Anna Starbrink's Posts

Nu kan ni lyssna på mitt samtal med Daniel Forslund. Vi arbetar nära tillsammans i vardagen, men just nu ses vi mest digital med tanke på corona. Men nu har vi träffats och spelat in en podd om innovation, digitalisering och möjligheterna framåt. Corona-smittan slår stenhårt mot många och det är förfärligt, men samtidigt väcker det en kraft i vården att utveckla nya arbetssätt, skala av onödigheter och använda modern teknik för patienternas bästa. Detta talar vi om i podden.

Ni hittar podden Starbrink där poddar finns, till exempel här.

Read more

Det är så ledsamt att varje dag få ta emot de nya dödstalen för människor som drabbats av covid-19. Bakom talen finns människor som någon älskat. Kvar står anhöriga med sin sorg och sin saknad. Jag vill aldrig tappa känslan av sorg, den är inte personlig eller privat. Men där är stor och handlar om våra gemensamma förluster som samhälle och om en vilja bära en del av bördan från dem som minst någon nära.

I veckan som gick hade jag tillsammans med kulturministern och representant från svensk kyrkan en gemensam presskonferens om vikten av att begrava sina nära. Även om det kanske inte går att hålla begravning som man helst skulle önska med tillresta släktingar och vänner, en större samling och annat som många av oss tycker är viktigt, så går det att hitta andra lösningar för ett värdigt och minnesvärt avsked. Jag berättade också om det arbete som görs i sjukvården för en värdig hantering av de avlidna. Se gärna vår presskonferens här:

https://video.qbrick.com/play2/embed/player?accountId=3175841&mediaId=d6a5820d-00090226-60ed82a4&configId=wcag&pageStyling=adaptive&autoplay=true&repeat=false&position=60&pageTitle=Regeringen.se

 

 

Read more

För någon vecka sedan spelade jag in min första podd på distans tillsammans med Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck. Trots tekniska hinder lyckades vi få till ett öppenhjärtigt och viktigt samtal om bland annat vikten av att få rätt diagnos och hur ensamhet och social distansering samspelar.

Lise är enligt Dagens Medicin en av Sveriges mest inflytelserika personer inom hälso- och sjukvård. Det skriver jag under på. Hon har en intressant bakgrund som ger henne både erfarenhet och trovärdighet när hon tar plats som en av de starkaste patientföretädarna i debatten. Hennes tankar kring hur vi bör arbeta med sällsynta diagnoser och hur vägen framåt ser ut för neuroforskningen inspirerar. Yssna där poddar finns, till exempel här.

Read more

Mitt i en rådande pandemi finns det också ljusglimtar. Från och med i höst kommer även pojkar att få hpv-vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet.

I höstas stod det klart att Liberalerna, Centerpartiet och Regeringen enats i budgetförhandlingar om att införa HPV-vaccin även för pojkar. Idag meddelande Folkhälsomyndigheten detta nu gäller från och med i höst. Detta är en politiskt efterlängtad seger, men främst en seger för framtida generationer.

Varje år drabbas hundratals kvinnor och män i Sverige av HPV-relaterad cancer och kunskapen om viruset har ökat de senaste åren. HPV-viruset är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen och viruset orsakar nästan 100 procent av all livmoderhalscancer. Sedan 2010 har flickor i årskurs fem och sex vaccinerats mot HPV och de senaste tio åren har kunskapen kring att även pojkar drabbas av viruset uppmärksammats. Förhoppningen är att det mer jämlika vaccinationsprogrammet på sikt ska kunna förbygga cancerfall – både hos flickor och pojkar.

Att Sverige på det här sättet visar att man tar förebyggande insatser och ungas hälsa på allvar gör mig glad. Vaccinationerna kommer att rädda fler liv.

Read more

Coronapandemin är verkligen något av det värsta jag upplevt. Så många sjuka och så enormt tryck på sjukvården. Det är medarbetarna i vården som gör att vården kunnat växla upp och möta de stora vårdbehoven, inte minst inom intensivvården. Det är något alldeles enastående som de skapar varje dag i vården under den här krisen och det är lätt att förstå att många är trötta och utarbetade.

Ett sätt att öka möjligheterna att upprätthålla en bra vård för patienter som behöver ha en kontakt med vården, men samtidigt undvika mer smittspridning är att använda digitala lösningar. Det är faktiskt en av få positiva saker med pandemin att utvecklingen inom vården på det här området går framåt så snabbt och kommer att vara användbart även efter corona.

Elva gånger fler videomöten, dubbelt så många användare och 150% fler anslutna vårdenheter: De digitala vårdtjänsterna inom Region Stockholms egna verksamheter har ökat enormt under de första månaderna 2020 när vården ställer om till nya digitala arbetssätt. På 1177 Vårdguidens e-tjänster ökar användningen mest i åldersgruppen 70-79 år. Akutsjukhusen har på bara tre veckor snabbinfört digitala kontaktvägar för patienter som tillhör en riskgrupp för Covid-19.

Ökningen av digitala vårdbesök är helt spektakulär och innebär en stor trygghet för både patienter och vårdpersonal i pandemins tid av fysisk distansering. Det innebär en stor frihet och trygghet att kunna kontakta sin vårdcentral eller sitt sjukhus via chatt och video. Nu ser vi också hur våra beslut att utöka den digitala vården till fler områden ger resultat, när man digitalt även kan sköta sina långsiktiga vårdkontakter kring till exempel hjärtsvikt, övervikt eller diabetes. Det är tydligt att framförallt äldre och personer i riskgrupper kan dra nytta av digital vård på distans.

Daniel Forslund intervjuas av radion

Idag hade jag och Daniel Forslund (L), ordförande i innovations- och utvecklingsutskottet en presskonferens där vi berättar mer om den digitala utvecklingen.

Daniel lyfte bland annat fram att när pandemin slog till stod Region Stockholm väl rustad genom vår utbyggda digitala vårdstruktur. Vårdgivarna och vårdpersonalen har visat att de har fantastisk förmåga att snabbt ställa om och ta emot mångfalt fler patienter via digitala besök. Jag är övertygad om att den färska statistiken för regionens egenregiverksamhet kommer att motsvaras av liknande ökningar hos privata vårdgivare. Särskilt stolt är jag över hur vår egen digitala tjänst ”Alltid Öppet” kunnat snabbinföras och spridas brett i alla delar av vården på bara några veckor för att avlasta sjukhusen, säger

Ökning av digitala vårdbesök under 2020

Januari 2020 April (t o m 26/4) Förändring
Antal appanvändaretotalt   46 887 100 000 +53 000 +113%
Anslutna enheter 231 580 +349 +151%
Genomförda videomöten 3 321 36 678 +33 357 +1 004%
Videominuter snitt/dag 8 238 (dec 2019) 310 349 +302 111 +367%

Akademiskt specialistcentrum har startat med riktade erbjudanden om videomöten och chatt till patienter med kroniska sjukdomar som övervikt och diabetes.

Exempel på hur sjukhus och annan vård utanför sjukhus börjat använda Alltid Öppet:

  • Distanskontakt från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Infektionsmottagning med patienter hemma i karantän med positiv Covid-19. Patienterna fick dagligen fylla i ett formulär där de beskrev sin hälsostatus utifrån specifika frågor. Patienter kunde friskförklaras via chatten.
  • Corona-formulär som vänder sig till invånarna där de kan fylla i sina symtom vid oro för covid-19 smitta. Om patienter uppfyller en riskgrupp så ges möjlighet att boka ett videomöte med den digitala husläkarmottagningen (HLM-Online).
  • Krisstöd under pandemin finns nu som tjänst i HLM-Online.
  • Hemprovtagning för vårdpersonal som behöver testas för Covid-19. Start med geriatrik och ASIH inom Region Stockholm. På sikt kommer uppdraget att utökas med att testa personalen inom Region Stockholm.
  • Alltid öppet ingår också i flödet i Community-studien för antikroppsscreening som genomförs på Danderyds sjukhus i samarbete med KTH.
  • Nästa steg är implementering av flerpartsmöten med t ex patientens anhörig, tolk, teckenspråkstolk eller kommuners biståndshandläggare för planering av utskrivning från sjukhuset.

Read more

Många far illa i cornakrisen. Inte bara de som blir sjuka drabbas, vi ser också andra allvarliga effekter där människor i utsatthet blir ännu mer utsatta. Lyssna gärna på mitt poddsamtal med Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm. Förutom att han har kloka tankar om ”Det glömda Sverige” så få du veta lite mer om Jans drivkrafter och hans klimatsmarta flygintresse.

Podden Starbrink finns där poddar finns, till exempel här.

Read more

Corona sprids fortfarande i hela Stockholmsregionen  – viktigt följa rekommendationer om avstånd och hygien

Den nya statistiken för konstaterade covid-19-fall i olika kommuner och stadsdelar visar att smittan finns i hela Stockholmsregionen, med vissa variationer. Större ökningar syns nu i Upplands Väsby och Enskede-Årsta-Vantör. Den fortsatta smittspridningen inskärper vikten av att alla följer rekommendationerna om avstånd, hygien och att skydda äldre och andra i riskgrupper.

Antalet smittade fortsätter att öka – coronafaran är långtifrån över. Och faran är störst för dem som redan från början har sämre hälsa, sjukdom eller andra riskfaktorer. Nu krävs verkligen av oss alla att vi följer myndigheternas rekommendationer. Annars är risken att smittskyddslagen och regeringens nya beslutsmandat måste användas för att införa tuffare regler och minska vår rörelsefrihet.

Det är ett stort ansvar vi alla delar och jag är mån om att vi kan behålla den frihet vi har i Stockholm och Sverige, att kunna röra oss utomhus och även träffa vänner, så länge vi följer rekommendationerna. Nu när vårvärmen kommer och inför stundande valborgsfirande är det extra viktigt.

Fler smittade betyder att fler blir svårt sjuka, att äldre och andra sårbara utsätts för extra risker, och att trycket ökar på en redan hårt belastad sjukvård. Låt det inte hända. Ta ansvar, visa omtanke.

Covid-19-smittade per kommun och stadsdel redovisas veckovis. Provtagning sker för personer som är inneliggande eller ska läggas in för sjukhusvård eller i äldreomsorgen och som har luftvägsymptom. De flesta som smittas av corona-viruset, med lindriga eller inga symtom utan behov av vård, syns alltså inte i denna statistik.

Håll ut. Håll avstånd. Håll ihop.

Läs mer här.

Read more

Artificiell intelligens i vården, har vi nytta av det? Den frågan fick jag anledning att fundera på när jag nyligen deltog i ett webbsänt seminarium som SNS arrangerade. Svaret är förstås ja, så klart vi har nytta av AI, men bara om den används rätt och kommer både patienter och medarbetare till del.

Här kan du se sändningen. Jag tycker det blev intressant, inte minst att lyssna till Claes Lundström som är adjungerad professor vid Linköpings universitet, arenaledare för Analytic Imaging Diagnostic Arena (AIDA), och forskningschef på medicinteknikbolaget Sectra. Han gav en bild av hur långt vi nått med AI i vården, och han verkar frustrerad över att det inte går så snabbt som han skulle önska.

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet och ledamot i Nationella innovationsrådet, gav också intressant inspel ur ett verksamhetsperspektiv.

Själv fick jag ge ett politiskt perspektiv på hur vi kan skapa förutsättningar för en bra utveckling. Att se digitalisering och innovation som ett eget politikområde att prioritera och där utpekade politiker tar ansvar för att driva frågorna framåt är en viktig del av detta. Men också förstås att ge utrymme i våra uppdrag till vården och driva fram investeringar som möjliggör omställning. Politiker som jag själv måste också vara engagerad i etiska frågor kring AI, och mycket annat.

När akademi, industri, vård och politik vill dra åt samma håll bör utvecklingen kunna ta fart. Och nu under coronapandemin är särskilt angeläget att fundera på hur vi behöver förändra och utveckla hälso- och sjukvården.

Bilden: Jag deltar i det digitala seminariet om AI och låter gamla landstingsprotokoll komma till användning för att få till en bra bild. Gammalt och nytt.

Read more

Oron för vad coronakrisen kommer att leda till är stark. Jag har tidigare skrivit om den stora vårdskuld och annat som nu byggs upp för att möjliggöra de investeringar i liv och hälsa som krävs nu. Och jag oroar mig för att regionens redan ansträngda ekonomi ska pressas än mer framöver. Och inte mist oroas jag av att medarbetare just nu sliter så enormt hårt för att invånarna ska kunna få den vård de behöver i samband med covid-19.

Coronakrisen kommer leda till många utvärderingar av såväl krisberedskap som hur krisen hanteras – i vården och ekonomiskt, av myndigheter och politiker, nationellt och regionalt. Det kommer en tid för utvärdering och såväl självrannsakan som kritik. Det vi i nuläget – mitt i krisen – kan konstatera är att samhället i stort och hälso- och sjukvården i synnerhet har klarat en stor omställning i rekordfart.

Som ansvarig för hälso- och sjukvården för 2,2 miljoner människor i landets största region, som drabbats först av den nya pandemin, vill jag rikta ett stort tack till de professionella medarbetare som på sjukhusen och centralt i regionen gjort denna enorma ansträngning möjlig.

Det har ibland framstått som att Sverige saknat det mesta av beredskap för pandemin. Och visst finns det anledning att ompröva hur skyddsmateriel och annat bättre kan säkerställas, och se över hur omsorgen om äldre kan utvecklas för att minimera smittspridning såväl under pandemier som under mer normala virussäsonger.

Vi ska naturligtvis vänta på de slutliga utvärderingar som kommer att göras, men jag menar ändå att den kraftansträngning vi nu ser på flera punkter motbevisar tesen om en genomgående dålig beredskap; visst har det funnits en beredskap.

De stordåd som nu uträttas handlar om individuella och kollektiva ansträngningar bland vårdpersonal – men också om ett hårt arbete med planering, prioritering, resursallokering med mera på ledningsnivå i regionen och på våra sjukhus och i andra delar av sjukvårdsystemet.

Hälso- och sjukvårdens kapacitet till omställning:

1. Välövad och utbildad verksamhet

Få verksamheter i Sverige övar så mycket för krislägen som sjukvården. Som hälso- och sjukvårdsregionråd har jag deltagit i flera övningar på övergripande nivå, och sjukhusen och andra delar av vården har haft återkommande övningar.

Stora utbildningsinsatser har snabbt sjösatts för att förbereda medarbetare att möta patienter med covid-19. De kliniska träningscenter som finns i vården arbetar intensivt för att utbilda personal inom olika områden.

2. Omställning till intensivvård

På kort tid har resurser omdisponerats och Region Stockholm har gått från drygt 90 till över 300 intensivvårdsplatser (i skrivande stund; utbyggnaden fortsätter). IVA-platser är mer resurskrävande än vanliga sjukhusvårdplatser, så detta är en verkligt stor ansträngning.

I Sverige ha vi väldigt avancerad nivå på vår intensivvård och i normalläget har vi också intermediära vårdplatser (IMA) både på våra sjukhus och hos fristående vårdgivare. Det ger ett gott stöd även i krissituationen.

3. Omställning till akut vård

I princip all elektiv (planerad) vård ställs in. Det frigör stora resurser på sjukhusen och hos andra vårdgivare – samtidigt som vi naturligtvis skjuter viktig vård framför oss i form av en växande vårdskuld. Förutom covid-19-patienter är fokus nu helt på att omhänderta akut sjuka och skadade.

De elva närakuter för barn och vuxna som vi öppnat sedan 2017 är ett viktigt stöd för akutsjukhusen; benbrott och infektioner behöver behandlas även under en pandemi.

4. Fristående vårdgivare och frivilliga

De många fristående vårdgivarna i Stockholmsregionen – privata vårdföretag liksom idéburna vårdgivare – ställer upp med stort engagemang och samverkan fungerar utmärkt.

I våra vårdavtal finns en så kallad katastrofparagraf som kan aktiveras för att förmå vårdgivare att bidra med sina resurser, men det har inte behövts. Samverkan fungerar utmärkt på frivillig väg.

Och även individer med vårdutbildning som inte arbetar inom Region Stockholm ställer upp, uppmaningen att anmäla sitt intresse har resulterat i över 7 000 anmälningar. Därtill alla andra privatpersoner och företag som bidrar med resurser och insatser, tillverkar skyddsutrustning eller hjälper isolerade att få hem mat.

5. Läkemedelstillgång

Läkemedel finns tillgängliga, men lagren måste utökas kontinuerligt. Och läkemedel behöver distribureras så att de finns tillgängliga på alla platser där det behövs i ett läge då åtgången är många gånger större än normalt. Vi samordnar också med andra regioner och nationellt för att upprätta ett läkemedelslager för pandemin.

6. Material och skyddsutrustning

Skyddsutrustning för vårdpersonalen har visat sig vara en Akilleshäl. I Stockholm har vi hela tiden haft ett centrallager i egenregi (regionägda MediCarrier). Åtgången har dock varit enorm – om det en normal vecka går åt 180 skyddsmasker gick det på en vecka redan i början på mars åt 20 000.

Våra europeiska beställningar som gjordes när man tidigt såg det starkt ökade behovet, har stoppats eller försenats av nya protektionistiska regleringar som inte kunde förutses. Här blir utvärderingar särskilt viktiga, men jag ser för min del ett starkt behov av en ny inhemsk produktionskapacitet.

Nu görs stordåd i hälso- och sjukvården och inom många andra områden. Det svenska samhällets stora reserver av tillit och förtroende är vår kanske största resurs. Tids nog ska vi utvärdera, grundligt och samvetsgrant. Och utifrån erfarenheterna tänka igenom hur vi kan förstärka beredskapen för kommande kriser. Konstruktiv kritik och ansvarsutkrävande är likaledes svenska styrkor att vara stolta över.

Aftonbladet

Read more

Faran är inte över. Corona fortsätter sprida sig bland oss och hotar många sköra äldre och andra med redan nedsatt hälsa. Men nu ser jag hur en del slappnar av och verkar ha tröttnat på trista pekpinnar från Folkhänsomyndigheten. Men det är livsfarligt. Kanske inte för dig som hänger i baren, men för många andra. Ditt val idag kan kosta någon livet om några veckor.

Igår var jag ute på stan. Uppenbart anstränger sig många för att hålla avstånd. Men långt ifrån alla. Jag såg människor trängas på uteserveringar och unga som mot bättre vetande kramades när de möttes på stan. Sluta med det!
Att trängas på krogen är att svika de äldre, kanske din egen farmor. Att krama vännerna på stan är ett hån mot sjuksköterskorna läkarna och omsorgspersonalen som sliter hårt för att rädda liv och hälsa.

Det krävs så lite av oss. Bara att vi håller avstånd, tvättar händerna och stannar hemma när vi är sjuka.

Håll ut. Håll avstånd. Håll ihop!

Read more