Sensommaren är en härlig tid. Många sköna sommardagar finns lagrade inom mig och det är dags att återgå till vardagens rutiner och ta itu med den höst som snart är här. Jag gillar känslan av nystart och att få blicka framåt och göra upp planer.

På jobbet kommer mycket att kretsa kring hälsa och hur vi bättre kan förebygga ohälsa. Vi ska bland annat arbeta fram en ny budget för regionen och utveckla primärvården.

Liberalerna håller landsmöte i november så det blir en hel del förberedelser inför det. Våra medlemmar har skrivit hundratals förslag om hur politiken kan utvecklas. Så roligt! Vi har ju också en ny partiledare i Nyamko Sabuni och det ska bli väldigt spännande att se hur hon tänker forma sitt ledarskap.

Privat ska jag ta mig an lite olika saker som jag hoppas blir utvecklande. Jag försöker hela tiden ta ett steg i min personliga utvecklingstrappa för att lära mig nytt eller vässa mina färdigheter och utmana mig själv lite. Nu har jag bestämt mig för att ta dykceratifikat, efter viss övertalning från min son, men jag vet inte om jag hinner med en kurs under hösten. Kanske blir det till våren istället. Jag är nämligen också nyfiken på nudgeing och ska läsa en kurs om bland annat detta i höst. Jag har redan börjat läsa nobelpristagaren Richard H Thalers och Cass R Sunstein bok Nudge Improving decisions about health, wealth, and happiness.

Jag gjorde ett provdyk på semester. Vill mer!

Så intressant och roligt att plugga lite vid sidan av jobbet.

Dessutom så vill jag verkligen hinna med många kulturupplevelser denna höst. Känner mig hungrig på nya intryck och att få fångas av bra böcker, teater och konstutställningar. En daglig dos, vill jag ge mig själv även om det förstås för det mesta får bli i något mindre format. Men ett bokkapitel, en dikt eller ett film bör absolut få plats.

En fin Vigelandutställning pågår just nu på Thielska galleriet

Känns som en bra plan för hösten!

Read more

Sjukvården i Stockholms län hissar regnbågsflaggan under Stockholm Pride. Jag ser det som en symbol med både signalvärde och praktisk betydelse.

Alla verksamheter i Region Stockholm eller som finansieras av Region Stockholm och där man har en flaggstång borde se till att hissa regnbågsflaggan under Prideveckan. Det är en viktig symbol för att markera allas lika värde, att alla är välkomna – och det har en stor praktisk betydelse just i hälso- och sjukvården.
Många offentliga och privata verksamheter hissar regnbågsflaggan inför och under Pride, bland annat SL:s bussar och Landstingshuset. Vårdgivare bestämmer själva hur de vill göra men det flaggas bl.a. på alla de stora sjukhusen: Danderyd, Södersjukhuset, Karolinska Solna och Huddinge, S:t Göran, Södertälje och Norrtälje.
Regnbågsflaggan handlar om mycket mer än Pride. I Region Stockholm var vi först i landet med en heltäckande hbt-policy och vi fortsätter ständigt det aldrig avslutade arbetet för jämlik behandling och bemötande. Frågan om lika rättigheter berör många fler än hbtq-personer. Att få bemötas som den man är, utan förutfattade meningar, är viktigt för alla och kan ibland vara helt livsavgörande för om och hur man söker vård. Genom att vi hissar regnbågsflaggan skickar vi en mycket tydlig signal om vad som gäller – nolltolerans för diskriminering och ett öppet och jämlikt samhälle.

Pride är en viktig manifestation för frihet och en härlig fest för kärleken. Jag önskar alla en fantastisk Pridvecka!

Read more

Jourläkarbilar rullar i Region Stockholm för att besöka patienter som behöver vård i deras hem. Det är en verksamhet som gör viktiga insatser för framförallt sköra äldre och små barn. Under senare år har vi i regionen mångdubblat verksamheten.

Jourläkarbilarna i Stockholms län gör många fler hembesök än tidigare. 2018 ökade hembesöken kvällar, nätter och helger med 88%. Första halvåret 2019 ökade hembesöken med 175% mot 2018, och fyrdubblades jämfört med 2017.

Hembesök av jourläkare är ett viktigt inslag i vården och därför tog vi beslut om en rejäl utökning från juni 2018. Jourläkarbilarna hjälper framför allt äldre och familjer med små barn som kan ha svårt att ta sig till husläkarjour eller närakut, men patienter i alla åldrar kan få läkarbesök i hemmet.

Under 2018 gjorde jourläkarbilarna 8 051 hembesök kvällar, nätter och helger. Det var en ökning med 88% mot 2017. Ökningen skedde framför allt efter en kraftig utökning i ett nytt avtal som gäller från juni 2018, och har fortsatt under 2019. Jämför man första halvåren är ökningen 304% från 2017 till 2019. De vanligaste patienterna är över 75 eller under 6 år.
Jourläkarbilarna är en kapacitet som kommer väl till nytta inte minst sommartid. De erbjuder en extra trygghet som märktes under fjolårets värmebölja då många äldre fick hembesök av jourläkare och därmed slapp åka till akuten. Jourläkarbilarnas ökning stärker också vården under de lite mer ansträngda semesterveckorna.
Region Stockholm har tre jourläkarbilar som betjänar invånare och besökare i Stockholms län. Jourläkarbilarna bemannas av läkare och undersköterska och är i drift kvällar och nätter, 17-08, samt dygnet runt på helgerna. De skickas av SOS Alarm efter förmedling av sjukvårdsrådgivningen 1177, till patienter som inte behöver hjälp på akutsjukhus. Äldre och barnfamiljer prioriteras.

Mitti skriver om jourläkarbilarna.

Read more

Som mamma tycker jag så klart att ungarnas hälsa är viktigast i livet. Men ibland är det en kamp för goda vanor, inte minst för fysisk aktivitet, när skärmarna blivit platsen för umgänge med kompisarna. Det märker jag bekymrar många andra föräldrar också. Nyligen kom region Stockholms årsrapport från barnhälsovården. Det är i stora delar en positiv rapport. Men ”generation sitt” måste upp och hoppa.

Nästan alla barn i Stockholms län vaccineras, och den nya rota-vaccinationen har ökat starkt. Färre barn utsätts för tobaksrökning i hemmet och fler nyblivna mammor screenas för nedstämdhet efter förlossningen. Det visar den senaste årsrapporten för barnhälsa som släpps i dag. En förbättrad och mer jämlik hälsa är ett viktig uppgift där Region Stockholm nu bygger ut sina insatser.

De allra flesta barn har bra möjligheter för en god hälsa och många pilar pekar åt rätt håll – men vi ser hur inte alla familjer har samma goda förutsättningar. Där hälsan är som svagast måste vården vara som starkast, och därför fortsätter vi bygga ut våra uppsökande och riktade insatser för dem som har störst behov.

En bra start ger bättre förutsättningar för en bra hälsa också senare i livet. Och alla barn borde få samma chanser till en sådan bra start. Därför satsar vi på förebyggande hälsovård, därför bygger vi ut hembesöksverksamhet och startar fler familjecentraler tillsammans med kommunerna.

För att barnen ska må bra behöver hela familjen må bra.Därför satsar vi också mer på primärvården – vårdcentralernas husläkare, distriktssköterskor och psykologer har en nyckelroll för både fysisk och psykisk hälsa, och resurserna fördelas utifrån socioekonomiska faktorer på individuell nivå, med ett särskilt hälsofrämjande uppdrag för de vårdcentraler vars patienter har störst behov.

Att barns övervikt och fetma ligger kvar på samma nivå är bekymmersamt, men samtidigt jobbar vi mot den farliga stillasittande trenden. Hör måste vi göra mer dom föräldrar, i skolan, i barnhälsovården, föreningslivet och så vidare.

År 2018 års rapport från Barnhälsovårdsenheten visar:

  • Nästan alla barn vaccineras. 96–97 % av alla barn födda 2016 vaccinerades enligt nationella barnvaccinationsprogrammet.
  • Nya rota-vaccinationen når fler. 91 % av spädbarnen vaccinerades mot rotavirus år 2018 (ökning från 77 % vid införandet 2014).
  • Fler mödrar screenas för nedstämdhet efter förlossning. 79 % år 2018 mot 74 % år 2017.
  • Färre barn utsätts för tobaksrökning i hemmet. 1 av 12 barn utsattes för tobaksrök vid 0-4 veckors ålder. Variationen är fortsatt stor mellan olika områden, som lägst 0 % i Vaxholm, som högst 21 % i Skärholmen.
  • 1 av 9 fyraåringar har fetma eller övervikt. 10,6 % har fetma eller övervikt. 1,8 % av dem har fetma, en i praktiken oförändrad andel under den senaste tioårsperioden. Variationen är stor mellan som lägst 6,5 % barn med fetma eller övervikt i Täby, och 17 % i Södertälje.

Några viktiga insatser för jämlik hälsa:

  • Hembesöksverksamheten permanentas och byggs ut till fler platser. Det framgångsrika ”Rinkebyprojektet” är nu ordinarie verksamhet och fanns vid årsskiftet 2018/2019 på 7 BVC:
    Rinkeby BVC, Husby-Kista BVC, Rissne-Hallonbergen BVC, Hässelby BVC, Skärholmen BVC, Wasa BVC (Södertälje) och Rågsved BVC.
    Ytterligare fyra BVC  har startat upp under våren 2019 är:
    BVC Flemingsberg och Spånga-Tensta BVC.
  • Fler familjecentraler. På familjecentraler samverkar regionens BVC med kommunens socialtjänst för att ge familjer med behov ett samordnat stöd. I dag finns 20 familjecentraler eller motsvarande. Region Stockholm har inlett ett mer strukturerat arbete för enhetliga familjecentraler, där målet är samarbeta med fler kommuner för att öppna fler så snart som möjligt. 10 ytterligare verksamheter har ansökt om att få starta som familjecentraler.
  • Hälsofrämjande vårdcentraler i utsatta områden. Befolkningsinriktade hälsofrämjande insatser är ett tilläggsuppdrag för vårdcentraler vars patienter har ett särskilt högt vårdbehov.
  • Resursfördelning utifrån vårdbehov. Inom husläkarverksamheten (vårdcentralerna) fördelas resurserna också generellt utifrån individens vårdbehov med den största delen fast ersättning.

DN skrev också om rapporten.

 

 

Read more

Sommar och semester är efterlängtat för många. Men sommarmånaderna innebär också extra ansträngning inom hälso- och sjukvården. Detta gäller för hela landet, så även i Stockholm. Sjukdomar och olyckor bryr sig inte om att vårdpersonal måste ha tid för återhämtning och semester. Detta innebär dessvärre ibland långa köer på akutsjukhusen och patienter som upplever att de får vänta orimligt länge.

Vi kan inte vara nöjda med att sjuka människor får vänta länge på hjälp och att arbetssituationen är alltför tuff för personalenakutmottagningarna. Samtidigt vet jag att medarbetarna gör stora insatser för att god vård och gott bemötande. Oavsett årstid måste vården fungera. Från Region Stockholms håll gör vi mycket för att det ska vara så. Nio närakuter, sex akutmottagningar, avancerad sjukvård i hemmet för över 2500 personer, 200 öppna vårdcentraler och fler ambulanser är en del av all den vård som står redo att ta hand om de som blir sjuka och skadade i sommar. Förlossningsvården jobbar för att möta varje födandes behov och samarbetar mellan förlossningsenheterna för att alla ska få plats och kunna föda tryggt. Vården har tidigt varit ute och uppmanat blivande föräldrar att ringa till den valda förlossningskliniken när det sätter igång, på så vis kan de förbereda mottagandet där eller om det behövs ordna plats på någon annan klinik. Blivande föräldrar kan känna sig trygga i att vårdpersonalen vet vad som gäller när det väl är dags. Detta är viktiga steg på vägen för att underlätta sommarens vård. Trots röda markeringar ser vi följande:

  • ASiH (Avancerad sjukvård i hemmet) har fortsatt att utökas och har nu 2575 patienter inskrivna, 60 fler än samma månad 2018. Många av dem hade annars behövt en plats på akutsjukhus.
  • Eftervårdsplatser öppnas för patienter som väntar på en plats inom till exempel geriatrik eller rehabilitering.
  • Jourläkarbilar kommer hem till patienter och gör bedömning på plats. För många äldre kan det innebära att de inte behöver läggas in på akutsjukhus överhuvudtaget.
  • Rustat för extremväder genom att bland annat inventera särskild känsliga lokaler och tagit fram en Handlingsplan för värmebölja.

Att stärka och utveckla vården är ett långsiktigt arbete som både handlar om att utbilda fler, inte minst specialistsjuksköterskor, att förbättra den fysiska arbetsmiljön genom upprustning av akutsjukhusen och att utöka vårdutbudet, exempelvis genom fler närakuter och fler vårdplatser för äldre (geriatrik). Dessutom är det nödvändigt att fortsätta utveckla och stärka primärvården så att fler får en fast läkare för bättre kontinuitet och tillgänglighet.

Den nya kömiljarden som Liberalerna drivit på för i riksdagen är välkommen. Tanken är att den ska stimulera till kortare köer i hela vården. Jag hoppas att modellen framöver kommer att belöna både de regioner som har en stabil, god tillgänglighet och ger incitament till de regioner som har ett dåligt utgångsläge att förbättra sig. 

Här kan ni läsa mer om vården i sommar: https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/Rapportering-och-statistik-om-vard/varden-under-sommaren-2019/

 

Read more

Språket är nyckeln till integration, försörjning, självständighet och frihet. Därför är det nödvändigt att lägga stor kraft på att människor som kommer till vårt land för att bygga sig en framtid lär sig svenska. Men även tolkar behövs ibland.

Moderaterna föreslår en rad åtgärder för att stärka språkkunskaperna (SvD). Fler är bra, och ärligt talat sådant som Liberalerna drivit tidigare men inte fått gehör för i Alliansregeringen. Men de föreslår också åtgärder som verkligen skulle försvåra för enskilda individer att ta del av, ibland livsavgörande, samhällsservice som sjukvård.

Om Liberalernas förslag om språkkrav för medborgarskap, språkförskola för nyanlända barn, språkundervisning för föräldralediga, att ställa krav på deltagande i svenskundervisning för att få försörjningsstöd förverkligats skulle förmodligen fler behärska språket. Jag hoppas att detta nu kan bli verklighet.

Men även med alla dessa och säkert fler insatser kommer det finnas människor som inte behärskar språket tillräckligt för att kunna diskutera en nödvändig, avancerad cancerbehandling, komplikationer under en förlossning eller beskriva sin utsatthet av hedersförtryck eller könsstympning, för att nämna bara några svåra situationer. Då måste man kunna få tolkhjälp. Det får inte vara så att människor avstår från att söka vård för att de inte har råd att bekosta sin egen tolk, eller inte kan eller vill anlita en familjemedlem som tolk i känsliga frågor.

Det handlar om möjligheten till jämlik vård och om att välfärden måste vara stark även för den som är skör och utsatt, som man kan bli när man drabbas av sjukdom och inte kan göra sig förstådd eller förstå. Men det handlar också om att vårdens medarbetare ska kunna göra ett gott och effektivt arbete. Det kräver att de kan kommunicera med sina patienter så att de förstår behandlingsrekommendationerna och vilka ordinationer de behöver följa.

Bra kommunikation är ofta en förutsättning för patientsäkerhet och bra behandlingsresultat. Tolkar i vården är därför förmodligen tämligen kostnadseffektivt.

Men tolksituationen är inte tillräckligt bra idag. Liberalerna har flera förslag på hur det kan förbättras:

  • Ny ordning för utbildning av tolkar. Trots utbildningsinsatser har Sverige r länge haft brist på kvalificerade tolkar. Liberalerna vill att kvalificerad tolkutbildning i huvudsak på universitets och högskolor. Tolk- och översättarinstitutet på Stockholms universitet behöver utökas.
  • Stoppa användandet av barn som tolkar. Det är orimligt att barn tvingas tolka i känsliga situationer som i kontakterna med myndigheter och i sjukvården.
  • Använd distans-, och telefontolkar där så är möjligt och närvarande tolkar när det behövs utifrån situationen och individens behov. Det borde också gå att samordna tolkresurserna bättre än idag.
  • Satsa på innovation och teknikutveckling för tolk- och kommunikationsstöd i vården och andra samhällssektorer.

Läs mer: DN, SVT

Read more

Husläkarmottagningarna är stommen i sjukvården. Det är dit vi vänder oss med de flesta av våra hälsoproblem för att att få hjälp och därifrån kan vi guidas vidare till annan vård om det behövs. Även barnhälsovård, mödravård, primärvårdsrehabilitering med mera är viktiga delar av den nära vården som måste finnas lätt tillgänglig för människor när vi behöver den.

Nyligen fattade Hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om en ny strategi för primärvården 2019–2025. Strategin kommer att vara viktig för det långsiktiga arbetet som krävs för att stärka primärvården.

Hälso- och sjukvården ska utvecklas och anpassas för att möta patienternas behov utifrån kommande demografiska förändringar och ökade förväntningar på tillgänglighet, kontinuitet, delaktighet och service. Utifrån denna utgångspunkt antas nu en primärvårdsstrategi för att skapa gemensamma mål och strategisk inriktning för primärvården.

Primärvården ska vara navet i sjukvårdssystemet och möta patienternas behov av vård, men också bidra till att stärka hälsan i länet. Den primärvårdsstrategi som vi nu lägger fram lyfter vår ambition kring att tillgängligheten till vården ska vara hög och vårdkvaliteten ständigt ska utvecklas. Detta är ett viktigt steg för att möta patienternas behov – både nu och i framtiden.

I strategin lyfts en rad förslag och åtgärder för att stärka primärvården. Bland annat ska husläkarmottagningarna vara navet i invånarnas sjukvård och patienternas behov av husläkare, barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar ska stå i centrum . såväl fysiskt som digitalt. Antalet mottagningar inom primärvården och specialiserad öppenvård ska öka vid behov. Detta genom bland annat förenklingar för mindre vårdgivare. Under mandatperioden ska även alla som vill få lista sig hos en namngiven, fast husläkare.

Ur strategin

Det övergripande målet för primärvården 2025 är ”En tillgänglig och nära vård för en jämlik och förbättrad hälsa hos invånarna”

Ur tre olika perspektiv innebär denna målbild:

■ Invånare: ”Jag har tillgång till vård när jag behöver den och kunskap och kompetens att hantera min egen hälsa och jag är delaktig i min hälso- och sjukvård. Jag har förtroende för den nära vården och jag kan välja den vård som passar mina behov.”

■ Primärvårdens medarbetare: ”Jag trivs mycket bra. Det är attraktivt och stimulerande att arbeta i primärvården och vi utvecklar vården tillsammans i team med olika kompetenser.”

■ Hälso- och sjukvårdssystemet: ”Primärvården utgör navet i en tillgänglig och sammanhållen hälso- och sjukvård. Den samarbetar ändamålsenligt med andra aktörer för att möta invånarnas behov. Primärvården följs upp, resurssätts och leds så att resultaten för invånarna ständigt förbättras.”

Strategisk inriktning för primärvården:

■ Tillhandahålla en primärvård med hög upplevd och faktiskt tillgänglighet, medicinsk kvalitet, kontinuitet och förtroende som kontinuerligt förbättras utifrån invånarnas behov.

■ Säkerställa effektiv resursanvändning, ändamålsenlig uppföljning och goda förutsättningar för vården att förbättra de medicinska resultaten för invånarna.

■ Ställa om till en mer förebyggande, hälsofrämjande och sammanhållen nära vård med invånaren som medskapare.

■ Utveckla, behålla, attrahera och uppgiftsväxla rätt kompetenser efter både nuvarande och framtida behov.

■ Skapa förutsättningar för att realisera de möjligheter en systematisk digitalisering ger.

Read more