Anna Starbrink's Posts

Personer som fått skador av felaktiga skönhetsoperationer måste kunna få hjälp i den offentliga sjukvården. Men notan bör skickas till de privata plastikkirurgerna. Om det inte är möjligt bör regelverket ändras så konsumenter och patienter får skydd vid komplikationer eller misslyckade ingrepp – och så att skattebetalarna slipper betala räkningen. Regeringen och nationella myndigheter behöver agera.
Ett stort antal personer har drabbats av andningsproblem, infektioner, frakturer och andra skador på näsan efter felaktigt utförda skönhetsoperationer. Hittills har Inspektionen för vård och omsorg tagit emot 46 anmälningar mot den aktuella plastikkirurgen. De drabbade söker nu hjälp, i den offentliga vården – men Karolinska universitetssjukhuset säger nej. Dagens medicin skriver om detta.

Jag kan förstå Karolinska och att öron-näsa-hals-kliniken vill fokusera på personer med skador och problem som uppkommit på andra sätt. Den som privat betalar för en plastikoperation har ju delvis själv försatt sig i situationen. Samtidigt är det orimligt att inte personer med andningsproblem och andra skador skulle få hjälp av den offentliga sjukvården. Lagen är tydlig att vård ska ges efter behov, inte utifrån hur skadan uppkommit.  Karolinska har förmodligen gjort en felaktig juridisk bedömning – men det är naturligtvis inte sjukhuset som är boven i det här dramat.

Plastikkirurger som inte klarar av sitt jobb borde inte få fortsätta verka. Och de borde få betala för följderna sina misslyckade operationer. Ett krav på försäkring och skadeansvar borde ingå i konsumentskyddet och patientens rättigheter. Om det inte är möjligt i dag behöver regelverket ses över – då måste regeringen agera.

Alla patienter ska få hjälp i vården, oavsett orsaken till deras skador. Men om skadorna uppkommit genom någons inkompetens eller oaktsamhet bör de skyldiga få betala räkningen.

Read more

Äntligen vardag! Så känns det efter några härliga semesterveckor.

Nu är jag tillbaka på jobbet och ungarna har gått till skolan. En stor förändring är att jag numera är mamma till två mellanstadiebarn, som absolut ska klara skolstarten själva. Det känns lite nytt och ovant att inte ta minstingen i handen och gå till skolan, men såklart också bra att de är självständiga och kapabla.

Nog om mammalivet. Nu startar en spännande tid på jobbet inför nästa års val. Det ska bli roligt att blicka framåt och tillsammans med partivänner och allianskollegor formlera den politiska agendan för nästa mandatperiod. Sjukvården har seglat upp som en av väljarnas allra viktigaste frågor nationellt, och det beror förmodligen på att behoven av fler reformer är stora. Jag kommer fortsätta arbeta för att stärka individers frihet. En stor skiljelinje mellan å ena sidan regeringen och vänsterpartiet och å andra sidan Liberalerna och Alliansen är synen på människors rätt att välja och på behovet av mångfald i av utförare i vården. Jag vill se flera alternativ; landstingsdrivna sjukhus, men också privata och gärna verksamheter som drivs på ideell grund. Regeringen och vänsterpartiet vill ha vinstförbud och i praktiken avveckla privata vårdalternativ. Där har vi en av huvudfrågorna inför det kommande valet. Den debatten tar jag gärna!

Jag ser fram emot många intressanta möten, viktiga beslut, utvecklande diskussioner och annat som ligger framför mig denna höst både i landstinget och inom Liberalerna. Nu är jag igång med vardagen igen. Äntligen!

Read more

Venhälsans  verksamhet är mycket betydelsefull för många hbtq-personer. Det är självklart att verksamheten ska fortsätta som den viktiga resurser i länets vårdutbud. Det är Södersjukhuset som har uppdraget att erbjuda denna vård och det pågår nu diskussioner om hur verksamheten kan både säkras och utvecklas både på kort och lång sikt. Ur mitt perspektiv är Venhälsans verksamhet en självklart del av vårdutbudet i vår huvudstadsregion.

Några besparingskrav från landstinget centralt eller politiken riktas inte mot verksamheten. Däremot drabbas de, som så många andra av de neddragningar som regeringen gjort till stödet för hiv-prevention. Från landstingets sida jobbar vi för att täcka upp för de neddragningarna. Verksamheten ligger under Södersjukhuset och den interna resursfördelningen inom sjukhuset är förstås en angelägen fråga för Venhälsan liksom övriga verksamheter inom sjukhuset.

Jag vet att många är engagerade för Venhälsans framtid, så även jag. Hbtq-personer och män som har sex med män (MSM) har rätt till en god vård och bra bemötande. Det är viktigt att arbeta med hög tillgänglighet och bra bemötande för att bygga förtroende, stärka hälsan och förebygga smittspridning. Venhälsan fyller en central roll med sin kompetens, historia och erfarenhet som är viktigt för såväl den goda vården som bemötande och förtroende. De har en viktig uppgift att fortsätta möta denna ibland utsatta grupp.

Det känns viktigt att påpeka att Hbtq-personer och MSM även kan söka och få hjälp på många håll inom sjukvården. Sesam-mottagningarna, och naturligtvis den ordinarie primärvården. Vårt mål som liberaler är naturligtvis att alla personer ska vara trygga och fria att känna att de kan söka hjälp varsomhelst i vården.

Hur Venhälsans organisation och finansiering ser ut är på kort sikt en fråga för Södersjukhuset, som enheten organisatoriskt tillhör. Och jag har informerats om att de diskuterar möjliga alternativ i konstruktiv anda, bland annat handlar det om att erbjuda en god tillgänglighet. På lite längre sikt kan vi gärna föra en diskussion om hur insatserna som helhet för denna patientgrupp kan utvecklas i länet.

Jag förstår att frågan om Venhälsan blir en av många viktiga frågor som diskuteras under Pride-veckan. Det välkomnar jag! En konstruktiv debatt om vården utveckling behövs verkligen.

Read more

Det är hög tid att stoppa kvacksalvare och självutnämnda terapeuter som lurar människor som mår dåligt psykiskt. Samtidigt ska vi bygga ut den psykiska hälsovården så riktig hjälp finns lätt tillgänglig. 

Den som erbjuder hjälp åt personer med psykisk ohälsa eller sjukdom tar på sig ett stort ansvar. Det är dags att höja kraven och göra det brottsligt att erbjuda icke-fungerande, potentiellt skadliga, psykologiska ”terapier”. Därför föreslår Liberalerna att ”kvacksalverilagen” – dvs att relevanta paragrafer i patientsäkerhetslagen utvidgas till att omfatta även psykologisk behandling.

Idag skriver jag om detta, läs gärna min artikel på DNdebatt. Min artikel är en reaktion på ett intressant inlägg från en expertgrupp av psykologer och psykoterapeuter som efterlyser en åtstramning av vilka som får ge behandling till vid psykisk ohälsa.

Read more

Känner ni någon som drabbats av stroke? Det gör jag och det var verkligen en obehaglig och omtumlande upplevelse. Den gången gick det bra, andra drabbas betydligt värre. Men vårdens möjligheter att hjälpa blir allt bättre.

30 000 människor drabbas av stroke varje år i Sverige. För var och en av dessa människor kan konsekvenserna bli förödande. Samtidigt har strokevården förbättrats enormt under senare år. Snabbt omhändertagande av patienter och rätt behandlingsmetod räddar liv och ger bättre livskvalitet.

Under våren besökte jag Danderyd sjukhus och lärde mig mycket om strokevården där. Trombolys är en propplösande behandling som kan hjälpa många patienter, men inte alla. Tidigare har jag också besökt Karolinska sjukhuset i Solna och lärt mig om den nya metoden trombektomi, som innebär – alldeles förenklat och lekmannamässig beskrivet – att en tunn vajer förs in via ljumsken genom kroppspulsådern upp i hjärnan och där dra ut proppen. Det är moderna, digitala bildverktyg som möjliggjort denna teknik och förstås en stor kompetens och skicklighet hos dem som utvecklat och utför metoden.

Det bästa är förstås om stroke kan förebyggas. En stor riskfaktor är hjärtflimmer som väldigt många människor drabbas av. Då behöver man medicinera. Gamla läkemedlet heter Varan och har fungerat väl för många, men det har också ställt krav på täta uppföljningar och en del andra restriktioner eftersom det också finns risker med preparatet. Många har nog upplevt det som rätt jobbigt. Nu har dock nya läkemedel introducerats som kan hjälpa många och som kräver mindre av uppföljning på vårdcentralerna.

Fortfarande återstår dock problemet med att inte alla som har flimmer upptäcks. Frågan om en allmän screening, det vill säga undersökning av alla individer i en viss ålder för att upptäcka rubbningar i hjärtrytmen, har diskuterats en tid i Sverige. Hittills menar Socialstyrelsen dock att det behövs mer kunskap. Därför hoppas jag förstås att vi ska kunna få fram mer kunskap att bygga en framtida screeningverksamhet på.

 

Read more

Vilt strejkande, fullt friska sophämtare ska inte ha sjukintyg. Det är minst sagt provocerande att fuska till sig läkarintyg. Vårdens resurser är till för dem som är sjuka.

Den vilda sopstrejken tog en ny vändning igår när Arbetsdomstolen förklarat strejken ogiltig och att personalen ska återgå till arbetet.

Då uttalar de strejkandes talesperson att många redan lämnat in sjukintyg och övriga avser att göra det nu. Men att använda sjukvården för att skaffa sjukintyg och sedan förvänta sig ersättning från arbetsgivaren eller försäkringskassan när man inte är sjuk är helt förkastligt. Läkare som skriver ut sådana intyg till fullt friska har mycket att förklara.

Att gå ut i vild strejk och sabotera sophämtningen för stockholmarna är dumt, men det är ingen sjukdom. Vården är tillräckligt ansträngd när det gäller att hjälpa de som behöver få riktiga diagnoser och ska inte vara med i sophömtarnas låtsassjuka. 

Jag vill vara glasklar. Stockholmarnas sjukvård ska inte medverka till att fullt friska människor får sjukintyg. Jag kommer snarast att uppdra åt hälso- och sjukvårdsförvaltningen undersöka om det går att fastställa om felaktiga sjukintyg skrivs ut inom landstingets vård till vilt strejkande men fullt friska människor. I så fall måste åtgärder vidtas för att stoppa fusket.

Förutom att det är provocerande om skattepengar slösas bort på fusk och mygel med sjukintyg så är beteendet skadligt för vårdens trovärdighet och ett nålstick mot vår gemensamma vilja att bidra till finansieringen av hälso- och sjukvården. Sopigt, kort och gott.

 

Här är länk till artikel i Aftonbladet med sophämtarnas uttalande om sjukintyg.

Read more

Många barn och unga mår dåligt och behöver hjälp från psykiatrin. Under senare år har vi ökat tillgången till psykologer på vårdcentralerna och skolornas hälsovård har anställt fler psykologer. Men det går inte att känna sig nöjd för det finns fortfarande barn och unga som får vänta alltför länge på vård. Vården behöver utvecklas än mer.

De senaste dagarna har Sveriges radio rapporterat om problem i barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Bland annat framkom uppgifter om att landstingets egen verksamhet skulle fiffla med siffrorna och registrera fler besök än som faktiskt äger rum. Om det stämmer är det förstås mycket allvarligt. Nu görs en revision av BUP för att se om det förekommer fusk. Det hoppas jag förstås inte. Jag är tvärt om övertygad om att de allra flesta av våra medarbetare på alla nivåer gör ett gott arbete och följer reglerna. Men självklart måste saken granskas.

Dock tycker jag det finns anledning att förenkla våra registreringssystem för det är inte alldeles enkelt att höra rött, har jag gått beskrivet för mig. Mycket tid går åt till administration och den tiden vill jag frigöra till patienterna.

I radion talades också om ”personalflykt från psykiatrin”. Den bilden behöver nyanseras. Det stämmer att personalomsöttningen senaste året varit hög, ca 20 procent. Psykolog är ett bristyrke i hela landet och fler behöver utbildas. Det är en fråga för regeringen. Samtidigt vill vi i Stockholm bygga ut psykiatrin därför att behovet är stort. Många fler vårdcentraler och skolhälsovårdsverksamheter utökar antalet psykologer. Många av dem som lämnat BUP har istället gått vidare till vårdcentraler och skolhälsovården och fortsätter där göra stor nytta för barn och unga. BUP rekryterar förstås nya psykologer och faktum är att idag är fler psykologer anställda inom BUP än i januari 2016.

Det är förstås tufft att det ständigt pågår introduktion av nya medarbetare och att många unga psykologer behöver handledning och inskolning på jobbet. Men det måste vi klara för att kunna utöka och utveckla psykiatrin så att fler barn och unga ska få hjälp.

Flera konkreta åtgärder görs nu för att BUP ska vara en attraktiv arbetsplats och för att utveckla psykiatrin:

Minskad administration. Den administrativa bördan med alltför tidskrävande och krånglig registrerin ska underlättas. Arbetet görs under hösten.

Professionsutveckling. Vi arbetar fram en professionsutvecklingsmodell för alla yrkeskategorier inom landstingets psykiatri. För psykologer blir BUP pilotverksamhet. Tanken är att fler ska få utvecklas i sitt yrke. Det kan handla om att inrätta antingen specialisttjänster eller definiera särskilda uppdrag/roller för särskilt kompetenta psykologer. Vi vill skapa andra karriärvägar än att bli chef.

Kompetensledare. BUP inrättar psykologtjänster med uppdrag som ”kompetensledare” för betydligt fler ptp-psykologer och där man också ska vara handledare för nyanställda psykologer.

BUP-utbildning för psykologer. En utbildning planeras till hösten för psykologer i samarbete med Kompetenscentrum för psykiatri vid Centrum för psykiatriforskning (KPC) och BUP. Tanken är att utbildningen ska ge kunskaper och färdigheter som särskilt behövs inom BUP vars uppgift är att bedriva kliniskt psykologarbete på en avancerad nivå.

Jobba bredare. Inom BUP arbetar man med att ta fram en modell för hur man kan ha ”delade tjänster” där man tjänstgör både i lokal öppenvård och en specialenhet, eller kombinerar kliniskt arbete med forskning.

Regionalt psykiatricentrum Stockholm. Landstingsfullmäktige har beslutat – efter initiativ från Liberalerna – att vi ska skapa ett regionalt psykiatricentrum med uppdrag att samla kunskap och utveckla psykiatrin i Stockholms län.

Read more

Tänk att jag bor i EUs mest innovation region. En av förklaringarna till att Stockholmsregionen är så framgångsrik när det gäller innovation är det goda samarbetet i länet. Varje år görs en analys, Regional Innovation Scoreboard, av forsknings- och innovationsläget i 220 europeiska regioner.

Stockholm is an Innovation Leader +, and innovation performance has increased significantly over time.

Just nu jobbar vi inom landstinget med att utveckla regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2050. Vi siktar högt och vill att Stockholmsregionen ska vara en av de mest famåtsyftande och attraktiva storstaden i Europa. Jag är övertygad om att vi har goda förutsättningar att vara just det. Den fina rankingen vi nu nått ger verkligen extra inspiration till vårt arbete. Kreativitet, entreprenörskap och investeringar hänger ihop och behövs i en växande region som vår.

Inte minst tror jag att de stora satsningar som görs i Hagastaden och med Nya Karolinska i Solna bidrar till en starkt positiv utveckling.

Läs mer om utnämningen här och mer detaljer om rankingen här.

Read more

Idag invigs Citybanan. Äntligen! Det har varit en lång väntan på att den nya banan ska tas i bruk. Men nu är det dags. Det kommer att förändra och förbättra tågpendlandet i regionen.

Citybanan är ett viktigt tillskott till infrastrukturen. Den sex kilometer lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm och de två nya stationerna ger ett smidigare resande. Nu kommer vi som är vana att kliva av pendeltågen vid Stockholms central istället att kunna välja mellan Stockholms City eller Stockholm Odenplan. Det innebär större flexibilitet och enklare byte mellan pedeln och tunnelbanan.

Att Citybanan nu öppnar är ett led i en kraftig omdaning och utveckling av kollektivtrafikutbudet i Stockholm som ökar tillgängligheten och komforten för oss som reser i och genom stan i vardagen.

Här kan du läsa mer om Citybanan och våra nya stationer. 

Read more