Anna Starbrink's Posts

Anna Starbrink, Liberalerna: "Frihet måste försvaras"

Reepalus utredning hotar välfärden. En miljon stockholmare har valt en privat vårdgivare. Det valet vill vänstern överpröva. Verktyget levereras av regeringens s.k. välfärdsutredare Ilmar Reepalu: ett drakoniskt vinstförbud. Detta måste stoppas!

Det starka motargumentet mot vänsterns ensidiga fokus på vinster, har alltid varit att kvaliteten är det viktigaste. Det argumentet försöker Reepalu nu (DN Debatt 9 maj) motbevisa. Det går inte så bra – eftersom utgångspunkten fortfarande är det dogmatiska vinstförbudet. Kvalitetskrav skulle behöva bli alltför detaljerade och administrativt betungande om de ska kunna begränsa vinsterna, hävdar regeringens utredare. Lösningen på det är enkel: Sluta fokusera på vinsterna! Att vi däremot skulle ge upp ambitionerna att mäta kvalitet och såväl privat som offentlig välfärd är huvudlöst. Att mäta, granska och jämföra kvalitet är vägen framåt. Att förbjuda framgångsrika företag är en återvändsgränd som leder till mindre välfärd för skattepengarna.

I Stockholms län utförs ungefär en tredjedel av vården av privata vårdgivare. En miljon stockholmare har valt privata vårdgivare. Det handlar framför allt om husläkare, men för många patienter med behov av specialistvård är våra vårdval av stor betydelse. De har inneburit både en kraftigt ökad tillgänglighet – att man får tillgång till den vård man behöver, i tid. Men vårdvalen har också inneburit en ökad makt över sitt liv och sin vardag. Det är särskilt viktigt för patienter med stora, långvariga vårdbehov.

Dessa privata vårdgivare hotas av ett vinstförbud. Samtidigt kan offentliga verksamheter ofta gå med förlust utan större konsekvenser. Vi vet också att en förlustverksamhet knappast är en garant för högre kvalitet och tillgänglighet; tvärtom.

Det viktigaste måste vara innehållet i vården, åtminstone för mig som liberal. Och då blir det ganska uppenbart att ett vinstförbud inte är någon lösning. Problemet är nämligen inte vinsterna. De är generellt sett inte så höga som det ibland utmålas. Vinster behövs också för att vårdföretag ska kunna drivas och investera i framtiden – eller för att en småföretagare i vården ska kunna betala av på huslånet hen tagit för att kunna förverkliga sin dröm, och ge patienter vård på deras villkor. Om vinster inte är problemet, behövs heller inga administrativt betungande detaljregleringar. Vi ska istället arbeta med tydliga kvalitetskrav på vad som ska uppnås, utveckla modeller där resultatet av vården – och patientens upplevelse – blir mer styrande för hur pengarna fördelas, och naturligtvis ha en skarp uppföljning med utvärdering och granskning.

Vinstförbud är svaret på fel fråga. Det olyckliga är att det skymmer vad välfärds- och vårddebatten skulle kunna handla om: Hur vi förenklar för dem som arbetar i vården, och stärker kvaliteten för patienterna. Det är deras frihet vi måste stärka och försvara.

Read more

Huvudpunkten på Landstingsfullmäktiges dagordning idag är årsredovisning 2016 för Stockholms läns landsting. Det är intressant att blicka tillbaka men minst lika viktigt att också ta sikte mot framtiden. 

2016 var ett händelserikt år som vi nu summerar. Den växande befolkningen i regionen som idag uppgår till 2246000 invånare har rätt att förvänta sig att vi tar ansvar och utvecklar regionen för att livet här ska fungera väl. Välfärdens kärna, med hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional planering och kultur, är ur många aspekter landstingets huvuduppgift.

Under 2016 gick vi för att planera för framtidens hälso- och sjukvård FHS till att börja den praktiska omställningen. Akutsjukhusens upprustning pågår för fullt. Redan i april kunde S:t Görans sjukhus ta sin nya akutmottagning i drift. Och på hösten påbörjades inflyttningen i vårt nya, högspecialiserade sjukhus i Solna. NKS är en epokgörande satsning på de svårast sjuka patienterna. Vi har alla sett de utmaningar som sjukhuset ställts inför i samband med flytten. Det inger respekt inför den mycket kompelxa process som förnyelsen av sjukvården innebär. Jag ser med tillförsikt fram emot att hela sjukhuset så smångingom ska vara i full drift. Jag besökte neonatalvården på det nya sjukhuset och träffade en familj med ett litet barn som varit med om flytten. ”Det är som att flytta från medeltiden till framtiden” sa pappan i familjen. Glöm inte det, när det nya sjukhuset diskuteras. Det gamla sjukhuset har verkligen sina brister. Nu bygger vi framtid!

2016 var också året när cancervården omstrukturerades och ett nytt bröscentra kunde invigas på Capio S:t Görans sjukhus. Nya strukturerade vårdförlopp inrättades och en ny cancerplan tog form. Även detta en medveten ansträngning för de svårast sjuka patienterna.

Samtidigt har den öppna specialistvården alltmer funnit som form. Mer vård kan idag ges i den specilaiserade öppenvården, samtidigt som vården inne på akutsjukhusen minskar. Det är ett led i vår strävan att göra vården mer tillgänglig nära.

Primärvården har varit och är alltjämt ett centralt utvecklingsområde. 2016 gjordes förändringar er ersättningsmodellen som ger en tydligare prioritering av de patienter som har störts behöv. Arbetet att utveckla primärvården fortsätter som jag berättat på bloggen tidigare.

Vi har utmaningar i tillgängligheten. Det är ett prioriterat utvecklingsområde. Men vi kan konstatera att Stockholmssjukvården klarar uppdraget betydligt bättre än landet som helhet. De växande vårdköerna är ett misslyckande för regeringen som avsaffat kömiljarden och lagt en våt filt över privatvårdens utveckling. Det är allvarligt och värst är situationen i många röd/grönt styrda landsting. I Stockholm ska vi fortsätta låta många privata vårdgivare vara med och bidra till vårdutbudet. Så håller vi köerna nere här.

Men 2016 är också ett år där gjorda landvinningar på allvar ifrågasattes. Regeringen för en skadlig politik för vården. Förslagen som presenterats handlar i allt väsentligt om att vrida klockan tillbaka. Motarbeta mångfalden, ransonera vård och bromsa utvecklingen. Den så kallade Reepaluutredningen är en olycka för välfärdens utveckling. Den skapar stor osäkerhet och privata vårdaktörer tvekar att erbjuda fler tjänster. Priset är högt – vårdköerna i landet växer. Tanken att återföra vård som det senaste decenniet utförts på universitetssjukhus är så utvecklingsfientligt så man kan inte annat än häpna. Och fiaskot med regionreformen är monumentalt men samtidigt förutsägbart. Lyhördheten och resepkten för de lokala kulturen och oron lyste med sin frånvaro.

Vad har detta med landstingets bokslut att göra. En hel del! Om regeringen stretar emot utvecklingen påverkar det självklart arbetet även i vårt landsting. Därför är det angeläget att vi samlar kraft och fortsätter framåt i våra strävanden att göra stockholms sjukvården allt bättre.

År efter år har den styrande landstingsalliansen kunnat redovisa goda ekonomiska resultat. Det är nödvändigt för att vi ska kunna fortsätt bygga vår region stark och utveckla hälso- och sjukvården. 2016 har varit ett år då mångfalden har ifrågasatts. Vi värnar stockholmarnas valfrihet och välfärd och kommer aldrig att kompromissa om den.

Read more

Jag tror att alla som fött barn har starka minnen från förlossningen och den första tiden med den nya lilla familjemedlemmen. Det har i alla fall jag. Det är en rätt omtumlande händelse i livet. Att skapa bästa förutsättningar för att det blir en positiv upplevelse för den födande och självklart en trygg start på livet för det lilla barnet är en viktig uppgift för sjukvården och för oss som är engagerade i sjukvårdspolitiken. Därför gör vi nu flera viktiga åtgärder för att säkra en god förlossningsvård för framtiden.

På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge görs just nu en viktig satsning för fler förlossningsplatser i moderna vårdmiljöer. Nästa år flyttar förlossningskliniken in en en helt nybyggd avdelning. Det innebär både en bättre vårdmiljö och att fler barn kan födas på sjukhuset.

Planen är att öka antalet förlossningsrum från 11 till 23 i Huddinge. Totalt ökar kapaciteten från 5 200 till 7 500 förlossningar per år. Detta är ett led i den stora satsningen på länets hälso- och sjukvård som syftar till att ge invånarna i det sankt växande länet det bästa vårdutbudet med både hög kvalitet, trygghet och tillgänglighet.

 

Read more

Under våren har vaccinationsdebatten rasat. I Stockholm har vi sett ett utbrott av mässling som drabbar barn. Det är allvarligt.

Jag och Liberalernas sjukvårdsgrupp har föreslagit en striktare hållning för frivilligt ovaccinerade barn i förskolan för att skydda barn dom av medicinska skäl inte kan vaccineras. Deras frihet och rätt att välja förskola får gå före vaccinationsvägrarnas. Läs gärna mer om förslaget här. Jag skriver också om detta tillsammans med Lotta Edholm på Aftonbladets debattsida.

Vaccinet är ett av mänsklighetens allra största framsteg. Den engelske läkaren Edward Jenners upptäckt och innovation att sekret från ofarliga kokoppor skapade immunitet mot livsfarliga smittkoppor, revolutionerade vården för drygt 200 år sedan – kanske den största landvinningen för hälsan, innan antibiotikan. Vaccin utvecklas för allt fler virus och sjukdomar, och erbjuder ett allt bättre skydd mot allt från vardagliga men besvärliga smittor till livsfarliga epidemier. Men vaccinet bygger på att vi alla hjälps åt. Vi ska vara rädda om dessa framsteg och skydda oss från farliga smittor. Därför är det ett viktigt uppdrag för hälso- och sjukvården att ge föräldrar information om vaccinets stora fördelar men också självklart möta oroliga föräldrars frågor med svar grundade i evidens. Vi behöver ha en vaccinationsgrad i samhället på 95% för att ha ett tillräckligt gott skydd. Jag har nyligen träffat representant från landstingets barnhälsovårdsenhet för att få en bild av hur vaccinationsläget ser ut i vårt landsting. En fullständig rapport sammanställs nu. Redan utifrån de preliminära uppgifterna kan jag konstatera att de allra flesta barnavårdcentraler når en väldigt hög täckning – men några sticker ut negativt.

Några BVC möter utmaningar i att befolkningen är orolig för vaccinationen ska leda till autism, ett påstående som fått fäste efter ett omtalat fall av forskningsfusk. Då gäller det förstås att möta föräldrarnas oro med fakta. Men det kan också finnas exempel där vaccinationsgraden är alltför låg därför att viljan hos BVC att vaccinera saknas. Det är oacceptabelt.

Det blir en viktig uppgift att analysera de områden där vaccinationsgraden är alltför låg och granska berörd verksamhet. Den som inte står bakom det allmänna vaccinationsprogrammet ska inte driva BVC. Till sist är det föräldrarna som avgör om deras barn ska vaccineras – men vårdens uppdrag är att erbjuda vaccin. 

Read more

Hjärtliga gratulationer till Maj Eriksson på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge som är årets mottagare av landstingets måltidspris. Dietisterna vid Rikscentrum Barnobesitas är årets hederspristagare, varmt grattis även till er!

Det känns särskilt roligt för mig att vara delaktig när Måltidspriset delas ut. Jag har genom åren engagerat mig djupt i frågor som rör måltidsupplevelsen på sjukhus. Jag tog faktiskt initiativ till att inrätta måltidspriset för några år sedan. Tanken med initiativet var att få uppmärksamma de som verkligen gör stora insatser för bra mat och måltider för vårdens patienter. Priset delas ut till verksamheter, enheter eller medarbetare inom Stockholms läns landsting som på ett medvetet och strukturerat sätt arbetar för att ge patienter en positiv måltidsupplevelse. Dessutom ska arbetet syfta till att uppfylla landstingets måltidsvision.

Det är nu fjärde gången måltidspriset delas ut. Och en särskilt jury har arbetat med val av pristagare.

Min bestämda uppfattning är att måltiden inom sjukvården inte bara är en måltid. Det är faktiskt en mycket viktig del av en god vård och omsorg. Måltidsupplevelsen påverkar i stor utsträckning patientens upplevelse av hela sjukhusvistelsen. Måltiden är en betydelsefull del av den medicinska behandlingen. Målsättningen måste vara att det ska vara gott och trivsamt att äta under vistelsen på sjukhus.

Måltidspriset för år 2016 går till Maj Eriksson vid Urologiska verksamheten på Huddinge sjukhus, som är en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Priset delas ut för hennes arbete med att söka det som smakar för var och en som patient på avdelningen.

Juryn framhåller i sin motivering att Maj Eriksson genom ett djupt engagemang och lyhördhet tillser patientens individuella behov och önskemål när det gäller måltiden.

En annan viktig del som Maj lägger ner mycket tid på är att är sprida kunskap och utbilda andra. På så sätt sprider hon kunskap så att det blir en kontinuitet i måltidsarbetet på avdelningarna K 66 till K 68. Och hon skapar förutsättningar för ständiga förbättringar av måltidsupplevelsen.

Jag besökte faktiskt Maj redan 2013 på hennes arbetsplats. Läs gärna mer om besöket här. Jag slogs redan då av hennes engagemang att låta den enskilda patientens önskemål vara vägledande, hon söker det som är gott för varje enskild patient. Det kan innebära att pröva olika metoder för locka tillbaka patientens lust att äta efter en operation.

 

Hederspriset för år 2016 går till teamet med dietister vid Rikscentrum Barnobesitas. Till Rikscentrum kommer  barn med allvarlig fetma i åldern två till sexton år. Patienterna kommer från hela Sverige men framförallt från Stockholmsområdet. De barn som kommer till Rikscentrum blir ofta patienter under många år. En del patienter kommer att bli normalviktiga och andra inte.

Juryn nämner särskilt i sin motivering att deras arbete leder till att barn och ungdomarna får en positiv måltidsupplevelse med smarta val och inte enbart begränsningar.

Den svåra uppgift som ni dietister vid Barnobesitascentrum har är att få maten och måltiden att vara något som är lustfullt och inte något förbjudet. En särskild svårighet är att mat är förknippat med känslor och att koppla dessa känslor rätt tillsammans med mat.

 

Read more

De sjuka, sköra äldre patienterna ska ha en välfungerande vård anpassade efter deras behov, så kallad geriatrisk vård. Från landstingets sida vill vi utveckla vården. Just nu pågår en upphandling av några geriatriska verksamheter i länet. Dessa drivs redan idag i privat regi, men avtalen löper ut och vi behöver göra en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU.

I upphandlingen ställer vi krav på att den som ska få erbjuda äldre geriatrisk vård måste leva upp till flera viktiga kvalitetskriterier. Vi vill att vårdföretagen ska tävla om att erbjuda högsta kvalitet. Därför gör vi en så kallad kvalitetsupphandling.

I media har det beskrivits som att upphandlingen är ett lotteri mellan olika vårdföretag. Men det är en väldig förenkling. Det är nämligen så att bara om två företag kommer med likvärdiga anbud så får lotten avgöra. Av förfrågningsunderlaget framgår att ”har två anbud samma poäng efter utvärdering kommer SLL lotta fram en vinnare”. Det är en klausul som förstås bara behöver användas om det ovanliga skulle inträffa att två anbudsgivare bedöms helt likvärdiga i utvärderingen. Inget av partierna i hälso- och sjukvårdsnämnden framförde något invändningar mot detta när beslutet fattades. Självfallet gäller förstås att samtliga utförare måste leva upp till kraven på en god äldrevård.

Läs gärna mer om upp upphandlingen här. Förfrågningsunderlaget för upphandlingen hittar du här.

Read more

Bättre sjukhusmat står på menyn

Undernäring är ett stort problem, inte minst för många äldre. Uppmärksamheten kring detta och det lidande det medför är inte särskilt stor, fokus är i högre grad på problemen med övervikt och fetma. Det är dags att uppvärdera mat och måltider i vård och omsorg.

Liberalernas välfärdskommission presenterar en rad förslag för att förbättra livskvaliteten genom bättra mat och måltider för äldre. Jag skriver i Upsala Nya Tidning om detta, tillsammans med Lina Nordqusit, Barbro Westerholm och Mohamad Hassan. Lokalt i Uppsala finns det flera förslag från Liberalerna på hur situationen kan förbättras. Vi föreslår också en nationell politik på området.

Undernäring är ofta en effekt av sjukdom, men även en torftig vardag där matglädjen inte infinner sig kan påverka. En trygg och innehållsrik vardag ökar välbefinnandet och kan på så sätt också ge ökad matlust och hälsa.

Här är Liberalernas välfärdskommissions förslag:

  • Laga mat-garanti i hemtjänsten. Äldre ska kunna få hjälp med hemlagad mat, om de själva vill.
  • Utveckla RUT-avdraget till att omfatta matlagning – en mattjänst för äldre.
  • Låt äldre välja mat. Vi slutar inte ha smaker och preferenser kring favoriträtter och mattider bara för att vi blir äldre och kanske behöver vård. Det gäller menyval i vård och omsorg, och inköpslistor för dem som bor hemma. Traditioner och kulturella uttryck måste få utrymme.
  • Måltidskompetens i hemtjänsten – till exempel utbildning i matlagning och inspiration av skolade kockar.
  • Sällskap vid maten. Hemtjänstpersonal ska kunna äta tillsammans med äldre på sin arbetstid – som skolans ”pedagogiska måltider”.
  • Dietist i alla kommuner med tid för de äldre. Denna kompetens måste finnas för alla äldre. I dag har regionens största kommun en ynka tjänst för både förskolor, skolor och äldres mat. På andra håll är situationen ännu värre.
  • Äldre och unga tillsammans. Generationerna kan stimuleras genom att mötas vid matbordet, en bra träning till exempel för elever på omvårdnads- och restaurangprogram.

Läs även Senioren.

Read more

Vetenskap och beprövad erfarenhet är en grundläggande utgångspunkt när vi med skattemedel ska skapa tillgång till bra hälso- och sjukvård för befolkningen. Patienterna ska veta att den vård som erbjuds och/eller finansieras av landstinget ska ges utifrån detta. Och skattebetalarna ska veta att vi använder deras pengar med varsamhet och inte på metoder som vi inte vet har någon positiv effekt.

Liberalerna presenterar just nu en rad förslag för att utveckla hälso- och sjukvårdspolitiken. Som ett led i detta skriver jag i dag i Dagens Medicin om alternativmedicin, om Vidarkliniken och om två förslag som vi lanserar i vårt sjukvårdspolitiska program:

  • Hälso- och sjukvårdens patienter ska känna sig trygga i förvissningen om att de behandlingsmetoder som vården använder vilar på vetenskaplig grund. Lagstiftningen ska skärpas så att det blir tydligt att legitimationen är förknippad med ett ansvar för sitt agerande och att den behandling och de råd som vårdpersonalen ger ska vila på vetenskaplig grund, även utanför det dagliga arbetet i vården.

För några år sedan uppmärksammades att en läkare som ägnade fritiden åt healing och dessutom marknadsförde detta med hjälp av sin läkarlegitimation för att skänka lite seriositet till verksamheten.  Det var helt i enlighet med lagen. Men, som vi ser det, allt annat än lämpligt. Legitimation ger ett stort ansvar som förpliktigar.

  • Genom en stärkt patientlag ska psykiskt sköra personer skyddas från kvacksalveri och behandlingsmetoder som saknar vetenskaplig grund. Det finns flertalet terapier vid psykisk ohälsa som inte är grundade på vetenskap och som utövas av personer som inte har hälso- och sjukvårdens legitimationsyrken. Risken är stor att psykiskt instabila personer far illa och inte får adekvat behandling.

Det är oacceptabelt att jag eller du kan sätta upp en skylt på dörren och bjuda in sköra personer till exempelvis hemmasnickrad sorgeterapi. Därför vill vi skärpa patientsäkerhetslagen så att bara den som har ett av sjukvårdens legitimationsyrken får ge vård och behandling till personer med psykisk sjukdom.

Våra förslag ska diskuteras på Liberalernas landsmöte i november. Jag har gott hopp om att partiet ställer sig bakom dessa.

Alternativmedicin river upp starka känslor. När Stockholms läns landsting meddelande att vi inte tänkte förlänga ett avtal med antroposofiska Vidarkliniken därför att vi inte anser att de lever upp till kraven blev det startskottet på en intensiv debatt. En mailbombningskampanj startade och en medial granskning och diskussion tog fart. Ur mitt perspektiv har min uppfattning – att vård ska ges med evidens – stärkts under den här perioden.

Read more