Anna Starbrink's Posts

Corona sprids fortfarande i hela Stockholmsregionen  – viktigt följa rekommendationer om avstånd och hygien

Den nya statistiken för konstaterade covid-19-fall i olika kommuner och stadsdelar visar att smittan finns i hela Stockholmsregionen, med vissa variationer. Större ökningar syns nu i Upplands Väsby och Enskede-Årsta-Vantör. Den fortsatta smittspridningen inskärper vikten av att alla följer rekommendationerna om avstånd, hygien och att skydda äldre och andra i riskgrupper.

Antalet smittade fortsätter att öka – coronafaran är långtifrån över. Och faran är störst för dem som redan från början har sämre hälsa, sjukdom eller andra riskfaktorer. Nu krävs verkligen av oss alla att vi följer myndigheternas rekommendationer. Annars är risken att smittskyddslagen och regeringens nya beslutsmandat måste användas för att införa tuffare regler och minska vår rörelsefrihet.

Det är ett stort ansvar vi alla delar och jag är mån om att vi kan behålla den frihet vi har i Stockholm och Sverige, att kunna röra oss utomhus och även träffa vänner, så länge vi följer rekommendationerna. Nu när vårvärmen kommer och inför stundande valborgsfirande är det extra viktigt.

Fler smittade betyder att fler blir svårt sjuka, att äldre och andra sårbara utsätts för extra risker, och att trycket ökar på en redan hårt belastad sjukvård. Låt det inte hända. Ta ansvar, visa omtanke.

Covid-19-smittade per kommun och stadsdel redovisas veckovis. Provtagning sker för personer som är inneliggande eller ska läggas in för sjukhusvård eller i äldreomsorgen och som har luftvägsymptom. De flesta som smittas av corona-viruset, med lindriga eller inga symtom utan behov av vård, syns alltså inte i denna statistik.

Håll ut. Håll avstånd. Håll ihop.

Läs mer här.

Read more

Artificiell intelligens i vården, har vi nytta av det? Den frågan fick jag anledning att fundera på när jag nyligen deltog i ett webbsänt seminarium som SNS arrangerade. Svaret är förstås ja, så klart vi har nytta av AI, men bara om den används rätt och kommer både patienter och medarbetare till del.

Här kan du se sändningen. Jag tycker det blev intressant, inte minst att lyssna till Claes Lundström som är adjungerad professor vid Linköpings universitet, arenaledare för Analytic Imaging Diagnostic Arena (AIDA), och forskningschef på medicinteknikbolaget Sectra. Han gav en bild av hur långt vi nått med AI i vården, och han verkar frustrerad över att det inte går så snabbt som han skulle önska.

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet och ledamot i Nationella innovationsrådet, gav också intressant inspel ur ett verksamhetsperspektiv.

Själv fick jag ge ett politiskt perspektiv på hur vi kan skapa förutsättningar för en bra utveckling. Att se digitalisering och innovation som ett eget politikområde att prioritera och där utpekade politiker tar ansvar för att driva frågorna framåt är en viktig del av detta. Men också förstås att ge utrymme i våra uppdrag till vården och driva fram investeringar som möjliggör omställning. Politiker som jag själv måste också vara engagerad i etiska frågor kring AI, och mycket annat.

När akademi, industri, vård och politik vill dra åt samma håll bör utvecklingen kunna ta fart. Och nu under coronapandemin är särskilt angeläget att fundera på hur vi behöver förändra och utveckla hälso- och sjukvården.

Bilden: Jag deltar i det digitala seminariet om AI och låter gamla landstingsprotokoll komma till användning för att få till en bra bild. Gammalt och nytt.

Read more

Oron för vad coronakrisen kommer att leda till är stark. Jag har tidigare skrivit om den stora vårdskuld och annat som nu byggs upp för att möjliggöra de investeringar i liv och hälsa som krävs nu. Och jag oroar mig för att regionens redan ansträngda ekonomi ska pressas än mer framöver. Och inte mist oroas jag av att medarbetare just nu sliter så enormt hårt för att invånarna ska kunna få den vård de behöver i samband med covid-19.

Coronakrisen kommer leda till många utvärderingar av såväl krisberedskap som hur krisen hanteras – i vården och ekonomiskt, av myndigheter och politiker, nationellt och regionalt. Det kommer en tid för utvärdering och såväl självrannsakan som kritik. Det vi i nuläget – mitt i krisen – kan konstatera är att samhället i stort och hälso- och sjukvården i synnerhet har klarat en stor omställning i rekordfart.

Som ansvarig för hälso- och sjukvården för 2,2 miljoner människor i landets största region, som drabbats först av den nya pandemin, vill jag rikta ett stort tack till de professionella medarbetare som på sjukhusen och centralt i regionen gjort denna enorma ansträngning möjlig.

Det har ibland framstått som att Sverige saknat det mesta av beredskap för pandemin. Och visst finns det anledning att ompröva hur skyddsmateriel och annat bättre kan säkerställas, och se över hur omsorgen om äldre kan utvecklas för att minimera smittspridning såväl under pandemier som under mer normala virussäsonger.

Vi ska naturligtvis vänta på de slutliga utvärderingar som kommer att göras, men jag menar ändå att den kraftansträngning vi nu ser på flera punkter motbevisar tesen om en genomgående dålig beredskap; visst har det funnits en beredskap.

De stordåd som nu uträttas handlar om individuella och kollektiva ansträngningar bland vårdpersonal – men också om ett hårt arbete med planering, prioritering, resursallokering med mera på ledningsnivå i regionen och på våra sjukhus och i andra delar av sjukvårdsystemet.

Hälso- och sjukvårdens kapacitet till omställning:

1. Välövad och utbildad verksamhet

Få verksamheter i Sverige övar så mycket för krislägen som sjukvården. Som hälso- och sjukvårdsregionråd har jag deltagit i flera övningar på övergripande nivå, och sjukhusen och andra delar av vården har haft återkommande övningar.

Stora utbildningsinsatser har snabbt sjösatts för att förbereda medarbetare att möta patienter med covid-19. De kliniska träningscenter som finns i vården arbetar intensivt för att utbilda personal inom olika områden.

2. Omställning till intensivvård

På kort tid har resurser omdisponerats och Region Stockholm har gått från drygt 90 till över 300 intensivvårdsplatser (i skrivande stund; utbyggnaden fortsätter). IVA-platser är mer resurskrävande än vanliga sjukhusvårdplatser, så detta är en verkligt stor ansträngning.

I Sverige ha vi väldigt avancerad nivå på vår intensivvård och i normalläget har vi också intermediära vårdplatser (IMA) både på våra sjukhus och hos fristående vårdgivare. Det ger ett gott stöd även i krissituationen.

3. Omställning till akut vård

I princip all elektiv (planerad) vård ställs in. Det frigör stora resurser på sjukhusen och hos andra vårdgivare – samtidigt som vi naturligtvis skjuter viktig vård framför oss i form av en växande vårdskuld. Förutom covid-19-patienter är fokus nu helt på att omhänderta akut sjuka och skadade.

De elva närakuter för barn och vuxna som vi öppnat sedan 2017 är ett viktigt stöd för akutsjukhusen; benbrott och infektioner behöver behandlas även under en pandemi.

4. Fristående vårdgivare och frivilliga

De många fristående vårdgivarna i Stockholmsregionen – privata vårdföretag liksom idéburna vårdgivare – ställer upp med stort engagemang och samverkan fungerar utmärkt.

I våra vårdavtal finns en så kallad katastrofparagraf som kan aktiveras för att förmå vårdgivare att bidra med sina resurser, men det har inte behövts. Samverkan fungerar utmärkt på frivillig väg.

Och även individer med vårdutbildning som inte arbetar inom Region Stockholm ställer upp, uppmaningen att anmäla sitt intresse har resulterat i över 7 000 anmälningar. Därtill alla andra privatpersoner och företag som bidrar med resurser och insatser, tillverkar skyddsutrustning eller hjälper isolerade att få hem mat.

5. Läkemedelstillgång

Läkemedel finns tillgängliga, men lagren måste utökas kontinuerligt. Och läkemedel behöver distribureras så att de finns tillgängliga på alla platser där det behövs i ett läge då åtgången är många gånger större än normalt. Vi samordnar också med andra regioner och nationellt för att upprätta ett läkemedelslager för pandemin.

6. Material och skyddsutrustning

Skyddsutrustning för vårdpersonalen har visat sig vara en Akilleshäl. I Stockholm har vi hela tiden haft ett centrallager i egenregi (regionägda MediCarrier). Åtgången har dock varit enorm – om det en normal vecka går åt 180 skyddsmasker gick det på en vecka redan i början på mars åt 20 000.

Våra europeiska beställningar som gjordes när man tidigt såg det starkt ökade behovet, har stoppats eller försenats av nya protektionistiska regleringar som inte kunde förutses. Här blir utvärderingar särskilt viktiga, men jag ser för min del ett starkt behov av en ny inhemsk produktionskapacitet.

Nu görs stordåd i hälso- och sjukvården och inom många andra områden. Det svenska samhällets stora reserver av tillit och förtroende är vår kanske största resurs. Tids nog ska vi utvärdera, grundligt och samvetsgrant. Och utifrån erfarenheterna tänka igenom hur vi kan förstärka beredskapen för kommande kriser. Konstruktiv kritik och ansvarsutkrävande är likaledes svenska styrkor att vara stolta över.

Aftonbladet

Read more

Faran är inte över. Corona fortsätter sprida sig bland oss och hotar många sköra äldre och andra med redan nedsatt hälsa. Men nu ser jag hur en del slappnar av och verkar ha tröttnat på trista pekpinnar från Folkhänsomyndigheten. Men det är livsfarligt. Kanske inte för dig som hänger i baren, men för många andra. Ditt val idag kan kosta någon livet om några veckor.

Igår var jag ute på stan. Uppenbart anstränger sig många för att hålla avstånd. Men långt ifrån alla. Jag såg människor trängas på uteserveringar och unga som mot bättre vetande kramades när de möttes på stan. Sluta med det!
Att trängas på krogen är att svika de äldre, kanske din egen farmor. Att krama vännerna på stan är ett hån mot sjuksköterskorna läkarna och omsorgspersonalen som sliter hårt för att rädda liv och hälsa.

Det krävs så lite av oss. Bara att vi håller avstånd, tvättar händerna och stannar hemma när vi är sjuka.

Håll ut. Håll avstånd. Håll ihop!

Read more

Vi är i ett allvarligt läge. Smittspridningen fortsätter och behovet av sjukvård är mycket stort i vår region. Vårdens beredskap att snabbt ställa om och möta patienternas behov är imponerande. Och jag vet att många arbetar mycket hårt i en ansträngd situation med ett enormt tryck. Coronapandemin är långt ifrån över, men det kommer en tid efteråt och då kommer vi att ha många effekter av pandemin att hantera. Det som sker nu kommer att påverka hur den formas. Idag presenterade jag en plan för framtiden vid en presskonferens. 

Igår kunde vi räkna till 795 avlidna med Covid-19 hittills i Stockholm. Bakom varje siffra finns en människa. Det är inte en personlig sorg men det är en stor sorg. Jag känner med alla som förlorat någon nära. Och för alla dem som blir svårt sjuka. Många av oss har nu någon i bekantskapskretsen som drabbats hårt. Och för dem ska vi – var och en av oss – fortsätta att kämpa mot smittspridningen genom att följa regionens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Just nu görs något helt makalöst i vården. Det är självklart rätt prioritering. Och min och många andras tacksamhet till alla dem som nu gör coronavårdens enorma expansion möjlig är stor.

För att vi ska kunna investera i människors liv och hälsa under pandemin får annat stå tillbaka. Vi lånar av välfärdens tillgångar. Det är en coronaskuld som vi bygger upp under pandemin. Och vi måste redan nu börja tänka på amorteringarna. Det kommer att bli en tuff resa att återta ett normalläge, som vi stockholmare är vana vid med korta vårdköer och god tillgänglighet.

Därför ska vi nu sätta igång ett nödvändigt arbete för att analysera effekterna och forma strategier för att komma över de problem som riskerar att bli långsiktiga.

  • Vårdskulden

Eftersom mycket elektiv – planerad vård – skjutits upp för att frigöra kapacitet till den akuta vården och undvika smittspridning byggs det upp en stor ”vårdskuld” som vi behöver betala tillbaka på. Vi måste skapa klarhet i hur stor den skulden kan komma att bli och ta fram en avbetalningsplan så att vi kan möta patienternas behov.

Normalt görs det 19000 vårdtillfällen i somatisk specialistvård varje månad. Nu har många av dessa skjutits upp. Ett exempel är katarakter/ögonoperationer som nu skjuts upp, bara de uppgår till cirka 2300 varje månade. Det kommer att ta lång tid att betala tillbaka vårdskulden.

  • Ekonomiska skulden

Vi kan idag inte överblicka de totala kostnaderna för coranapandemin. Jag vill påminna om regeringens löfte om att kompensera regionerna för de coronarelaterade kostanderna och vi förutsätter att det löftet hålls. Men även om jag räknar med att de direkta kostnaderna ersätts krona för krona så får vi räkna med att vi kommer att ha långsiktig påverkan på eknomin, inte minst för att betala av vår vårdskuld.

  • Den långsiktiga hälsosskulden

Exempel på effekter av pandemin som vi måste försöka hejda och ge människor stöd för att bygga upp en god folkhälsa:

  • Depressioner, nedstämdhet, ångestsjukdomar som förvärras av isolering
  • Ökad risk för våld i hemmet, utsatthet för barn som saknar stabil hemsituation, inkl övergrepp
  • Ökad användning av alkohol och annat missbruk
  • Minskat hälsofrämjande arbete
  • Minskad fysisk aktivitet, stillasittande
  • Tandvård blir eftersatt vilket ger följdeffekter
  • Sociala och geografiska olikheter

 

  • Medarbetarskulden

Många arbetar enormt hårt och lång pass i en ofattbart pressad situation som verkligen ställer uthålligheten på prov. Coronakrisen är långt ifrån över och vi kommer att ha ett högt tryck under veckor, kanske månader framåt. Hur ska vården organiseras för att klara sommaren, när alla behöver sin välförtjänta semester.

Utbildnings- och forskning har i hög grad skjutits upp och ställt om till fokus på corona. Det är fantastiskt att se att det är möjligt. Men det blir en hel del att komma ikapp.

Det är mycket glädjande att väldigt många nu söker till vårdutbildningarna. Vi vill gärna välkomna många nya medarbetare till ett spännande yrkesliv i hälsa- och sjukvården i framtiden.

Sjukvårdssystemets robusthet

För att klara att bära skulderna så måste vi också skaffa oss en bilda av hur vårdutbudet kommer att påverkas på sikt, vilka resurser vi har. Jag vill betona att de privata vårdgivarna är väldigt samarbetsvilliga och bidrar till att möjliggöra den ofantliga beredskapen i vården. Många mindre vårdgivare har det svårt. Intäktsbortfall och hotande konkurser är inte alls uteslutet för en del vårdgivare.

Vi behöver också tänka hållbart framåt. Vi behöver analysera sjukvårdens robusthet att klara nya påfrestningar beredskap, försörjningskedjor med mera. Det handlar om att säkerställa beredskap att möta framtida pandemier och andra kriser. Det är mycket fokus på lager och det är viktigt, men inhemsk produktion. Förmågan att växla upp och ställa om sjukvårdssystemet har visat sig stark, men nu nöter vi på uthålligheten. En viktig fråga om bereskap handlar om att stärka folkhälsan och lyfte den där den är som sämst. Där människor är som skörast och där vi också nu ser flest konstaterade fall eftersom de söker sjukhusvård i hög utsträckning.

Positiv utveckling att bygga vidare på

Allt är inte svårt och dystert. Det finns många lärdomar och bra saker som hänt och som går att bygga vidare på och tillvarata framåt:

  • Digitalisering
  • Stort engagemang för egenvård
  • Vissa ändrade sökmönster
  • Ökat ansvarstagande från vårdgivare
  • Samverkan
  • Task shifting – kompetensen breddas.

Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer på tisdag att ha sammanträde och då kommer vi att ge hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att göra en analys av hur coronapandemin påverkar hälso- och sjukvården på kort och lång sikt och forma strategier för att möta de problem som kommer att kvarstå långt efter att pandemin är över, men också tillvara ta den utveckling som nu drivs fram.

Coroanpandemin är inte nära sitt slut. Det kommer att pågå länge ännu. Och påverka oss ännu längre, förmodligen i år framöver. Hur utvecklingen blir hänger i hög grad på dig och på mig. Var och en av oss måste orka fortsätta tvätta händerna, fysisk distasiering – men gärna social närhet till våra kära, kanske i digital form, stanna hemma om vi är det minsta sjuka

Vi måst hålla ut, hålla avstånd och hålla ihop.

Presskonferens om corona och de långsiktiga effekterna i Region Stockholm

Read more

En uppdatering av den geografiska spridningen av covid-19 i Stockholmsregionen visar att människor drabbas olika hårt i olika stadsdelar och kommuner. Medan utvecklingen med en betydligt högre smittspridning på stadsdelar runt Järvafältet har dämpats, märks nu en ökad spridning med fler som behöver sjukhusvård i vissa delar av södra länet, bland andra Södertälje.

Hälsan är ojämlik och det återspeglas i hur coronaviruset drabbar. Människor som lever i socioekonomiskt utsatta områden löper en högre risk att insjukna så allvarligt i covid-19 att de behöver sjukhusvård. Det är ett sorgligt kvitto på den segregation och ojämlikhet vi inte har fått bukt med – och gör det smärtsamt tydligt hur viktigt det är att fortsätta arbeta för hälsa och frihet för alla.

Vi har förutsett en högre risk för smittspridning i socioekonomiskt utsatta områden och jag begärde tidigt information på olika språk. Informationsinsatserna fortsätter runtom i länet med både annonsering, webb, sociala medier, och uppsökande verksamhet. Samverkan med lokalsamhällets aktörer – föreningsliv, näringsidkare, fastighetsägare – och naturligtvis kommunerna är av central betydelse. Allra viktigast är att värna äldre. Vissa som inte bör bo kvar hemma kan till exempel få vård på korttidsboenden som kommunerna i så fall upprättar och där regionen står för sjukvårdsinsatser.

Vi måste alla ta vårt ansvar, ta del av rätt information, sprida den vidare, följa råden från sjukvården och myndigheterna, tvätta händerna ofta och hålla distansen. Vi måste alla hjälpas åt att skydda äldre och andra i riskgrupper. Nu gäller det att hålla ut, hålla avstånd och hålla ihop.

Läs mer om smittspridningen i Stockholmsregionen här

Även SVT uppärksammar detta.

Read more

Coronapandemin påverkar hela samhället. Och jag får väl erkänna att jag personligen är rätt less på karantän och social distansiering. Jag brukar ofta gå på museer, teater, bio, gallerier och så vidare. Nu när jag inte kan göra det känner jag verkligen tydligt hur viktigt detta med konst och kulturupplevelser är för mig. Men det hjälps inte. Jag och alla andra måste fortsätta följa de strikta rekommendationerna, förmodligen hela våren. Det påverkar mig, men förstås i ännu högre grad alla dem som verkar inom kultursektorn.

Coronavirusets spridning har fått dramatiska konsekvenser för kultursektorn i Stockholmsregionen. Under gårdagen fattade kulturnämnden beslut om en särskild utlysning av kulturstöd på 6,4 mnkr för att bistå Stockholmsregionens kulturliv ekonomiskt. Det är ett av många beslut som Region Stockholm har vidtagit för att stötta kulturlivet i denna svåra kris. Min partivän Cecilia Elving som är ordförande i kulturnämnden kommenterar beslutet:

– Coronakrisen slår oerhört hårt mot kulturlivet i vår region och Sverige i stort. Jag är ödmjuk inför sektorns stora behov och förstår att denna insats inte kommer att lösa de utmaningar som finns men är självklart glad att vi kan bidra med ett extra stöd.

Det behövs gemensamma kraftansträngningar för att säkerställa att vi har ett levande kulturliv även efter krisen. Staten bär ett särskilt ansvar. Det nationella krispaketet för kulturen måste skyndsamt få genomslag i vårt län.

Det känns riktigt bra att regionens kulturnämnd kan bidra till att kulturlivet i alla fall får det lite lättare trots krisen. Cecilia berättar också att under våren fortsätter kulturnämnden med sitt stöd till kort- och dokumentärfilm. Cirka 700 tkr kommer att fördelas till filmproduktion i Stockholmsregionen. Som en av norra Europas största konstinköpare, vilket följer av Region Stockholms fastighetsinvesteringar, är också ambitionen att tidigarelägga inköp av lös konst. För 2020 planeras inköp för motsvarande 6 mnkr från både enskilda konstnärer och gallerier.

Ordinarie kulturstödsomgångar ligger fast och bereds i vanlig ordning av kulturförvaltningens tjänstemän. Kulturnämnden kommer fortsätta följa den utveckling som sker i samband med coronaviruset.

Bilden på mig och Cecila Elving togs i höstas långt innan coronans och den sociala distansieringens tid. 

 

Read more

Min senaste, väldigt intressanta gäst i podden är Johan Storåkers som är ordförande i Svenska Friidrottsförbundet och lokalpolitiker i Sundbyberg. Vi pratar om hans eget brinnande intresse för idrott som väcktes när han var en liten kille i Täby. Men mest pratar vi om idrottsrörelsen och om vikten av fysisk aktivitet för hälsan. Johan drömmer om ett ungdoms-OS i Stockholm för att inspirera fler till rörelseglädje. Lyssna där roddar finns, eller helt enkelt här.

Podden spelades in för några veckor sedan, innan vi visste var corona skulle föra oss. Men hälsofrågorna är förstås alltid aktuella. Dock ska man förstås just nu vara varsam och hålla på den fyiska distansieringen, även när man idrottar.

 

Read more

Samtidigt som stora delar av vården kraftsamlar för att möta behoven av vård för alla om drabbas av covid-19, framförallt i slutenvården fortsätter vården i övrigt att möte patienter med behov av vård av andra skäl. Mycket av den elektiva – planerade – vården som kan vänta utan att det drabbar patienterna hårt medicinskt får stå tillbaka nu. Men många patienter utan corona måste förstås också fortsätta ha kontakt med vården.

Själv har jag haft sjukdom i familjen, dock inte corona. Det har gjort att vi haft anledning att verkligen använda oss av de digitala möjligheterna till smittfri vårdkontakt. Det fungerade alldeles utmärkt, och för barnen är förstås detta med chattande och videomöten inte något märkligt alls, utan tvärtom ett högst naturligt sätt att möta andra andra människor.

Digitala vårdtjänster är en lösning som allt fler upptäcker när många inte vill komma till vården pågrund av den pågående smittspridningen.

Det finns exempelvis ett självskattningstest på www.1177.se där den som är sjuk och funderar på om hon eller han behöver söka vård. Långt fler än en miljon har redan gjort testet.

Chatt, digitala vårdbesök, information via webb och appar, och andra e-tjänster blir
med corona-spridningen ännu viktigare för att skydda både riskgrupper och vården.
Därför gör Region Stockholm ett antal insatser för att underlätta för patienter och
vårdgivare, både praktiskt och ekonomiskt.

Vården mobiliserar nu för fullt för att möta hotet från coronaviruset och covid-19.
Det innebär att den mesta planerade och vardagliga vården ställs in och skjuts upp –
men människor måste få rätt och snabb information, och personer med kroniska
sjukdomar måste fortsatt kunna ha kontakt med vården och få träffa läkaren. Digitala
vårdtjänster gör det möjligt.

Min kollega i regionpolitiken, Daniel Forslund (L) som ansvarar för digitaliserings- och innovationsfrågor säger i en kommentar:

– Digitaliseringen är en oerhörd styrka för vården och samhället, särskilt i tider när vi
av smittskyddsskäl behöver uppmana många äldre och andra i riskgrupper att isolera
sig från kontakt med andra. Därför gläds jag åt att vi nu kan göra det möjligt för fler
vårdgivare att omboka fysiska besök till digitala för att upprätthålla kontinuitet och
trygghet även när patienten måste vara kvar i hemmet.

Ökad kapacitet 1177

Region Stockholm undersöker flera tekniska lösningar som ska avlasta
telefonrådgivningen på 1177 Vårdguiden och andra delar av hälso- och sjukvården
från den snabbt växande efterfrågan på Corona-relaterad information och vård.
Regionerna stärker upp bemanningen i telefonrådgivningen på 1177 Vårdguiden, men
belastningen är fortsatt mycket hög. Nationellt har det SKR-ägda bolaget Inera AB
sjudubblat antalet linjer till sin växel, dit alla samtal först kommer, från 250 till
1.900.

Självskattningstest

I ett första steg har Region Stockholm lanserat ett självskattningstest för covid-19
på nätet. Självskattningstestet finns på adressen: https://corona.sll.se
Enbart under det första dygnet efter lansering hade tjänsten använts 970 000 gånger,
och hemsidan hade fått 1,2 miljoner besök. Onsdag eftermiddag hade sidan haft 1 550
000 besökare. 1 300 000 hade genomfört tester. Tre andra regioner – Skåne, Halland
och Gotland – har lagt upp egna formulär med testet och tre till – Uppsala, Kalmar
och Västerbotten – är på gång. Detta visar på det enorma behovet av information och
nya digitala trygghetstjänster.
Ökad användning av digitala vårdmöten

Digitala vårdbesök

Allt fler patienter får hjälp via chatt, video eller telefon, både hos regionens
offentliga och privat drivna vårdgivare och andra digitala vårdtjänster. Ett exempel är Ekerö vårdcentral som ökat från 4 videobesök vecka 10 till 55 st vecka
12.

Även Capio rapporterar om flerdubbling av digitala vårdkontakter de senaste
veckorna, på vårdcentralerna i Stockholmsregionen. Även andra e-tjänster
används i betydligt större utsträckning, 1-17 mars redan i början av mars användes
e-tjänsterna i snitt 4.250 gånger per dag mot 3.050 under mars 2019.
Beslut av ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden eller hälso- och
sjukvårdsförvaltningen, som underlättar fler digitala vårdbesök

Digitala vårdbesök möjliggörs på fler vårdområden

Barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård samt Hälsa & habilitering får ersättning
för vårdkontakter på distans genom tidsbegränsade tillägg eller ändringar. Det
innebär digitala vårdbesök via telefon, chatt eller video.
”Tak” för digitala besök i vårdval lyfts.

Inga begränsningar i antal digitala besök för Barn- och ungdomsmedicinska
mottagningar (BUMM) för 0-12 månader, Primärvårdsrehabilitering, Specialiserad
fysioterapi, Logopedi och Långvarig smärta, Barn och ungas psykiska ohälsa (”första
linjen”) på husläkarmottagningar och BUMM.

Krav på drop-in-mottagning slopas

Ungdomsmottagningar, barnmorskemottagningar, mottagningar för sexuell hälsa
och mansmottagningen behöver inte erbjuda drop-in-besök. De mottagningar
som kan organisera drop-in-mottagning på ett smittsäkert sätt i enlighet med Region
Stockholms generella riktlinjer.

Ersättning för vårdkontakter på distans

Följande vårdområden får tidsbegränsade tillägg eller ändringar så att vårdgivarna
kan ta emot och få ersättning för digitala besök via telefon, chatt eller video.

  • Sexuell hälsa
  • Barnmorskemottagning
  • Mansmottagning
  • Ungdomsmottagning
  • Kardiologi
  • Gastroenterologi
  • Kirurgi
  • Avancerad fotkirurgi
  • Plastikkirurgi
  • Internmedicin och kirurgi
  • Öron- näs- och halssjukdomar
  • Hudsjukvård
  • Urologi
  • Gynekologi
  • Allergologi
  • Neurologi
  • Ögonsjukvård
  • Ryggkirurgi
  • Ortopedi och handkirurgi
  • Höft- och knäprotesoperationer
  • Förlossning
  • Överviktscentrum
    Särskilda tillfälliga lösningar för vårdcentraler och husläkarmottagningar,
    närakuter och geriatrik
  • Husläkarmottagningar (vårdcentraler) garanteras nivån för februari månads
    rörliga ersättning för mottagningsbesök.
  • Närakuter garanteras nivån för februari månads rörliga ersättning.
  • Geriatriken (specialiserade äldresjukvården) får slopat tak för max antal
    vårdtillfällen/ersättning, och underproduktion (färre antal patienter) p.g.a. längre vårdtider ska inte leda till återkrav.

SVT har berättat mer om detta.

Read more

Igår beskrev jag hur krislägesavtalet är tänkt att fungera och när det kan användas. Det är en väldigt bra för arbetsgivarna att denna möjlighet att det finns, men det är också riskabelt eftersom det innebär att medarbetarna kan komma att få arbeta väldigt mycket och med kort framförhållning. Nu har vi nått en punkt när vi behöver begära hos SKR att krislägesavtalet får aktiveras för vissa grupper.

Fortfarande pågår arbetet med att förstärka bemanningen och säkerställa att fler är med och delar på bördan. Det sker bland annat genom att personal som vanligtvis arbetet med elektiv (planerad) vård arbetar med covid-19-patienter, genom att öka arbetstid för deltidsanställda, genom nyrekrytering – bland annat bland de 6 500 frivilliga med sjukvårdsutbildning som anmält sig, med mera. En lång rad andra åtgärder inom ramen för ordinarie kollektivavtal har också gjorts. Samtidigt har man arbetat snabbt på att förbereda att vi ska kunna aktivera krislägesavtalet vid behov; det kräver att man får till stånd ett lokalt kollektivavtal utifrån det centrala nationella avtal som blev klart för en vecka sedan. I dag ser vi att vi behöver begära hos Sveriges kommuner och regioner att få aktivera krislägesavtalet för vissa grupper.

Alldeles nyss beslutade Regionstyrelsen begära att styrelserna i Sveriges Kommuner och Regioner och Sobona-Kommunala företagens arbetsgivarorganisation fattar beslut om aktivering av krislägesavtalet med anledning av det föreligger ett krisläge vad gäller personalförsörjningen i Region Stockholms IVA verksamheter till följd av covid-19. Aktiveringen omfattar de medarbetare som blir anvisade att arbeta enligt krislägesavtalets villkor inom regionens IVA verksamheter.

Det är bra att möjligheten finns, men det innebär också risker. Arbetsgivaren lokalt får, när avtalet träder i kraft, fördela arbetet dag som natt, vardag som helgdag i genomsnitt 48 timmar i veckan beräknat på en fyraveckorsperiod, med möjlighet till beordrad nödfallsövertid utöver detta. Och besked om arbetstider kan ges med mycket kort varsel. Om det krävs för att situationen ska fungera kan arbetsgivaren anvisa medarbetare att utföra arbete som de inte utför vanligtvis. Som kompensation för dessa tuffa arbetsförhållanden får personalen en rejäl ersättning, 120% i lönepåslag per arbetad timme. Det är självklart bra att vi kan ta detta steg, även om jag oroar mig för vad det kommer att innebära för medarbetarna. Ekonomiskt lägger vi inga begränsningar nu, vi har sedan coronakrisens början sagt att inga ekonomiska begränsningar ska hindra åtgärder som den medicinska och professionella ledningen anser nödvändiga.

Coronakrisen är inte en kortvarig kris. Uthållighet kommer bli vår viktigaste styrka. Både som vårdgivare och arbetsgivare kommer Region Stockholm och alla våra sjukhus att arbeta intensivt för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för medarbetarna, för att arbetet ska bli hållbart. Vi får bereda oss på en väldigt tuff vår för många.

Read more