unga som behöver stöd, hjälp och vård ska enkelt kunna hitta till och få det stöd de behöver. Barn och deras föräldrar ska vara trygga i att hjälpen finns att få. Den tryggheten är en stor frihet.

Jag och borgarrådet Lotta Edholm (L) i Stockholms stad presenterar en gemensam strategi för landstinget och Stockholms stad för hur vi vill stärka  barn och ungas psykisk hälsa

Gemensam strategi för barns och ungas psykiska hälsa:

  •  Bygg ut den psykiska hälsovården för barn. Den första linjens psykiatri har byggts ut i Stockholm. På ett 40-tal mottagningar runt om i länet finns därmed nu ett specialiserat uppdrag inom barn- och ungdomspsykiatri. Liberalerna vill att denna kompetens ska utökas så att alla enkelt kan vända sig till teamet hos sin fasta husläkare eller barn- och ungdomsmedicinska mottagning vid risk för psykisk ohälsa.
  • Fast vårdkontakt och individuell vårdplan. Vi vill se över hur resurserna styrs till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Barnet som patient och föräldrar som vårdnadshavare ska känna en kontinuitet under hela behandlingen. Därför ska alla ska kunna få en fast vårdkontakt hos BUP.
  • Stärk skolhälsovården med team för psykisk ohälsa. Trygghet och studiero har visat sig vara viktigt för att förebygga psykisk ohälsa hos skolelever. Men elevhälsan i skolan måste också uppvärderas för att möte den ökade psykiska ohälsan.  Tillgången till kuratorer och psykologer varierar kraftigt mellan olika skolor i dag. Det duger inte. Alla skolor ska ha både kurator och psykolog tillgänglig i sitt elevhälsoteam för att kunna arbeta förebyggande och sätta in hjälp snabbt.
  • Förtydliga vad som är skolornas och landstingets ansvar. Barn och unga måste kunna fångas upp i tid, innan deras ohälsa växer. Men den specialiserade psykiatriska vården ska också kunna fokusera på rätt patienter. Gott samarbete mellan BUP, primärvård och elevhälsa är viktigt, så att varje elev får rätt hjälp.  Vi Liberaler i Stockholms läns landsting och i Stockholms stad vill initiera ett fördjupat samarbete som ger fler barn och ungdomar tillgång till rätt insatser i rätt tid.

 

Read more

Sommarhettan är härlig för många. Själv har jag njutit av värme, sol och bad, men samtidigt också känt en stigande oro för klimatet. Insikten om hur många som far illa i värmen och att svenska hälso- och sjukvård inte är rustade för den här typen av extremväder blev också snart uppenbart. Äldre på servicehus, patienter på sjukhus och personalen som jobbar i vård och omsorg är hårt drabbade. Landsting och kommuner måste rusta sig bättre för framtiden. Därför föreslår Liberalerna att en nationell strategi för att rusta vård och omsorg för framtida extremväder utvecklas. 

Sommarens extrema värme gör klimathotet högst påtagligt. Läs gärna mer om hur Liberalerna vill förändra klimatpolitiken och samarbeta mer internationellt.

Sommarvärmen har inte bara drabbat bönder och deras djur som riskerar svält och gett oss fruktansvärda skogsbränder. För sjuka och äldre med sämre hälsa handlar det inte bara om obehag – utan om rent medicinska risker. Många har i sommar behövt söka vård för uttorkning och andra värmerelaterade besvär. Men inte heller i vården är man förskonad från hettans och fuktens effekter. Våra sjukhus och äldreboenden är lika lite som andra delar av samhället rustade för långvarig extremvärme och andra hittills ovanliga väderfenomen.

Med klimatförändringarna står vi inför en framtid där sommarens värmebölja kanske inte blir något ovanligt. Det kommer kräva förändringar av hela samhällets beredskap och fysiska infrastruktur – och för vården och omsorgen är det särskilt viktigt.

Det viktigaste är att vi börjar planera för en hetare framtid. Därför föreslår Liberalerna ett nationell initiativ för att klimatanpassa vård och omsorg.

Jag skriver om detta tillsammans med Helene Odenjung (L), Jonas Andersson (L), Gilbert Tribo (L) samt Lina Nordquist (L) i Dagens Samhälle.

Read more

Sveriges EU-medlemsskap är ingen självklarhet längre. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet förespråkar ett svenskt utträde, Swexit. Det skulle få förödande konsekvenser, inte minst för Hälso- och sjukvården, och ytterst patienterna.

Ett av brexit-kampanjens största nummer inför folkomröstningen i Storbritannien var att ett EU-utträde skulle spara 350 miljoner pund i veckan, som istället kunde läggas på den engelska sjukvården, NHS. Det var, som så mycket annat i dessa tider av falska nyheter, en ren lögn. Efter folkomröstningen erkände brexit-förespråkarna att detta kanske inte var en sanning de utmålat – men det var så dags. Tyvärr kan de populistiska, lögnaktiga löftena om pengar till vården istället för ”Bryssel” ha spelat en roll i britternas beslut att lämna EU. Låt inte detta upprepas i Sverige.

För patienternas, professionernas och forskningens skull behöver vi tvärtom mer av europeiskt samarbete. Jag skriver i SvD om vad ett svenskt EUutträde kan leda till.

I valrörelsen kommer jag och många andra Liberaler att tala om varför EU-medlemskapet är så viktigt för oss. Jan Björklund och Sverige EU-kommissionär Cecilia Malmström har presenterat en lång rad argument för Sveriges EU-medlemsskap så du finner här.

Read more

Väl en plats som är viktig för dig, sa Dagens Nyheter. Jag valde Timmermansparken – ”Timmis” – hemma vid Södra station. Det är en fin lekpark där jag tillbringat många timmar med att putta på gungande barn, plåstrat om skrubbsårsknän, lärt barnen att cykla och druckit massor med kaffe från min rätt slitna termos. Men nu blev det istället en intervju med Dagens Nyheter om politik, förstås. Valets viktigaste frågor, som patientens rätt att välja vård och att vi måste bygga ut vårdcentralerna.

Läs gärna resultatet av vårt samtal i DN.

Read more

Självmord är sedan alltför många år det vanligaste skälet till att unga män dör. Var tjugonde person behöver psykiatrisk vård varje år. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning. Människorna bakom siffrorna visar med övertydlighet att den psykiska hälso- och sjukvården måste förbättras.

  • Tidig hjälp behövs. Första linjens psykiatri måste därför bli en självklar del av primärvårdens ansvar, och en förbättrad tillgång till psykologer och kuratorer behövs på landets vårdcentraler. Det behövs också på många håll ett närmare samarbete mellan sjukvården och elevhälsa, socialtjänst och äldreboenden.
  • Ändra lagar. Bland de viktigaste frågorna är att det fortfarande är tillåtet att behandla psykisk sjukdom utan vare sig kunskap eller utbildning. För allvarliga fysiska sjukdomar finns strikta regler för vem som får ge råd och behandling, men för psykiskt sjuka finns inte det skyddet. Kvacksalveri är i dag tillåtet – självutnämnda helbrägdagörare och outbildade terapeuter kan utan kontroll eller uppföljning ta ordentligt betalt av sjuka människor. En utredning under Kjell Asplund arbetar med att se över skyddet för patienterna, vilka sjukdomar som bara ska få behandlas inom den ordinarie vården. Kvacksalverilagen måste skärpas.
  • Inte mer än tre månader ska en människa som behöver vård behöva vänta. Men det löftet gäller inte psykologhjälp. Lagstiftningen om vårdgaranti är otillräcklig. Dessutom måste vårdgarantin säkra tiden även till återbesök: en kroniskt sjuk människa måste få den vård hon behöver, så länge hon behöver den.
  • Barnsrättigheter vid psykiatrisk vård behöver stärkas. Barnens rätt till självbestämmande och integritet ska stärkas. Det måste tydliggöras att barn har rätt till information, delaktighet och inflytande.
  • Det händer att föräldrar hindrar sitt barn från att söka vård, fördröjer hjälp. Vi liberaler vill därför att barn ska kunna söka vård utan deras föräldrars vetskap. Lagstiftningen måste helt enkelt ändras från dagens föräldraperspektiv till att ha barnets behov i fokus

Vi är hela människor där kropp och själ hänger ihop. Detta måste avspeglas i sjukvården, och därför behövs flera viktiga lagändringar. Om detta skriver jag och riksdagskandidaten Lina Nordquist (L) i Aftonbladet.

Read more