Arbetsliv

Anna Starbrink, Martin Björklind, Anna Fladvad och Gunilla Thorsson

En löneutveckling som premierar vidareutbildning och större patientansvar, var några av de punkter som diskuterades när jag träffade två engagerade psykologer.

I december gjorde landstingsrådskollegan Birgitta Rydberg, landstingspolitikern och psykologen Gunilla Thorsson och jag, tillsammans med medarbetare på Folkpartiets kansli, en studieresa till Norge för att lära oss mer om hur deras psykiatri fungerar. I Norge har man på senare år gjort en omfattande satsning på psykiatrin, och vi har en del att lära av den i Sverige. Några intryck från resan har jag skrivit ner i inlägget Psykiatri i Norge – en lärorik historia. Även Stockholmsbloggen skriver om studieresan.

Igår hade Gunilla Thorsson och jag ett uppföljningsmöte med Anna Fladvad och Martin Björklind, som arbetar på en landstingsdriven allmänpsykiatrisk mottagning. Det var ett bra möte där Fladvad och Björklind bekräftade en del saker som vi uppmärksammade under studiebesöket, till exempel att Norge är mycket bättre på att premiera psykologer som specialistutbildar sig. I Sverige märks detta knappt i lönekuvertet, vilket jag anser är en orimlighet.

Jag kan konstatera att en mycket stor andel av psykologerna har specialistutbildning i Norge, så är det inte hos oss. Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet som behöver fler med specialistkompetens, och självklart ska utbildning löna sig! Nu har jag genomdrivit en lönesatsning på specilistsjuksköterskor. Motsvarande modell kanske vi behöver pröva även för psykologer?

Vi diskuterade också psykologens roll i vården, och även här har Norge kommit längre genom att psykologerna får ta ett mer jämbördigt ansvar tillsammans med läkarna för utredning och behandling av patienterna. Till exempel skulle psykologer i större utsträckning få ställa diagnoser. Detta fungerar på en del mottagningar i Stockholm, men inte överallt. Som mycket annat i vården är det inte lagstiftning eller andra formella regler som sätter gränser, utan det rör sig om en kultur- och attitydfråga. Det norska exemplet har lärt oss att en förändring är möjlig.

Read more

Sjuksköterskorna är en nyckelgrupp i framtidens hälso- och sjukvård. Folkpartiet vill utveckla sjuksköterskornas roll och i en debattartikel berättar vi hur.

Idag skriver jag, tillsammans med ett antal andra liberala sjukvårdspolitiker, på Dagens Medicins debattsida om hur vi vill stärka sjuksköterskerollen och bättre ta vara på den kompetens som sjuksköterskorna besitter. Vi ser specialistsjuksköterskorna som en nyckelgrupp i framtidens hälso- och sjukvård och vill därför redogöra för vad vi gör, och vad vi vill göra, för att få fler specialistsjuksköterskor.

En åtgärd är att utveckla yrkesrollen. Specialistsjuksköterskor kan överta en del arbetsuppgifter som läkare utför idag, till exempel kan de få förskrivningsrätt för fler läkemedel, utföra vissa undersökningar såsom ultraljud och koloskopi och ordinera röntgen. Vi ser också med intresse på barnmorskornas ambition att utveckla sin yrkesroll genom att kunna utföra medicinska aborter.

Genom att anställa fler undersköterskor stärker vi omvårdnadskompetensen och ger därmed också sjuksköterskorna avlastning. Vi vill att alla yrkesgrupper ska arbeta på toppen av sin kompetens.

Lönerna måste bli bättre. I Stockholms läns landsting har Folkpartiet drivit igenom en lönesatsning på vissa specialistsjuksköterskor, som ger minst 1 500 kronor mer i månaden till dem som omfattas. Tanken är att detta ska bli ett startskott för en löneutveckling och lönespridning där arbetsgivarna, sjukhusen, fortsätter.

Förutom satsningar på att erbjuda sjuksköterskor specialistutbildning med studielön har vi i Stockholms landsting inrättat en särskild utbildning för specialiserade sjuksköterskor i neonatalvård. Modellen bygger på att man fortsätter vara aktiv på jobbet under deltid medan man utbildar sig, man får en studielön och kan fortsätta arbeta direkt efter utbildningen, dvs. ett ett slags ST-tjänstgöring för sjuksköterskor.

Folkpartiet vill mer. Vi vill att landstinget och staten ska komma överens om en gemensam lösning för en form av ST-utbildning för specialistsjuksköterkor. Precis som de blivande specialistläkarna ska de blivande specialistsjuksköterskorna ha en anställning och arbeta parallellt med studierna.

Vi i Folkpartiet inser att det inte är gratis att få fler specialistsjuksköterskor till framtidens hälso- och sjukvård. I de landsting och regioner där vi sitter vid makten har vi också visat att vi är beredda att satsa resurser för att fler ska vilja, och kunna, vidareutbilda sig. I framtidens vård har vi inte råd att vara utan specialistsjuksköterskornas kompetens.

 

 

Read more

Det är roligt att Socialdemokraterna nu inför valåret börjar intressera sig för personalpolitiken. Men jag tror inte att mer centralstyrning är lösningen på de utmaningar vi har.

Inom landstinget har vi sedan ett antal år arbetat med åtgärder för att trygga framtidens kompetensförsörjning i vården. Det är en utmaning, inte minst på grund av att Karolinska Institutet under ett par år fick sin examinationsrätt för sjuksköterskor indragen. Men nu är utbildningen i full gång igen – och den kommer att utökas kraftigt. Vi har haft en bra dialog med regeringen, som i ett par omgångar satsat fler utbildningsplatser för sjuksköterskor. Nu tillkommer 250 platser.

Nu stundar ett valår, och det har tydligen även fått Socialdemokraterna att vakna till. De har gjort ett medieutspel som jag idag kommenterade i SVT:s AABCBC. Socialdemokraternas linje är att landstinget borde centralstyra mer. Trots att vi idag har en mångfald av verksamheter och utövare i hälso- och sjukvården vill Socialdemokraterna inrätta en ”central ledningsfunktion” där den politiska ledningen ska ”ta ett helhetsansvar för att bemanningen på alla sjukhus säkerställs”. Exakt vad de menar är något oklart, men jag antar att de vill att vi politiker ska detaljstyra mera – som man gjorde förr.

Vi tar politiskt ansvar. Men inte genom politisk detaljstyrning utan genom strategiska åtgärder utifrån de kompetensförsörjningsbehov som vi ser inom hälso- och sjukvården.

Landstingets personalavdelning arbetar kontinuerligt med analys av kompetensförsörjningsläget, och vi genomför åtgärder utifrån dessa analyser och planer.Samtidigt fortsätter vi att utveckla de kompetensförsörjningsåtgärder som redan tidigare var igång. Här är några exempel på vad vi gör:

  • Vi satsar sedan flera år på specialistutbildning med studielön för sjuksköterskor. Många söker platserna.
  • Vi gör en ordentlig satsning på sjuksköterskornas och barnmorskornas löneutveckling. 59 miljoner 2014 och lika mycket 2015.
  • Vi genomför en kraftig satsning på arbetsmiljön genom att investera över 40 miljarder i nya och renoverade sjukhus samt 150 miljoner för direkta arbetsmiljöåtgärder.
  • Vi argumenterar för att staten ska utbilda fler sjuksköterskor. Och de har lyssnat så 250 nya platser tillkommer, som jag nämnde ovan.
  • Vi arbetar med en övergripande analys av de framtida kompetensbehoven, som ska ligga till grund för kommande strategiska åtgärder.

I sitt utspel beklagar Socialdemokraterna att olika arbetsgivare inom vården ”konkurrerar om personalen” (även om detta inte lyftes fram iABC-inslaget). Det ger en obehaglig bismak av att det var bättre förr, när det bara fanns en, stor arbetsgivare (dvs. landstinget). Socialdemokraterna verkar tycka att det är dåligt att det finns en arbetsmarknad med flera arbetsgivare för de kvinnodominerade vårdyrkena. Det tycker inte jag. Det gynnar kvinnorna att de nu har fler än en arbetsgivare att välja på.

Read more

”Framtidens sjukvård kräver patientnära proffs” är titeln på en ny rapport som fackförbundet Kommunal tagit fram. Den berör en av hälso- och sjukvårdens viktiga yrkesgrupper, nämligen undersköterskorna.

I rapporten har man bl.a. gått igenom bemanningssituationen i vården. Fram till 2019 räknar SKL med att 81 000 medarbetare behöver anställas i vården, varav 24 000 undersköterskor och lika många sjuksköterskor. Man pekar också på att andelen undersköterskor i vården minskat med cirka en tredjedel sedan 1994, samtidigt som andelen sjuksköterskor och läkare ökat.

Min utgångspunkt är att det är vårdens verksamheter som själva måste bestämma hur personalsammansättningen ska se ut. Däremot diskuterar jag gärna frågorna och driver opinion för att lyfta alla yrkesgrupper. I en debattartikel tidigare i år argumenterade jag för att sjuksköterskor borde få möjlighet att jobba på toppen av sin kompetens, bland annat genom att låta undersköterskor ta över en del arbetsuppgifter som undersköterskor har bra kompetens för.

”Det är inte hållbart att i vården fortsätta konvertera tjänster från ett yrke där det finns en kompetent arbetskraft – undersköterskor – till ett mer specialiserat bristyrke – sjuksköterskor. Duktiga undersköterskor har utbildning för och rätt kompetens för omvårdnad och annat patientarbete. De legitimerade läkarna och sjuksköterskorna ska ägna tiden och kraften åt sina ansvarsområden”, skrev jag då, och det ledde till en livlig debatt.

Inom landstinget arbetar vi på olika sätt för att lyfta och synliggöra undersköterskornas kompetens. Ett exempel på det är Vård- och omsorgscollege, där vi i samarbete med Stockholms stad erbjuder en populär och arbetslivsanpassad utbildning för framtidens undersköterskor. Årets kunskapspris Gyllene Äpplet tilldelas också en undersköterska, som utvecklat ett bättre anhörigstöd – en av de arbetsuppgifter som undersköterskor är särskilt bra på.

Bland deltagarna i dagens samtal hos Kommunal fanns även Anders Wennlund, vice ordförande i Stockholms läkarförening. Hans uppmaning till undersköterskorna var ”Förminska inte er roll! Alla yrkesgrupper i vården har unika kompetenser och vi bör arbeta i ett team med patienten i centrum”. Det är en uppmaning som jag verkligen kan dela, och jag ser fram emot fler undersköterskor i diskussionen om hur deras kompetens kan komma till bästa nytta i framtidens hälso- och sjukvård.

Tidningen Kommunalarbetaren skriver om paneldebatten.

Read more

Sjukvård. Stetoskop.

Läkare och sjuksköterskor lägger alltför mycket tid på administration. Det är dags att vi börjar fånga in tidstjuvarna i vården!

Myndigheten för vårdanalys har presenterat en rapport som visar att Sverige har många läkare per 1 000 invånare (Sverige hamnar på plats 3 av 21 länder) men antalet läkarbesök per invånare och år är få (Sverige hamnar på plats 24 av 25 länder).

Sverige utmärker sig dessutom som ett av de länder som har sämst resultat när det gäller upplevelsen av hur mycket tid patienter och läkare har tillsammans.

Tidigare undersökningar visar att bara 18 procent av en sjukhusläkares arbetstid används för patientarbete. Det framstår som en orimligt låg siffra. Vi i landstingens ledningar måste tydligt prioritera mindre krångel och administration för den medicinska och vårdande personalen. Läkare och sjuksköterskor ska ägna sig åt vård.

Mycket av den administration som görs är oerhört viktig för att dokumentera och utveckla vården, inte minst ur patientsäkerhets- och forskningssynpunkt. Min och Folkpartiets inställning är dock att administrationen i så hög grad som möjligt ska utföras av administrativa proffs – de medicinska sekreterarna. Det är därför viktigt att vi återupprättar den yrkeskategorin och uppvärderar de medicinska sekreterarna.

Men även andra yrkesgrupper än medicinska sekreterare kan göra mer. Läkarna kan avlastas genom att framför allt specialistsjuksköterskor får större ansvar, i enlighet med deras kompetens. Våra särskilda ersättningar för sjuksköterskor i vissa fall är ett sätt att flytta arbetsuppgifter. Och fler undersköterskor kan avlasta sjuksköterskor med vissa uppgifter.

I dag får sjukhusläkare ägna mindre än en arbetsdag i veckan åt att träffa patienter. Tänk om det vore varannan arbetsdag? Det är ett högt mål utifrån dagens utgångsläge – men det är alls inte orimligt, tycker jag.

Även min kollega Birgitta Rydberg bloggar om detta.

Läs mer här: SvD läkartidningen, DN

Read more

Bristande rutiner hos Domstolsverket leder till att tillsynsmyndigheten IVO inte alltid informeras när läkare döms för brott. Det kan leda till att dömda läkare arbetar kvar i vården.

Kommunikationen mellan Sveriges domstolar och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, fungerar inte. Det kan leda till att läkare som dömts för allvarliga brott får fortsätta jobba, rapporterar Radio Stockholm idag.

Domstolarna ska slå larm till IVO när en läkare döms för allvarliga brott, t.ex. sexualbrott, våldsbrott och narkotikabrott. IVO är tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården, och när de får veta att en läkare blivit dömd kan de vidta åtgärder för att eventuellt återkalla läkarens legitimation. Men på grund av bristande rutiner hos domstolarna får inte alltid IVO den viktiga informationen, och därmed finns risk att dömda läkare arbetar kvar. Det är en uppenbar patientsäkerhetsrisk.

Det är förstås oacceptabelt när myndigheter slarvar med att kommunicera så här viktig information. Läkare har ett stort medicinskt ansvar, och om en läkare blir dömd för brott måste hens fortsatta lämplighet utredas skyndsamt. Jag förutsätter att Domstolsverket omgående skärper upp sina rutiner – alla ska kunna känna sig trygga i hälso- och sjukvården!

Read more

Undersköterskan Pernilla Eidenberg och vårdavdelnig 3 på Norrtälje sjukhus vinner landstingets innovationspris Gyllene Äpplet.

För 20:e året delar Stockholms läns landsting ut Gyllene Äpplet, som går till den eller de som tagit initiativ som inneburit utveckling för både individ och verksamhet. Utmärkelsen ska även inspirera till förbättringar i andra verksamheter. Förstapristagaren vinner 40 000 kronor och andapristagaren 20 000 kronor. Vinnarna får också ett vackert äpple i konstglas.

Årets förstapristagare är Pernilla Eidenberg, undersköterska på Danderyds akutmottagning. Hon får priset ”för att ha utvecklat anhörigstödsfunktionen på akutkliniken som gör att anhöriga känner sig sedda och hörda i en mycket utsatt situation”. Tack vare Pernilla Eidenbergs initiativ har Danderyds akut idag en mycket väl genomtänkt process för att ta hand om anhöriga till svårt sjuka, skadade eller döda patienter.

Andrapriset går till en hel vårdavdelning. Det är avdelning 3 på Norrtälje sjukhus, som låtit sig inspireras av de ”puckar” man ibland får när man äter på restaurang. Fast på sjukhuset används puckarna för att personalen ska veta när det är dags att hämta en patient från röntgen. Tack vare den vibrerande, blinkande och pipande pucken minskas patienternas väntetider och personalens stress minskar.

Som personallandstingsråd har jag fått förmånen att dela ut Gyllene Äpplet vid de senaste årens prisceremonier och varje år blir jag imponerad över den uppfinningsrikedom och innovationskraft som finns bland landstingets medarbetare. Årets pristagare är naturligtvis inget undantag, utan mycket välförtjänta vinnare. Jag vill framföra mina varmaste gratulationer till vinnarna av 2013 års Gyllene Äpple!

Läs mer om Gyllene Äpplet-vinnarna på landstingets hemsida. I tidningen Kvalitetsmagasinet finns en artikel om ”restaurangpuckarna” på Norrtälje sjukhus – där kan man också se hur en sådan puck ser ut.

Read more

Ordförandeklubba.

Tack vare att vi rekryterar enbart efter kompetens har vi nu jämställda sjukhus- och bolagsstyrelser i landstinget.

”De ägare som vill undvika ett lagstadgat kvoteringskrav har en enkel utväg: Se till att lösa problemet själva!” Så skrev jag för i ett blogginlägg för en vecka sedan, apropå att Europaparlamentet ställt sig bakom kommissionens förslag om minst 40 procent kvinnor i styrelserna till 2020.

På samma tema skriver min landstingsrådskollega Birgitta Rydberg och jag i en debattartikel på Stockholmsbloggen idag. Där lyfter vi fram att vi inom landstinget vill ha den bästa kompetensen i våra sjukhus- och bolagsstyrelser. Därför arbetar vi aktivt med att lyfta fram även kvinnliga namn när styrelseledamöter ska tillsättas.

Det har lett till att vi fått jämställda styrelser i landstinget. I de nya styrelser som tillsätts i augusti är 51 procent av ledamöterna kvinnor. Av ordförandena är sex av tio kvinnor. Så kan resultatet bli när man ser bortom könsstrukturer och i stället rekryterar efter kompetens.

Read more

Behovet av fler specialistsjuksköterskor är stort. I Stockholms län är sjuksköterskorna och specialistsjuksköterskorna färre än i övriga Sverige. Landstinget utökar nu sin egen vidareutbildning av specialistsjuksköterskor med 100 platser, en satsning på 22 miljoner. Landstinget satsar också på högre löner för barnmorskor och specialistsjuksköterskor.

Vården har stort behov av specialistsjuksköterskornas kompetens. Det behöver utbildas fler sjuksköterskor i allmänhet och specialistsjuksköterskor i synnerhet. Från landstingets sida ser vi positivt på att att Alliansregeringen nu beslutat att bygga ut sjuksköterskeutbildningen kraftigt i Stockholm. I väntan på att de statliga högskolorna satsar på specialistsjuksköterskor utökar vi också vår egen satsning till 100 platser i denna omgång, vilket jag bloggat om tidigare.

Det måste vara attraktivt att utbilda sig och jobba som sjuksköterska och specialistsjuksköterska. För att möjliggöra en god löneutveckling har vi också beslutat om vår lönesatsning på barnmorskor och specialistsjuksköterskor, en permanent satsning på 59 miljoner 2014 och ytterligare 59 miljoner 2015.

Jag ser den här lönesatsningen också som en jämställdhetssatsning. En majoritet av dem som satsningen riktas mot är kvinnor med hög utbildning, och det är viktigt att den här gruppen inte släpar efter lönemässigt för att vi ska lyckas attrahera framtidens medarbetare till hälso- och sjukvården.

Fakta: Sjuksköterskor i Stockholms län

Tillgången på sjuksköterskor i Sverige är lägst i Stockholms län (983 sjuksköterskor per 100.000 inv, jämfört med 1.096 i riket; specialistsjuksköterskor 429 per 100.000 inv jämfört med 515 i riket). Tidigare har Stockholms län, med 22 procent av landets befolkning, bara haft 15 procent av utbildningsplatserna. Regeringen har föreslagit en utökning med 240 platser på högskolorna i Stockholm.

Stockholms läns landsting genomför sedan flera år egna utbildningsprogram där anställda sjuksköterskor kan vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor. I nästa omgång ingår totalt 100 platser och budgetsatsningen utökas till 22 miljoner kronor (budgetår 2014). Cirka 100 tjänster/platser har fördelats på specialiteterna neonatal, operation, intensivvård (IVA) och barn. Neonatal-utbildningen är helt ny med en kombination av teori med tjänstgöring på kliniken.

Read more

Kvinnorna i svenska styrelser är alldeles för få – fortfarande. Det är förståeligt att fler efterfrågar kvotering. Men om ägarna vill, kan de ordna jämställda styrelser själva.

Färre än en av fyra styrelseledamöter i svenska bolag är kvinnor. De finns dessutom oftare i mindre bolag, och har lägre arvoden, än sina manliga kollegor. Problemet är välkänt sedan länge, och ändå händer så förtvivlat lite.

Kvotering som lösning väcker i denna situation ökat stöd – föga förvånande. Tidigare i veckan var det Europaparlamentet som bejakade EU-kommissionens förslag om 40 procent kvinnor i styrelserna till 2020 SvD. I dag är det en lång rad personer ur det svenska näringslivet som själva efterfrågar kvotering på DN Debatt

Fler kvinnor skulle sannolikt också innebära att styrelserna i övrigt också kan få större mångfald. I dag är det snarare en slående enfald – av samma vita medelålders män som har gått på samma skolor, känner samma personer vilket AllBright-stiftelsen visade i veckan, se t.ex. DN. Låt Anders och Johan få sällskap av fler Kristina, Fatima och Said!

De ägare som vill undvika ett lagstadgat kvoteringskrav har en enkel utväg: Se till att lösa problemet själva! Det är inte så svårt som en del verkar tro – eller vilja tro. I Stockholms läns landsting har vi uppnått jämställda styrelser, inte genom att kvotera, utan genom att medvetet söka efter både kvinnliga och manliga kandidater.

De kompetenta kvinnorna finns. Och deras kompetens behövs. Sverige och svenska företag har inte råd att undvara kunskapen, erfarenheten och idéerna hos halva befolkningen!

Birgitta Rydberg (FP) bloggar också om detta.

Read more