Anna Starbrink's Posts

Sommarhettan är härlig för många. Själv har jag njutit av värme, sol och bad, men samtidigt också känt en stigande oro för klimatet. Insikten om hur många som far illa i värmen och att svenska hälso- och sjukvård inte är rustade för den här typen av extremväder blev också snart uppenbart. Äldre på servicehus, patienter på sjukhus och personalen som jobbar i vård och omsorg är hårt drabbade. Landsting och kommuner måste rusta sig bättre för framtiden. Därför föreslår Liberalerna att en nationell strategi för att rusta vård och omsorg för framtida extremväder utvecklas. 

Sommarens extrema värme gör klimathotet högst påtagligt. Läs gärna mer om hur Liberalerna vill förändra klimatpolitiken och samarbeta mer internationellt.

Sommarvärmen har inte bara drabbat bönder och deras djur som riskerar svält och gett oss fruktansvärda skogsbränder. För sjuka och äldre med sämre hälsa handlar det inte bara om obehag – utan om rent medicinska risker. Många har i sommar behövt söka vård för uttorkning och andra värmerelaterade besvär. Men inte heller i vården är man förskonad från hettans och fuktens effekter. Våra sjukhus och äldreboenden är lika lite som andra delar av samhället rustade för långvarig extremvärme och andra hittills ovanliga väderfenomen.

Med klimatförändringarna står vi inför en framtid där sommarens värmebölja kanske inte blir något ovanligt. Det kommer kräva förändringar av hela samhällets beredskap och fysiska infrastruktur – och för vården och omsorgen är det särskilt viktigt.

Det viktigaste är att vi börjar planera för en hetare framtid. Därför föreslår Liberalerna ett nationell initiativ för att klimatanpassa vård och omsorg.

Jag skriver om detta tillsammans med Helene Odenjung (L), Jonas Andersson (L), Gilbert Tribo (L) samt Lina Nordquist (L) i Dagens Samhälle.

Read more

Sveriges EU-medlemsskap är ingen självklarhet längre. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet förespråkar ett svenskt utträde, Swexit. Det skulle få förödande konsekvenser, inte minst för Hälso- och sjukvården, och ytterst patienterna.

Ett av brexit-kampanjens största nummer inför folkomröstningen i Storbritannien var att ett EU-utträde skulle spara 350 miljoner pund i veckan, som istället kunde läggas på den engelska sjukvården, NHS. Det var, som så mycket annat i dessa tider av falska nyheter, en ren lögn. Efter folkomröstningen erkände brexit-förespråkarna att detta kanske inte var en sanning de utmålat – men det var så dags. Tyvärr kan de populistiska, lögnaktiga löftena om pengar till vården istället för ”Bryssel” ha spelat en roll i britternas beslut att lämna EU. Låt inte detta upprepas i Sverige.

För patienternas, professionernas och forskningens skull behöver vi tvärtom mer av europeiskt samarbete. Jag skriver i SvD om vad ett svenskt EUutträde kan leda till.

I valrörelsen kommer jag och många andra Liberaler att tala om varför EU-medlemskapet är så viktigt för oss. Jan Björklund och Sverige EU-kommissionär Cecilia Malmström har presenterat en lång rad argument för Sveriges EU-medlemsskap så du finner här.

Read more

Väl en plats som är viktig för dig, sa Dagens Nyheter. Jag valde Timmermansparken – ”Timmis” – hemma vid Södra station. Det är en fin lekpark där jag tillbringat många timmar med att putta på gungande barn, plåstrat om skrubbsårsknän, lärt barnen att cykla och druckit massor med kaffe från min rätt slitna termos. Men nu blev det istället en intervju med Dagens Nyheter om politik, förstås. Valets viktigaste frågor, som patientens rätt att välja vård och att vi måste bygga ut vårdcentralerna.

Läs gärna resultatet av vårt samtal i DN.

Read more

Självmord är sedan alltför många år det vanligaste skälet till att unga män dör. Var tjugonde person behöver psykiatrisk vård varje år. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning. Människorna bakom siffrorna visar med övertydlighet att den psykiska hälso- och sjukvården måste förbättras.

  • Tidig hjälp behövs. Första linjens psykiatri måste därför bli en självklar del av primärvårdens ansvar, och en förbättrad tillgång till psykologer och kuratorer behövs på landets vårdcentraler. Det behövs också på många håll ett närmare samarbete mellan sjukvården och elevhälsa, socialtjänst och äldreboenden.
  • Ändra lagar. Bland de viktigaste frågorna är att det fortfarande är tillåtet att behandla psykisk sjukdom utan vare sig kunskap eller utbildning. För allvarliga fysiska sjukdomar finns strikta regler för vem som får ge råd och behandling, men för psykiskt sjuka finns inte det skyddet. Kvacksalveri är i dag tillåtet – självutnämnda helbrägdagörare och outbildade terapeuter kan utan kontroll eller uppföljning ta ordentligt betalt av sjuka människor. En utredning under Kjell Asplund arbetar med att se över skyddet för patienterna, vilka sjukdomar som bara ska få behandlas inom den ordinarie vården. Kvacksalverilagen måste skärpas.
  • Inte mer än tre månader ska en människa som behöver vård behöva vänta. Men det löftet gäller inte psykologhjälp. Lagstiftningen om vårdgaranti är otillräcklig. Dessutom måste vårdgarantin säkra tiden även till återbesök: en kroniskt sjuk människa måste få den vård hon behöver, så länge hon behöver den.
  • Barnsrättigheter vid psykiatrisk vård behöver stärkas. Barnens rätt till självbestämmande och integritet ska stärkas. Det måste tydliggöras att barn har rätt till information, delaktighet och inflytande.
  • Det händer att föräldrar hindrar sitt barn från att söka vård, fördröjer hjälp. Vi liberaler vill därför att barn ska kunna söka vård utan deras föräldrars vetskap. Lagstiftningen måste helt enkelt ändras från dagens föräldraperspektiv till att ha barnets behov i fokus

Vi är hela människor där kropp och själ hänger ihop. Detta måste avspeglas i sjukvården, och därför behövs flera viktiga lagändringar. Om detta skriver jag och riksdagskandidaten Lina Nordquist (L) i Aftonbladet.

Read more

Många unga mår dåligt. Ångest, depression, stress. Larmrapporterna duggar tätt om den utbredda psykiska ohälsan. Det är en utveckling som måste brytas. Annars riskerar många att fara riktigt illa. Tillsammans med Liberala ungdomsförbundets ordförande Joar Forssell skriver jag hos SVTdebatt om hur vi vill mota den psykiska ohälsan hos Sveriges unga. 

Allra viktigaste är ge tidiga insatser till den som drabbats och att förebygga ohälsa. Liberalerna föreslår en rad åtgärder för att förebygga, lindra och bota psykis ohälsa baland unga.

Skolan först! Den viktigaste faktorn för bra psykisk hälsa heter skola. Fungerande kunskapsskola är ett starkt skydd mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Att klara grundskolan är den i särklass viktigaste hälsofaktorn. En skoldag präglad av lugn och studiero och med tydliga kunskapskrav och positiva förväntningar ger goda förutsättningar för eleverna att både lyckas i skolan och känna välbefinnande i vardagen. Därför måste vi sätta skolan först!

Rusta elevhälsan. Psykisk ohälsa syns ofta i skolan, men elevhälsan har inte alltid resurser att möta behoven. Skolinspektionen rapporterar om brister på många skolor. Mer än var tredje grundskola och uppemot varannan gymnasieskola får påpekanden om brister. Det är dags att kommunerna tar sitt ansvar och vässar elevhälsan. Men också att hälso- och sjukvården medverkar till ett nära samarbete. Ett sätt att stärka insatserna i skolan är att utbilda unga om psykisk hälsa. I Stockholm samarbetar landstinget med Karolinska institutet och högstadieskolorna i länet för att nå ut till elever och medvetandegöra dem om psykiskt hälsa och självmordsprevention. Youth aware of mental health, YAM, eller liknande initativ behöver ska spridas i hela landet.

Unga ska ha vård inom 30 dagar. Bättre tillgång till psykisk hälso- och sjukvård. De växande vårdköerna är regeringens största misslyckande. Och effekterna blir allvarligt för enskilda människor som får vänta länge på viktiga insatser. Vårdgarantin måste respekteras och vi vill återinföra utveckla kömiljarden som avskaffades av regeringen strax efter maktskiftet 2014. Därefter har köerna till vården totalt sett fördbubblats. Psykiatrin måste finnas tillgänglig för barn och unga med lindrig till måttlig psykisk ohälsa på vårdcentralerna. Tillgången till psykologer och andra relevanta yrkesgrupper måste byggas ut på landets vårdcentraler.

Digital vårdgaranti. För många människor är digitala lösningar en självklarhet, men i hälso- och sjukvården är det inte alltid självklart. Som patient måste man få möjlighet att välja vägen till vården. Vi vill införa en digital vårdgaranti som innebär att du som patient har rätt att välja hur du vill möta vården, ett fysiskt möte eller kanske ett videosamtal. Såväl barn- och ungdomspsykiatri, vårdcentraler och ungdomsmottagningar måste i framtiden erbjuda Internetpsykiatri, t ex KBT. Det finns tydligt vetenskapligt stöd för Internetpsykiatri, men ändå är det långt ifrån en möjlighet för alla.

Stärk ungas rätt – vård utan föräldrarnas vetskap. Barn och ungdomars måste kunna söka vård. Men alla har inte den friheten utan kontrolleras hårt av sina familjer. Det är förödande om personer undviker att söka vård av rädsla för att det ska bli känt för föräldrarna. Vi vill ge unga människor rätt att söka vård, utan föräldrarnas vetskap eller delaktighet. En förälder ska inte kunna fördröja vårdens insatser. Lagstiftningen måste ändras från föräldraperspektiv till att ha barnets behov i fokus. När barnkonventionen blir svensk lag stärks barnens rätt, men det kommer att krävas översyn av flera lagar för att stärka ungas ställning i vården. Föräldrabalken, patientlagen samt offenligthets- och sekretesslagen behöver ges ett tydligt barnperspektiv.

Read more

Välj en plats som är betydelsefull för dig, sa DN och jag valde Timmermansparken -”Timmis” – vid Södra station. Min hemmaplan. Här har jag puttat fart på gungor, plåstrat om skrubbsårsknän, lärt ungarna cykla och druckit många koppar kaffe från den med tiden rätt slitna termosen.

Detta är inte Bullerbyn, här finns allt som hör staden till på gott och ont. Nära hemma, en pärla mitt i storstadspulsen.

Intervjun handlar förstås om valet och vad som är viktigt för Liberalerna och mig. Läs gärna intervjun i DN här

Read more

Vårdköerna har vuxit så det knakar runt om i landet. I Stockholm går vi i motsatt riktning. Vårdcentralernas tillgänglighet blir allt bättre. Glädjande nyheter kom nyligen när ny, kvalitetssäkrad väntetidsstatistik visar att 92% får tid hos vårdcentralen inom fem dagar. Där är Stockholm bäst i landet. 

Den nationella vårdgarantin anger att man ska få tid inom sju dagar och där når Stockholm upp till hela 94% (vilket är en förbättring från 91% samma tid förra året), strax efter Gotland som ger 95% av sina patienter tid på vårdcentralen inom sju dagar.

Read more

Regeringen och deras samarbetspartner Vänsterpartiet driver på för att stoppa välfärdens privata verksamheter med sitt krav på vinstbegränsningar. Det skulle få allvarliga konsekvenser för patienterna och medarbetarna i Stockholmsvården. Det blir ett hårt slag mot människors valfrihet.

Stockholms läns landsting har flest privata vårdgivare i Sverige. 2 av 3 vårdcentraler är fristående. 6 av 10 läkarbesök sker hos privata vårdgivare. I vårt län gör invånarna cirka 3,2 miljoner läkarbesök hos privata vårdcentraler/husläkare varje år. 4 v 10 anställda inom sjukvården arbetar hos en vårdgivare som inte ägs av landstinget. 3 av 10 disponibla vårdplatser inom specialistvården finns hos privata aktörer.

Landstingsdirektören har analyserat vad regeringens förslag om vinstbegränsningar kan få för effekter i vår region. Bedömingen är att konsekvenserna blir dramatiska.

Nästan hälften (133 av 291) leverantörer skulle kunna ta ut en vinst på max 50 000 kronor, som ska räcka till bland annat återinvesteringar, avkastning på satsade pengar, fungera som säkerhetsmarginal för att hantera oförutsedda utgifter osv. Endast 14 av de 291 skulle få ta ut en vinst på en miljon kronor, vilket sannolikt handlar om de större aktörerna. För stora verksamheter med många anställda handlar det om väldigt låg marginal. Flertalet företag skulle försvinna med den här typen av vinstbegränsning.

Sannolikheten är därmed stor för ett omfattande kapacitetsbortfall och att patienter därmed förlorar sina vårdgivare. Det skulle i sin tur innebära att landstinget måste bygga ut vården i egen regi och försöka rekrytera den personal som i dag finns i den privata verksamheten, för att inte patienter ska ställas i kö eller bli utan vård.

Vi måste slåss för att få behålla vårt stora vårdutbud i Stockholm. Det är inte farligt att en barnmorska eller läkare gör ett mindre överskott om hon ger riktigt bra vård till sina patienter. Men att rycka undan mattan för privata vårdgivare är blir ett hårt slag mot såväl patienter som medarbetare. 

En tredjedel av stockholmarnas vård riskerar att dras undan med regeringens och vänsterpartiets politik. Det innebär förstås sämre tillgänglighet för patienterna och kraftigt begränsad valfrihet. Det innebär också att vårdens medarbetare får betydligt färre arbetsgivare att välja mellan när landstinget i praktiken får monopol på hälso- och sjukvårdstjänster. Det innebär också ett hårt slag mot företagen och framförallt kvinnliga företagare, eftersom detta är en bransch där många kvinnor verkar.

SvD skriver om detta.

Read more