Arbetsliv

Ordförandeklubba.

Illustration av en kvinna och en man. Jämställda. Landstingets bolags- och förvaltningsstyrelser är nu jämställda. Hälften av ledamöterna och ordförandena är kvinnor, hälften är män.

Den här veckan börjar med en bra nyhet: Min kollega Birgitta Rydberg (FP), sjukvårds- och jämställdhetslandstingsråd, berättar att i styrelserna för landstingets bolag och förvaltningar är det nu jämställt mellan män och kvinnor. Och det gäller såväl bland styrelseledamöterna som bland ordförandena.

Att det nu råder exakt jämställdhet (50/50) är inget mål i sig, däremot tycker jag det är viktigt att vi i landstinget arbetar aktivt för att hitta kompetenta och meriterade ledamöter i våra bolagsstyrelser – och den kompetensen finns hos både kvinnor och män.

”Genom att visa att jämställda styrelser är fullt möjliga hoppas jag att vi kan vara en förebild och en inspiration för andra”, säger Birgitta Rydberg och jag kan bara hålla med. Att styrelser i såväl offentliga som privata organisationer är någorlunda jämställda borde inte vara en nyhet – det borde vara en självklarhet.

SR intervjuar Meg Tivéus, ordförande för Folktandvården. Även SVT rapporterar. Läs också gärna mitt tidigare inlägg om jämställdhet i vården.

Read more

Stockholms läns landsting, budget 2014.

För att vara en attraktiv arbetsgivare och säkra framtidens hälso- och sjukvård gör landstinget en rad personalsatsningar nästa år. Bland annat satsas 20 miljoner kronor på fler ST-tjänster för att utbilda blivande läkare. I ett stort sjuksköterskelyft ingår både 22 miljoner till utbildningsplatser för specialistsjuksköterskor, och en lönesatsning på 90 miljoner under två år mot samma målgrupp. 5 miljoner satsas på att rekrytera medarbetare med funktionsnedsättning. Landstinget signalerar också en positiv attityd till personalbostäder.

Framtidens vård handlar inte bara om att bygga nya sjukhus och fler vårdplatser. Viktigast av allt är att vi har rätt kompetens – att vi kan rekrytera och behålla nya, erfarna och kompetenta medarbetare. Därför har Folkpartiet drivit på för flera viktiga personalsatsningar i budgeten för 2014.

Sjuksköterskelyft

Landstingets budget innehåller flera satsningar på att utveckla sjuksköterskornas arbetsvillkor i vår organisation. Det kan beskrivas som ett led i det ”sjuksköterskelyft” som vi menar behövs.

  • Bättre löneutveckling för sjuksköterskor

Landstinget gör en lönesatsning om 90 miljoner kronor på två år för specialistsjuksköterskor.

  • Satsning på utbildning av specialistsjuksköterskor

Landstinget köper uppdragsutbildningar inom bristyrken som barn- och anestesisjuksköterskor. Det blir totalt cirka 100 platser 2014, för 22 miljoner kronor. Det innebär en kraftig utbyggnad om 40 procent, och en ökad satsning med 6 miljoner kronor jämfört med tidigare utbildningsomgångar.

  • Gör specialistutbildning mer attraktivt för sjuksköterskor!

För att långsiktigt säkra tillgången på specialistsjuksköterskor måste det blir mer attraktiv att vidareutbilda sig. En översyn över hur landstinget kan bidra till att det blir mer attraktiv för våra anställda att specialistutbilda sig ska göras.

Rekrytering
Utöver de satsningar som beskrivs ovan gör landstinget en rad andra åtgärder i syfte att förstärka rekryteringsarbetet, exempelvis:

  • Extra satsning på AT/ST-läkare

Landstinget satsar 20 miljoner kronor på extra AT- och ST-tjänster. Satsningen innebär att 80–90 fler ST-tjänster för blivande specialistläkare. Inom specialistläkarutbildningen kommer platserna att riktas till bristområden som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.

  • Satsning på att rekrytering av medarbetare med funktionsnedsättning

Landstinget satsar 5 miljoner kronor på att stödja verksamheter att rekrytera kompetenta medarbetare med funktionsnedsättning.

  • Systematisk kompetensplanering omförs på bred front.

Kompetensplaneringsverktyget KOLL implementeras och it-stödet ProCompetence införs i landstingsorganisationen.

  • Landstinget ställer sig positivt till personalbostäder

Några av akutsjukhusen erbjuder nya medarbetare möjligheten att under en övergångsperiod hyra en bostad. Det är positivt att sjukhusen använder denna möjlighet vid rekrytering av såväl nya medarbetare som sommarvikarier. Det har funnits en tveksamhet till denna möjlighet tidigare men nu slår vi fast politiskt att vi ser positivt på detta.

  • Fortsatt satsning på 1.000 sommarjobb

I år har antalet sommarjobb utökats till 1.000 platser. Denna satsning fortsätter 2014 och därmed kan många tonåringar i länet få prova på att arbeta i landstingets verksamheter. Det ger oss möjlighet att visa på möjligheterna med ett framtida yrkesliv i vår organisation.

  • Ungdomsjobb

Genom ett centralt avtal mellan SKL och kommunal finns nu möjligheter skapa nya jobb för unga. Vi ser det som en möjlighet att skapa bra introduktion i arbetslivet även i vårt landsting.

Read more

Folkpartiet har länge argumenterat för vikten av att satsa på sjuksköterskornas löneutveckling. Idag kan jag berätta att vi i landstinget kommer att göra en lönesatsning som riktar sig till specialistsjuksköterskor på akutsjukhusen. 45 miljoner avsätts i budget för 2014 och lika mycket ytterligare året därpå. Det är en viktig satsning på jämställdhet och kompetens. Medarbetare med akademisk utbildning i offentlig sektor som bidrar till verksamhetens utveckling måste få en bättre löneutveckling.

Idag presenterar jag och allianskollegorna satsningen i Svenska Dagbladet.

Som personallandstingsråd är det självklart glädjande att vi nu fått gehör för vårt förslag att satsa på löneutvecklingen i vårt landsting för sjuksköterskor. Det är en strategisk satsning på ett viktigt framtidsyrke som behöver uppvärderas. Genom vår satsning om 90 miljoner kronor under två år ser jag som några första viktiga steg för att stärka lönerna i denna grupp, där cirka 90 procent av medarbetarna är kvinnor. Det är alltså en satsning för jämställdheten – men också för att hälso- och sjukvården ska kunna locka fler medarbetare i framtiden.

Jag menar att många sjuksköterskor tjänar för dåligt i förhållande till sin kompetens. Det gäller framför allt sjuksköterskor med specialistutbildning och erfarenhet, vars kunskaper och bidrag till verksamhetsutvecklingen inte märks tillräckligt väl i plånboken. Den sammanpressade lönestrukturen i vården har lång tradition – men dåliga traditioner är till för att brytas.

Alliansen gör en riktad satsning för att höja lönerna för specialistutbildade sjuksköterskor och andra inom definierade bristyrken på akutsjukhusen. Satsningen omfattar 45 miljoner 2014 som utökas med ytterligare 45 miljoner 2015. Hela gruppen specialistsjuksköterskor i bristyrkena på akutsjukhusen omfattar drygt 3.000 personer. Utslaget på hela gruppen motsvarar Alliansens satsning cirka 1.500 kronor per person och månad, men ska fördelas individuellt.

Vilka som berörs och hur utrymmet fördelas avgörs av lönesättande chef utifrån kriterier som ska utarbetas. Satsningen ska gå utöver den ordinarie löneöversynen och ge ett påtagligt lönepåslag för sjuksköterskor som är särskilt kompetenta och erfarna, och som i hög grad bidragit till verksamheternas mål.

Alliansen ser satsningen som ett led i arbetsgivarens ansvar för att vårda det gällande kollektivavtalet med Vårdförbundet, som i korthet bland annat innebär att arbetsgivarna har ett ansvar för att utveckla den lokala lönebildningen och den individuella lönesättningen så att kompetens, resultat och bidrag till verksamhetens mål premieras i löneutvecklingen.

Läs gärna mitt tidigare inlägg om vikten av att uppgradera bland andra sjuksköterskorna. Även mina kollegor Birgitta Rydberg (FP) och Torbjörn Rosdahl (M) bloggar. Dagens Medicin och Vårdfokus skriver om satsningen.

Rättelse: Det är ännu inte spikat vilka specialistgrupper som omfattas. Det blir en fråga att diskutera vidare. Utgångspunkten är specialistsjuksköterskor inom bristområden.

Read more

Fotsteg

I dag går startskottet för landstingets stora stegtävling – kanske den största i Sverige.

Vi räknar med över 5.000 deltagare i år liksom i fjol. Själv har jag nu självklart stegräknaren på, till och från jobbet, i korridorerna mellan alla möten, på besöken ute i landstingets olika verksamheter… Och gymbesök och springturer (nu när vårvärmen äntligen verkar vara på gång) går lätt att omvandla till steg. All aktivitet räknas!

Stegtävling

Jag bloggade tidigare om stegtävlingen här.

Klockan 11 hade jag gått 6854 steg. En rätt bra början.

Klockan 11 hade jag gått 6854 steg. En rätt bra början.

Read more

Inhyrd personal fyller en viktig funktion, men får inte bli långsiktig lösning

Inhyrd personal behövs ibland för att få ihop schemat. Det gäller på sjukhuskliniker och vårdcentraler precis som på många andra arbetsplatser. Inhyrda läkare och sjuksköterskor gör ett viktigt jobb, när pusslet med bemanningen ska läggas. Det kan dock aldrig vara en långsiktig lösning för en enskild tjänst eller arbetsplats.

Dagens Nyheter skriver idag om att inhyrning av personal ökar i Stockholm (hittar ej på nätet). I Stockholms läns landsting arbetar vi för att ha så lite inhyrd personal som möjligt. Förra årets ökning är förstås beklaglig. Det har varit en besvärlig period inte minst när det gäller sjuksköterskor och inte minst för Karolinska Universitetssjukhuset. Samtidigt ska vi komma ihåg att sjukvården i Stockholm har en relativt låg andel inhyrd personal jämfört med övriga landet. För hyrläkare ligger Stockholm i botten när det gäller kostnad per invånare, med 71 kr/inv. Skåne, som ligger näst lägst, betalar 104 kr/inv för hyrläkare, Västra Götalandsregionen 282 kr/inv. För sjuksköterskor har alltså vårt behov av inhyrning ökat hos oss. Det är ett sätt att hantera den stora sjuksköterskebrist som finns här och som blir extra påtaglig när läget är ansträngt i vården. Hellre en inhyrd kompetent medarbetare än än stängd vårdplats, man man lite förenklat uttrycka saken.

Dagens och ännu mer framtidens hälso- och sjukvård behöver fler kompetenta medarbetare. Även om vår personal överlag är positiva till sitt arbete och sina arbetsplatser, enligt medarbetarenkäterna vi gör årligen, så måste vi bli en ännu bättre arbetsgivare. Det handlar inte minst om att utbildning och ansvar ska löna sig. Sjuksköterskor och andra i kvinnodominerade yrken med akademisk utbildning måste ha betydligt bättre möjligheter att göra lönekarriär.

Helen Öberg (MP) säger i Dagens Nyheter att det inte saknas sjuksköterskor i Stockholm. Jag vet inte vad hon grundar detta på. I den kartläggning som Socialstyrelsen gjort är det tydligt att vi har betydligt färre sjuksköterskor här än i andra delar av landet. Barnmorskor och läkare har vi något fler här, men sjuksköterskor alltså betydligt färre (klicka på tabellen nedan).

tabell från socialstyrelsen som visar sjukvårdspersonal i olika regioner. Stockholm har längre antal sjuksköterskor per 100 000 invånare än övriga landet.

Tabell från Socialstyrelsen som visar sjukvårdspersonal i olika regioner. Stockholm har längre antal sjuksköterskor per 100 000 invånare än övriga landet.

Detta är ett av skälen till att jag argumenterat för att Stockholm behöver fler utbildningsplatser. Något som vi ni får gehör för. Allianspartierna presenterade sin kommande satsning på jobb och utbildning för några dagar sedan och där finns en kraftig satsning på sjuksköterskeutbildningen med som bland annat innebär att betydligt fler sjuksköterskor kommer att utbildas på Karolinska Institutet framöver. Det är bra både för att få upp antalet sjuksköterskor på arbetsmarknaden i vårt län och därför att söktrycket är stort. Det är många som gärna vill utbilda sig till sjuksköterska i Stockholm.

Även om det är kämpigt med rekryteringen på många håll ska vi inte måla allt i nattsvart. Faktum är att antalet sjuksköterskor som är anställda i landstingets egen sjukvård ökat de senaste två åren med cirka 400 personer.

Helen Öberg får det att framstå som att sjukvården inte tillskjutits pengar under senare år. Men det är förstås helt fel. Vården har tillförts stora summor under senare år. Samtidigt måste sjukvården – precis som alla andra verksamheter, och särskilt de som handskas med skattepengar – ständigt jobba för att bli mer effektiva och få ut så mycket bra verksamhet som möjligt för pengarna. Därför har vi förväntningar på en ständigt utveckling av verksamheterna och att man alltid stävar efter att vara så effektiv som möjligt. Det är ett viktigt förhållningssätt om vill ta ansvar för landstingets – det vill säga stockholmarnas – pengar.

Jag har tidigare bloggat om inhyrd personal.

Read more

Kunskapsspridning om urinblåsans hälsa och en mobilapp med KBT-övningar för unga belönas med första respektive andra pris i landstingets kunskapstävling Gyllene Äpplet.

Gyllene äppletIdag har jag fått äran att dela ut utmärkelsen Gyllene Äpplet, som är landstingets sätt att belöna medarbetare som bidrar till att vården förbättras och utvecklas.

Förstapriset på 40 000 kronor går i år till Åsa Bäärnhielm, Eva Joelsson-Alm och Karina Walther på Södersjukhuset, som arbetat för att uppmärksamma hur viktigt det är för patientens hälsa att vårdpersonalen har kunskap om urinblåsan. Kunskap om hur man sätter katetrar och om bästa hygienrutiner är viktiga för att undvika skador och vårdrelaterade infektioner, och därmed onödigt lidande för patienterna. Intervju med pristagarna

Anna Starbrink, Karina Walther, Eva Joelsson-Alm och Åsa Bäärnhielm

Här applåderar jag förstapristagarna Karina Walther, Eva Joelsson-Alm och Åsa Bäärnhielm

Andrapriset, som är på 20 000 kronor, går till Fadi Lahdo och Ulla Forsbeck Olsson på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Södertälje. De har utvecklat en mobil-app med ”hemuppgifter” för ungdomar som går i KBT-behandling. KBT via internet blir allt viktigare i psykiatrin och att utnyttja mobilen för att göra hemuppgifterna som man får är förstås klockrent framför allt för unga patienter. Intervju med pristagarna

Mobil-appen Hemuppgiften

Mobil-appen Hemuppgiften

Stort grattis och tack till alla pristagarna för att ni med era goda idéer bidragit till att göra Stockholmsvården ännu bättre!

Read more

Fotsteg

Fysisk aktivitet är något av det otvetydigt nyttigaste vi kan ägna oss åt. Vi är nog många som ibland känner att vi borde röra på oss lite oftare – träna, eller bara ta en promenad. Det är viktigt inte bara för oss som tillbringar många timmar vid skrivbord och på möten, utan också för dem med fysiskt mer ansträngande jobb – som i vården.

hjärtaI landstinget och vården arbetar vi med hälsa. Vi måste också ta hand om oss själva, och som arbetsgivare vill vi förstås stötta våra medarbetare. Genom att för femte året i rad anordna vad som kan vara Sveriges största stegtävling, hoppas vi ge många ett kvitto på hur mycket de faktiskt rör sig – och några en impuls att röra på sig lite mer. Om vi nu äntligen får inte bara sol utan snart kanske också lite vårvärme, så ska det nog locka fler.

Målet är att varje person i ett lag går i snitt 10 000 steg per dag. En del av oss som har stillasittande arbeten går bara några tusen. I rörliga yrken är det däremot lättare att komma upp i de där 10 000, eller mycket mer. Men alla kan nå det dagliga hälso-målet.

Som personallandstingsråd kan jag förstås inte vara sämre – jag och mina medarbetare kommer sätta på oss stegmätarna och börja omvandla springturer och träningspass, städning och lek med barnen, till steg. Och jag har självklart utmanat mina kollegor, konkurrenter och vänner i de andra partierna i landstinget. De har tid på sig – till 9 april kan de och alla andra i landstinget anmäla sig på www.motionsplatsen.se/sll.

Read more

Karolinska Universitetssjukhuset

Vart tog jag vägen? Jo, jag reste bort och tekniken hängde inte med, så det blev en ofrivillig veckas bloggpaus. Men nu är jag tillbaka och bjuder på några inlägg som ni skulle fått se för länge sedan.

Det har rapporterats en del i media om situationen på Karolinska sjukhusets akutmottagning på sistone. För drygt en vecka sedan gjorde Produktionsutskottet ett studiebesök på akuten i Solna, för att skaffa oss en bild av läget och lära oss mer om verksamheten.

Verksamhetschefen Per Lindmarker informerade om arbetet kring patientsäkerhet och vårdflöden. Det är ett ständigt pågående och systematiskt förbättringsarbete som vägleds av visionen ”patienten alltid först”. (En vision som kan tyckas självklar, men historiskt sett har det inte alltid varit så.)

Chefläkaren Ann-Britt Bolin-Weichel nämnde kommunikationsbrist vid överlämningar som ett riskområde man arbetar med och sjukhusdirektören Birgir Jakobsson resonerade kring bemanningsfrågor. Gör medarbetarna rätt saker? Är kompetensmixen optimal? Vi fick också information om influensaepidemin, som i år tycks ha nått ett slags ”all-time-high”.

Därefter fick vi en rundvandring på akuten. Vid vårt besök var beläggningsgraden ganska hög, men personalen arbetade lugnt och professionellt. Intressant var också att se akutens intermediärvårdplatser, för patienter som inte är så sjuka att de behöver intensivvård men som ändå behöver lite mer vårdresurser än en vanlig akutvårdavdelning.

Att besöka vårdverksamheter är alltid lärorikt. Av medierapporteringen kan man ibland få intrycket att allt är kaos, men verkligheten är ofta en annan. Därmed inte sagt att vi beslutsfattare kan rulla tummarna. Trycket är högt och marginalerna är små. Därför är de beslut vi snart ska fatta om utbyggnad och renovering av sjukhusen i Stockholms län så otroligt angelägna.

Det är också kul att kunna se resultatet av ett beslut som tidigare fattats – beslutet om Nya Karolinska, som pågår för fullt strax söder om det gamla sjukhuset. Se bild nedan från webbkameror.se.

Nya Karolinska

Nya Karolinska

Read more

Årets mottagare av landstingets kunskapspris Gyllene Äpplet har blivit utsedda.

Förstapriset på 40 000 kronor går till Åsa Bäärnhielm, Karina Walther och Eva Joelsson-Alm på Södersjukhuset, som arbetat för att öka vårdpersonalens kunskap om urinblåsan.

Gyllene äpplet

Arbetet mot vårdrelaterade infektioner, VRI, är högt prioriterat i landstinget (läs mer här). Eftersom omkring en fjärdedel av alla VRI är urinvägsinfektioner är det viktigt med ökad kunskap om t.ex. hur man sätter en kateter rätt.

Gyllene Äpplet har ett andrapris också. Det är på 20 000 kronor och tilldelas Ulla Forsbeck Olsson och Fadi Lahdo på Barn- och ungdomspsykiatrin i Södertälje. De har utvecklat en mobilapp som kan användas för de hemuppgifter man får när man deltar i kognitiv beteendeterapi.

Läs gärna mer om Gyllene Äpplet-pristagarna på landstingets hemsida. Prisutdelningen äger rum den 8 april, då ser jag fram emot att få träffa pristagarna och höra mer om deras utvecklingsarbete. Till dess säger jag stort grattis till alla fem!

Read more

Diskussionen om olika yrkesgrupper i vården har verkligen tagit fart. Det välkomnar jag!

Min inställning är att det är nu tid för en allvarlig diskussion om vilken kompetens som behövs i vården och hur vi ska använda den på bästa sätt i framtidens hälso- och sjukvård. Jag har samlat en del länkar om mina egna tankar och nådars i detta ämne, som kanske kan vara av intresse för fler att läsa.

Jag har tidigare lyft fram sjuksköterskorna som en central yrkesgrupp, där vi riskerar att få en stor brist i framtiden. Jag argumenterar därför för att vi måste få fler utbildningsplatser i Stockholm här på bloggen och i DN. Vi behöver också få fler utbildningsplatser för specialistsjuksköterskor. Det är egentligen ett statligt uppdrag, men vi ser så stora behov här hos oss att vi ”köper” egna utbildningsplatser, för vissa bristyrken som operations- och barnsjuksköterskor.

Men jag menar att det också finns andra yrkesgrupper som är viktiga i vården, inte minst undersköterskor. Jag är övertygad om att de kan avlasta sjuksköterskor i vissa avseenden, men naturligtvis inte ersätta dem. det önskar nog ingen. Men det kräver förstås att undersköterskorna har en god kompetens. Därför glädjer jag mig åt utbildningsminister Jan Björklunds initiativ att starta en yrkesexamen för undersköterskor, som jag skrev om tidigare på bloggen här. Jag var för övrigt med och invigde Vård- och omsorgscollege på Kungsholmen för en liten tid sedan. En bra gymnasieutbildning för den som vill arbeta i hälso- och sjukvården.

doktorväska

Sedan har vi förstås läkarna. Även där måste vi matcha utbudet efter behovet. Ett sätt att göra det är den extra-satsning på ST-läkare som vi nyligen beslutade om, läs här.

När det gäller den aktuella diskussionen om olika yrkesroller tycker jag att det finns en del intressant att fundera på. I Sjukhusläkaren läste jag för något år sedan en intressant artikel om ”läkerskor” där förslaget från Västerbotten var att med ett par års påbyggnadsutbildning ska sjuksköterskor kunna gå in och ta över vissa av läkarnas arbetsuppgifter. Det skulle skapa en alternativ karriärväg. Även Dagens Medicin tar upp frågan om sjuksköterskor som utbildas för att ta över läkares arbetsuppgifter. Här i Stockholm hade jag glädjen att dela ut kunskapspriset Gyllene äpplet till Gunnar Sjölund, överläkare vid avdelningen för klinisk fysiologi och hjärtkliniken, Danderyds sjukhus. Han fick priset för sin vidareutbildning, där man som biomedicinsk analytiker kan avancera till olika kunskapsnivåer och ta över vissa uppgifter som enbart läkare tidigare haft. Läs mer här.

Här kan du lyssna på ett intressant radioinslag om möjligheterna för barnmorskor att utföra kejsarsnitt, något som förekommer i andra länder. Det förs även ett resonemang om förflyttningen av ansvar från läkare till sjuksköterskor och barnmorskor som skett genom åren. Visst finns det intressanta möjlighet om man vågar titta lite utanför de vanliga gränserna!

Ett intressant resonemang förs av sjuksköterskan Maria Mjönberg på Vårdfokusbloggen för något år sedan. Hon menar att med rätt delegationer har undersköterskor kapacitet att göra betydlig mer utöver den dagliga basala omsorgen hos patienten. ”Observera att det inte handlar om undersköterskans kompetensnivå – de har all kompetens som behövs för flertalet arbetsuppgifter och de är en enorm resurs inom vården. De saknar bara mandat att genomföra dem”, skriver hon.
Som jag ser det måste vi kunna tänka i nya banor för att utveckla vårdens viktiga verksamheter. Det gäller inte minst synen på utveckling inom olika yrken och hur olika yrkesgrupper kan komplettera och ibland överlappa varandra.
Read more