Anna Starbrink's Posts

Att vara ledsen och nedstämd ibland hör till livet. Men psykisk ohälsa är ett stort problem för många, inte minst unga. Psykisk ohälsa kan ha många olika skepnader som skolstress och corona-oro eller ensamhet, depression och svåra psykiatriska diagnoser. Ibland räcker det att prata med någon lyssnar och förstår. Andra behöver hjälp från skolan, socialtjänsten eller vården. Det är viktigt att veta att det finns hjälp att få.

Just nu vill jag och Liberalerna i Stockholmsregionen uppmärksamma psykisk ohälsa och vad vi kan göra för att stödja dem som drabbas, och förebygga så att människor slipper problemen.

Om några veckor startar skolorna igen och just skolan har en väldigt stor roll i unga människors liv och att den fungerar bra har avgörande stor betydelse både för hälsan och välbefinnandet här och nu, men också för hela livet. Jag vill peka på några viktiga områden för att unga ska kunna få bra stöd för sin psykiska hälsa:

Elevhälsoteam på skolan. Det ska vara enkelt att få hjälp för den som mår dåligt eller behöver extra stöd, så att alla klarar sin skola med godkända betyg. Därför är det viktigt att det finns elevhälsoteam på varje skola, med funk­tioner som t.ex. skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, kurator och specialpedagog.

Bättre samarbete. Skola, socialtjänst och sjukvård ska samarbeta bättre för att hjälpa barn och unga, så att de får den hjälp de behöver. Flera verksamheter för barns och ungas vård och psykiska hälsa, som t.ex. Maria Ungdom och den psykiatriska barnakuten, ska samlas på en adress.

Sprid kunskap om suicid. Det är inte farligt att prata om självmord – tvärtom, det är bristen på samtalsstöd som kan vara dödlig. I Stockholm samarbetar Karolinska institutet med länets högstadieskolor för att nå ut till elever med kunskap om psykisk hälsa och självmordsprevention.

Mer rörelse. Barn har rätt till rörelse och hälsa. De som tidigt upptäcker glädjen med att röra på sig, klarar oftare skolan och mår bättre – både fysiskt och psykiskt. Alla skolgårdar ska ge möjlighet till lek och rörelse, oavsett om skolgården är stor eller liten.

Här kan du läsa mer om Liberalernas politik för psykisk hälsa hos barn och unga.

Read more

Under Järva Filmfestival 1–7 augusti kommer regionen att finnas på plats med hälsoinformatörer och vaccinationsbuss. Syftet är att öka vaccinationerna och skyddet mot covid-19.

Jag och The Global Villages grundare och VD Ahmed Abdirahman är glada att kunna berätta om detta samarbete där vi förenar kultur med hälsa på ett konkret sätt.

Vaccinet är det bästa skyddet mot covid-19 och vägen ut ur pandemin. När vi i regionen fick frågan från arrangören av Järva filmfestival, Stiftelsen The Global Village, nappade vi direkt. Med sin målgrupp barnfamiljer och unga är det en oerhört viktig plats för oss att vara på. Våra hälsoinformatörer kommer kunna ge information på flera olika språk och en av våra mobila vaccinationsenheter kommer erbjuda drop in-vaccination fyra timmar varje eftermiddag och kväll.

I länet finns nu 37 vaccinationsenheter, bland annat i Kista och Rinkeby, och fyra mobila enheter, varav en i Husby/Tensta/Rinkeby. Vaccinbussen kommer finnas på Spånga IP vid Järva filmfestival kl. 16-20 och dagtid köra sitt vanliga schema (Husby tisdag-onsdag, Rinkeby torsdag-lördag, Tensta söndag-måndag). För alla vaccinationsenheter, se aktuell lista på 1177.

Intresset är stort för att vaccinera sig vilket visar sig i det stora trycket både för dos 1, nu för alla över 18, och dos 2, där allt fler får sina sms. 2 miljoner doser har nu givits i Stockholmsregionen. Samtidigt måste vi fortsätta arbeta uppsökande både med information och vaccination, särskilt i områden där vaccinationsgraden är lägre. Att vaccinera sig är ett skydd både för dig själv, andra och hela samhället – en solidaritetshandling.

Ahmed Abdirahman, grundare och VD, Stiftelsen The Global Village berättar att en opinionsundersökning – Perspektiv 2021 – visar att vaccinationsviljan är lägre bland de som bor i utsatta områden. Han säger att ”i landets 60 utsatta områden bor en stor andel av Sveriges mångfald. En hög andel av befolkningen har utomeuropeiskt bakgrund och unga. Två av tre invånare har ännu inte fyllt 45 år. Utrikes födda och unga är två grupper där vaccinationsviljan är lägre. Områdena har drabbats hård av pandemin bland annat pga. trångboddheten, underliggande hälsoproblem och att många jobbar i yrken som inte går att jobba hemifrån. Vi måste hjälpas åt att bidra till ökat vaccinationsgrad i områden och hos grupper som är mest sårbara ekonomiskt, hälsomässigt och socialt.”

Järva Filmfestival:
Arrangeras varje år sedan 2013, i år med begränsad publik (600 mot pre-pandemiska 8–1 000). Platsen är Spånga IP, Stockholm och målgrupp barnfamiljer och unga. I år visas två barnfilmer varje kväll med start kl. 16.00. Det senaste programmet hittas på Stiftelsens hemsida.

Regionen kommer erbjuda:
– Hälsoinformatörer på plats som informerar och delar ut material.
– En mobil vaccinationsenhet med två sjuksköterskor som vaccinerar 18+ drop-in, 16.00 – 20.00.
– Stockholms stad bidrar med vaccinationsvärdar eftersom det kan bli många som önskar vaccinera sig.

Ahmed Abdirahman från Stiftelsen The Global Village kommer varje dag introducera både hälsoinformatörerna och berätta om drop-in-möjligheten. Det känns riktigt bra att vi kan samarbeta med en stark lokal aktör för att stärka hälsan.

Bilden är från ett tidigare besök i Järva tillsammans med hälsoinformatörerna.

Read more

I dag öppnar bokningen av covid-vaccination för alla 18 år och äldre. 2003. Det betyder att alla vuxna stockholmare nu kan boka tid för vaccination. Det är ca 256 000 ytterligare stockholmare som därmed omfattas och bokningstrycket väntas bli högt. 1,9 miljoner vaccinationer har nu utförts i Region Stockholm. För dem som ska boka dos 2 finns särskilda reserverade vaccintider.

Vaccinationerna fortsätter i högt tempo. I dag öppnar regionen bokningen för alla vuxna personer, då vi ser ett relativt stort utbud av tider för dos 1 den närmaste tiden. Det väntas ett högt tryck på bokningen när många söker vaccintid samtidigt men vi ser en stor fördel i att vaccinationerna nu kan ske ännu effektivare. Om man inte lyckas boka en tid på första försöket är det bra att försöka igen senare, det läggs ut nya tider löpande.

Samtidigt som vi öppnar för alla över 18 år att boka dos 1 av vaccinet, får nu allt fler SMS om att ta vaccindos 2 mot covid. Jag vill uppmana alla att verkligen göra det så snart som man kan, regionen har reserverat doser för att alla ska kunna bli fullvaccinerade.

Från nästa vecka har vi 37 öppna vaccinationsmottagningar och fyra vaccinationsbussar. Vi gör fortsatt särskilda ansträngningar att nå ut i områden med lägre vaccinationsgrad, med tre av de fyra bussarna och flera strategiskt placerade mottagningar, bland annat en fjärde som öppnar i Geneta i Södertälje nästa vecka.

Se aktuella listan över vaccinmottagningar på 1177

Read more

Våldet i nära relationer är ett stort och dödligt hot mot alltför många. Vården möter många av de personer som drabbas. För att upptäcka fler fall och kunna stötta de drabbade behövs kunskap. Region Stockholm erbjuder nu en webbutbildning för vårdpersonal.

När människor som drabbats av våld i sin relation söker vård, måste vården vara rustad att ta emot dem. Det kräver kunskap för att kunna upptäcka och identifiera, och sedan stötta på rätt sätt. Vi ska använda moderna och användarvänliga utbildningsvägar för att vårdpersonal ska få rätt och ökad kunskap om hur man ska och kan arbeta mot våld i nära relationer, och för våldets offer. Målgruppen för utbildningen är hälso- och sjukvårdspersonal men även tandvårdspersonal, som har en viktig roll i att upptäcka våld i nära relationer vilket inte alltid uppmärksammas.

Det är Region Stockholms Akademiska primärvårdscentrum som erbjuder utbildningen.

Vårdens insatser för våldsutsatta handlar inte bara om att behandla de direkta skadorna av våldet utan om att se de stora hälsorisker som hela våldutsattheten för med sig. Och naturligtvis om att stötta människor att anmäla och befria sig från den våldsutsatta relationen – något som kan vara oerhört svårt. Det kräver uppdaterad och lättillgänglig kunskap, som webbutbildning ska ge.

Fakta om webbutbildning om våld i nära relation

Våldet i nära relation förekommer i alla samhällsgrupper, oavsett socioekonomisk bakgrund, ålder och etnicitet. Det beräknas att ca 700 000 svenskar lever med våld i nära relation, med alla de fysiska och psykiska skador och påfrestningar det innebär.

Våldsutsatta patienter söker mycket vård, men för symtom och besvär som inte uppenbart är kopplat till våld, exempelvis depression eller smärtproblematik.

Utbildningen lär vårdpersonal vad våld i nära relationer är, hur vanligt det är och inte minst vilka konsekvenser för hälsan som våldsutsatthet leder till. Utbildningen innefattar även praktiska aspekter som hur frågor om våld kan ställas, hur dokumentation ska ske, och hur man gör en orosanmälan vid misstanke om att barn far illa.

Utbildningen består av 4 kapitel, samt ett 5:e som riktar sig till chefer, och varvar text, fakta, bilder, reflektionsfrågor och filmer. Totalt 2,5 timmars tidsåtgång.

Målgrupp är personal i såväl hälso- och sjukvård som tandvård.

Antalet användare är obegränsat. Utbildningen ligger enkelt tillgänglig på en extern plattform som inte kräver inloggning.

Läs mer hos Akademiskt primärvårdscentrum:
https://www.akademisktprimarvardscentrum.se/om-oss/nyheter/angelaget-och-aktuellt–11-maj-lanseras-unik-webbutbildning-om-vald-i-nara-relation/

Kampanjsida om webbutbildningen, riktad till målgruppen dvs vårdpersonal:
https://www.akademisktprimarvardscentrum.se/enheter/vald-i-nara-relationer/webbutbildning-vald-i-nara-relationer/

Read more

När vänner eller släktingar tvingas bli tolkar i vården riskeras både medicinsk säkerhet och personlig integritet. Rätten till tolk i vården ska inte inskränkas utan stärkas. Det handlar om en viktig liberal princip – en röd linje!

Jag och riksdagsledamot Barbro Westerholm (L) lyfter i en artikel hos Altinget betydelsen av tolkar för att individen ska få möjlighet till en jämlik och söker vård.

En traumatisk förlossning där man inte förstår vad vårdpersonalen säger. Ett allvarligt samtal med cancerläkaren där man inte vågar fråga vad beskeden egentligen innebär. Kontrollen på vårdcentralen när man blivit till åren, har drabbats av flera sjukdomar, och börjat tappa det språk man lärt sig först i vuxen ålder. De ibland minderåriga barnen som tvingas tolka ibland känsliga medicinska uppgifter åt föräldrar eller andra äldre släktingar.

Vården möter människor i några av livets mest känsliga och utsatta situationer – när det handlar om den egna hälsan. Att patienterna kan ta in all den information som behövs för att förstå sin diagnos och behandling är en central – ibland bokstavligen livsviktig – del av vården. Rätten till tolk är därför en omistlig del av en patientsäker, kvalitativ och effektiv sjukvård. Tyvärr fungerar det inte alltid. Till exempel visar en undersökning från Sveriges Radio att utlandsfödda kvinnor får sämre förlossningsvård än kvinnor födda i Sverige, enligt många av landets barnmorskor. Det kan delvis ha att göra med språkförståelse och tillgång till tolk.

Rätten att förstå och göra sig förstådd i vården måste stärkas – men vissa politiska krafter vill gå åt motsatt håll och inskränka rätten till tolk, genom att låta patienten lösa det på egen hand. Men att kommunicera är en avgörande del av sjukvården, som är och ska vara i huvudsak gemensamt och solidariskt finansierad. Annars riskerar vi en situation där den som ännu inte lärt sig tillräckligt bra svenska blir hjälplös och i värsta fall inte får de insatser som behövs för lindring och bot.

Språket är centralt för människors självständighet. Stärkta kunskaper i svenska språket är viktigt för att öka människors frihet. Men tillgången till eller avsaknaden av tolkstöd i vården ska inte vara ett sätt att piska fram bättre svenskkunskaper.

Flickor som utsatts för hedersrelaterat våld eller för könsstympning ska aldrig behöva ta med sig en familjemedlem som tolk. Barn ska aldrig tolka åt en sjuk förälder. Äldre och kanske dementa multisjuka ska inte straffas för att de kanske glömt det andra språk de en gång lärt sig i vuxen ålder. Och ingen ska behöva avstå från en nödvändig behandling eller ha andra angelägna myndighetskontakter därför att de saknar ekonomisk möjlighet att anlita en tolk. Samtidigt måste vi förbättra tolktjänsterna. Liberalerna ska vara pådrivande för digitala tjänster, som kan vara effektivare, med möjlighet till säker översättning och inte minst bättre möjligheter att värna den enskildes integritet.

Rätten till tolk i vården är en viktig liberal principfråga. Vi vill att den bekräftas av landsmötet i höst. Men redan nu måste vi slå fast att inskränkningar av tolkning i hälso- och sjukvården är en röd linje som inte får överskridas.

Read more


I ljuset av pandemin kan ingen längre blunda för den ojämlikhet i hälsa som råder i vårt land. Hälsa ger frihet. Ohälsa minskar vår självständighet och våra möjligheter i livet. En kraftfull satsning på det nationella hälsoarbetet måste vara en del av återstarten av Sverige – en viktig liberal prioritering vid en ny regeringsbildning. Jag och partivännerna Barbro Westerholm och Amelie Tarschys Ingre ger några förslag på hur hälsan kan lyftas i Sverige i Dagens samhälle.

Det krävs en strategisk prioritering av hälsa – inte bara i hälso- och sjukvården. Ett nationellt folkhälsolyft måste omfatta alla sektorer.

OECD:s rapport ”Health at a glance” visar att barn i Sverige har en mer ohälsosam livsstil än i många andra länder. Ojämlikheten i hälsa grundläggs också tidigt. Den som redan lever under tuffare villkor i områden med lägre inkomst, lägre utbildningsnivå etc har betydligt större risk för ett liv med ohälsa. Medellivslängden är hög i Sverige men ökningstakten är högre i Europa i stort, visar OECD. Det är en tydlig signal.

Barn behöver röra sig mer.

Det behövs en kraftfull liberal politik för att stärka hälsan. Reformerna behöver bygga på vetenskap och människors egen kraft. Paternalistisk folkhälsopolitik med pekpinnar och förbud är omodern och ineffektiv. Människor har rätt att forma sina egna liv. Samhällets uppgift blir att möjliggöra sunda livsval och goda vanor, samt ett särskilt ansvar för barns och ungas uppväxtvillkor.

Inför Liberalernas landsmöte i höst lägger vi och flera partivänner fram konkreta förslag för en modern, liberal agenda för hälsa.

Nationell strategi för hälsa:

God hälsa är en långsiktig samhällsekonomisk investering med god avkastning. För att vända utvecklingen behövs strukturella förändringar för goda levnadsvanor som fysisk aktivitet, matvanor, minskad ensamhet, mindre rökning. och arbete för jämlik och jämställd hälsa. Strategin behöver ett brett angreppssätt:

• Ekonomiska incitament och upphandlingsregler för att stärka hälsa.

• Hälsofrämjande samhällsplanering och infrastruktursatsningar som gynnar fysisk aktivitet, bland annat grönytor och cykelmöjligheter med mera.

• Hälsofrämjande arbete i vården, till exempel fysisk aktivitet på recept och kultur i vården.

• Fysisk aktivitet i förskolor och skolor.

• Nudging som ett verktyg för att puffa för en hälsofrämjande livsstil, där individen behåller sin beslutanderätt och frihet.

Hälsa som beredskap:

Folkhälsa bör ses som en del av krisberedskap och civilförsvar. Pandemin har visat vår sårbarhet. De som redan innan hade sämre hälsa är också de som drabbats hårdast av covid-19. En stärkt folkhälsa ökar motståndskraften, även mot andra kriser. Myndigheter som MSB, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen bör få i uppdrag att, i samverkan med kommuner, regioner och civilsamhället, inkludera stärkt folkhälsa i arbetet med att utveckla Sveriges beredskap.

Jag följde med hälsokommunikatörerna i Rinkeby

Nya finansieringsmodeller:

Vinsterna av preventiva investeringar kommer alltid med fördröjning vilket gör prevention svårt att motivera när resurserna är knappa. För att möjliggöra förebyggande insatser i stor skala behövs nya finansiella lösningar och socialt entreprenörskap. Hälsoobligationer är en ny form för samverkan mellan offentliga och privata aktörer; avkastningen kopplas till hur framgångsrik insatsen är.

Hälsa ett mål för integrationsarbetet. Trots att ohälsa och segregation följs åt är inte hälsa ett prioriterat områdena i regeringens strategiska arbete mot segregation. Pandemin har synliggjort bristen på frihet när ohälsa hämmar många människors liv. Hälsa måste bli en prioriterad del av Sveriges integrationsarbete.

Stärk hälsan där den är som sämst. För att förbättra hälsoläget krävs riktade insatser, och de bör i hög grad komma de yngsta till del eftersom mycket som påverkar hälsan grundläggs tidigt i livet. Hembesöksprogram, familjecentraler med hjälp till ett hälsosamt liv för hela familjen, sluta röka-stöd och en god tillgänglighet i primärvården behöver utvecklas och spridas i landet. Även regional-kommunal samverkan måste stärkas. Självklart måste vårdens resurser fördelas efter behov, på vetenskaplig grund – personer med sämre hälsa ska inte missgynnas p g a sin bostadsort eller sitt ursprung.

Sverige behöver ett folkhälsolyft. Alla som lever här ska ha de bästa förutsättningarna att leva ett fritt liv. Vårt land ska stå väl rustat att möta framtida pandemier och andra hälsoutmaningar. Det måste nästa regering leverera.

Jag vill sätta människors hälsa på den politiska dagordningen
Read more

Att ta ansvar för klimatet och driva på för långsiktiga och hållbara förändringar är en ödesfråga för oss alla. I Region Stockholm arbetar vi med höga ambitioner och envis målmedvetenhet. Det ger resultat! Jag är enormt stolt över regionens arbete inom klimatområdet och med vår miljöpolitik.

Uppföljningen för förra året visar att regionens klimatpåverkan minskar. Totalt är det en minskning om hela 55 procent sedan 2011, och jämfört med år 1990 är utsläppen av växthusgaser nu 72 procent lägre. Det betyder att vi nått långt över EUs mål om 20 procent men också med råge överträffat Sveriges mål om 40 procent minskning till 2020. Det är verkligen något att glädjas åt och för fler att inspireras av.

Några viktiga saker som bidragit till att minskningen blivit så kraftig är övergången till förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafiken och likaså förnybar energi inom regionens fastigheter. Energianvändningen i fastigheter har också varit betydelsefull, den har minskat med 16 procent. Läs mer om Miljöredovisning 2020.

En annan riktigt glad nyhet är att Region Stockholm fått en fin internationell utmärkelse på miljöområdet – Future Policy Award 2021. Priset får vi för arbetet med att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i kemiska produkter och varor i verksamheterna.

Att minimera användandet av miljö- och hälsofarliga kemikalier är en stor och angelägen uppgift, inre minst för stora organisationer med omfattande verksamheter. Och som ansvarig för hälso- och sjukvård är det självklart för mig att vi måste göra stora ansträngningar för att minska allvarlig hälsopåverkan som farliga ämnen kan ge, så som cancer och reproduktionsproblem.

Det krävs förstås politisk vilja och ledarskap för att lyckas. Men framförallt krävs det motiverade och skickliga medarbetare, och sådana har vi verkligen i Region Stockholm. Tack till alla som gjort framgångarna inom klimat- och miljöområdet möjliga. Ni har gjort skillnad inte bara för oss här och nu, utan för framtida generationer.

Läs mer om priset här

Read more

Dramatiken i politiken är stor. Men livet fortsätter förstås som vanligt också, och just idag skiner solen från klarblå himmel där jag befinner mig vid Höga kusten. Extra viktigt att tänka på solskydd för barnen en sån här dag.

Mina barn är stora tonåringar, men det hindrar inte hönsmamman (jag) från att tjatar om insmörjning och att söka upp skugga när de är ute. Själv håller jag mig inne och jobbar.

Det är så himla viktig att skydda barn från solens strålar. När jag var liten på 70-talet var det inte mycket prat om farorna med solens strålar. Folk smorde in sig i cocosdoftande sololja för att maximera brännan. Brunast var lika med snyggast. Själv brände jag mig lätt med min ljusa, känsliga hy. Idag vet vi bättre.

Solens strålar kan bli en riktig hälsofara. Men samtidigt vill vi ju njuta av sommarvärmen. Hur ska man då göra för att skydda de mindre barnen? Landets regionala cancercentrum i samverkan och Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram en webbutbildning med solråd för barn. Den vänder sig till personal i förskolan och i barnhälsovården. Men den ligger öppen för alla som vill se och lära. Jag vill gärna tipsa om den, för det är verkligen viktigt att skydda barnens hud från solens strålar och att grundlägga bra solvanor redan som liten.

Här hittar du utbildningen.

Read more

Det rullas just nu upp en riktig häva där oseriösa aktörer vill slå mynt av pandemin genom att lura på människor falska covid-19-tester.

Systematiskt felaktiga covid-tester är ett mycket allvarligt fel som måste beivras av såväl tillsynsmyndigheter som rättsväsendet. Att lura på människor falska tester är ett obegripligt ansvarslöst och cyniskt agerande, och sannolikt brottsligt. Jag noterar att såväl IVO som polis och åklagare agerar och det glädjer mig. Sådant hälsofarligt humbug måste beivras mycket kraftfullt.

Konsekvenserna av de falska covid-testen är oerhört allvarliga på tre sätt. Det drabbar det kanske hundratusental svenskar som fått ett ogiltigt provsvar. Det kan ha orsakat ökad smittspridning då människor falskeligen förletts tro att de är friska och agerat utifrån det, men kan ha varit virusbärare. Och det riskerar att skada förtroendet för vården och smittskyddsåtgärderna, när vi står mitt i en pandemi.

Region Stockholm har inte själv någon relation till de som utför dessa tester eller rådighet i frågan. Vi hanterar inte PCR-reseintyg, men det är uppenbart att konsekvenserna för de skyldiga måste bli mycket kraftfulla. Förutom de eventuella rättsliga straff som utdöms, räknar jag med att de här totalt ansvarslösa aktörerna inte kommer ha någon som helst medicinsk framtid i Sverige.

Människor måste kunna lita på vården och varandra. Tilliten och förtroendet mellan oss medmänniskor är något av viktigaste som bygger ett fungerande samhälle, en trygghet och frihet i vardagen.

Read more

30 000 färre operationer, odiagnostiserade cancerfall och förväntade nya vårdbehov efter covid – nu ska pandemins vårdskuld betalas av. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska fördela ytterligare 500 miljoner kronor för att jobba bort vårdköerna. I dag beslutas om riktlinjer för hur pengarna ska användas.

Pandemin har haft stora konsekvenser också för dem som fått vänta i månader på vård. Nu ska vi betala av vår vårdskuld till invånarna, och vår prioritering är tydlig: De med störst vårdbehov ska få hjälp först. Både våra akutsjukhus och andra vårdgivare, både offentliga och privata, kommer behöva hjälpas åt och vara en del av satsningen på att betala av på vårdskulden.

Arbetet med att få bort vårdskulden ska ske med prioritering av:

– patienter/patientgrupper med stora medicinska behov.
– Områden med många köställda/lång väntetid.

Fokus ligger på att säkerställa att hela vårdsystemet, där det är möjligt, nyttjas för att omhänderta den köställda och undanträngda vården. Samt att säkerställa kapacitet inom såväl specialist- som primärvård. Resurser från satsningen ska utbetalas utifrån produktion.

Köställd och undanträngd vård

Hur ser vårdskulden ut? Det är inte alldeles enkelt att svara på det, eftersom vi fortfarande är i pandemin, med fortsatt vårdbehov för akut sjuka, även om behovet minskat. Här är en sammanställning av av läget idag vad gäller köställd och undanträngd vård:

Minskning av elektiv (planerad) vård under pandemiperioden (t o m maj 2021):
-10 % i öppenvården och -16 % i slutenvården (den vård som kräver inläggning på sjukhus). För specialistvård utanför sjukhus: -5% öppenvård, -2% slutenvård.

30 000 färre genomförda operationer beräknas under 2020 och början på 2021 jämfört med samma period innan pandemin, motsvarande ungefär en till två månaders produktion.

Stor nedgång har skett inom ortopedi, kirurgi, urologi och gynekologi.

Centrala beslut om att pausa viss elektiv vård, inrättande av olika pandemiavtal med privata aktörer och överföring över resurser till akutsjukhusen har utjämnat belastningen.

Cancervården
Regionalt cancercentrum har noga följt cancervården och gjort uppskattningar av hur många cancerfall som inte diagnostiserats jämfört med förväntat. För perioden helåret 2020 till och med april 2021 saknas cirka 2 200 cancerfall i befolkningen jämfört med antalet 2019.

Read more