Det stundande kronprinsessbröllopet tycks lämna få oberörda. Själv tycker jag det hela känns klibbigt, som en överdos socker. Ändå kan jag inte låta bli att dras med lite av romantiken och kärleken som utspelar sig på kvällstidningarnas uppslag.
Själv är jag gift sedan 2005 och trivs bra med det. Men så har jag också gift mig med en liberal man. Och så har jag läst John Stuart Mills Statement on Marriage från 1851. Det är inspirerande protest mot dåtidens äktenskapslagar som gav mannen en starkt överordnad ställning gentemot sin hustru. Så är det ju tack och lov inte längre. Jämställdheten har nått långt sedan Mills dagar, i alla fall här hos oss. Men än finns mycket att göra, inte minst ändra attityder till ministrar (kvinnor, alltså) som har mage att både välja barnet och jobbet…
Här följer ett stycke:
…Och i händelse av ett äktenskap mellan mrs Taylor och mig förklarar jag det som min avsikt och vilja, samt ett villkor för vår förbindelse, att hon i allt behåller samma totala handlingsfrihet och frihet att förfoga över sig själv och över allt som tillhör eller vid tillfälle kommer att tillhöra henne, som om inget sådant äktenskap ägt rum, och jag tillbakavisar och avsäger mig absolut varje anspråk på att ha erhållig några rättigheter över huvud taget på grund av ett sådant äktenskap. ” J S Mill, 6 mars 1851
