Arbetsliv

De senaste dagarna har debatten om vårdyrken, utveckling, status och lön. Jag har skrivit om detta tidigare, bland annat här och här. Det är mycket bra att frågorna diskuteras livligt. Själv skrev jag en debattartikel i SvD för några dagar sedan om hur vi kan uppvärdera såväl sjuksköterskornas som vårdbiträdenas yrken. Jag kunde förstås i samma anda ha nämnt en rad andra yrkesgrupper som är centrala i vården – principen att alla borde ha möjlighet att utvecklas i yrket och använda sig av sin fulla kompetensmässiga kapacitet ska naturligtvis omfatta alla.

Idag skriver vänsterns Håkan Jörnehed ett svar på min artikel. Han påstår att jag vill ersätta sjuksköterskor med undersköterskor. Det är förstås inte en korrekt beskrivning. Däremot har sjukhusen i vårt landsting gjort det motsatta – ersatt undersköterskor med sjuksköterskor. Jag menar att båda yrkesgrupperna behövs och kompletterar varandra.

Möjligen till skillnad från Håkan, som är mycket kritisk till denna konvertering av tjänster, menar jag att sjukhusen själva måste ta ansvar för vilken bemanning man finner lämplig. Som politiker anställer varken jag eller Håkan någon medarbetare i vården. Däremot kan vi föra en diskussion om de iakttagelser vi gör och vilka principer som bör råda.

Min uppfattning är att patientens bästa alltid ska vara utgångspunkten. Jag noterar att mixen av personalsammansättningen ser olika ut på våra akutsjukhus, men också inom de olika sjukhusen. Detta tillsammans med den rekryteringsproblematik som finns och behovet av att se att helt andra yrkesgrupper kan behövas i framtiden, t.ex. tekniker, gör att jag tycker det är dags för en ordentlig diskussion om framtidens kompetensförsörjning i vården.

Personalsammansättning (%) 31 dec 2011

Akutsjukhus Läkare Sjuksköterskor, inkl specialist-ssk Undersköterskor
Karolinska 18 45 17
Södersjukhuset 17 45 19
Danderyd 15 39 23
Södertälje 14 37 27
TioHundra* 5 15 58

* Tiohundra i Norrtälje har ett annat uppdrag som gör att jämförelsen med övriga akutsjukhus haltar.

Håkan Jörnehed tar upp lönefrågan, som jag också skrev om i min artikel. Min utgångspunkt är att lönerna ska sättas lokalt och inte dikteras av landstingsråd. Men det betyder förstås inte att vi ska avstå från att ta ställning kring principer. Min uppfattning är att traditionella kvinnoyrken med hög utbildning i offentlig sektor generellt är för lågt värderade. Det behövs ett långsiktigt arbete. Jag vill också se större lönespridning. Den som utvecklar sig i sitt yrke och bidrar till verksamhetens utveckling måste se en utveckling även i lönebeskedet.

Slutligen några rader om vårdplatserna. Visst ser vi alla att det behövs fler vårdplatser. De senaste två åren har ett par hundra vårdplatser tillkommit i länet. Vi planerar också för den störstainvesteringsfasen i Stockholmssjukvårdens historia. I princip alla akutsjukhus står inför kraftiga renoveringar och utbyggnader (ett exempel är Södertälje sjukhus). Samma sak gäller flera närsjukhus. Sammantaget innebär det ett tillskott om många hundra vårdplatser de närmaste åren.

Uppdatering: Min slutreplik på SvD.se kan du nu läsa här.

Read more

Vårdförbundet har mitt fulla stöd när de argumenterar för att sjuksköterska är ett yrke som kräver högskoleutbildning. Men det betyder också att sjuksköterskornas arbetsuppgifter ska motsvara denna höga utbildningsnivå.

Det finns exempel på att sjuksköterskor kan ta över arbetsuppgifter som traditionellt sett utförts av läkare. Därför tycker jag också att man måste kunna diskutera hur andra yrkesgrupper ska kunna hjälpa sjuksköterskorna med vissa arbetsuppgifter. Det är resursslöseri att inte ge alla medarbetare i vården möjlighet att jobba på rätt kompetensnivå. Och det gäller såväl läkare och sjuksköterskor som undersköterskor.

Jag skriver mer om detta idag i en debattartikel i SVD.

Read more

Idag invigdes Bazaren. Jag meverkade vid en liten trevlig ceremoni tillsammans med landshövding Chris Heister, Stockholms finansborgarråd Sten Nordin och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Länsstyrelsens Sam Yildirim höll ihop programmet. De organisationer som vi representerar är arrangörer för Bazaren. Men utan Sam Yildrims engagemang blev det nog svårt att få ihop det.

Här inviger jag Bazaren tillsammans med landshövding Chris Heister, LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och finansborgarrådet Sten Nordin. Sam Yildirim är utfrågare.

Här inviger jag Bazaren tillsammans med landshövding Chris Heister, LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och finansborgarrådet Sten Nordin. Sam Yildirim är utfrågare.

Bazaren pågår i Kulturhuset till och med lördag. 10 000 besökare väntas komma för att träffa arbetsgivare, fackliga organisationer med flera. Landstinget är förstås på plats. Vården är en framtidsbransch som kommer behöva många nya medarbetare framöver. De traditionella vårdyrkena läkare, undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster med flera är självklart stora yrken i framtidens hälso- och sjukvård. Men hela andra grupper har också en intressant framtid i hälso- och sjukvården, it-tekniker, jurister, ekonomer, kommunikatörer, informatörer och mycket, mycket annat. Dessutom erbjuder landstinget sommarjobb för ungdomar.

Här kollar jag in utbudet av jobb i landstingets monter på Bazaren.

Här kollar jag in utbudet av jobb i landstingets monter på Bazaren.

Bazaren som mötesplats för arbetsgivare och personer som söker jobb ger resultat. Upp till 1 000 nya anställningar kan ha kommit till genom möten på Bazaren! Det visar en utvärdering från förra våren.

Många av besökarna på mässan har sin bakgrund i andra länder och deras internationella erfarenhet är värdefull på arbetsmarknaden. I vården har ungefär var fjärde medarbetare utländsk bakgrund. Det ser det som mycket positivt att vår stora organisation rymmer så mycket kompetens och så många olika erfarenheter.

Read more

Även inom sjukvården måste man se över bemanningen, så att alla medarbetare får arbeta på toppen av sin kompetens. Det gynnar alla, inte minst sjuksköterskorna.

Vårdförbundet har reagerat på en intervju med mig i TV4, där jag framhåller att landstinget måste tänka i nya banor vad gäller vilka arbetsuppgifter som olika yrkesgrupper utför. Min uppfattning är att alla medarbetare ska få möjlighet att utvecklas och jobba på toppen av sin kompetens. Uppgifter som inte nödvändigtvis kräver sjuksköterskekompetens skulle kunna utföras av undersköterskor, vilket är en yrkesgrupp som har minskat i hälso- och sjukvården.

Genom att undersköterskor i högre grad kan komplettera och avlasta sjuksköterskegruppen skapar man också möjlighet för sjuksköterskorna att utföra arbetsuppgifter som tidigare legat på läkarna. Ett sådant exempel på kompetensväxling belönades med andrapriset i landstingets Gyllene äpplet-utmärkelse häromåret, läs gärna mer om projektet här. Den som tror att jag vill ersätta sjuksköterskorna har alltså missuppfattat saken.

Det är förstås också viktigt att vi får fler utbildningsplatser för sjuksköterskor, vilket jag framför i mina kontakter med Utbildningsdepartementet. Jag vill se fler sjuksköterskor i vården och förbättrade arbetsvillkor med goda möjligheter till lönekarriär för personer som bidrar till att utveckla verksamheten och sin kompetens.

Läs gärna ett tidigare inlägg om kompetensförsörjning här. Dagens Medicin har intervjuat mig i denna fråga. Även DN skriver.

Read more

Idag fick jag äran att vara med och inviga Vård- och omsorgscollege, som flyttat till nya lokaler på Campus Konradsberg. Colleget är resultatet av ett samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting, men även Röda Korset medverkar i satsningen.

Här utbildas elever som vill jobba med något av det viktigaste som finns: vård och omsorg. Utbildningarna är högskoleförberedande och yrkesnära, och för den som vill utvecklas ytterligare finns dessutom olika specialistinriktningar.

Anna Starbrink invigningstalar.

Jag invigningstalar.

I mitt anförande talade jag bland annat om de goda möjligheter som finns på arbetsmarknaden, när man gått klart sin utbildning. Inom landstinget finns ett stort behov av undersköterskor i framtiden, och vi hoppas såklart att många av de duktiga eleverna på Vård- och omsorgscollege ska välja att jobba hos oss i framtiden!

Lotta Edholm klipper bandet.

Lotta Edholm (FP), skolborgarråd i Stockholms stad, klipper bandet.

Britta Wikman, Anna Starbrink, Lotta Edholm

Efter invigningen var det trevligt mingel med cider och snittar. Landstinget var på plats med en monter och berättade hur det är att jobba inom vården. Mest intressant var kanske möjligheten att sommarjobba hos oss. I år har vi utökat antalet sommarjobb – det finns faktiskt 1 000 jobb att söka. Mer information finns på facebook.com/sommarjobbsll.

Cecilia Lundberg

Här berättar Cecilia Lundberg från landstinget om vilka sommarjobb som finns.

Läs även Lotta Edholms blogg.

Read more

Landstinget satsar 10 miljoner på fler ST-läkartjänster

För att kunna ge även morgondagens patienter bästa möjliga vård måste vi redan nu planera för framtiden. Därför utökar landstinget återigen satsningen på blivande specialistläkare med 10 miljoner kronor, vilket DN berättar om idag.

Det innebär 46 fler ST-tjänster under 2013. Mest satsar vi på specialister inom äldresjukvård; vi utbildar 8 nya geriatriker.

Det är både pensionsavgångar och en ökande befolkning i länet som gör att vi behöver utbilda fler specialistläkare. Vårt landsting satsar tiotals miljarder på investeringar i byggnader och utrustning för framtidens hälso- och sjukvård – men utan de mänskliga resurserna, utan de duktiga människor som ska utföra vården, vore våra investeringar meningslösa.

Därför är det glädjande att vi återigen kan göra en ramhöjande satsning på utbildning av specialistläkare (senast detta skedde var 2011, även då med 10 miljoner kronor). ST-blocken fördelas strategiskt utifrån de specialistområden där behoven bedöms vara störst. Det handlar både om stora specialiteter som allmänläkare och geriatriker, och om mindre men viktiga områden som allergologer och handkirurger. Se sammanställningen nedan.

Specialitet Nya ST 2011 Nya ST 2013
Allmänmedicin 11 6
Geriatrik 7 8
Psykiatri (barn, vuxen, rättspsykiatri) 6 3
Lungmedicin 4
Endokrinologi 4
Bild & funktion (vuxen, barn) 3 3
Ortopedi 3
Njurmedicin 2 2
Hud 2 2
Allergologi 2 2
Handkirurgi 2
Klinisk kemi 2 1
Rehab/lymfödem 1
Öron-näsa-hals 1
Medicin 1
Kirurgi 1
Urologi 3
Reumatologi 2
Patologi 2
Ögon 1
Summa 43 46
Read more

I fredags skrev några representanter för SKL en intressant debattartikel i DN om ambitionen att minska landstingets behov av inhyrd personal. En av undertecknarna var Lars Dahlberg, som förutom sitt engagemang i SKL är vice ordförande i Produktionsutskottet i Stockholms läns landsting. Jag har tillsammans med honom följt upp artikeln med ett pressmeddelande, som du kan läsa här:

Stockholms läns landsting vill halvera kostnaderna för inhyrd personal

Idag presenterar Sveriges kommuner och landsting på DN Debatt en strategi för hur andelen inhyrd personal i vården ska halveras till 2014. Stockholms läns landsting kommer aktivt medverka till att nå det nationella mål på 2 miljarder kronor i minskade kostnader, som Sveriges Kommuner och landsting ställt upp för arbetet med att minska användningen av inhyrd personal i vården.

Genom att halvera andelen inhyrd personal skulle Stockholms läns landsting i dagens läge kunna frigöra mer än 100 miljoner kronor till satsningar i hälso- och sjukvården och på landstingets egna medarbetare. Att minska antalet inhyrda läkare och sjuksköterskor kan i första hand klaras genom ett systematiskt arbete med kompetensförsörjningen, ett arbete som redan påbörjats. Attraktiva arbetsplatser och effektiva arbetssätt är andra viktiga åtgärder för att nå målet.

– Hög kontinuitet är viktigt både för att ge en bra vård åt patienterna och för att få bra och väl fungerande arbetsplatser. Hyrläkare kan ibland behövas som resurs men vi strävar efter att det behovet ska vara så litet som möjligt. Det handlar både om att det finns tillräckligt många läkare, och om att vi arbetar så effektivt som möjligt och att läkarna gör rätt saker. I Stockholm har vi jämfört med andra landsting inte så svårt att rekrytera läkare men vi behöver fler, framför allt i vissa specialiteter, säger Anna Starbrink (FP).

– Andelen inhyrd personal i vården är idag mycket större än vad den behöver vara. Stockholms läns landsting har definitivt goda möjligheter att minska andelen inhyrd personal i primärvården. Kan vi halvera kostnaderna för inhyrd personal kommer vi kunna frigöra pengar som kan användas till satsningar på vården och landstingens egen personal. Dessutom förbättras kontinuiteten och kvaliteten för patienterna, säger Lars Dahlberg (S).

Read more

Landstingshuset

Igår samlades landstingets bolagsstyrelser och  produktionsutskottet till ett seminarium om kompetensförsörjning. Jag inledde eftermiddagen och sa ungefär så här.

Vi talar mycket om investeringar i och renoveringar av hus. Om vårt nya sjukhus i Solna och om hur vårdens struktur behöver utvecklas i framtiden. Allt detta är viktigt, men faller samtidigt platt om vi inte har tillgång till den kompetens vi behöver. Kompetensförsörjningen är en avgörande strategisk fråga som varje del av vår organisation måste ha högt på agendan. Och det är självklart att styrelserna måste ta strategiska grepp om sin egen verksamhets kompetensförsörjning. Och vi måste arbeta landstingsövergripande med frågan – och förstås i samarbete med olika externa parter.

Det finns många olika bilder av verkligheten. Vi kan ta sjuksköterskor  – ett verkligt bristyrke – som exempel: En bild är att vi inte anställer några sjuksköterskor, för det finns inga att anställa. En motbild till det är att sjuksköterskorna i vår egen organisation har ökat med 300 personer eller 2,6 % mellan 2010 och 2011. Ändå har vi betydligt färre sjuksköterskor här, än i andra delar av landet och framtiden ser inte ljus ut.

Få vill bli sjuksköterska, säger en del. Men samtidigt är det ett starkt söktryck på utbildningarna. Det finns alltså betydligt fler som vill utbilda sig här i Stockholm än vad det finns platser. Då förstår ni att jag är angelägen om att staten ser vårt behov av fler utbildningsplatser här hos oss framöver.

Ingångslönerna har varit en het fråga under en tid och då diskuterar vi bara grundlönen. Men sällan pratar vi om hela lönebilden. Som kan ge flera tusenlappar till i månaden. Samtidigt som några fokuserar på ingångslöner, är det en minst lika viktig fråga med löneutvecklingen över tider. Så blandade kan bilderna vara.

För att möta utmaningarna i framtiden måste vi hitta nya arbetssätt som ger oss bättra förmåga att tillvarata den tillgängliga kompetensen. Vi måste se över hur våra medarbetare kan använda sin fulla kompetens, men också låta andra yrkesgrupper komma in och ta ansvar. Ett exemepel är biomedicinska analytiker som på Danderyds sjukhus utvecklats i sin yrkesroll och fått ökat ansvar. För detta fick den drivande kraften Gunnar Sjölund, som är överläkare vid avdelningen för klinisk fysiologi och hjärtkliniken vid Danderyd sjukhus, motta landstingets pris gyllene äpple, för något år sedan. Ett annat exempel kunde man läsa om i Dagens Medicin där sjuksköterskor tar över neurologjobb.

Jag är övertygad om att yrkesgrupper som vi inte talat så mycket om på senare tid kommer att bli än viktigare i framtiden, inte minst undersköterskor. Där har ett stort antal tjänster konverterats från undersköterskor – där det finns tillgång på kompetens – till bristyrket sjuksköterska. Det är naturligtvis inte en rimlig utveckling. Deras kompetens kommer att vara en viktigt faktor för vårdens framgång. Ändå minskade antalet i organisationen mellan 2010 och 2011 med cirka 100 individer eller -1,6%

Ett annat område som vi måste ta tag i det är synen på medarbetarskapet i framtiden. Jag bedömer att vi måste ha en tillåtande och flexibel syn på medarbareskapet och lojaliteten med uppdraget i framtiden. Flera medarbetare kommer förmodligen i framtiden att dela sin tid mellan olika uppdragsivare inom vår egen organisation eller inom andra delar av hälso- och sjukvården. När vårdkartan ritas om måste också yrkeslivet förändras för vårdens kompetenta medarbetare.

Några kanske tycker att jag står här och talar om självklarheter; att vi ska ha rätt kompetens på rätt plats. Att arbetet ska fördelas så att alla använder sin kompetens. Att vi ska kunna använda medarbetarresurserna mer flexibelt inom vår stora organisation och att vi måste vässa våra organisationer som arbetsgivare på en rad punkter. Men i själva verket är detta i många stycken tämligen kontroversiella frågor.

Som ägarerepresentant vill jag vara tydlig. Klarar inte alla delar av vår stora organisation kompetensförsörjningen så blir det omöjligt att klara våra åtaganden i övrigt.

Utbildningsdepartementets kansliråd Therese Ahlqvist berättade om departetementets syn på utbildningskartan för vårdyrken. Det satsas på en hel del nya utbildningsplatser i landet, men vi från landstinget är förstås angelägna om att fler hamnar här i Stockholm, eftersom vi har ett så stort behov här.

Stockholm 2020 var ämnet för Jonas Örtqvist, projektledare hos länsstyrelsen, som berättade om hur arbetsmarknaden kan gestalta sig framöver i vår region.

Karlinska Institutets dekanus Jan-Olov Höög  berättade ut KIs perspektiv om utbildning för framtidens hälso- och sjukvård. Jag delar hans syn att utbildningsplatserna måste bli fler i Stockholm.

Landstingets egen personaldirektör Maria Englund talade om landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Hon har en central roll när det gäller de strategiska greppen kring framtidens kompetensförsörjning.

Vi avslutde eftermiddagen med en panediskussion där bland annat styrelsernas roll diskuterades.

Innan vi lämnade Landstingshuset blev det lite mingel med snittar och dryck (alkoholfritt förstås, vi är ju landstinget :-)). Jag lärde mig en hel del nytt och jag hoppas att fler fick nya insikter.

Read more

För mig är det självklart att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare, och onödig stelbenthet främjar inte det målet. Därför tycker jag att vi har anledning att fundera på vilka begränsningar vi sätter upp för medarbetare som vill arbeta hos oss, men samtidigt i någon annan verksamhet.

Sådant som man ägnar sig åt vid sidan av sin anställning, och som inte hänförs till privatlivet, kallar vi för bisysslor. ”Som huvudregel gäller att det är tillåtet för de anställda att ägna sig åt bisysslor”, skriver vi i landstingets riktlinjer för bisysslor. Dock får bisysslan inte vara förtroendeskadlig, konkurrerande eller arbetshindrande.

På Dagens Medicins seminarium i slutet av oktober sa jag att det behövs en ny syn på bisysslor (läs här), och i en artikel i tidningen (ännu ej på nätet) utvecklar jag detta. Riktlinjerna får inte tolkas alltför strikt. Från Socialdemokraternas sida håller man dock fast vid den mer fyrkantiga inställningen; S-politikern Lars Dahlberg vill till och med strama åt reglerna! För mig är det obegripligt hur vi ska attrahera framtidens medarbetare med gårdagens arbetsgivarpolitik.

Jag vill skapa möjligheter för landstingets medarbetare, snarare än att sätta käppar i hjulet för dem. Jag tror nämligen att vi i längden gynnas av att ha personal som trivs med sin arbetssituation, även om det innebär att de varvar sin anställning hos oss med t.ex. att jobba för en privat vårdgivare. Kanske borde vi till och med sluta prata om ”bisysslor”, ett begrepp som är lite misstänkliggörande, och i stället prata om ett friare arbetsliv?

Read more

Idag skriver Dagens samhälle om invandrare som arbetar i kommuner och landsting. Jag har tidigare berättat om hur betydelsefullt det är för vården med den arbetskraft som har sina rötter i andra länder, t ex här.

Av artikeln kanske man får intrycket av att det bara handlar om läkare och att alla har sin utbildning med sig från ett annat land. De är självklart viktiga i vården, men det handlar också om många andra yrkesgrupper. Tandläkare är faktiskt det mest internationella yrket i landstinget. Det är förstås också så att väldigt många medarbetare med utländsk bakgrund har skaffat sig sin utbildning här i Sverige.

Artikel i Dagens samhälle

Vi står inför stora utmaningar i framtiden när det gäller kompetensförsörjning och vi ska tillvarata de goda resurser som finns på arbetsmarknaden. Vi måste också ta tag i frågan om möjligheterna för fler medarbetare att göra chefkarriär i landstinget.

Read more