Arbetsliv

Nu har vi i landstingsfullmäktige också behandlat produktionsutskottets ansvar i budgetdebatten. Jag hade förstås förberett ett inlägg och eftersom jag är ordförande i produktionsutskottet inledde jag debatten. Då sa jag ungefär såhär.

Ordförande, fullmäktige

Idag kör ambulanssjukvården i Stockholm många äldre direkt till geriatriken, utan att de först behöver komma till akutmottagningen på sjukhuset. Det innebär en kvalitetsförbättring för personen och det avlastar akutsjukhusen. Smart va? Detta är möjligt tack vare en ambulanssjuksköterska och hennes arbetskamrater och chefer som trott på idén och sett till att den blev möjlig att genomföra. För detta har ambulanssjuksköterskan Veronica Vicente fått landstingets pris Gyllene äpplet.

Utveckling sker inte av sig själv. Det sker där människor får utrymme att förverkliga sina idéer, där medarbetare får vara med och forma verksamheten med sina erfarenheter och kunskaper. Detta förhållningssätt ska genomsyra landstinget.

Ett led i detta är att se till att sjukvården arbetar med ett flödesorienterat arbetssätt där medarbetarna engageras i att utveckla och förbättra vården. De chefer som ännu inte genomgått Lean-utbildning ska erbjudas denna möjlighet.

***

Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Det är vårt mål. Personalbokslutet 2010 visar återigen på en positiv utveckling. Medarbetarindex stiger igen och ligger nu på 75. Sjukfrånvaron har sjunkit till 5,4 procent. Det är en siffra som borde vara ännu lägre, men vi kan se att sedan Alliansen tog över makten 2006 går utvecklingen åt rätt håll.

***

Vi står inför stora förändringar – framtidsplanen ska genomföras, stora ombyggnationer ska göras, NKS ska ta form. Och allt det ska ske samtidigt som våra patienter alltjämt ska ha tillgång till fullt fungerande hälso- och sjukvård. Jag tror del medarbetare kommer att uppleva sin arbetssituation som stökig och rörig framöver. Det ställer stora krav på organisationen och ledarskapet att genomföra dessa förändringar. Och vi måste i den här församlingen ödmjukt inse att det kan bli tufft för många av våra medarbetare. Men med den stora kunskap som finns och den vilja till utveckling som jag möter när jag besöker sjukvården känner jag mig trygg i att organisationen är redo att möta utmaningarna.

***

I produktionsutskottet har vi skapat en ny modell för ägarstyrningen.. Genom regelbundna dialogtillfällen kommer vi att fokusera på fyra centrala områden: Tillgänglighet. Kvalitet. Ekonomi i balans. Och kompetensförsörjning.

Den sista punkten avspeglar en stor uppgift som våra sjukhus och andra vårdgivare har i att klara kompetensförsörjningen på sikt. Det gäller att fortsätta sträva efter att vara en attraktiv arbetsgivare – för att nya och entusiastiska medarbetare ska vilja börja jobba hos oss, och för att och de lite mer erfarna ska vilja fortsätta utvecklas inom vårt landsting. Ett instrument för att bli attraktiva är att vi har en lönepolitik som ser individen och som stimulerar till verksamhetsförbättring och att verksamheterna uppnår sina mål. Just detta har vi därför skrivit in i årets budgetförslag, och här vilar ett stort ansvar på cheferna i våra verksamheter att se till att detta fungerar i praktiken. En fråga som vi från produktionsutskottet självklart kommer att följa noga.

Sjuksköterskor är en grupp jag gärna vill nämna särskilt. Vi erbjuder idag specialistutbildningar för sjuksköterskor inom bristområden. Det är en satsning som ska fortsätta därför att vi behöver säkerställa att vi har rätt kompetens på plats i vården.

Ordförande. Vi ser nu över hela bemanningsbehovet på sikt och kommer säkert att ha en intressant diskussion om hur vi ska möta behoven framöver. I sammanahanget vill jag också peka på vikten av att vi ser till hela kompetensutbudet. Landstinget erbjuder idag chefer en utbilnding – Din kompetens – Vår möjlighet som handlar om hur vi kan tillvarata kompetensen hos människor med funktionsnedsättning. Den vill jag uppmuntra många chefer att gå.

Det gäller förstås också att det finns någon som kan söka de jobb vi erbjuder. Vi vet redan idag att det råder brist på personal inom till exempel vissa läkar- och sjuksköterskespecialiseringar. Samtidigt finns det många personer med sjukvårdsutbildning från andra länder, som flyttat hit  men har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Detta är naturligtvis ett stort slöseri .

Inom Stockholms läns landsting gör vi redan en hel del på det här området, till exempel erbjuder vi utländska specialistläkare betald provtjänstgöring. Denna satsning ska vi fortsätta med, och jag hoppas vi kan lägga in en extra växel när det gäller att rekrytera medarbetare med annan bakgrund. Det finns en stor mångfald bland befolkningen i Stockholms län – självklart ska det då även finnas det bland vårdpersonalen.

***

En annan av våra fokusområden är tillgängligheten. Där är antalet vårdplatser centralt. Mycket görs redan inom sjukhusen. Och som ni vet kommer vi att göra stora investeringar i sjukvården framöver som kommer att ge ett stort tillskott av hundratals nya vårdplatser.

Vårt tredje område är kvalitet. Där lägger vi tyngdpunkten på att sjukvården måste minska de vårdrelaterade infektionerna. Det är helt enkelt inte acceptabelt att var tionde patient som läggs in på sjukhus får en ny infektion som tack för besöket. Särskilt när det ofta handlar om så enkla åtgärder som att man tvättar händerna ordentligt. (En studie från Kanada visade att ett akutsjukhus, något större än Södertälje sjukhus, kunde få ner antalet infektioner till hälften tack vare bättre handhygien. Det motsvarade en besparing på fem och en halv miljon kronor!) Tyvärr är Stockholm inte bäst i klassen här hemma i Sverige. Vi behöver diskutera värderingar kring detta i vården. Vi kan inte acceptera att basala klädregler och hygienrutiner inte följs i sjukvården.

Sist men inte minst fokuserar vi i ägardialogen på ekonomi i balans. Det är naturligtvis helt centralt att detta uppnås i våra verksamheter. Och det ska ske samtidigt som man klarar de åtaganden som finns i avtalen och leverera en verksamhet med hög tillgänglighet och god kvalitet och med en organisation där medarbetare trivs och utvecklas.

Alliansens budgetförslag har titel ”Vi bygger för framtiden”. Det är vårt ansvar att utveckla hälso- och sjukvården  för stockholmarnas bästa. Och skapa förutsättningar för att vår organisation står reda att möta de utmaningar som ligger framför oss.

Jag yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag.

Read more

Alla medarbetare inom sjukvården, oavsett om den bedrivs av landstinget eller av privata vårdföretag, borde ha rätt till samma meddelarskydd om de uppmärksammar brister och missförhållanden. Det är ett viktigt krav för vårdkvaliteten och patientsäkerheten.

Företaget Capio, som bl.a. driver S:t Görans sjukhus, har nu skrivit in ett sådant skydd i sitt kollektivavtal. Det är ett bra initiativ, men samtidigt borde inte meddelarskyddet vara beroende av enskilda initiativ.

Idag går Birgitta Rydberg och jag ut i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och kräver att regeringen ändrar lagen så att meddelarskydd även gäller privata företag som erbjuder välfärdstjänster med offentlig finansiering. Det finns en stor politisk uppslutning bakom detta, så vad väntar regeringen på? Självklart ska ingen som jobbar i vården behöva vara orolig för vad som händer om man uppmärksammar något som är fel.

Jag har skrivit om detta tidigare, se här.

Fler som bloggar: Birgitta Rydberg, Gabriellas liberala blogg

Read more

Varje år gör Stockholms läns landsting ett personalbokslut – Medarbetarfokus 2010 med hälsobokslut. Det är en sammanfattning av året som gott med fokus på medarbetarna. Siffrorna pekar åt helt rätt håll, och har så gjort under flera år.

Landstingets personalbokslut 2010

Nyckeltal                        2010  2009  2008  2007  2006

Medarbetarindex*       75        74        72        71          71

Långtidsfriska i %        73        72        62        71          71

Sjukfrånvaro i %          5,4       6,1        6,9      7,4        7,5

Sjukdagar/anställd    15,4     16,2     18,4    20,4      20,9

*Medarbetarindex är den samlade indexet för landstingets medarbetaruppföljning.

Fakta om landstingets medarbetare:

Antalet anställda 2010 var 42 360 personer. 94,7 % av dem arbetar inom hälso- och sjukvården, inkl. tandvården. Den största yrkesgruppen är sjuksköterskor som uppgår till 12 318 personer, varav 11 220 är kvinnor och 1 098 är män. 6 087 av vår anställda är läkare. Könsfördelningen är jämnare där, 3 189 kvinnor och 2 898 är män.

Länstidningen Södertälje uppmärksammar personalbokslutet här.

Read more

Vi är för dåliga på att anställa invandrare i Sverige och det är ett slöseri med resurser vi inte har råd med. Detta har jag sagt flera gånger, senast i en artikel på debattsajten Sveriges resurser.

Som personallandstingsråd är jag förstås väldigt angelägen om att säkerställa att landstinget har kompetenta medarbetare även i framtiden. Men jag tycker också att vi som arbetsgivare måste ta vårt ansvar för integrationen, och anstränga oss lite extra för att övervinna våra fördomar.

Glädjande nog har fler röster börjat höjas kring detta. I fredagens Expressen skriver Ann-Charlotte Marteus om den diskriminering som dessvärre ofta drabbar invandrare på arbetsmarknaden. Det behöver inte bero på illvilja, skriver hon, utan ”ofta handlar det nog om att folk är vanedjur, bekväma och rädda för förändring”.

Det finns gott om skäl att bryta den dåliga vanan att inte anställa folk med konstiga efternamn. 34 miljarder skäl, faktiskt. För så mycket kostar det för det svenska samhället – varje år! – att vi är så dåliga på att anställa invandrare. Detta enligt siffror som tidningen Veckans Affärer redovisat. Sverige är faktiskt sämst i OECD när det gäller skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda.

I VA-artikeln nämns att det tar i snitt sex år för en utländsk läkare utan specialistutbildning att få en svensk läkarlegitimation. För specialistläkare är tiden kortare, men 2,7 år är ändå en lång tid. Här har vi i Stockholms läns landsting tagit ett (såvitt jag vet) unikt initiativ.

Vi erbjuder specialistläkare med utländsk legitimation den provtjänstgöring som krävs, och vi ger dem betalt för sitt arbete. I gengäld får vi på kort tid färdigutbildade specialistläkare som kan börja göra nytta i Stockholms sjukvård, i stället för att harva runt i den statliga byråkratin. Av de 127 personer som ingått i vårt program kunde 78 procent tjänstgöra som läkare redan efter sex månader!

Självklart kan vi inom landstinget bli bättre på mångfald. Till exempel är vi ganska skruttiga när det gäller att anställa chefer med invandrarbakgrund. Men jag tänker se till att vi fortsätter arbeta med det här frågorna, och bli bättre steg för steg. Jag hoppas att andra kommuner, myndigheter och företag i Sverige gör likadant. Om vi hjälps åt kanske vi till slut kan fylla på statskassan med 34 miljarder varje år, i stället för att slösa bort både resurser och människors kompetens.

Read more

I Dagens Medicin läser jag den glada nyheten att Karin Malmqvist utsetts till årets kvinnliga ledare inom sjukvården.
Karin Malmqvist

Karin Malmqvist

Karin är verksamhetschef på hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus, och hon får priset ”för sitt modiga ledarskap och framgångsrika utvecklingsarbete i en organisation under stort förändringstryck, där hon har lyckats tänka nytt, motivera och entusiasmera sina medarbetare och ständigt se nya möjligheter”.

Jag träffade Karin, och flera andra verksamhetschefer, i förra veckan när jag gjorde ett studiebesök på Danderyds sjukhus och som personallandstingsråd blir jag naturligtvis stolt när duktiga medarbetare blir uppmärksammade på det här sättet.

Extra roligt är det att även ett hedersomnämnande går till en medarbetare i Stockholms läns landsting, nämligen Raija Tyni-Lenné som är chefgymnast på Karolinska universitetssjukhuset. Hon får priset ”för att genom strategiskt arbete ha brutit ny mark för en profession under utveckling och för sitt engagerade arbete med att utveckla ledarskapet i hälso- och sjukvården”.

Stort grattis till er båda!

Read more

Idag skriver jag på Newsmill om hur vi kan få fler läkare till vården. Bland annat har DN skrivit om hotande läkarbrist framöver. Det krävs förstås att fler läkare utbildas, men det finns också några genvägar att ta. En sådan är att se den kompetens som finns hos invandrade läkare. I Stockholms läns landsting har vi också beslutat att satsa 10 miljoner kronor på extra ST-tjänster med start i år.

Read more

Idag ska jag, tillsammans med min politikerkollega Håkan Jörnehed från Vänsterpartiet, träffa en grupp ST-läkare från Karolinska sjukhuset, dvs. läkare som är under specialistutbildning.

Tanken är att ge dem en bild av hur landstingets styrs och det blir säkert tillfälle till intressant diskussion. Det är kul att göra det tillsammans med Håkan, för han är också en engagerad politiker som vill se utveckling. Dock har vi förstås rätt olika åsikter om vad som bör göras. Det kan bli bra dynamik i vårt samtal, hoppas jag.

Jag kommer i alla fall att peka på en del av de utvecklingsområden som just nu är högaktuella i landstinget:

  • Genomförandet av framtidsplan för hälso- och sjukvården. I grova drag handlar det om att föra ut mycket av den sjukvård som sker på akutsjukhusen men som inte behöver akutsjukhusens resurser. Specialister utanför akutsjukhusen får en viktig roll. Och närsjukhusen behöver utveckla.
  • Stora investeringar i så gott som alla våra sjukhus för att skapa förutsättningar för modern sjukvård åt en växande befolkning. 500 nya vårdplatser + en hel del på närsjukhusen som ska utvecklas. Det är också en fråga om att förbättra arbetsmiljön.
  • Förverkligandet av NKS. Det är inte ofta man bygger ett helt nytt stort sjukhus som kommer att förändra så mycket av vården i Stockholm framöver.
  • Utvecklat vårdval inom flera områden för att stärka patientmakten och öka mångfalden i vården.
  • Stärkt patientsäkerhet med nollvision för de unvikvara vårdskadorna som skapar så mycket lidande och kostar enorma summor pengar.
  • Vi ska utveckla e-tjänster kring hälso- och sjukvården. Där finns det mycket att göra för att som kan underlätta tillgängligheten för medborgarna. (Läs t.ex. min kollega Birgitta Rydbergs blogg om internetpsykiatri.)
  • Vi ska upphandla S:t Görans sjukhus, som redan i dag drivs av privata Capio men finansieras av landstinget precis som annan vård. Där har vi olika åsikter. Jag menar att det har ett stort värde att det finns olika utförare av den landstingsfinansierade vården.
  • Vi ska säkerställa kompetensförsörjningen.Vi står inför stora pensionsavgångar på lite sikt inom olika verksamhetsfält. Därför behöver vi fylla på med fler yngre läkare. I detta sammanhang lyfter vi fram utländsk vårdpersonal som en mycket viktigt resurs.
Read more

Fredagens seminarium blev riktigt bra. Jag lärde mig mycket och fick några aha-upplevelser. Nu gäller det att jobba vidare med frågan om hur landstinget kan bli en ännu bättre arbetsgivare för att attrahera invandrare att vilja arbete och göra karriär hos oss.

Jag höll ett anförande i fredags som i stora drag innehöll följande:

Att tillvarata invandrare på arbetsmarknaden är en viktig uppgift. Men varför är det viktigt? Frågan har flera svar. För det första är detta en kvalitetsfråga för hälso- och sjukvården. För mig är det självklart att länets invånare ska bli väl bemötta och få god service och vård av högsta kvalitet – oavsett vilken bakgrund de har. Då är den kulturkompetens och de språkkunskaper som man så att säga får på köpet när man anställer invandrare en stor tillgång – och faktiskt just en kvalitetsfaktor.

Landstinget är väl egentligen ganska bra på att rekrytera invandrare till våra verksamheter. Men bara ganska. Cirka 23 procent av medarbetarna i landstinget har invandrarbakgrund. Men om man jämför det med de cirka 30 procent av befolkningen som utgörs av människor med utländsk bakgrund så är vi uppenbarligen inte tillräckligt bra. Vi måste anstränga oss mer.

Stockholms läns landsting står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Det innebär i klartext att vi kommer att ha svårt att rekrytera personal med rätt kompetens för att klara att möta framtidens behov. Och då måste vi ta vara på alla tillgängliga resurser. En sådan resurs är förstås invandrare på den svenska arbetsmarknaden.

Continue reading Invandrad kompetens

Read more