Arbetsliv

Att bli dietist, kan det vara något? I gårdagens DN Jobb (ej på nätet) intervjuades Lotta Klinge Härberg, som arbetar som dietistchef på Karolinska universitetssjukhuset. I intervjun berättar hon att dietistjobbet handlar om att delta i behandlingen av olika typer av patienter – allt från gravida kvinnor och för tidigt födda barn till personer med livsstilssjukdomar, diabetes och njurproblem.

Lotta Klinge Härberg.

Vad som inte står i DN-artikeln är att Lotta också är utredare i landstingets måltidsutredning. Utredningen ska bland annat ta fram ett kunskapsunderlag så att vi kan bli ännu bättre på att arbeta med måltidsfrågorna i landstinget. Jag tror att i takt med att allt fler får upp ögonen för måltidernas betydelse i vården så kommer också vårt behov av dietisternas kompetens att öka, både i den kliniska vardagen och i forskningen. Kul att DN uppmärksammar ett viktigt yrke!

Read more

En av de frågor jag jobbat mycket med under förra året är hur vi ska se till att det finns tillräckligt med personal i sjukvården. Stockholmarna blir ju allt fler och de behöver ibland plåstras om och träffa doktorn.

Ett sätt är förstås att ta vara på den kompetens som redan finns i landet, i form av vårdpersonal som har sin bakgrund i andra länder. Inom Stockholms läns landsting erbjuder vi personer med utländsk läkarutbildning provtjänstgöring och handledning, något som visat sig mycket effektivt. Närmare 80 procent kan arbeta som läkare efter bara ett halvårs praktik!

Firas Yousif i SvD.

I dagens SvD intervjuas Firas Yousif, som kom till Södertälje från Irak för tre år sedan. Han gör nu provtjänstgöring, och kommer säkert snart att vara redo att ta hand om sjuka patienter.

”Min dotter säger att det här är det bästa landet i världen. Vi kommer aldrig flytta tillbaka”, berättar Firas Yousif för SvD. Jag hoppas att Firas och hans familj fortsätter att trivas i Sverige – för hans kompetens behövs i den svenska sjukvården.

Jag har tidigare skrivit om hur viktigt det är att vi tar vara på invandrares kompetens, se bl.a. här, här och här.

Read more

Ledarskap och medarbetarskap är en av nyckelfaktorerna för framtidens vård och omsorg. Det konstaterar regeringens utredare Stefan Carlsson, som leder Statens vård- och omsorgsutredning. I ett delbetänkande (SOU 2011:65) pekar man på att många som arbetar i vården trivs med sina arbetsuppgifter men är missnöjda med organisationen, adminstrationen och andra arbetsvillkor.

Vården är en verksamhet i ständig förändring – här i Stockholm är det väldigt tydligt just nu i och med arbetet med framtidens hälso- och sjukvård – och det ställer höga krav på chefer och ledare. I utredningen understryks att ledarskapet är ett ansvar som vilar på landstinget, men att även staten kan spela en roll genom att erbjuda ledarskapsutbildningar inom vård och omsorg.

För de medarbetare som inte är chefer behövs större utrymme för innovation och egna initiativ. Det bör också skapas förutsättningar för större eget ansvar och kompetensutveckling, även för administrativ personal. Dessa slutsatser är inte jätterevolutionerande – de stämmer till exempel ganska bra överens med de tankar som genomsyrar landstingets personalpolicy. Men det är bra att de här frågorna förs upp till en nationell nivå, för vissa saker måste vi diskutera, och lösa, gemensamt. Det ska bli spännande att följa utredningens fortsatta arbete, och att ta del av de konkreta förslag som de kommer att presentera framöver!

Read more

Idag deltog jag i ett halvtidsseminarium för projektet Din kompetens – vår möjlighet, som landstinget driver med stöd av ESF (läs mer här). Projektet syftar till att landstinget som arbetsgivare ska bli bättre på att se personer med funktionsnedsättning som en tillgång vid anställning.

Jag tycker det här är otroligt viktiga frågor att jobba med, av flera skäl. Det handlar bland annat om att klara framtidens kompetensförsörjning. Det är en stor utmaning för landstinget, och för att lyckas måste vi bli bättre på att se varje individs kompetens – även den kompetens som finns hos personer med olika slags funktionsnedsättningar.

Paneldiskussion med Mats Sternhag, projektledare, mig och Maria Englund, personaldirektör.

Det blev ett givande seminarium med intressanta frågeställningar och perspektiv. Johanna Gustafsson vid Örebro universitet håller på med en utvärdering av projektet och hon berättade om hur våra attityder påverkar – och ibland inte påverkar – våra beteenden. Hon hade också tankar om framgångsfaktorer i det här arbetet, bl.a. att rekryterande chefer måste ha stöd från ledningen samt kunskap om funktionsnedsättningar och vad de innebär.

Vi fick också frågan vad vi själva gör för att bidra till att landstinget ska bli bättre på att se kompetensen. Jag hoppas att jag bidrar genom att i olika sammanhang lyfta de här frågorna. I Alliansens budget för landstinget, som är ett viktigt styrdokument, har vi också understrukit vikten av att öka kunskaperna om personer med funktionsnedsättning. Alldeles säkert finns det mer jag kan göra, och dagens seminarium gav mig definitivt en påminnelse om att hålla den här frågan ständigt aktuell!

Efter seminariet fick jag en länk skickad till mig med en film om en kvinna som arbetar inom vården och som har en funktionsnedsättning. En gripande berättelse. Se själva

Read more

Birgir Jakobsson. Bild: Johan Garsten

Häromdagen gladdes jag åt att de duktiga forskarna och läkarna på Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet lyckats genomföra en ny typ av transplantation med stamcellsteknik (läs här). Nu kommer fler positiva nyheter från Karolinska. Sjukhusdirektören Birgir Jakobsson har nämligen utsetts till Årets ledarskapsfrämjare i sjukvården. Det här är juryns motivering:

”För sin orubbliga tilltro till ledarskapet i sin omgivning, och sin förmåga att ingjuta mod och kraft hos chefer att hålla fast vid en linje för verksamhetens och patientens bästa. En förebild för nästa generations ledare med sitt uthålliga, genuina och coachande ledarskap.”

Stort grattis till Birgir för det fina priset!

Läs mer här och här.

Read more

Igår besökte jag Stockholms landstings idrottsförening – SLIF. De firar sitt 40-årsjubileum i år och har bjudit in till seminariekvällar där Mark Levengood talar inspirerande om det där med frisk kropp och frisk knopp.

Själv fick jag chansen att säga några ord till de 700 landstingsanställda som satt i publiken och förväntasfullt väntade på kvällenshuvudtalare.

Eftersom jag själv fyllde 40 i förra veckan så vet jag ju hur det känns… Jag gratulerade förstås SLIF till sitt jubileum och drog några pralleller till min egen bemärkelsedag. I den här åldern börjar man – av uppenbara skäl – intressera sig ännu lite mer för hälsan. Välbefinnandet känns inte längre som en evig självklarhet. Man börjar bli lite gisten, helt enkelt. Man börjar också överraska sig själv med nya utmaningar. Kanske springa ett lopp eller testa nån ny idrott. Själv har jag lust att lära mig gå på lina. Det tror jag ska bli decenniets utmaning för mig. Men jag lovar inget, för det har man ju också lärt sig med åren att inte lova för mycket.

Alla dessa förändringar gäller för mig, men absolut inte för SLIF. Där är det inget hälsointresse som nyvaket möter en förvånad jubilar. Tvärt om. SLIF står för mycket av det som vi nyblivna 40 åringar längtar efter att vara. Det är någon som orkar röra på sig med gläjde och som ser till helheten där både kropp och själ räknas. SLIF är dessutom någon som inte bara tänker att man borde utan gör faktiskt något. Som att erbjuda verksamhet i 40 föreningar. 24 motionslopp (jag kanske törs satsa på ett?).

Sedan var det Mark Levengoods tur att äntligen inta scenen. Han var mycket insprierande och rolig, men hela tiden med en lite allvarlig underton. Hans föreställning går verkligen inte att sammanfatta här på bloggen. Men jag tror att alla, precis som jag själv, kände oss inspirerade och kanske lite sugna på nya utmaningar. En sak som jag tar fasta på i hans budskap är att det mesta handlar om vilken inställning man har själv. Om en ny utmaning ska bli roligt och framgångsrik eller tröttsamt jobbig hänger mycket på oss själva.

Read more

Jag skriver tillsammans med min kollega Birgitta Rydberg i dag i Svenska dagbladet på nätet om att medarbetarna i vården måste omfattas av meddelarfriheten.

Vi har sagt det förr, men det förtjänar att upprepas: Vårdpersonal måste ha möjlighet att berätta om hur vården fungerar utan att riskera bestraffning från sin arbetsgivare. Meddelarskyddet är en central rättighet för offentliganställda och vi menar att samma skydd ska omfatta även de som har privata arbetsgivare i välfärdssektorn.

De senaste dagarnas rapportering om missförhållanden i äldreomsorgen borde bli den väckarklocka som får regeringen att vakna och ta tag i frågan på allvar.

Jag tillhör mångfaldens vänner. Jag är övertygad om att välfärden blir bättre om vi tillåter en stor mångfald i inom exemepelvis hälso- och sjukvård. Kvalitetsutveckling så väl som effektivitet är två viktiga faktorer. Men det förutsätter förstås att kommuner och landsting är duktiga på att teckna avtal och följa upp avtalen samt granska verksamheterna och det är också av yttersta vikt att patienterna har makt att välja utförare själv. Som vän av mångfalden känns det förstås särskilt angeläget att ifrågasätta de brister som finns. En sådan brist är att personalen inte självklart åtnjuter meddelarskydd. Det måste vi ändra på så att fler vågar föra en öppen diskussion om kvaliteten i vården.

Läs också Birgitta Rydbergs blogg i frågan.

Read more

I fredags fick landstinget besök av sjuksköterskestudenter, som lämnade över en namninsamling med krav på en lägstalön om 24 000 kronor i månaden. Jag kunde tyvärr inte själv vara på plats i fredags, men en medarbetare till mig träffade studenterna och tog emot deras namnlista.

Sjukskötersketudenten Ulrika Blumfelds överlämnar namninsamlingen. Bild från TV 4.

Som personallandstingsråd är jag förstås angelägen om att – framtidens vårdpersonal – ska vilja söka sig till våra verksamheter. Vårt mål är att Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare, som kan rekrytera och behålla kompetenta och engagerade medarbetare. Det är en förutsättning för att vi ska kunna erbjuda stockholmarna en god och kvalitativ vård även i framtiden.

I Stockholms läns landsting är det de olika sjukhusen och andra verksamheter som fattar beslut om löner och andra villkor. Det är alltså inte politiker som sätter enskilda medarbetares löner. Jag tycker att det är en viktit princip att medarbetarnas villkor beslutas av arbetsgivaren lokalt och i enlighet med tecknade kollektigavtal. Däremot är vi förstås angelägna om att landstinget som helhet följer vår politiskt beslutade personalpolicy. För att få en bra bild av behoven av kompetens i organisationen – och i vården i stort, även utanför landstingets egna verksamheter – och för att kunna skapa en långsiktigt strategi för kompetensförsörjning har jag tillsatt en utredning om kompetensförsörjningen. Jag är förstås också intresserad av den utveckling av löner och andra villkor som sker. Det är nödvändigt att Stockholms läns landsting och andra vårdaktörer i länet kan hävda sig som en intressant arbetsgivare för framtidens vårdpersonal.

Read more

Idag skriver DN Sthlm om situationen akutmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Enligt artikeln råder missnöje med arbetsmiljön och lönemodellen. Vårdförbundet skickade ett brev till sjukhusledningen i augusti, där man redogjorde för problemen och föreslog ett antal lösningar.

DN-artikeln om Karolinska i Huddinge

Jag fick kännedom om brevet igår, och den situation som beskrivs är naturligtvis oroande. Jag har därför försäkrat mig om att få synpunkter på innehållet i brevet från sjukhusdirektören på Karolinska.

Som politiker kan jag förstås inte lägga mig i hur man lägger arbetsscheman på sjukhusen eller detaljer i lönemodellerna. Jag har förtroende för att sjukhusledningen har en konstruktiv dialog med medarbetarna i dessa frågor, och jag kommer att hålla mig informerad om händelseutvecklingen.

Read more

Foto: Benson Kua

Inom kort kommer landstinget att anta en särskild hbt-policy. Folkpartiet har länge jobbat för bättre villkor för hbt-personer och ett led i detta är att vi drivit på för att landstinget ska vässa sig när det gäller kunskaper om och bemötandet av homo-, bi- och transsexuella personer.

Syftet med policyn är att tydliggöra hur landstingets verksamheter ska förhålla sig till de berörda personerna. Det bör också uppfattas som en tydlig signal om att vi i Stockholms läns landsting inte accepterar diskriminering eller okunnigt bemötande. Tvärt om i hälso- och sjukvården måste alla känna sig trygga med att de får adekvat vård och ett respektfullt och korrekt bemötande. Min kollega Birgitta Rydberg har varit engagerad för framtagandet av policyn och hon skriver mer om detta på sin egen blogg här.

Till helgen håller Folkpartiet landsmöte och jag förväntar mig att vi då tar ytterligare kliv framåt i arbetet för stärka transpersoners ställning. Regeln om att personer som genomgår könsbyte måste sterilisera sig måste avskaffas. Det anser flera motionärer och de får partistyrelsens stöd för förslaget. Jag ska vara ordförande för det utskott som behandlar dessa frågor inför landsmötets beslut och jag ska med glädje argumentera för att det är dags för en modern och liberal lagstiftning på området. Det är inte rimligt att staten ska avkräva sina medborgare ingrepp i sin kropp för att de ska få möjlighet att få genomföra ett könsbyte. Mer om FP:s landsmöte kan du läsa här.

Read more