Blandat

Äntligen. Sveriges pinsamma filmscensur avskaffas. Vuxna människor myndigförklaras. Jag skrev om filmcensuren för länge sedan här på bloggen. Då var jag inte alls hoppfull. Desto skönare nu när det visat sig att jag hade fel då.

Se mer här, här och inte minst här, där utredningens betänkande finns.

Read more

Idag skriver journalisten  Johanne Hildebrandt en mycket uppskattande artikel på Newsmill om Gulan Avci, riksdagsledamot för Folkparitet och några andra framgångsrika kvinnor med kurdisk bakgrund. Gulan uppmärksammas för sitt ställningstagande när riksdagen röstade om parlamentet skulle erkänna folkmordet på kristna och armenier 1915.

Personligen har jag inte någon alldeles klar uppfattning om det var ett bra beslut eller inte. Jag känner mig spontant tveksam till om ett parlament ska ta ställning till historien på det här sättet. Men jag håller helt med Johanne Hilderbrand i sin beskrivning av Gulan Avci som en modig och framgångsrik debattör som snabbt gjort stort avtryck i svensk politik. Dessutom är hon en trevlig person med ett varmt hjärta.

Read more

Svenskt näringsliv har presenterat en undersökning som visar att två av tre svenskar vill behålla RUT-avdraget.  Debatten rasar vidar.

Samtidigt berättar bland andra DN idag att några framstående socialdemokrater (Ylva Johansson, Erik Åsbrink, Leif Pagrotsky, Jan Eliasson, Göran Persson, Bo Krogvig, Björn von Sydow) använder sig av RUT-avdraget. Jag tycker att det är rimligt att alla som vill använder skattesystemet på det sätt som gäller för närvarande, både när det gynnar och kostar på lite.  Det vore t ex orimligt att sossar som önskar sig högre kommunalskatt att ska ha en egen skattesats än oss andra och betala in lite extra till kommunkassan.

ör I RUT-frågan finns det dock lite andra förutsättningar, eftersom det för (S) inte bara varit en fråga om vilken skatt som ska gälla på köp av tjänster. Socialdemokrater har beskrivit RUT i klassretoriska termer där rikingar utnyttjar fattiga kvinnor och medelklassens män köper sig fria från sin hushållsansvar. Begreppet de myntat pigavdrag, ger en tydlig bild av hur de ser på RUT-systemet, nämligen som en kraftfull för ett förlegat klassamhälle. Mot den bakgrunden är kanske frågan om s-pampar ska få göra skatteavdrag eller inte sekundär. Den intressanta och principella frågan de bör ställa sig är snarare – ska de överhuvudtaget köpa dessa tjänster – som de själva kallar pigor?

Personligen gillar jag RUT eftersom det ger jobb till främst lågutbildade kvinnor vars attraktivitet på arbetsmarknaden inte är så stort och att det underlättar för många människor att göra sitt vardagsliv lite enklare och ger mer tid för barnen eller kanske några timmars ytterligare arbetstid. 

Läs mer om Svenskt näringslivs undersökning här: Expressen, DN, Svd

Bloggare: Per Altenberg, Rasmus Jonlund

Read more

Ett par saker har blivit tydliga idag;

1. Om V, S och Mp får bestämma avskaffar de RUT-avdraget. Detta trots att MP och tunga namn inom S sagt sig vilja ha kvar och utveckla systemet. (DN och Svd skriver om detta) 

2. När oppositionen ska komma överens är det på V:s villkor. Nu visar det sig bli precis så illa som jag befarat. För att S, V och MP ska komma överens krävs en vänstervridning för S och MP. Jag förstår att Mona inledningsvis ville ha ett samarbete enbart med Miljöpartiet. Det var en klok inriktning eftersom det skulle ge S ett bra skäl att förnya sig och söka sig mot mitten. Nu har Sahlin, av sina partikamrater, tvingats till politiskt flirtande med V:s Lars Ohly. Han har dock inga ambitioner att vare sig förnya sin politik eller att komma överens med övriga oppositionen. Det innebär naturligtvis att varje gemensamt ställningstagande måste bli en sväng vänsterut för såväl MP som S. Socialdemokratiska partiet har satt sin partiledare i klistret och jag skulle inte bli förvånad om det så småningom kommer att skuldebelägga henne för vänstervridningen som de själva framtvingat. 

Beskedet om RUT-avdragets avskaffande vid ett maktskifte är ett dystert besked, framförallt till några tusen lågutbildade kvinnor, ofta med invandrarbakgrund, som fått jobb i den hushållsnära tjänstesektorn under senare år. Många av dem står – om olyckan är framme – inför en dyster framtid utan jobb. De är de verkliga förlorarna med oppositionens politik.

Andra bloggare: Olov Lindquist, Rasmus Jonlund

Read more

Häromdagen gjorde MP en omsvängning i frågan om hushållsnära tjänster, som de vid närmare eftertanke kommit på en är ganska bra idé. Nu har – hör och häpna – även en och annan socialdemokrat kommit till samma insikt. Närmare bestämt Stockholms-sossen Mikael Damberg som i en debattartikel i SvD föreslår att avdraget ska finnas kvar.  Man kan nog lugnt säga att detta utspel rev upp en storm bland hans partikamrater. Men jag är i alla fall glad att det finns några i oppositionen som förmår tänka om när verkligheten gör sig påmind.

Damberg förslår att avdragsrätten förändras och inriktas starkare mot barnfamiljer. Han vill för denna grupp ytterligare öka subventionen så att det bli ännu billigare och fler småbarnsföräldrar kan köpa tjänster. Faktum är att FP la fram ett liknande förslag för cirka ett år sedan. Man identifierade då, precis som Damberg nu gör, att tiden är en bristvara för pressade småbarnsföräldrar och att de därför borde erbjudas en större subvention än andra. Då sa Jan Björklund:

– Vårt förslag stärker ytterligare jämställdheten mellan kvinnor och män, säger FP:s partiledare Jan Björklund. Vi vet att kvinnor drar det största lasset i hushållsarbetet och möjligheten till avlastning underlättar för många kvinnor att kombinera yrkesarbete och familj. Vårt förslag ger också barnen mer tid med sina föräldrar.

Jag tycker att det finns ett annat tungt skäl till att avdragsrätten för hushållsnära tjänster är viktig. Avdraget beräknas ha sysselsätta cirka 11 000 personer, i en sektor som främst ger jobb åt lågutbildade kvinnor, inte sällan med invandrarbakgrund. Det vill säga en av de grupper som har det allra tuffast på arbetsmarknaden. Att människor kan gå från svarta jobb till vita jobb med allt vad det innebär att social trygghet är den största vinsten med avdraget för hushållsnära tjänster. 

Nu verkar många sossar vara arga på Damberg. Jag tycker han ska stå på sig. Jag noterar också att ingen inom socialdemokratin verkar tycka att ROT-avdragen ska avskaffas. Kan det beror på att byggnadsarbetarnas lobbyister är något kraftfullare än de lågutbildade invandrarkvinnornas?

Tjänsteföretagarnas organisation Almega berättar med om hushållsnära tjänster här.

 Några som skriver intressant om detta är Rasmus Jonlund och Seved Monke.

Read more

Stockholmarna verkar vara optimistiska inför sin egen framtid och tycker att utvecklingen i Sverige visar att vi är på väg åt rätt håll i något högra grad än andra, de känner i högre grad gemenskap och samhörighet med det svenska samhället och är mer positiva till den mångkulturella samhället än människor i övriga Sverige.

Å andra sidan är de mindre nöjda med sin bostad, litar i mindra utsträckning på sina grannar och är är helt nöjda med sitt liv idag i mindre utsträckning är andra.

Allt detta har jag läst i en intressant skrift från RTK: Livsstilar och konsumtionsmönster i Stockholms regionen.

Jag vet inte vad man bör dra för slutsatser av detta, men lite intressant tycker jag det är att stockholmarna verkar lite mindre nöjda med livet här och nu, men lever i större förtröstan om att det ska bli bättre framöver, att vi är på rätt väg.

invånarna i Stockholmsregionen har också en mer positiv attityd till invandrare som man i högre grad ser som positiva tillskott. Man är också i högre grad öppen för att homosexuella ska ges möjlighet att adoptera barn. Det är kanske inte så konstigt att storstadsbor har dessa värderingar, det är kanske den öppna attityden som lockar många av dem till städeras mångfald.

Å andra sidan anser stockholmarna, kanske lite fördomsfullt, att människor inte alls lever bättre på landsbygden.

Själv är jag en riktig lantis från vackra Orsa i Dalarna som tidigt längtade till det urbana storstadslivet, öppenheten, mångfalden, kulturlivet och alla möjligheter som finns här. På senare tid har dock den lilla lantisgenen börjat göra sig påminde. Så nu blir det lantliv nästan varje helg vid den vackra fågelsjön Håvran utanför Hedemora. Varför välja, när man kan få både och?

Read more

Förre statsministern Göran Persson ska avbildas i form av en skulptur. Några surisar gnäller över detta och tycker inte att han förtjänar det samt att det kostar för mycket. Jag tycker de har fel.

Det är fint om landets statsminister och andra människor som åtagit sig tungt ansvar för vårt land kan hedras på olika sätt, även om jag inte alls delar hans vision om hur samhället bör vara ordnat. Att hedra någon med ett konstverk är fint tycker jag. Och i vårt land väntar vi förstås tills man lämnat sina tunga uppdrag innan man får stå staty. Så är det inte överallt på klotet. Visst kostar det en del, men det får man se som en investering. Konstverkets värde består och utvecklas förhoppningsvis med tiden.

Hur som helst. Det blir Kajsa Mattas som får göra skulpturen. Ett utmärkt val av konstnär. Min erfarenhet av henne är genom de fantastiska skulpturerna som finns i Årummet i Uppsala. Min absoluta favorit är Jona, som i hennes verk fortfarande befinner sig i valfiskens buk. Det är en stor bronsskulptur som man gärna slår sig ned på vid Fyrisån. Om vintern är den behagligt uppvärmd.

Kajsa Mattas har också gjort skulpturen Teresa, som speglar den spanska ordensreformator och klostergrundare. Hon dyker med öppet ansiktet rakt ner i vattnet. Jag ser det som en bild av Teresas mänskliga förmåga att trotsa svårigheter, att våga lita på att sina idéer bär. Mycket inspirerande!

Stockholmare behöver inte åka tåget (som om det överhuvudtaget vore möjligt i dessa tider…) till Uppsala. Kajsa Mattas skulpturer finns också bland annat i Cityterminalen.

Read more

Jag lovade att återkomma till några av historiens kvinnor. En av de mest spännande personligheterna är Drottning Kristina, tycker jag. Jag skrev en text om henne till Uppsalas ansökan om att bli kulturhuvudstad. Den återanvänder jag nu här: 

Drottning Kristinas metamorfos

Sveriges drottning Kristina förde den europeiska kulturen till Sverige. Hon medverkade också till Uppsalas förvandling mot den stad det idag är. Genom hennes försorg fick Uppsala sin stadsplan.

Kristinas liv präglades av stora förändringar. Hon fattade tre beslut som kom att förändra hennes liv: Abdikeraemigrerakonvertera. Det blev en genomgripande förvandling, en metamorfos i mänsklig form.

Continue reading Drottning Kristina – en personlig förvandling

Read more

Tv-serien Family Guy  har sonen ha en date med en flicka med Downs Syndrom. Hon säger att hon är dotter till Alaskas förra guvernör. Detta har upprört Sarah Palin, som ju är just Alaskas förra guvernör och dessutom har en liten son med Downs Syndrom. Hon angrep tv-showen på sin Facebooksida. Snabbt gick då skådespelerskan Andrea Fay Friedman, som själv har Downs syndrom ut media med följande kommentar, som ju inte precis tyder på att hon ångrar sin medverkan i tv-programmet…

I guess former Governor Palin does not have a sense of humor. I thought the line “I am the daughter of the former governor of Alaska” was very funny. I think the word is “sarcasm”. In my family we think laughing is good. My parents raised me to have a sense of humor and to live a normal life.

My mother did not carry me around under her arm like a loaf of French bread the way former Governor Palin carries her son Trig around looking for sympathy and votes.

Själv tycker jag att scenen i Family guy är rätt rolig. Flickan uppfostrar sitt manliga sällskap och talar om hur han borde uppföra sig. Det är hans, snarare än hon, som framstår som underlig.

I Sverige har vi också haft en diskussion, om än mindre politiskt laddad, om hur man får skildra människor med utvecklingsstörning. Det var i ICA:s reklam som en ung praktikant med Downs Syndrom plötsligt dök upp. Han visade sig vara både smart och rolig när han effektivt pekar ut vilka det är som beter sig underligt på ICA – det vanliga ICA-gänget förstås som inte kan låta bli att ge luft åt sina fördomar.

Jag gillade reklamen, eftersom den satte ljuset på människors fördomar. Andra var inte lika förtjusta. Dessutom är det intressant att ICA i sin kommersiella bedömning kom fram till att det vore bra för affärerna att visa en skådespelare med Downs Syndrom. Det säger också något om vår samtid.

Personligen har jag en del erfarenheter av personer med utvecklingsstörning. Mina barns kusin, Klas, har Downs syndrom. Klas är en fantastisk personlighet. Det finns förstås mycket som är annorlunda med honom i jämförelse med den rådande normen. Men i grund och botten är han inte så olika mina barn, men han är på något sätt väldigt mycket mer. Han är som han är. Socialt begåvad, optimistisk och kreativ med en särskild talang för skådespeleri.

Jag hoppas att det faktum att människor med downs syndrom numer syns inte bara i reklam, utan i populära tv-serier som I en annan del av Köping, i kritikerrosade teaterföreställningar och så vidare gör att våra fördomar kan minska och vår förståelse för hur ett liv med Downs syndrom kan gestalta sig. Jag tror att uppmärksamheten kring Downs syndrom är bra för Klas och jag tror att det kan göra hela samhället lite mjukare för oss alla.

Själv är jag också engagerad i frågor om alla människors rätt till delaktighet och frihet, även de som har någon form av funktionsnedsättning. Det är i  grund och botten just detta som mitt uppdrag som ordförande i färdtjänstnämnden handlar om.

SvD berättar också om Palin/Family guy-affären.

Read more