Anna Starbrink's Posts

Att få vara ifred. Det glada singellivet. Egen tid. Det är härligt, när man valt det själv. Men det är en börda att bära när isoleringen är påtvingad. Ofrivillig ensamhet är en plåga. Livet blir färglöst och hälsan försämras. Många lever isolerade alldeles nära andra människor. Ensamhet är en politisk fråga.

Idag samlade psykologen och författaren Anna Bennich till en konferens om ensamhetsproblematiken. Jag fick möjlighet att tala om vad vi politiskt kan göra.

Jag sa ungefär detta:

Flera hundra människor dör varje år i total ensamhet i vårt land, utan att någon saknar dem. 105 människor i Göteborg ifjol. 237 i Stockholm. Inga vänner eller anhöriga stod att finna. Var femte människa som dör på sjukhus dör alldeles ensam.

8 av 10 anhörigvårdare känner sig ensamma även i tvåsamheten. 150 000 personer i Sverige har bara kontakt med andra människor någon eller några gånger i månaden. 4 av 10 svenskar har upplevt sig ofrivilligt ensamma. 2 av 3 upplever ensamhet på fast de har äldreomsorg.

Detta är allvarligt. Isolering tillhör ju de värsta straff en människa kan dömas till. Det är torftigt att tvingas leva ensam mot sin vilja. Och ofrivillig ensamhet bryter ned oss, gör oss sjuka.

Ensamhet kan definieras som gapet mellan de sociala relationer en människa har också hur hon skulle vilja att de är. Det är en subjektiv upplevelse som den enskilda själv måste få definiera.

Karlfelds Jag är en sjungandes röst, fångar det väl:

Jag är en sjungandes röst på stora, tomma slätter, 
där intet öra hör, där intet eko bor.
Jag är ett irrande bloss över sjön i svarta nätter,
en nyckfull eld, som slocknar snart i mörkret: hos min mor

Känslan av ensamhet leder med tiden till kännbara fysiska konsekvenser. Olika studier visar att ofrivillig ensamhet skadar oss lika mycket som rökning och fetma.

Ensamma söker oftare sjukvård, dör oftare i förtid, blir deprimerade, får svårare att försvara sig mot infektioner och blir känsligare mot smärta.

Vi måste byta ensamheten mot gemenskap.

En viktig orsak till ensamhet är när man inte längre känner sig behövd, upplever att man inte längre är en del av samhället därför att man förlorat den sociala bas som arbetslivet ger. En annan orsak är när man förlorat sin sociala bas därför att anhöriga och vänner gått bort och att man inte förmått bygga upp nya goda relationer i livet.

Ensamhet kan självklart vara positivt, när man väljer det själv. Men den påtvingade ensamheten är förödande för många. Ensamma människor som lider av brist på sociala kontakter hör till vår tids glömda Sverige. En utsatt grupp utan en egen klar röst som kan formulera sina behov och skapa förändring.

Ofrivillig ensamhet orsakar stort lidande – psykiskt men även fysiskt. Det drabbar människor i alla åldrar, även ungdomar – men kanske främst äldre, eller årsrika! Jag är politiker. Och jag har fått syn på detta stora samhällsproblem. Då måste jag söka svaret på frågan. Vad kan vi göra politiskt åt detta?

Vi kan inte lagstifta om goda och nära relationer, om vänlighet och ögonkontakt. Men genom politiska initiativ kan vi underlätta gemenskap och motverka isolering. Det är dags att bryta den ofrivilliga ensamheten.

Jag reste till London för inspiration. I England har man tagit sig an utmaningen med den ofrivilliga ensamheten. Parlamentarikern Joe Cox toge ett initiativ i parlamentet som fått stor betydelse. Cox själv mörades brutalt i ett attentat 2016.

Men hennes vilja att bryta isoleringen för fler delas idag av många och dåvarande premiärministern Theresa May tillsatte en minister med ansvar för ensamhetsfrågorna tillsattes och en strategi började formuleras. Nästan alla departement har involverats, för ensamhet är inte en fråga för äldreomsorgen eller för sjukvården, det är ett mycket bredare ansvar än så. Kultur- och föreningsliv, idrottsrörelsen, kommunikationer, näringsliv, socialtjänst, stadsbyggnad… alla behöver hjälpas åt för att skapa bästa förutsättningarna för mänsklig gemenskap.

I London träffade jag Jean Anslow, som levt ett långt och mycket ensamt liv. Hon var en av många ofrivilligt ensamma i stadsdelen Hackney i södra London. Vändpunkten kom när hennes husläkare såg hur dåligt hon mådde och föreslog att hon skulle vända sig till S:t Joseph’s Hospice. Nu går hon dit nästan varje dag och har själv blivit en av volontärerna – en Compassionate Neigbour som hjälper andra att bryta isoleringen. Det är ett exempel på hur frivilligengagemanget växer i London. Och Jean Anslows visar på vikten av att vård, omsorg och civilsamhälle kan hjälpas åt att göra gott för individen.

***

Vi vet att hälsan påverkas. Vi vet att vårdbehoven ökar. Vi vet att människors livskvalitet försämras. Vi vill skapa förutsättningar för ett socialt och värdigt liv. Och vi vill att ingen ska behöva dö ensam. Det handlar om att kunna leva livet hela livet:

Problemet med ofrivillig ensamhet måste mötas ur många olika perspektiv. Jag vill se en nationell strategi som inkluderar många olika samhällssektorer som vård och omsorg, stadsplanering, transporter, kultur, civilsamhälle, näringsliv och så vidare. Målet ska vara att minska risken för ständig ensamhet i människors liv, utveckla evidensbaserade metoder och skapa ett gemensamt engagemang i samhället mot social isolering.

För att kunna möta problemen måste vi öka kunskapen. Därför behöver vi undersöka djupare hur ensamheten ser ut i Sverige. Socialstyrelsen undersöker hur t ex äldre med äldreomsorg upplever sin situation. Men vi behöver också kunskap om andra gruppers situation och insikter om när risken för när ensamhetsproblematik utgör en särskilt stor risk.

En starkt vapen mot ensamhet är arbete. Ett arbete ger viktig social gemenskap, och de av oss som vill måste därför få behålla sitt jobb så länge vi vill och orkar. Civilsamhället har en viktig och dubbel roll att fylla, både för att engagera människor i volontärarbete och föreningsliv och för att hjälpa och stötta utsatta människor med måltidssällskap, aktivitet och samtal.

Frivilligorganisationernas arbete skulle kunna stärkas av närmare samarbete med sjukvård och äldreomsorg och genom ett återinfört skatteavdrag för gåvor.

Fler behöver kunna flytta in i trygghetsboende, kollektivboende eller generationsboende, för att behålla sin självständighet och samtidigt få social samvaro och hjälp. Skatte- och byggregler behöver underlätta för sådana boenden. Reavinstskatten behöver dessutom sänkas, taket i bostadstillägget höjas och sociala behov vägas betydligt tyngre i kommuners bedömning när en människa ansöker om äldreomsorg. Och när kommuner arbetar med sin fysiska planering kan man fundera på vad i till exempel stadsmiljön eller bostadsområdena skulle kunna underlätta för social gemenskap.

***

Ingen ska behöva dö ensam. För att skapa livskvalitet i livets sista tid behöver vårdens och omsorgens arbetssätt utvecklas och formas utifrån patienternas behov. Datorer, iPads och smartphones för sociala kontakter är en självklarhet för många idag. Den som blir inlagd på sjukhus eller flyttar till ett äldreboende måste erbjudas möjlighet att använda digitala verktyg för att kunna fortsätta använda sociala medier, hålla kontakt med vänner och anhöriga, söka information och allt annat som människor idag gör via nätet.

Det behövs metodutveckling för att upptäcka och hjälpa människor som drabbas av social isolering. Primärvård, äldreomsorg, civilsamhällets många aktörer behöver samverka för att skapa meningsfulla möten mellan människor. Vi vill se ett nära samarbete mellan de offentliga aktörerna och föreningslivet för att utveckla metoder.

Det är hög tid att bryta den ofrivillia isoleringen.

Tack.

Read more

Människors hälsa är en frihetsfråga — när vi har hälsa är vi starka och kan verka med full kraft i våra liv. Därför ser vi det som en högt prioriterad fråga för såväl Nacka kommun som för regionen.

Jag och min fina partivän Gunilla Grudevall-Steen, som är kommunalråd i Nacka, är engagerade för att stärka hälsan hos invånarna och vill gärna lyfta fram arbetet som görs i både kommunen och regionen. Det är en viktig uppgift att stärka hälsan och säkerställa god tillgång till vård inte minst i en kommun som växer och utvecklas så kraftigt. I dag bor drygt 104 000 i kommunen och inom några år kan invånarantalet vara hela 125 000. Många nya bostäder byggs och därför måste välfärden utvecklas och moderniseras för att möta de många nya invånarnas behov.

Gunilla Grudevall-Steen (L)

 

Read more

Samhällsbyggnad och kollektivtrafikutbyggnad är inget för den otåliga som vill se snabba resultat av sina arbetsinsatser. I många år har planering och förberedelser för de nya tunnelbanelinjerna pågått. Men det rör dig framåt!

Nyligen blev järnvägsplanen även för nya gula linjen inskickad till Trafikverket, som är den myndighet som beslutar om den. Planen anger vad som ska byggas, var och beskriver vilken miljöpåverkan nya tunnelbanan medför. Den nya gula linjen som ska gå till Arenastaden i Solna från Odenplan, och på vägen passera Karolinska sjukhuset och Södra Hagalund.

De satsningar som görs i länets tunnelbana är en investering inte bara för vår tid utan även för kommande generationer. Det är ett stort ansvar men också fantastiska möjligheter att skapa förutsättningar för människor att bo och verka i Stockholmsregionen. Smidiga kollektivtrafiklösningar behövs för att vardagen ska fungera för människorna som lever här. Och det krävs för att minimera vår negativa påverkan på miljön och klimatet.

Ny tunnelbana ska dras till Solna, Barkarby, Södermalm, Nacka, Söderort och Älvsjö. Det kommer att ta flera år, men när det är klart kommer vi sammantaget ha en fantastisk tunnelbana.

Read more

Flera vårdcentraler runt om i länet har fått ett befolkningsinriktat hälsofrämjande uppdrag från Region Stockholm. Det gäller vårdcentraler vars patienter har större förväntat vårdbehov utifrån sina socioekonomiska förutsättningar. Satsningen från den blågröna koalitionen startade i maj och beräknas uppgå till 12 miljoner kronor per år.

Vården måste vara som starkast där hälsan är som sämst. Hälsofrämjande befolkningsinriktade insatser ingår i husläkarverksamheternas (vårdcentralernas) förändrade uppdrag från 1 maj. Utgångspunkten är patienternas individuella vårdbehov och socioekonomiska ställning enligt Care Need Index (CNI). Vårdcentraler vars relativa CNI (Care Need Index) överstiger en viss nivå (1,8) får ett obligatoriskt uppdrag.

Vi räknar med att det nya uppdraget för hälsofrämjande arbete i utsatta områden kommer omfatta 12 miljoner kronor 2020. Vårdcentralerna som får det nya uppdraget ligger bland annat i Södertälje, Vårberg och på Järvafältet, men också i exempelvis Sigtuna vilket UNT, UNT Sigtunabygden uppmärksammar.

Hälsofrämjande befolkningsinriktade insatser

Uppdraget innebär att arbeta för att förbättra den fysiska och psykiska hälsan och förebygga framtida ohälsa hos personer i närområdet genom att:

  • genomföra riktade hälsofrämjande insatser.
  • öka kunskapen om fysisk och psykisk hälsa samt de påverkbara sambanden mellan hälsa och levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och hälsosam mat.
  • tidigt upptäcka riskfaktorer för ohälsa som till exempel högt blodtryck, högt blodsocker, blodfetter, nedsatt andningsfunktion och övervikt eller fetma och därefter kunna initiera tidiga insatser.
  • i insatser beakta psykisk hälsa och stärka individen, bryta isolering och skapa tillit.
  • förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård för personer som är i behov av vård, men som sällan söker sig till hälso- och sjukvården.

I uppdraget ingår att utforma och anpassa utåtriktade insatser för befolkningen i närområdet. Insatser inom uppdraget ska präglas av en helhetssyn på målgruppen ur fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt hänseende. En samordnare ska utses och arbetet ska bedrivas i team.

Exempel på aktiviteter är gemensamma hälsodagar med kommunen med information om levnadsvanor och hälsokontroll, promenadgrupper mot inaktivitet och social isolering, och att arbeta lokalt för att nå ut på bästa sätt till invånarna enligt de lokala förutsättningarna.

CNI beräknas utifrån patienternas förutsättningar. Variablerna är bland andra ålder, utbildningsnivå, ensamstående förälder, utlandsfödd och arbetslös. Läs mer om CNI hos SCB.

Vårdcentralerna som omfattas nu är

Stadsdel / kommun Vårdcentralens namn
Skärholmen Vårbergs vårdcentral
Södertälje Ronna vårdcentral
Rinkeby-Kista Familjeläkarna i Husby
Södertälje Kringlans Vårdcentrum
Rinkeby-Kista Rinkeby vårdcentral
Spånga-Tensta Tensta vårdcentral
Södertälje Capio vårdcentral Wasa
Rinkeby-Kista Tibra Medica husläkarmottagning
Rinkeby-Kista Husby Akalla vårdcentral
Enskede-Årsta-Vantör Capio vårdcentral Rågsved
Rinkeby-Kista Riddarens vårdcentral
Sigtuna Arkadens läkarmottagning
Södertälje Tveta hälsocentral
Rinkeby-Kista Aleris vårdcentral Järva
Botkyrka Fittja vårdcentral

 

Read more

Idag öppnar det nya sprututbytet på Södermalm. Sedan tidigare finns en sprututbytesverksamhet vid S:t Görans sjukhus, vi har länge drivit för att det behövs ytterligare en verksamhet. I somras startade en mobil verksamhet och nu blir ytterligare en fast mottagning verklighet.

Sprututbyte är en hälsoinsats inom beroendevården som syftar till att minska smittspridning och att skapa möjligheter att stärka människors hälsa. Verksamheten vänder sig till några av de mest utsatta människorna i vårt samhälle som därmed kan få en bra kontakt med hälso- och sjukvården.

För mig handlar det om att stå upp för de allra mest utsatta. De som aldrig kommer skriva protestbrev eller ordna möten för att driva sin sak. Jag vill leva i ett samhälle där välfärden är som allra starkast och mest tillgänglig för dem som är skörast. Och jag vill leva i en storstad med alla fantastiska möjligheter som det ger och samtidigt acceptera att vi är många som bor här med stor variation i hur livet gestaltar sig.

Självklart uppstår diskussioner och oro kring vad en sådan verksamhet kan medföra för omgivningen. Många hör av sig och säger att å ena sidan är verksamheten viktig, å andra sidan borde den inte ligga i just deras område. Jag har stor förståelse för den kluvenheten som uppstår när målkonflikten är så uppenbar. Jag bor själv i området där den nya verksamheten ska starta så jag vet om och känner förståelse för att en del boende i området känner oro för verksamhet av det här slaget. Men det är alldeles nödvändigt att sprututbytesverksamheten utvecklas därför att det finns människor som har stort behov av detta i vår stad.

Sprututbytet räddar liv och förbättrar människors hälsa. Därför är jag stolt över att vi nu utökar detta i Stockholm. Detta är steg på vägen mot ett Stockholm där alla får frihet och plats.

Samhället ska vara som starkast när människan är som skörast.

Read more

En ny förlossningsklinik ska starta på Capio S:t Görans sjukhus på Kungsholmen 2022 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om det nya uppdraget den 27 augusti. 

Förlossningsvården ska vara trygg och tillgänglig för alla föräldrar och barn. En ny förlossningsklinik är efterlängtad och att även S:t Görans sjukhus kommer ha förlossning gör hela förlossningsvården mer robust. Vi tror också att en ny klinik är bättre för trivsel och arbetsmiljö, än om man gjorde de befintliga klinikerna ännu större.

Med S:t Görans sjukhus får Stockholmsregionen sin sjunde förlossningsklinik, och en som drivs helt i privat regi som en del av den offentligt finansierade förlossningsvården. (BB Stockholm ägs till hälften privat och till hälften av Danderyds sjukhus.)

Vi satsar på att utveckla förlossningsvården och det är också väldigt positivt att vi kan utveckla förlossningsvården med en privat vårdgivare vilket ökar föräldrarnas valfrihet, samtidigt som vi vet att S:t Görans sjukhus har goda resultat för kvalitet och personal.

Den nya förlossningskliniken på S:t Görans sjukhus ska ta emot 2 000 förlossningar vid starten och successivt byggas ut till 4 000 förlossningar år 2026. Neonatalvården för S:t Görans förlossningar ska tillhandahållas av Södersjukhuset som också ska tillhandahålla barnläkarjouren. S:t Görans sjukhus utökas med gynekologisk kirurgi, där en erfaren gynekolog ska kunna vara på plats inom 30 minuter.

Födande kvinnor ska vara trygga i att rätt vård finns nära till hands i de sällsynta fall där det uppstår oväntade, farliga tillstånd.

Här kan ni läsa en artikel om den planerade nya förlossningen.

Read more

Sensommaren är en härlig tid. Många sköna sommardagar finns lagrade inom mig och det är dags att återgå till vardagens rutiner och ta itu med den höst som snart är här. Jag gillar känslan av nystart och att få blicka framåt och göra upp planer.

På jobbet kommer mycket att kretsa kring hälsa och hur vi bättre kan förebygga ohälsa. Vi ska bland annat arbeta fram en ny budget för regionen och utveckla primärvården.

Liberalerna håller landsmöte i november så det blir en hel del förberedelser inför det. Våra medlemmar har skrivit hundratals förslag om hur politiken kan utvecklas. Så roligt! Vi har ju också en ny partiledare i Nyamko Sabuni och det ska bli väldigt spännande att se hur hon tänker forma sitt ledarskap.

Privat ska jag ta mig an lite olika saker som jag hoppas blir utvecklande. Jag försöker hela tiden ta ett steg i min personliga utvecklingstrappa för att lära mig nytt eller vässa mina färdigheter och utmana mig själv lite. Nu har jag bestämt mig för att ta dykceratifikat, efter viss övertalning från min son, men jag vet inte om jag hinner med en kurs under hösten. Kanske blir det till våren istället. Jag är nämligen också nyfiken på nudgeing och ska läsa en kurs om bland annat detta i höst. Jag har redan börjat läsa nobelpristagaren Richard H Thalers och Cass R Sunstein bok Nudge Improving decisions about health, wealth, and happiness.

Jag gjorde ett provdyk på semester. Vill mer!

Så intressant och roligt att plugga lite vid sidan av jobbet.

Dessutom så vill jag verkligen hinna med många kulturupplevelser denna höst. Känner mig hungrig på nya intryck och att få fångas av bra böcker, teater och konstutställningar. En daglig dos, vill jag ge mig själv även om det förstås för det mesta får bli i något mindre format. Men ett bokkapitel, en dikt eller ett film bör absolut få plats.

En fin Vigelandutställning pågår just nu på Thielska galleriet

Känns som en bra plan för hösten!

Read more

Sjukvården i Stockholms län hissar regnbågsflaggan under Stockholm Pride. Jag ser det som en symbol med både signalvärde och praktisk betydelse.

Alla verksamheter i Region Stockholm eller som finansieras av Region Stockholm och där man har en flaggstång borde se till att hissa regnbågsflaggan under Prideveckan. Det är en viktig symbol för att markera allas lika värde, att alla är välkomna – och det har en stor praktisk betydelse just i hälso- och sjukvården.
Många offentliga och privata verksamheter hissar regnbågsflaggan inför och under Pride, bland annat SL:s bussar och Landstingshuset. Vårdgivare bestämmer själva hur de vill göra men det flaggas bl.a. på alla de stora sjukhusen: Danderyd, Södersjukhuset, Karolinska Solna och Huddinge, S:t Göran, Södertälje och Norrtälje.
Regnbågsflaggan handlar om mycket mer än Pride. I Region Stockholm var vi först i landet med en heltäckande hbt-policy och vi fortsätter ständigt det aldrig avslutade arbetet för jämlik behandling och bemötande. Frågan om lika rättigheter berör många fler än hbtq-personer. Att få bemötas som den man är, utan förutfattade meningar, är viktigt för alla och kan ibland vara helt livsavgörande för om och hur man söker vård. Genom att vi hissar regnbågsflaggan skickar vi en mycket tydlig signal om vad som gäller – nolltolerans för diskriminering och ett öppet och jämlikt samhälle.

Pride är en viktig manifestation för frihet och en härlig fest för kärleken. Jag önskar alla en fantastisk Pridvecka!

Read more