Arbetsliv

Tusentals personer med vårdutbildning som inte får jobba i vården – det är ett stort slöseri. Vägen till att få språkkunskaper och få sin utbildning godkänd måste bli mycket snabbare.

Vården i Stockholm och Sverige behöver anställa fler skickliga och kunniga medarbetare – sjuksköterskor och läkare, men även i andra yrken som undersköterskor och medicinska sekreterare. Utbildningar behöver byggas ut och alla arbetsgivare i vården måste fundera över hur vi kan bli ännu bättre på att rekrytera framtidens medarbetare. Det handlar om hundratusentals personer som behövs i vården de närmaste åren.

Samtidigt finns tusentals människor med en färdig vårdutbildning – som inte får jobba i vården. De har en utbildning från länder utanför EU, och då är kraven höga på validering – dvs. att kunskapen och utbildningen kartläggs och godkänns. Det är naturligtvis precis som det ska vara: kraven på kompetens hos dem som arbetar i vården ska vara höga, och det gäller förstås även språkkunskaper. Att kunna kommunicera med sina patienter är nästan alltid en av de viktigaste delarna i vården.

Vägen till att få lära sig svenska och att få sin utbildning och kompetens granskad och godkänd måste dock bli mycket snabbare. SvD skriver i dag om hur antalet personer som ansöker hos Socialstyrelsen för att få sin vårdutbildning bedömd och validerad har ökat kraftigt: från 102 i snitt per månad 2012 till 157 per månad i år, och nu senast i oktober hela 206. Det är i grunden mycket positivt. Det negativa är att det tar sådan tid. Processen att lära sig språket, kanske uppdatera sin utbildning och genomgå de olika testerna är komplicerad. Den behöver inte försvåras och förlängas av köer hos Socialstyrelsen, redan i början. Därför gläds jag också över att Alliansen i sitt budgetförslag så tydligt talar om bättre validering av utländska utbildningar – det är inte bara god integrationspolitik, det är också god sjukvårdspolitik (läs mer om Alliansens budgetförslag här).

Vården behöver invandrarna. Redan i dag har var fjärde anställd i vårt landsting utländsk bakgrund, var tionde har rötterna utanför Europa. Tre av tio läkare, fyra av tio specialistläkare, lika många tandläkare har utländsk bakgrund. Det gäller också varannan tandhygienist, var tredje biomedicinsk analytiker och var femte psykolog.

Arbete är jämte språket de viktigaste bitarna i en välfungerande integration. Det är bra att Sverige tar emot människor på flykt. Men vi behöver också låta dem bidra till att bygga vårt gemensamma svenska samhälle. Snabb handläggning hos Socialstyrelsen, bra och anpassade svenskkurser och kompletterande medicinska utbildningar, och från vårdens sida praktikplatser – och öppna armar för nya medarbetare – är bra för vården och patienterna. Och det är bra för integrationen.

Read more

Folkpartiet vill se fler personalbostäder i landstinget
Genom att erbjuda fler personalbostäder skulle rekryteringen av ny sjukvårdspersonal underlättas. Landstingets fastighetsbolag bör därför få uppdraget att ordna fler personalbostäder.

För många med vårdutbildning utgör bostadssituationen ett stort hinder mot att kunna flytta till Stockholm och arbeta inom sjukvården. Genom att ta krafttag mot den akuta bostadsbristen kan landstinget bidra till att stärka Stockholms län som arbetsmarknadsregion – och underlätta sjukhusens rekrytering av nya medarbetare.

Folkpartiet har tidigare tagit initiativ för att ge landstingsägda fastighetsbolaget Locum i uppdrag att undersöka möjligheterna att skapa fler personalbostäder inom landstingets omfattande fastighetsbestånd. Locum anser dock inte att det ryms inom bolagets nuvarande uppdrag.

Vid Locums styrelsemöte i september gjorde därför Folkpartiets ledamot Anders Ekegren ett skriftligt uttalande, där han anser att landstinget bör ge Locum i uppdrag att arbeta för fler personalbostäder. Redan idag har landstinget ett antal personalbostäder, för att erbjuda nyanställda boende under en begränsad tid medan de ordnar bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Med fler personalbostäder skulle fler våga ta steget att bidra med sin kompetens inom sjukvården i Stockholms län.

Läs även om detta på Anders Ekegrens blogg.

Read more

Igår tapetserade fackförbundet Kommunal tidningen Metro med stora annonser om att undersköterskorna vill ha en ny regering. Det är synd att Kommunal osynliggör det positiva Folkpartiet och Alliansen gjort för regionens och landets undersköterskor under den gångna mandatperioden.

Det är i Alliansstyrda regioner och landsting som undersköterskorna tjänar mest. Men vi ger oss inte: Kompetens ska betala sig ännu bättre.

Folkpartiet har inte glömt bort undersköterskorna. Tvärtom är det Folkpartiet som framhåller det viktiga arbete som undersköterskorna gör i vården och att deras kompetens behövs vid sidan av andra yrkesgruppers. Bl.a. därför har vi, etablerat Vård- och omsorgscollege där framtidens undersköterskor får en utbildning som förbereder dem väl för arbetslivet.

Undersköterskor tjänar mest i (Alliansstyrda) Stockholms läns landsting. Näst mest i (Alliansstyrda) Region Skåne. Minst i (S-styrda) Västra Götaland. Det är också Västra Götaland som betalat den minsta löneökningen jämfört med 2012.

Medellön undersköterskor Stockholm, Skåne och Västra Götaland 2012–2013

Vi prioriterar god löneutveckling också utifrån utbildning och kompetens. Därav satsning på sjuksköterskor, och än mer specialistsjuksköterskor.Vad gäller sysselsättningsgrad har vi inte fått några signaler om att det förekommer ofrivillig deltid i landstinget-

Vid sidan av detta finns det också skäl att nämna jobbskatteavdraget, som gett varje undersköterska en extra månadslön varje år – eller 1.888 kronor i månaden, för den undersköterska som har medellönen i Stockholm. Ett välbehövligt satsning på löntagarna.

Read more

På Karolinska Universitetssjukhuset vill man att sjuksköterskor ska kunna göra karriär – som sjuksköterskor, utan att behöva bli chefer. Därför införs nu en ny kompetensmodell, där de mest kvalificerade kan bli universitetssjuksköterskor.

Idag besökte jag Karolinska för att få information om den nya kompetens- och karriärmodell för sjuksköterskor som de tagit fram. Jag har följt arbetet med intresse och ser nu fram emot att få veta hur genomförandet går – och vilka effekter man kan se. Tillsammans med vår lönesatsning som har gett specialistsjuksköterskor upp till 5 000 kronor mer i månaden är karriärmodellen en viktig del av vårdens framtid. Den är bra för vården – och bra för jämställdheten.

Karolinska universitetssjukhusets nya karriär- och kompetensutvecklingsmodell bygger på att erfarna sjuksköterskor ska kunna få användning och ersättning för sin högre kompetens, utan att behöva bli chefer på kontorstid. De allra mest kvalificerade ska få benämningen universitetssjuksköterska. Varje verksamhet inom universitetssjukhuset ska ha en blandning av personal med olika kunskaper och färdigheter för att ge varje patient den bästa omvårdnaden.

Den kompetens som sjuksköterskorna besitter är helt avgörande för en god sjukvård. Vi behöver anställa många fler sjuksköterskor, och den som börjar jobba som sjuksköterska ska veta att det går att utvecklas i jobbet, få mer kvalificerade och ansvarsfulla uppgifter, och få använda sin ökade kompetens till sjukvård. Man ska inte behöva bli chef för att göra karriär som sjuksköterska och kvinna i offentlig sektor.

Kompetens- och karriärmodellen är ett initiativ som Karolinska tagit själva, men det är en satsning som är väl i linje med det vi gör centralt i landstinget för att göra sjuksköterskeyrket mer attraktivt. På mitt initiativ höjer vi specialistsjuksköterskors löner med upp till 5 000 kronor i månaden – och vi i Folkpartiet vill fortsätta och fördubbla den satsningen. Folkpartiet vill på regeringsnivå införa karriärtjänster för sjuksköterskor, med statlig finansiering, på samma sätt som förstelärarna i skolan. Karolinska är alltså på helt rätt väg! Jag är övertygad om att deras modell kan bli framgångsrik, och hoppas att fler sjukhus kan inspireras av den.

Länkar
Stockholmsbloggen: Universitetssjuksköterskor: Fler karriärvägar i vården
Vårdfokus: Karolinska universitetssjukhuset inför karriärväg för sjuksköterskor

Read more

Säg företagsledare och många får en kostymklädd man på näthinnan. Men i vårdföretagen ser det helt annorlunda ut. Där är 54 procent av företagsledarna kvinnor. 2 500 vårdföretag i Stockholm leds av kvinnor. Att säga nej till privata välfärdsföretag är att säga nej till kvinnors företagande. Det kan väl knappast kallas feminism?!

Dessutom arbetar närmare 20 000 människor i Stockholms län – och många av dem är kvinnor – i privata vårdföretag. De måste känna trygghet med att deras arbetsgivare finns kvar även efter valet.

Infografik_Landstinget_504x504px-02

 

Read more

Mellan 1 500 och 5 000 kronor mer i månaden till specialistsjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker. Det blev utfallet efter första året av den lönesatsning som Folkpartiet tagit initativ till.

Lönesatsningen på specialistsjuksköterskor har gett resultat. Det första årets fördelning av 59 miljoner kronor visar att knappt 2 000 specialistsjuksköterskor och barnmorskor som omfattats har fått från 1 500 till som mest 5 000 kronor mer i månaden. I snitt blev lönehöjningen nästan 1 700 kronor per månad. Medellönerna har ökat med mellan 1 000 och 1 900 kronor per månad för de olika yrkesgrupperna, vilket framgår av nedanstående diagram.

Medellöner före och efter landstingets lönesatsning

Det är ingen som förnekar att sjuksköterskorna är helt avgörande för en fungerande sjukvård. Från olika håll lovas det nu höjda löner – men vi ser till att något händer. För mig är det självklart att satsa på en bättre löneutveckling – det har stått still alltför länge!

Lönesättning för enskilda medarbetare är inget som politiker ska blanda sig i och det är fortfarande en fråga för arbetsgivaren och lönesättande chef. Men att satsa på skickliga och erfarna sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker är en strategisk fråga för vården. Vi politiker kan vi ta ansvar för att avsätta pengar till särskilda lönesatsningar. Jag är glad att skickliga specialistsjuksköterskor har kunnat få upp till 5 000 kronor mer i månaden med den särskilda lönesatsning som jag och Folkpartiet har tagit initiativ till.

Inte minst är detta en viktig jämställdhetssatsning. 91 procent av de som fick del av satsningen är kvinnor. Kompetens måste löna sig, även i traditionellt kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Nu ser vi effekterna av bara ett års lönesatsning på specialistsjuksköterskor. Ett år återstår av det som beslutats, och jag och Folkpartiet vill sedan gå vidare och fördubbla och förlänga satsningen i två år till.

Read more

Visst du att 25 procent av Stockholms läns landstings medarbetare är invandrare.  Tänk vad det berikar vården. och vad skulle hända om Sverige Demokraternas politik blev verklighet? Läskig tanke. Flera sjukhus fick lov att stänga igen på grund av personalbrist.

Landstinget har 43 000 anställda. Var fjärde anställd kommer från något annat land. Inom vissa yrken, som till exempel läkare och tandläkare är andelen invandrare ännu högre. Hur skulle vårt samhälle se ut  utan all denna högkompetenta arbetskraft?

Just nu genomför Stockholms läns landsting, med Folkpartiet som en pådrivande kraft, en epokgörande utbyggnad av sjukvården. Alla våra stora akutsjukhus och dessutom många mindre sjukhus byggs om, renoveras och byggs ut. Det ska bli mer vård i framtidens Stockholm. Vi har en stor utmaning i att klara att bemanna all denna sjukvård. Då behöver vi använda kompetensen så väl vi bara kan. Det är det valet i höst handlar om. Jag vill att vi säger ja till öppenhet och inser att invandrare göra vår region så mycket rikare både kulturellt och materiellt. Och dessutom bär de upp stora delar av av välfärden. Stockholm mår bra av invandring!

 

 

Read more

Bra chefer viktiga för vården
Bra chefer är viktiga i alla verksamheter, inte minst inom vården. Därför har jag nu tagit initiativ till en strategi för utbildning av framtidens ledare.

I den komplexa hälso- och sjukvården ställs höga krav, inte minst på de nyckelpersoner som har chefspositioner och leder verksamheten. Som ledare har du ett ansvar för såväl ekonomi och budget som för bemanning och kompetensutveckling för att patienterna ska få den goda vård de förväntar sig.

När jag diskuterar ledarskap med medarbetare i vården så får jag ofta synpunkten att man saknar ledarskapsmoment i utbildningen. I ett möte med läkarföreningen Sylf fick jag veta att många yngre läkare är intresserade av att bli chefer i början av karriären, men att intresset ofta ebbar ut när man kommit in i yrkeslivet. Sylfs förslag är att ledarskapsutbildning ska bli ett tydligare inslag i läkares ST-tjänstgöring, vilket jag tycker är en intressant idé som bör prövas.

På mitt initiativ har produktionsutskottet nu begärt att landstinget tar fram ett förslag till strategi för utbildning av framtidens ledare inom hälso- och sjukvården. Vi understryker att ledarskap inom hälso- och sjukvården inte ska vara förbehållet någon särskild yrkesgrupp. Utgångspunkten ska vara den enskilda medarbetarens lämplighet, oavsett om man är t.ex. läkare, sjuksköterska eller kanske ekonom. Det är viktigt att ledarskapsstrategin strävar efter att främja utbytet mellan vårdens olika yrkesgrupper och bidrar till att gamla hierarkier bryts, till exempel genom att en ledarskapsutbildning har gemensamma moment för olika professioner.

Här kan du läsa hela skrivelsen som produktionsutskottet antog (även S, MP och V ställde sig bakom den).

Read more

Studiebesök i Järfälla
På Jakobsbergs sjukhus i Järfälla ryms flera välfungerande verksamheter, däribland en akademisk vårdcentral med omfattande forsknings- och utbildningsverksamhet.

I fredags fick jag, tillsammans med Järfällas landstingskandidat Nikoletta Jozsa, möjlighet att besöka Jakobsbergs sjukhus och några av de olika verksamheter som landstinget driver där. Geriatriken har 80 vårdplatser (än så länge, ytterligare 12 planeras öppnas nästa år) och spelar en viktig roll i vårdkedjan genom att erbjuda specialistvård för sjuka äldre. Under studiebesöket fick jag lära mig att Stockholms län har den mest välutbyggda geriatriska vården i Europa, och ytterligare utbyggnad – totalt 500 geriatriska vårdplatser – kommer att ske inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård.

Som personallandstingsråd är jag förstås särskilt intresserad av hur kompetensförsörjningen fungerar i de verksamheter jag besöker. Den stora utbyggnaden av geriatriken kommer innebära ett stort behov av nyrekryteringar. På Jakobsbergsgeriatriken har man tredubblat antalet platser för verksamhetsförlagd utbildning för att fler sjuksköterskestudenter ska få upp ögonen för att arbeta inom äldresjukvården. Inte långt från sjukhuset, i det som ska bli Barkarbystaden, planeras för ett stort antal nya bostäder. Dessa planer välkomnas, eftersom man hoppas kunna rekrytera nya medarbetare bland de nyinflyttade.

Vårdcentralen på Jakobsbergs sjukhus är en av Stockholms akademiska vårdcentraler. Tanken med akademiska vårdcentraler är att de ska bidra till att höja vårdkvaliteten för patienter genom att flytta utbildningsfrågor, kvalitetsarbete och forskning närmare personalen och studenterna i primärvården. Att studenternas undervisning sker nära verksamheten ger samtidigt inspiration att tänka nytt och tänka annorlunda.

Anna Starbrink och Christina Sundman.

Här får jag träffa patienten Tolvan, tillsammans med FoU-projektledaren Christina Sundman.

Ett exempel på nytänkande fick jag se i utbildningslokalerna. Där har kommit på en uppfinning åt övningsdockan Tolvan, vilket kommer göra studenternas träning betydligt mer verklighetstrogen. Tyvärr kan jag inte visa Tolvans nya kroppsdel, eftersom den än så länge är hemlig i väntan på att mönsterskyddas. Men det var roligt att se ännu ett exempel på hur studenters och medarbetares uppfinningsrikedom ständigt bidrar till att utveckla och höja kvaliteteten i vården.

Read more

Barnmorska
Vänsterpartiet måste ge besked: Varför vill de tvinga vårdföretagen att stänga? Och hur ska det gå för deras 18.000 anställda i Stockholm, när vänstern förbjuder deras arbetsgivare?

I morse intervjuades Vänsterledaren Jonas Sjöstedt i P1-morgon. Återigen gick han till attack mot vårdföretagen. Dessa företag drabbas ständigt av vänsterns glödande hat, trots att de ofta bedriver en mycket uppskattad verksamhet, med nöjda brukare och patienter.

Vänstern försöker framställa sin politik som ett angrepp på riskkapitalister. Men så ser inte verkligheten ut. 9 av 10 aktörer i vårdsektorn är småföretag med färre än 20 anställda! Det är dessutom en bransch med många kvinnor i ledande befattning: drygt hälften av vård- och omsorgsföretagen leds av kvinnor, jämfört med knappt en tredjedel i näringslivet i stort.

Bara i Stockholm är 18.000 personer anställda i privata vårdföretag. 1,1 miljon stockholmare har valt en privat husläkarmottagning eller MVC. Menar Vänsterpartiet verkligen allvar med att tvinga alla dessa verksamheter att slå igen? Vad är vänsterns besked till de 18.000 medarbetarna? Hur ska det gå för dem, när Vänsterpartiet förbjuder deras arbetsgivare?

Read more