Anna Starbrink's Posts

Jag gillar tunnelbanan. Den ger ett snabbt och smidigt sätt att ta sig genom – eller snarare under – stan. Men visst är det stundtals trångt och besvärligt för oss när vi reser i rusningstid. Stockholms tunnelbanevagnar behöver uppdateras och det är precis vad som nu ska göras.

Den första moderniserade vagnen börjar rulla i början av 2019 och 2023 ska allt vara klart. Det tar sin tid, men vi måste förstås hålla trafiken igång samtidigt som vagnar rustas. Det är ett omfattande arbete. Men det är det verkligen värt. Totalt är det 271 vagnar som körts i 15 år som nu ska rustas upp.

För oss som reser med tunnelbanan innebär moderniseringen att:

  • Vagnarna får en ny, rymligare inredning med större ytor för resenärer med barnvagn eller rullstol. Det är toppen! Jag känner verkligen med alla småbarnsföräldrar som tränger in sig i tunnelbanan med en liten en i vagnen. Där  har jag varit själv många gånger…
  • Sätena, så kallade prioplatser, för äldre personer eller andra som behöver sitta ska markeras tydligare. Intill dessa platser planeras det finnas hållstänger och närhet till de mer öppna ytorna. Så kan vi ju ta och respektera att vissa har större behov än andra av sittplats. Nu får vi större ytor att stå på och därmed plats för fler.
  • Trafikinformationen utökas. Det är mycket efterlängtat.
  • Fler och nya kameror installeras som ett led i förbättrad trygghet. Bra för vår trygghet. Kameror i tunnelbanesystemet är viktigt för vår säkerhet och för att brott ska kunna klaras upp. Bland annat var det genom tunnelbanestationens kameror som attentatsmannen på Drottninggatan kunde identifieras och följas på sin flyktväg.

Sammantaget tycker jag förändringarna känns riktigt bra.

Read more

Ännu ett fruktansvärt dåd som kostat människoliv och river upp sår i det öppna samhället. Ännu en gång måste vi upprepa för oss själva att vi inte får ge upp inför terror. Det är svårt, men det finns inget alternativ. Idag går tankarna till alla som minst någon nära och till dem som skadats och till dem som gripits av den stora rädslan.

I mitt sinne förflyttas jag tillbaka till den 7 april när vi i min stad fick uppleva samma fasa. Just nu är det tungt. Men som alltid fortsätter vi framåt. Frihet måste försvaras.

Read more

Alla pratar om digitalisering och vilka möjligheter som skapas för en bättre framtid i vårt samhälle, i sjukvården och i våra liv. Det inspirerar. I Estland har man tagit flera viktiga språng och använder innovation  och digitala lösningar för dagens och morgondagens utmaningar. Det ville vi titta närmare på. 

I veckan resta jag till Tallinn tillsammans med min landstingsrådskollega Daniel Forslund och våra medarbetare Jesper Svensson och Rasmus Jonlund. Vi reste dit för att lära oss om den spännande och intensiva utveckling som skett och fortsätter i Estland. Det är verkligen ett förändringsbenäget samhälle som insett kraften i digitaliseringen.

Vi besökte bland annat Tallinn Science Park Technopol och deras Connected Health Cluster. Det är ett landsomfattande partnerskap mellan många aktörer som alla är engagerade i att utveckla nya hälsolösningar. Genom bland annat en särskild fond och en företagsinkubator  främjar de entreprenörskap i Estland. I området finns 200 företag – allt från små start-ups till Skype. Deras egen inkubator omfattar 25 företag som får chansen att etablera sig och börja växa.

På eftermiddagen besökte vi företaget Nortal som grundats i Estland men nu arbetar internationellt med digitala lösningar för bland annat hälsosektorn. De beskrev den snabba utvecklingen med digitaliseringen men också de utmaningar som finns för att skapa användbara digitala lösningar i komplexa organisationer och system.

Read more

Tidningen som alltid tar barnen på allvar fyller 125 år. Det firar jag och dottern, som är en trogen läsare precis som jag en gång var, med KP-kalas på Nordiska museet.

Tidningen startades sv läraren Stina Quint och hette från början Folkskolans barntidning men bytte namn 1950 till Kamratposten. Jag vet inte om den alltid varit i takt med tiden men när jag var barn var den viktig för mig och för min tioåring står KP högt i kurs. Kropp och knopp och den mangainspirerade serien Bleckmossen tillhör nog favoriterna.

Sveriges äldsta barntidning fyller år. Vi hoppas att många framtida läsare och så får chansen att läsa om aktuella ämnen som berör just dem. Grattis KP!

Read more

Ann-Charlotte Marteus ställer i Expressen frågan om vi ska ha healing och auror i hälso- och sjukvården.  Svaret är bestämt nej. Vi ska inte ha healing och annan alternativmedicin i offentligt styrd och finansierad hälso- och sjukvård.

Sedan jag blev hälso- och sjukvårdslandstingsråd har jag flera gånger haft anledning att tydligt slå fast denna, för mig självklara, princip. Det har rört helt ovetenskapliga (och naturligtvis av alla skäl felaktiga) oskuldskontroller på en vårdcentral, antroposofernas Vidarkliniken som inte håller sig till vetenskap och beprövad erfarenhet samt en BVC på Södermalm som spridit antivaccinationspropaganda.

Framförallt frågan om Vidarkliniken och mina tydliga uttalande om att vaccinationsgraden måste hållas hög och att det är ett ansvar för vården men också för föräldrarna har rört upp starka känslor. Inga andra politiska frågor har varit i närheten av den reaktion som detta skapat. Jag har fått veta att det finns en annan sorts vetenskap som inte låter sig fångas av naturvetenskaplig forskning men det kräver ett annat större och friare sinne än vad jag har för att förstå det, att jag är en ytlig, materialistisk människa som inte ser livets djupare värden, att jag saknar kontakt med min inre kvinna (!), att jag är köpt av läkemedelsindustrin och dessutom står under direkt inflytande av organisationen Vetenskap och folkbildning. Personangrepp tar jag med ro. Några sakliga argument eller rent av belägg för antroposofisk läkekonst eller hälsovinster i att avstå mässlingvaccin har dock inte framförts.

Idag finns en enorm flora av hälsoprofeter med alternativmedicinska lösningar på människors sjukdom och oro. Det är fritt fram för alla som vill att prova lyckan som healingdoktor. Men det är inget som har med den offentligt styrda och finansierade vården att göra. Tvärt om! Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska veta att de ordinationer och behandlingar som ges vilar på en stadig grund av vetenskap och beprövad erfarenhet och att när nya metoder utvecklas så sker det genom kontrollerade studier.

Mest upprörd blir jag när beräknande profitörer på människors själsliga lidande erbjuder i bästa fall verkningslösa, i värsta fall direkt skadliga ”behandlingar” för människor i kris, sorg eller med psykisk ohälsa. Där borde lagen skärpas så att det blir tydligt att kvacksalveri i psykiatrisk vård inte får förekomma. Idag kan du eller jag sätta upp en skylt på dörren och erbjuda kristerapi för sköra människor. Det borde vi sätta stopp för.

Ett otyg som Ann-Charlotte Marteus synliggör i sin artikel är att legitimerad vårdpersonal ibland lånar sig till ovetenskaplig hittepåmedicin. Om det sker på det offentligt ägda eller finansierade sjukhuset borde det vara en både enkel och självklar sak för arbetsgivarna att sätta stopp för det. Det ingår helt enkelriktad i jobbet att slösa skattepengar på overksamma eller till och med skadliga behandlingar. Jag menar dock att vi måste gå längre än så. Legitimationen är förknippad med ett stort ansvar och ett stort förtroende hos patienter och allmänhet. Då är det orimligt att exempelvis en läkare kan ägna fritiden åt att marknadsföra healing med all den trovärdighet som legitimationen är laddad med.

Hälsan ska inte tas för given. Vårdens insatser och medicinens utveckling har gett mänskligheten enorma framsteg och både bättre och längre liv. Mässling är en extremt smittsam sjukdom och alltför vanlig dödsorsak bland små barn i världen. Men mödrar i Sverige behöver inte länge hålla sina döende barn i famnen och barn behöver inte drabbas av exempelvis polio med livslånga verkningar. Idag har vi har säkra och livsviktiga vacciner mot tidigare vanliga sjukdomar. Det är en obegriplig välståndseffekt att välja bort vaccin för sina barn. Det borde istället vara en dröm för oss alla att vartenda litet barn i världen kunde få tillgång till samma vacciner som vissa tar sig friheten att rynka på näsan åt på en svensk barnavårdscentral.

Read more

Man ska leva livet hela livet. De orden har Barbro Westerholm, har tidigare generaldirektören på Socialstyrelsen, numera riksdagledamot lärt mig och gjort till en ledstjärna när vi formar politik för en modern äldreomsorg. Jag tänker ofta på det. Vad betyder det att leva livet hela livet? Musik kan vara ett av svaren!

Att leva livet innebär förstås helt olika beroende på vem man frågar. Och det är själva poängen. Vi är olika och har olika behov, vanor, önskemål och drömmar. Det är just detta vi ska få fortsätta med hela livet.

Musik och andra kulturformer kan verkligen bidra till att göra livet levande även när livet förändras och man drabbas av sjukdom. Det är så lätt att en människa reduceras till enbart patient när hon behöver vård. Det blir fokus på de medicinska resultaten och på omvårdnad. Ofta finns inte utrymme eller kunskap för att också möta andra behov. Behov som gör att vi håller oss kvar vid det som gör livet levande.

Igår deltog jag i ett spännande samtal på karolinska institutet om musikens kraft för att skapa välbefinnande för äldre personer som drabbats av Alzheimers sjukdom. Inspirationen på mötet stod Manon Bruinsma, ledare för europeiska Music and Memory som gav en tydligt bild av vad musik kan göra för enskilda människor som av sin sjukdom tappat fotfästet och vilka evidens som finns.

Stockholmarna ska ha vård och omsorg av hög kvalitet. Och i det ingår inte enbart den medicinska behandlingen. Vi behöver också ge utrymme för det som gör livet levande. Det har landstinget skapat ett kompetenscentrum för kultur och hälsa. Det vetenskapliga stödet för att kulturella upplevelser kan vara en del i en läkningsprocess eller bidra livskvalitet trots svår sjukdom.

När man talar om detta så tänker kanske de flesta på vackra tavlor eller andra konstnärliga gestaltningar som har en hoppingivande effekt på patienter. Eller så kanske tankarna går till clowner på sjukhusen som muntrar upp cancersjuka barn, som är viktiga och påtagliga inslag i vår sjukvård. Men det finns mycket mer än så. Musik som man tycker om och kanske lyssnade på som ung kan hjälpa alzheimerpatienter att minnas igen. Det är ett så tydligt exempel på hur kulturen kan spela en stor roll inom hälso- och sjukvården. Det visar på vikten av forskning och kunskapsutbyte emellan hälso- och sjukvården och kulturen. Jag vill fortsätta arbetet för att musik och annan kultur etableras som en legitim roll inom hälsovården, rehabilitering och även sjukvården.

För att detta ska kunna ske behöver vi givetvis uppmärksamma framstegen som görs. Arbetet med att uppmärksamma och visa vilken effekt konst och kultur kan ha är inte det lättaste och därför är vi inom landstinget även mycket glada över samarbetet med professor Gunnar Bjursell och den Kulturella Hjärnan vid Karolinska Institutet som gör ett fantastiskt arbete med att sprida forskningen om kulturens goda effekter på hälsan. Gå gärna in på sidan och lär dig mer om kulturen och hjärnan. Där finns också filmen Möt Henry.

Just nu finns filmen Alive inside på SVTplay. Det är en fantastisk film om människor som förlorat sitt jag men med musikens hjälp återfår fotfästet och kontakten med minnet. Henry medverkar i filmen som är djupt rörande att se det nyfunna välmåendet hos den som återfått musiken i sitt liv och hur det påverkar nära och kära. Detta önskar jag att många äldre även i Sverige ska få uppleva.

Read more

Det är dags för nästa stora reform för bättre äldrevård i Stockholms län. Liberalerna föreslår nu tillsammans med Alliansen att Stockholmslandstinget och kommunerna i länet tillsammans erbjuder äldre trygg vård och omsorg med valfrihet. Det hoppas jag att kommunerna i länet vill bidra till.

Tillsammans skriver de fyra Allianspartierna i SvD om vårt förslag. Tryggheten och valfriheten behöver öka för äldre människor som behöver både vård och omsorg. Genom att vi river gränserna mellan olika aktörer och mellan kommunerna och landstinget. Att skapa ett nytt gemensamt vårdval för äldres sjukvård och omsorg blir vårt bud i de kommande förhandlingarna om hemsjukvården med kommunerna, skriver Alliansen i hälso- och sjukvårdsnämnden.

I takt med att vi blir äldre formar vi våra vanor och preferenser. Många av oss kommer också få större behov av kontakt med vården, kanske med flera olika besvär och sjukdomar. Ibland kan vissa av oss behöva ligga på sjukhus. Kanske kommer vi behöva regelbunden omsorg och vård i det egna hemmet. Vård och omsorg kan helt enkelt komma att vara en stor och viktig del av våra dagliga liv. Ska vi då, med ett helt livs erfarenhet och vanor, berövas friheten att välja?

I Stockholms län finns i dag nära 90 000 personer över 75 år. Många av dem behöver eller kommer i framtiden att behöva stora vårdinsatser. Det får inte finnas några glapp – vården måste vara trygg och hänga samman, oavsett vem som utför eller ansvarar för den, oavsett om det handlar om en husläkare i eget vårdföretag, hemsjukvård, kommunal hemtjänst eller en geriatrisk klinik.

Alliansens fokus i Stockholms läns landsting är att låta primärvården ta ansvar för större delar av vården, och på sikt erbjuda alla en fast husläkarkontakt. I första skedet är det de sköra äldre, ofta multisjuka som ska erbjudas en fast läkarkontakt. Att få hjälp med så mycket som möjligt på den husläkarmottagning man valt och att ha kontinuiteten och tryggheten med sin husläkare, är inte minst viktigt för många äldre.

Nu kommer vi dessutom att föreslå länets kommuner att skapa ett gemensamt vårdval för äldre. Det kommer att bygga bort glappen i äldres vård och omsorg, och samtidigt säkra äldre människors frihet att fortsätta utöva sin egen vilja. Tillsammans ska landstinget och kommunerna erbjuda de äldre ett nytt sammanhållet vårdutbud för äldrevård och omsorg. Stockholmslandstinget och kommunerna arbetar redan med att samordna hemsjukvården med hemtjänsten. Men vi vill gå mycket längre än så. Vi måste bygga en helhet i vård och omsorg så att alla får en trygg ålderdom oavsett om man är frisk eller sjuk. Vårt förslag i de fortsatta förhandlingarna är att vi skapar ett gemensamt vårdval för äldre som innebär att den äldre får välja bland den vård och omsorg som behövas – hemtjänst, basal och avancerad hemsjukvård, geriatrik och palliativ vård. Vård och omsorg kommer sedan att samverka som en enhet med patientens bästa i fokus.

Många har pekat på vikten av att samordna vården för äldre människor på ett bättre sätt. Vi hoppas nu på en bred och pragmatisk diskussion utan ideologiska skygglappar, där vi gemensamt kan se fördelarna av samarbetet med de privata vårdgivarna och att slå vakt om patienternas valfrihet. Vi har chansen att skapa en bred politisk enighet över kommun- och landstingsgränser med de äldres bästa för ögonen. Vi är olika vård- och omsorgshuvudmän men de administrativa hindren får inte bromsa den viktiga utvecklingen av äldres sjukvård.

Vi ser pragmatiskt på vårdvalen och vårdens organisation. Även andra vårdval och vårdformer kan komma att förändras. Det är viktigt att länets vårdgivare samverkar i effektiva vårdnätverk, och det är ett krav vi riktar både mot såväl landstingets egna verksamheter som de fristående. Fler vårdval kan länkas samman för att skapa en sammanhållen vård för patienterna, samtidigt som vi garanterar deras fortsatta valfrihet. De ovan beskrivna reformerna av primärvården, hemsjukvården och den specialiserade äldresjukvården – geriatriken är av central betydelse i denna förändring.

Att få forma tillvaron själv handlar om makten över det egna livet, den egna vardagen. Vi vill använda de möjligheter som vårdval innebär för att genomföra en frihets- och värdighetsreform för äldre. Att bestämma själv blir inte mindre viktigt med stigande ålder – egenmakt är viktigt oavsett ålder.

Det är dags för en rejäl trygghet- ochfrihetsreform för Stockholms läns äldre.Kommuner och landsting måste låta organisationen anpassas till de äldres behov – och inte tvärtom. Så tar vi bort glappen som allt för ofta leder till att äldre inte får den bästa vården och omsorgen.

Read more

Ersta sjukhus är en viktig  del av sjukvårdsutbudet i Stockholms län. Här bedrivs uppskattad vård av hög kvalitet. Verksamheten bedrivs på ideell grund. Min uppfattning är att sådan verksamhet borde få en gräddfil i lagstiftningen så att den inte behöver stöpas i samma form som de tämligen fyrkantiga upphandlingsreglerna innebär. Tyvärr medger dock inte svensk lagstiftning sådana undantag från de strikta upphandlingsreglerna, trots att verksamheten inte har några vinstintressen.

Det avtal som Stockholms läns landsting under lång tid haft med Ersta uppfyller inte lagens krav på upphandling. Detta har statliga myndigheten konkurrensverket uppmärksammat. Det finns en stor risk att både patienter och Ersta sjukhus drabbas hårt om vi inte hittar en långsiktigt hållbar lösning.

Jag, Alliansen och landstingets förvaltning har vänt på alla stenar för att hitta den bästa vägen framåt. Jag har förstås diskuterat framtida möjligheter med Ersta sjukhus företrädare. Och jag har fört samtal med Socialdemokraternas gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden kring detta.  Idén om ett idéburet-offentligt partnerskap, som prövats för mindre verksamheter i andra landsting, har av våra jurister inte ansetts vara en framkomlig väg för en stor sjukhusverksamhet och ett avtal som omfattar en kvarts miljard kronor. Då inga tecken finns på att regeringen lyssnar på kritiken och förändrar lagstiftningen så att direktavtal med ideella organisationer möjliggörs återstår en sista väg. Det är att göra en upphandling av verksamheten. Det finns ingen garanti att Ersta vinner upphandlingen, som självklart ska göras affärsmässigt och med höga kvalitetskrav. Men Ersta kommer säkert att lägga ett anbud som får utvärderas och jämföras med andra eventuella anbud.

Nu kommer landstinget att bjuda in intressenter att ge synpunkter och förslag inför upphandlingen. Därefter kommer vi att utforma ett förfrågningsunderlag och sedan får aktörerna lämna sina anbud. Därefter kan hälso- och sjukvårdsnämnden fatta ett tilldelningsbeslut.

Jag vill fortsätta föra dialog med Ersta sjukhus, men det kan inte blir förrän upphandlingen är genomförd och upphandlingssekretessen hävs. Oavsett hur upphandlingen slutar är jag övertygad om att Ersta sjukhus kommer att erbjuda vård av hög kvalitet till länets invånare även i framtiden. Det finns alla möjligheter för Ersta att utveckla och bredda sin verksamhet genom att också delta i något eller några av landstingets många vårdval.

Läs gärna SvDs artikel om Ersta sjukhus verksamhet.

Read more

Svensk hälso- och sjukvård är i ett allvarligt läge. Vårdköerna växer och förtroende för vården sjunker. Regeringen har förvärrat situationen genom sitt kraftfulla motarbetande av privata vårdaktörer. Reformer som kan lyfta vårdens organisation lyser med sin frånvaro. Samtidigt finns det väldigt mycket som fungerar väl men behöver fortsätta utvecklas. 
Liberalerna kommer på höstens landsmöte att ta ställning till en ny sjukvårdspolitik. En viktig del av vårt programförslag rör en bättre styrning av hälso- och sjukvården. I Dagens samhälle berättar vi mer om våra förslag.

Vårt liberala fokus är att stärka patienterna, med utökade möjligheter för individer till egen makt, i mötet med och utformningen av vården. För oss är det uppenbart att våra landsting och regioner har skiftande förutsättningar att erbjuda en jämlik vård. För att möta behoven av gott bemötande, kontinuitet och starka nätverk runt patienterna, måste styrningen av vården förändras.
Vi ser gärna att mindre regioner skapar fördjupade samarbeten och kan bilda nya, större regioner under förutsättning att initiativen växer fram lokalt. Fiaskot för den rödgröna regeringens regionreform berodde just på bristande demokratisk förankring lokalt. Staten ska inte rita om regionkartan uppifrån. Nu krävs reformer av annat slag, som stärker vårdens styrning, organisation och innehåll. Här är våra förslag:

Flytta mer makt till patienterna! Patienten ska ha rätt att välja vård och vara delaktig i utformningen av den egna vården. Vi föreslår skärpt patientlag som ger större rätt att välja även slutenvård i hela landet och vi vill öka möjligheterna för privata aktörer att erbjuda hälso- och sjukvård genom att vårdval införs inom fler områden i hela landet.
Hälso- och sjukvården måste ha en säkrad, långsiktig finansiering. Vår uppfattning är att det i huvudsak ska ske med skattemedel. Patientavgifterna ska användas för att styra vårdkonsumtionen. Därför vill vi pröva hur högkostnadsskyddet kan förändras och differentieras för att kunna användas mer strategiskt för sjukvårdens framtida prioriteringar och finansiering samtidigt som de sköraste patienternas intresse tillvaratas. Genom att låta regioner och landsting ta över kostnadsansvaret för sjukskrivningarna från försäkringskassan kan möjligheten med finansiell samordning (Finsam), där vi kopplar ihop sjukskrivning med behandling, utvecklas. Att använda sjukskrivningspengar för att behandla patienter och möjliggöra en snabbare återgången till arbete är ett bra sätt att tillvara ta människors resurser och stärka arbetslinjen.
Den högspecialiserade vården behöver starkare statlig styrning. Regionalpolitiska hänsyn får inte påverka var den högspecialiserade vården ges. Staten ska besluta var den högspecialiserade vården ska bedrivas. Vårdens kvalitet ska vara avgörande. Nivåstruktureringen kan inte begränsas till ett nationellt intresse. Ökat internationellt samarbete behövs med europeiska specialistcentrum. Inom områden där patientunderlaget är litet, exempelvis vid sällsynta diagnoser eller där dyrbar teknisk utrustning krävs, bör den högspecialiserade vården struktureras i samarbete med andra länder. Detta är ett starkt skäl till att värna och utveckla ett gott EU-samarbete.
Höga krav ska ställas på tillsyn och uppföljning av såväl vårdens kvalitet som att sjukvårdens resurser används på ett korrekt och effektivt sätt. Inspektionen för vård och omsorg ska ges starkare muskler. Vårdgivare som inte lever upp till kvalitetskrav och inte åtgärdar brister ska bli av med tillstånd och avtal om att bedriva vård, oavsett om de drivs i privat eller offentlig regi. 
Kopplingen mellan forskningen och den kliniska verksamheten måste stärkas. Kraven på landsting och regioner att bedriva forskning, utveckling och innovation ska därför skärpas med lagstiftning. Samverkan med life science-sektorn ska förbättras, till exempel med utvecklade ersättningsformer där bl.a. nya läkemedelsbehandlingar kan ersättas utifrån uppnådda resultat. Ny kunskap och nya forskningsrön ska snabbare omvandlas till innovationer, som skapar nytta för patienter och personal.
Sammantaget innebär våra förslag att vården ska utvecklas genom att stärka patienternas ställning, ge möjligheter att använda pengar till aktiv vård istället för passiv sjukskrivning, se nyttan med internationellt samarbete i vårdsektorn, skapa en skarpare tillsyn och uppföljning samt genom framgångsrik forskning – som också snabbt kan ge resultat i vården. Det är dystert att se regeringens passiva hållning i sjukvårdspolitiken. Vi vet vad vi vill!

Läs gärna min och sjukvårdsgruppens artikel i Dagens Samhälle.

Read more