Anna Starbrink's Posts

Mitt i en rådande pandemi finns det också ljusglimtar. Från och med i höst kommer även pojkar att få hpv-vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet.

I höstas stod det klart att Liberalerna, Centerpartiet och Regeringen enats i budgetförhandlingar om att införa HPV-vaccin även för pojkar. Idag meddelande Folkhälsomyndigheten detta nu gäller från och med i höst. Detta är en politiskt efterlängtad seger, men främst en seger för framtida generationer.

Varje år drabbas hundratals kvinnor och män i Sverige av HPV-relaterad cancer och kunskapen om viruset har ökat de senaste åren. HPV-viruset är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen och viruset orsakar nästan 100 procent av all livmoderhalscancer. Sedan 2010 har flickor i årskurs fem och sex vaccinerats mot HPV och de senaste tio åren har kunskapen kring att även pojkar drabbas av viruset uppmärksammats. Förhoppningen är att det mer jämlika vaccinationsprogrammet på sikt ska kunna förbygga cancerfall – både hos flickor och pojkar.

Att Sverige på det här sättet visar att man tar förebyggande insatser och ungas hälsa på allvar gör mig glad. Vaccinationerna kommer att rädda fler liv.

Read more

Coronapandemin är verkligen något av det värsta jag upplevt. Så många sjuka och så enormt tryck på sjukvården. Det är medarbetarna i vården som gör att vården kunnat växla upp och möta de stora vårdbehoven, inte minst inom intensivvården. Det är något alldeles enastående som de skapar varje dag i vården under den här krisen och det är lätt att förstå att många är trötta och utarbetade.

Ett sätt att öka möjligheterna att upprätthålla en bra vård för patienter som behöver ha en kontakt med vården, men samtidigt undvika mer smittspridning är att använda digitala lösningar. Det är faktiskt en av få positiva saker med pandemin att utvecklingen inom vården på det här området går framåt så snabbt och kommer att vara användbart även efter corona.

Elva gånger fler videomöten, dubbelt så många användare och 150% fler anslutna vårdenheter: De digitala vårdtjänsterna inom Region Stockholms egna verksamheter har ökat enormt under de första månaderna 2020 när vården ställer om till nya digitala arbetssätt. På 1177 Vårdguidens e-tjänster ökar användningen mest i åldersgruppen 70-79 år. Akutsjukhusen har på bara tre veckor snabbinfört digitala kontaktvägar för patienter som tillhör en riskgrupp för Covid-19.

Ökningen av digitala vårdbesök är helt spektakulär och innebär en stor trygghet för både patienter och vårdpersonal i pandemins tid av fysisk distansering. Det innebär en stor frihet och trygghet att kunna kontakta sin vårdcentral eller sitt sjukhus via chatt och video. Nu ser vi också hur våra beslut att utöka den digitala vården till fler områden ger resultat, när man digitalt även kan sköta sina långsiktiga vårdkontakter kring till exempel hjärtsvikt, övervikt eller diabetes. Det är tydligt att framförallt äldre och personer i riskgrupper kan dra nytta av digital vård på distans.

Daniel Forslund intervjuas av radion

Idag hade jag och Daniel Forslund (L), ordförande i innovations- och utvecklingsutskottet en presskonferens där vi berättar mer om den digitala utvecklingen.

Daniel lyfte bland annat fram att när pandemin slog till stod Region Stockholm väl rustad genom vår utbyggda digitala vårdstruktur. Vårdgivarna och vårdpersonalen har visat att de har fantastisk förmåga att snabbt ställa om och ta emot mångfalt fler patienter via digitala besök. Jag är övertygad om att den färska statistiken för regionens egenregiverksamhet kommer att motsvaras av liknande ökningar hos privata vårdgivare. Särskilt stolt är jag över hur vår egen digitala tjänst ”Alltid Öppet” kunnat snabbinföras och spridas brett i alla delar av vården på bara några veckor för att avlasta sjukhusen, säger

Ökning av digitala vårdbesök under 2020

Januari 2020 April (t o m 26/4) Förändring
Antal appanvändaretotalt   46 887 100 000 +53 000 +113%
Anslutna enheter 231 580 +349 +151%
Genomförda videomöten 3 321 36 678 +33 357 +1 004%
Videominuter snitt/dag 8 238 (dec 2019) 310 349 +302 111 +367%

Akademiskt specialistcentrum har startat med riktade erbjudanden om videomöten och chatt till patienter med kroniska sjukdomar som övervikt och diabetes.

Exempel på hur sjukhus och annan vård utanför sjukhus börjat använda Alltid Öppet:

  • Distanskontakt från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Infektionsmottagning med patienter hemma i karantän med positiv Covid-19. Patienterna fick dagligen fylla i ett formulär där de beskrev sin hälsostatus utifrån specifika frågor. Patienter kunde friskförklaras via chatten.
  • Corona-formulär som vänder sig till invånarna där de kan fylla i sina symtom vid oro för covid-19 smitta. Om patienter uppfyller en riskgrupp så ges möjlighet att boka ett videomöte med den digitala husläkarmottagningen (HLM-Online).
  • Krisstöd under pandemin finns nu som tjänst i HLM-Online.
  • Hemprovtagning för vårdpersonal som behöver testas för Covid-19. Start med geriatrik och ASIH inom Region Stockholm. På sikt kommer uppdraget att utökas med att testa personalen inom Region Stockholm.
  • Alltid öppet ingår också i flödet i Community-studien för antikroppsscreening som genomförs på Danderyds sjukhus i samarbete med KTH.
  • Nästa steg är implementering av flerpartsmöten med t ex patientens anhörig, tolk, teckenspråkstolk eller kommuners biståndshandläggare för planering av utskrivning från sjukhuset.

Read more

Många far illa i cornakrisen. Inte bara de som blir sjuka drabbas, vi ser också andra allvarliga effekter där människor i utsatthet blir ännu mer utsatta. Lyssna gärna på mitt poddsamtal med Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm. Förutom att han har kloka tankar om ”Det glömda Sverige” så få du veta lite mer om Jans drivkrafter och hans klimatsmarta flygintresse.

Podden Starbrink finns där poddar finns, till exempel här.

Read more

Corona sprids fortfarande i hela Stockholmsregionen  – viktigt följa rekommendationer om avstånd och hygien

Den nya statistiken för konstaterade covid-19-fall i olika kommuner och stadsdelar visar att smittan finns i hela Stockholmsregionen, med vissa variationer. Större ökningar syns nu i Upplands Väsby och Enskede-Årsta-Vantör. Den fortsatta smittspridningen inskärper vikten av att alla följer rekommendationerna om avstånd, hygien och att skydda äldre och andra i riskgrupper.

Antalet smittade fortsätter att öka – coronafaran är långtifrån över. Och faran är störst för dem som redan från början har sämre hälsa, sjukdom eller andra riskfaktorer. Nu krävs verkligen av oss alla att vi följer myndigheternas rekommendationer. Annars är risken att smittskyddslagen och regeringens nya beslutsmandat måste användas för att införa tuffare regler och minska vår rörelsefrihet.

Det är ett stort ansvar vi alla delar och jag är mån om att vi kan behålla den frihet vi har i Stockholm och Sverige, att kunna röra oss utomhus och även träffa vänner, så länge vi följer rekommendationerna. Nu när vårvärmen kommer och inför stundande valborgsfirande är det extra viktigt.

Fler smittade betyder att fler blir svårt sjuka, att äldre och andra sårbara utsätts för extra risker, och att trycket ökar på en redan hårt belastad sjukvård. Låt det inte hända. Ta ansvar, visa omtanke.

Covid-19-smittade per kommun och stadsdel redovisas veckovis. Provtagning sker för personer som är inneliggande eller ska läggas in för sjukhusvård eller i äldreomsorgen och som har luftvägsymptom. De flesta som smittas av corona-viruset, med lindriga eller inga symtom utan behov av vård, syns alltså inte i denna statistik.

Håll ut. Håll avstånd. Håll ihop.

Läs mer här.

Read more

Artificiell intelligens i vården, har vi nytta av det? Den frågan fick jag anledning att fundera på när jag nyligen deltog i ett webbsänt seminarium som SNS arrangerade. Svaret är förstås ja, så klart vi har nytta av AI, men bara om den används rätt och kommer både patienter och medarbetare till del.

Här kan du se sändningen. Jag tycker det blev intressant, inte minst att lyssna till Claes Lundström som är adjungerad professor vid Linköpings universitet, arenaledare för Analytic Imaging Diagnostic Arena (AIDA), och forskningschef på medicinteknikbolaget Sectra. Han gav en bild av hur långt vi nått med AI i vården, och han verkar frustrerad över att det inte går så snabbt som han skulle önska.

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet och ledamot i Nationella innovationsrådet, gav också intressant inspel ur ett verksamhetsperspektiv.

Själv fick jag ge ett politiskt perspektiv på hur vi kan skapa förutsättningar för en bra utveckling. Att se digitalisering och innovation som ett eget politikområde att prioritera och där utpekade politiker tar ansvar för att driva frågorna framåt är en viktig del av detta. Men också förstås att ge utrymme i våra uppdrag till vården och driva fram investeringar som möjliggör omställning. Politiker som jag själv måste också vara engagerad i etiska frågor kring AI, och mycket annat.

När akademi, industri, vård och politik vill dra åt samma håll bör utvecklingen kunna ta fart. Och nu under coronapandemin är särskilt angeläget att fundera på hur vi behöver förändra och utveckla hälso- och sjukvården.

Bilden: Jag deltar i det digitala seminariet om AI och låter gamla landstingsprotokoll komma till användning för att få till en bra bild. Gammalt och nytt.

Read more

Oron för vad coronakrisen kommer att leda till är stark. Jag har tidigare skrivit om den stora vårdskuld och annat som nu byggs upp för att möjliggöra de investeringar i liv och hälsa som krävs nu. Och jag oroar mig för att regionens redan ansträngda ekonomi ska pressas än mer framöver. Och inte mist oroas jag av att medarbetare just nu sliter så enormt hårt för att invånarna ska kunna få den vård de behöver i samband med covid-19.

Coronakrisen kommer leda till många utvärderingar av såväl krisberedskap som hur krisen hanteras – i vården och ekonomiskt, av myndigheter och politiker, nationellt och regionalt. Det kommer en tid för utvärdering och såväl självrannsakan som kritik. Det vi i nuläget – mitt i krisen – kan konstatera är att samhället i stort och hälso- och sjukvården i synnerhet har klarat en stor omställning i rekordfart.

Som ansvarig för hälso- och sjukvården för 2,2 miljoner människor i landets största region, som drabbats först av den nya pandemin, vill jag rikta ett stort tack till de professionella medarbetare som på sjukhusen och centralt i regionen gjort denna enorma ansträngning möjlig.

Det har ibland framstått som att Sverige saknat det mesta av beredskap för pandemin. Och visst finns det anledning att ompröva hur skyddsmateriel och annat bättre kan säkerställas, och se över hur omsorgen om äldre kan utvecklas för att minimera smittspridning såväl under pandemier som under mer normala virussäsonger.

Vi ska naturligtvis vänta på de slutliga utvärderingar som kommer att göras, men jag menar ändå att den kraftansträngning vi nu ser på flera punkter motbevisar tesen om en genomgående dålig beredskap; visst har det funnits en beredskap.

De stordåd som nu uträttas handlar om individuella och kollektiva ansträngningar bland vårdpersonal – men också om ett hårt arbete med planering, prioritering, resursallokering med mera på ledningsnivå i regionen och på våra sjukhus och i andra delar av sjukvårdsystemet.

Hälso- och sjukvårdens kapacitet till omställning:

1. Välövad och utbildad verksamhet

Få verksamheter i Sverige övar så mycket för krislägen som sjukvården. Som hälso- och sjukvårdsregionråd har jag deltagit i flera övningar på övergripande nivå, och sjukhusen och andra delar av vården har haft återkommande övningar.

Stora utbildningsinsatser har snabbt sjösatts för att förbereda medarbetare att möta patienter med covid-19. De kliniska träningscenter som finns i vården arbetar intensivt för att utbilda personal inom olika områden.

2. Omställning till intensivvård

På kort tid har resurser omdisponerats och Region Stockholm har gått från drygt 90 till över 300 intensivvårdsplatser (i skrivande stund; utbyggnaden fortsätter). IVA-platser är mer resurskrävande än vanliga sjukhusvårdplatser, så detta är en verkligt stor ansträngning.

I Sverige ha vi väldigt avancerad nivå på vår intensivvård och i normalläget har vi också intermediära vårdplatser (IMA) både på våra sjukhus och hos fristående vårdgivare. Det ger ett gott stöd även i krissituationen.

3. Omställning till akut vård

I princip all elektiv (planerad) vård ställs in. Det frigör stora resurser på sjukhusen och hos andra vårdgivare – samtidigt som vi naturligtvis skjuter viktig vård framför oss i form av en växande vårdskuld. Förutom covid-19-patienter är fokus nu helt på att omhänderta akut sjuka och skadade.

De elva närakuter för barn och vuxna som vi öppnat sedan 2017 är ett viktigt stöd för akutsjukhusen; benbrott och infektioner behöver behandlas även under en pandemi.

4. Fristående vårdgivare och frivilliga

De många fristående vårdgivarna i Stockholmsregionen – privata vårdföretag liksom idéburna vårdgivare – ställer upp med stort engagemang och samverkan fungerar utmärkt.

I våra vårdavtal finns en så kallad katastrofparagraf som kan aktiveras för att förmå vårdgivare att bidra med sina resurser, men det har inte behövts. Samverkan fungerar utmärkt på frivillig väg.

Och även individer med vårdutbildning som inte arbetar inom Region Stockholm ställer upp, uppmaningen att anmäla sitt intresse har resulterat i över 7 000 anmälningar. Därtill alla andra privatpersoner och företag som bidrar med resurser och insatser, tillverkar skyddsutrustning eller hjälper isolerade att få hem mat.

5. Läkemedelstillgång

Läkemedel finns tillgängliga, men lagren måste utökas kontinuerligt. Och läkemedel behöver distribureras så att de finns tillgängliga på alla platser där det behövs i ett läge då åtgången är många gånger större än normalt. Vi samordnar också med andra regioner och nationellt för att upprätta ett läkemedelslager för pandemin.

6. Material och skyddsutrustning

Skyddsutrustning för vårdpersonalen har visat sig vara en Akilleshäl. I Stockholm har vi hela tiden haft ett centrallager i egenregi (regionägda MediCarrier). Åtgången har dock varit enorm – om det en normal vecka går åt 180 skyddsmasker gick det på en vecka redan i början på mars åt 20 000.

Våra europeiska beställningar som gjordes när man tidigt såg det starkt ökade behovet, har stoppats eller försenats av nya protektionistiska regleringar som inte kunde förutses. Här blir utvärderingar särskilt viktiga, men jag ser för min del ett starkt behov av en ny inhemsk produktionskapacitet.

Nu görs stordåd i hälso- och sjukvården och inom många andra områden. Det svenska samhällets stora reserver av tillit och förtroende är vår kanske största resurs. Tids nog ska vi utvärdera, grundligt och samvetsgrant. Och utifrån erfarenheterna tänka igenom hur vi kan förstärka beredskapen för kommande kriser. Konstruktiv kritik och ansvarsutkrävande är likaledes svenska styrkor att vara stolta över.

Aftonbladet

Read more

Faran är inte över. Corona fortsätter sprida sig bland oss och hotar många sköra äldre och andra med redan nedsatt hälsa. Men nu ser jag hur en del slappnar av och verkar ha tröttnat på trista pekpinnar från Folkhänsomyndigheten. Men det är livsfarligt. Kanske inte för dig som hänger i baren, men för många andra. Ditt val idag kan kosta någon livet om några veckor.

Igår var jag ute på stan. Uppenbart anstränger sig många för att hålla avstånd. Men långt ifrån alla. Jag såg människor trängas på uteserveringar och unga som mot bättre vetande kramades när de möttes på stan. Sluta med det!
Att trängas på krogen är att svika de äldre, kanske din egen farmor. Att krama vännerna på stan är ett hån mot sjuksköterskorna läkarna och omsorgspersonalen som sliter hårt för att rädda liv och hälsa.

Det krävs så lite av oss. Bara att vi håller avstånd, tvättar händerna och stannar hemma när vi är sjuka.

Håll ut. Håll avstånd. Håll ihop!

Read more

Vi är i ett allvarligt läge. Smittspridningen fortsätter och behovet av sjukvård är mycket stort i vår region. Vårdens beredskap att snabbt ställa om och möta patienternas behov är imponerande. Och jag vet att många arbetar mycket hårt i en ansträngd situation med ett enormt tryck. Coronapandemin är långt ifrån över, men det kommer en tid efteråt och då kommer vi att ha många effekter av pandemin att hantera. Det som sker nu kommer att påverka hur den formas. Idag presenterade jag en plan för framtiden vid en presskonferens. 

Igår kunde vi räkna till 795 avlidna med Covid-19 hittills i Stockholm. Bakom varje siffra finns en människa. Det är inte en personlig sorg men det är en stor sorg. Jag känner med alla som förlorat någon nära. Och för alla dem som blir svårt sjuka. Många av oss har nu någon i bekantskapskretsen som drabbats hårt. Och för dem ska vi – var och en av oss – fortsätta att kämpa mot smittspridningen genom att följa regionens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Just nu görs något helt makalöst i vården. Det är självklart rätt prioritering. Och min och många andras tacksamhet till alla dem som nu gör coronavårdens enorma expansion möjlig är stor.

För att vi ska kunna investera i människors liv och hälsa under pandemin får annat stå tillbaka. Vi lånar av välfärdens tillgångar. Det är en coronaskuld som vi bygger upp under pandemin. Och vi måste redan nu börja tänka på amorteringarna. Det kommer att bli en tuff resa att återta ett normalläge, som vi stockholmare är vana vid med korta vårdköer och god tillgänglighet.

Därför ska vi nu sätta igång ett nödvändigt arbete för att analysera effekterna och forma strategier för att komma över de problem som riskerar att bli långsiktiga.

  • Vårdskulden

Eftersom mycket elektiv – planerad vård – skjutits upp för att frigöra kapacitet till den akuta vården och undvika smittspridning byggs det upp en stor ”vårdskuld” som vi behöver betala tillbaka på. Vi måste skapa klarhet i hur stor den skulden kan komma att bli och ta fram en avbetalningsplan så att vi kan möta patienternas behov.

Normalt görs det 19000 vårdtillfällen i somatisk specialistvård varje månad. Nu har många av dessa skjutits upp. Ett exempel är katarakter/ögonoperationer som nu skjuts upp, bara de uppgår till cirka 2300 varje månade. Det kommer att ta lång tid att betala tillbaka vårdskulden.

  • Ekonomiska skulden

Vi kan idag inte överblicka de totala kostnaderna för coranapandemin. Jag vill påminna om regeringens löfte om att kompensera regionerna för de coronarelaterade kostanderna och vi förutsätter att det löftet hålls. Men även om jag räknar med att de direkta kostnaderna ersätts krona för krona så får vi räkna med att vi kommer att ha långsiktig påverkan på eknomin, inte minst för att betala av vår vårdskuld.

  • Den långsiktiga hälsosskulden

Exempel på effekter av pandemin som vi måste försöka hejda och ge människor stöd för att bygga upp en god folkhälsa:

  • Depressioner, nedstämdhet, ångestsjukdomar som förvärras av isolering
  • Ökad risk för våld i hemmet, utsatthet för barn som saknar stabil hemsituation, inkl övergrepp
  • Ökad användning av alkohol och annat missbruk
  • Minskat hälsofrämjande arbete
  • Minskad fysisk aktivitet, stillasittande
  • Tandvård blir eftersatt vilket ger följdeffekter
  • Sociala och geografiska olikheter

 

  • Medarbetarskulden

Många arbetar enormt hårt och lång pass i en ofattbart pressad situation som verkligen ställer uthålligheten på prov. Coronakrisen är långt ifrån över och vi kommer att ha ett högt tryck under veckor, kanske månader framåt. Hur ska vården organiseras för att klara sommaren, när alla behöver sin välförtjänta semester.

Utbildnings- och forskning har i hög grad skjutits upp och ställt om till fokus på corona. Det är fantastiskt att se att det är möjligt. Men det blir en hel del att komma ikapp.

Det är mycket glädjande att väldigt många nu söker till vårdutbildningarna. Vi vill gärna välkomna många nya medarbetare till ett spännande yrkesliv i hälsa- och sjukvården i framtiden.

Sjukvårdssystemets robusthet

För att klara att bära skulderna så måste vi också skaffa oss en bilda av hur vårdutbudet kommer att påverkas på sikt, vilka resurser vi har. Jag vill betona att de privata vårdgivarna är väldigt samarbetsvilliga och bidrar till att möjliggöra den ofantliga beredskapen i vården. Många mindre vårdgivare har det svårt. Intäktsbortfall och hotande konkurser är inte alls uteslutet för en del vårdgivare.

Vi behöver också tänka hållbart framåt. Vi behöver analysera sjukvårdens robusthet att klara nya påfrestningar beredskap, försörjningskedjor med mera. Det handlar om att säkerställa beredskap att möta framtida pandemier och andra kriser. Det är mycket fokus på lager och det är viktigt, men inhemsk produktion. Förmågan att växla upp och ställa om sjukvårdssystemet har visat sig stark, men nu nöter vi på uthålligheten. En viktig fråga om bereskap handlar om att stärka folkhälsan och lyfte den där den är som sämst. Där människor är som skörast och där vi också nu ser flest konstaterade fall eftersom de söker sjukhusvård i hög utsträckning.

Positiv utveckling att bygga vidare på

Allt är inte svårt och dystert. Det finns många lärdomar och bra saker som hänt och som går att bygga vidare på och tillvarata framåt:

  • Digitalisering
  • Stort engagemang för egenvård
  • Vissa ändrade sökmönster
  • Ökat ansvarstagande från vårdgivare
  • Samverkan
  • Task shifting – kompetensen breddas.

Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer på tisdag att ha sammanträde och då kommer vi att ge hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att göra en analys av hur coronapandemin påverkar hälso- och sjukvården på kort och lång sikt och forma strategier för att möta de problem som kommer att kvarstå långt efter att pandemin är över, men också tillvara ta den utveckling som nu drivs fram.

Coroanpandemin är inte nära sitt slut. Det kommer att pågå länge ännu. Och påverka oss ännu längre, förmodligen i år framöver. Hur utvecklingen blir hänger i hög grad på dig och på mig. Var och en av oss måste orka fortsätta tvätta händerna, fysisk distasiering – men gärna social närhet till våra kära, kanske i digital form, stanna hemma om vi är det minsta sjuka

Vi måst hålla ut, hålla avstånd och hålla ihop.

Presskonferens om corona och de långsiktiga effekterna i Region Stockholm

Read more

En uppdatering av den geografiska spridningen av covid-19 i Stockholmsregionen visar att människor drabbas olika hårt i olika stadsdelar och kommuner. Medan utvecklingen med en betydligt högre smittspridning på stadsdelar runt Järvafältet har dämpats, märks nu en ökad spridning med fler som behöver sjukhusvård i vissa delar av södra länet, bland andra Södertälje.

Hälsan är ojämlik och det återspeglas i hur coronaviruset drabbar. Människor som lever i socioekonomiskt utsatta områden löper en högre risk att insjukna så allvarligt i covid-19 att de behöver sjukhusvård. Det är ett sorgligt kvitto på den segregation och ojämlikhet vi inte har fått bukt med – och gör det smärtsamt tydligt hur viktigt det är att fortsätta arbeta för hälsa och frihet för alla.

Vi har förutsett en högre risk för smittspridning i socioekonomiskt utsatta områden och jag begärde tidigt information på olika språk. Informationsinsatserna fortsätter runtom i länet med både annonsering, webb, sociala medier, och uppsökande verksamhet. Samverkan med lokalsamhällets aktörer – föreningsliv, näringsidkare, fastighetsägare – och naturligtvis kommunerna är av central betydelse. Allra viktigast är att värna äldre. Vissa som inte bör bo kvar hemma kan till exempel få vård på korttidsboenden som kommunerna i så fall upprättar och där regionen står för sjukvårdsinsatser.

Vi måste alla ta vårt ansvar, ta del av rätt information, sprida den vidare, följa råden från sjukvården och myndigheterna, tvätta händerna ofta och hålla distansen. Vi måste alla hjälpas åt att skydda äldre och andra i riskgrupper. Nu gäller det att hålla ut, hålla avstånd och hålla ihop.

Läs mer om smittspridningen i Stockholmsregionen här

Även SVT uppärksammar detta.

Read more

Coronapandemin påverkar hela samhället. Och jag får väl erkänna att jag personligen är rätt less på karantän och social distansiering. Jag brukar ofta gå på museer, teater, bio, gallerier och så vidare. Nu när jag inte kan göra det känner jag verkligen tydligt hur viktigt detta med konst och kulturupplevelser är för mig. Men det hjälps inte. Jag och alla andra måste fortsätta följa de strikta rekommendationerna, förmodligen hela våren. Det påverkar mig, men förstås i ännu högre grad alla dem som verkar inom kultursektorn.

Coronavirusets spridning har fått dramatiska konsekvenser för kultursektorn i Stockholmsregionen. Under gårdagen fattade kulturnämnden beslut om en särskild utlysning av kulturstöd på 6,4 mnkr för att bistå Stockholmsregionens kulturliv ekonomiskt. Det är ett av många beslut som Region Stockholm har vidtagit för att stötta kulturlivet i denna svåra kris. Min partivän Cecilia Elving som är ordförande i kulturnämnden kommenterar beslutet:

– Coronakrisen slår oerhört hårt mot kulturlivet i vår region och Sverige i stort. Jag är ödmjuk inför sektorns stora behov och förstår att denna insats inte kommer att lösa de utmaningar som finns men är självklart glad att vi kan bidra med ett extra stöd.

Det behövs gemensamma kraftansträngningar för att säkerställa att vi har ett levande kulturliv även efter krisen. Staten bär ett särskilt ansvar. Det nationella krispaketet för kulturen måste skyndsamt få genomslag i vårt län.

Det känns riktigt bra att regionens kulturnämnd kan bidra till att kulturlivet i alla fall får det lite lättare trots krisen. Cecilia berättar också att under våren fortsätter kulturnämnden med sitt stöd till kort- och dokumentärfilm. Cirka 700 tkr kommer att fördelas till filmproduktion i Stockholmsregionen. Som en av norra Europas största konstinköpare, vilket följer av Region Stockholms fastighetsinvesteringar, är också ambitionen att tidigarelägga inköp av lös konst. För 2020 planeras inköp för motsvarande 6 mnkr från både enskilda konstnärer och gallerier.

Ordinarie kulturstödsomgångar ligger fast och bereds i vanlig ordning av kulturförvaltningens tjänstemän. Kulturnämnden kommer fortsätta följa den utveckling som sker i samband med coronaviruset.

Bilden på mig och Cecila Elving togs i höstas långt innan coronans och den sociala distansieringens tid. 

 

Read more