Barnkonventionen 25 år

I veckan som gått kunde vi fri barnkonventionens 25årsjubileum. Jag, besökte Södersjukhuset och Sachsska barnsjukhuset som uppmärksammade jubileet, genom att bland annat plantera barnens träd och arrangera ett seminarium.

Jag fick möjlighet att hålla en tal på seminariet och det gladde mig mycket. Jag sa ungefär såhär: Et avbsamhället viktigaste uppgifter är att skydda barn och ge dem de allra bästa förutsättningarna att växaoch utvecklas till självständiga individer som kan forma sina egna liv. Vi är många som delar det ansvaret – vi som är föräldrar och vi som har många barn i vår närhet, skolan naturligtvis men också självklart hälso- och sjukvården och där är landstingets olika verksamheter viktiga aktörer. Vi har en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen för all landstingsfinansierad verksamhet, som togs i Landstingsfullmäktige 2005 och uppdaterades 2011, och det är bl a mitt ansvar att politiska beslut går från ord till handling. Jag blir därför väldigt glad över Sachsskas och SÖS ambitiösa satsning på att bli bättre på att omsätta barnkonventionen i praktiken. Vårdgivarna har kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete och jag hoppas och tror på att goda exempel inspirerar och sprider sig.

Jag är ur flera aspekter en varm vän av den Nya Patientlagen inte minst för perspektivet att de yngsta patienterna ska vara mer delaktiga i sin egen vård. Jag är medveten om att lagen innebär en större utmaning för vården än tidigare, och det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för att vården ska lyckas uppfylla lagen. En klok insats är att inrätta en barnrättsutbildning för personalen, som ni har gjort här.
(Alla chefer och medarbetare på Sachsska har fått grundläggande utbildning hösten 2013 och i höst 2014, en barnrättsombudsutbildning för Sachsska och SÖS gemensamt med ca 30 personal som går en fördjupning för att kunna ge stöd på sina avdelningar)

Unga människor finns förstås även som patienter inom vuxensjukvården (akuten, kirurgi mm) och där är det angeläget att uppmärksamma och möta dem utifrån deras egna förutsättningar och behov. Barn som patienter i sjukvården för vuxna är särskilt i fokus när hälso-och sjukvårdsförvaltningen ser över sina avtal som ett led i arbetet med barnkonventionen.

Barn som är närstående till vuxen, som har en allvarlig sjukdom/skada eller ett psykiskt funktionshinder, har rätt att få information, råd och stöd (enligt 2 g § Hälso- och sjukvårdslagen ”att särskilt beakta barn som närstående” tillägg 2010. En motsvarande bestämmelse finns i Patientsäkerhetslagen) Forskning visar att dessa barn har ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa på både kort och lång sikt. Det har tagits fram ett kunskapsunderlag, en vägledning och checklista till stöd för chefer och övrig vårdpersonal för att de ska kunna uppfylla lagen. Vårdpersonalen ska fråga patienterna om de har barn och skapa rutiner för att ge barn och unga information om den vuxnes sjukdom eller tillstånd. Jag har förstått att neurologiska kliniken på Karolinska har infört KVÅ koder för att säkra att man faktiskt frågar och informerar, både när det finns barn runt den vuxne patienten som kräver särskild omsorg och när den unge själv är patienten. Det är också viktigt att stärka den vuxne i sin föräldraroll. Föräldrautbildning är generellt en bra metod för att skapa bättre hälsa och uppväxtvillkor hos barnen.

Hur ser då min politiska agenda ut när jag nu tar över som hälso-och sjukvårdslandstingsråd? Ett är då säkert, det kommer att vara en omfattande agenda. För att nämna några av de frågor som rör barn som ligger mig varmast om hjärtat så är det att hälso-och sjukvården gör vad den kan och ska för de ensamkommande flyktingbarnen, och de av krig och våld traumatiserade barnen. Här har bl a BUP utvecklat och utvecklar sitt arbete för att ta hand om dessa barn. Inte minst för barnens skull så måste också Lagen om papperslösas rätt till sjukvård alltid följas av vårdgivarna. Här kan det behövas ännu mer informationsinsatser till vården så att alla faktiskt vet vad som gäller. Ett gott bemötande är A och O i sjukvården. Men det är tyvärr inte alltid bra och de lite avvikande barnen kan möta fördomar och brist på kunskap om exv en funktionsnedsättning. Alla ska bemötas likvärdigt och här kan mångfalden i vår befolkning,i alla avseenden, vara både en utmaning men också inspirera till nya arbetssätt. Att förebygga är givetvis alltid bäst om man har bra metoder att jobba med. Det innebär t ex att vi måste få en väl fungerande första linjens psykiatri för barn och unga och, för att bara ta ett exempel på goda folkhälsoinsatser, så ska hälsovägledarna på MVC och BVC bli fler med ökade resurser till Handlingsplanen mot Övervikt och fetma.

Till sist vill jag säga att jag är oerhört glad över att Barnkonventionen, äntligen, kommer att bli lag. Det har mitt parti, Folkpartiet liberalerna, länge kämpat för. Utredningen till grund för lagstiftningen ska vara klar i mars nästa år.

Barnens träd är ett fint initiativ av Jonas Paulman som själv är ett av alla dessa barn som samhället inte förmått skydda. Han är en av de 688 personer som staten bad om ursäkt i samband med barneättsutredningen. Han sökte som liten sin tillflykt till skogen och träden. Och i dag spridas han sin kunskap och delar med sig av sina erfarenheter kring barnens situation. De träd som planeras av bar symboliserar alla barns rätt till en värdig barndom.

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*