Blandat

Idag skriver Ann-Sofie Ohlander och Ebba Witt-Brattström på DN debatt om det sorgliga osynliggörandet av kvinnor i historieundervisningen. Jag rekommenderar läsning av artikeln.

Personligen har jag några favoritkvinnor i den svenska historien, möjligen är mitt urval färgat av min tid som kulturchef i Uppsala: Drottning Kristina, Heliga Birgitta, kvinnorna kring Linné. Jag återkommer och berätta mer om dessa fantastiska personligheter här på bloggen. De är alla mycket inspirerande för mig.

Read more

Det stundande kronprinsessbröllopet tycks lämna få oberörda. Själv tycker jag det hela känns klibbigt, som en överdos socker. Ändå kan jag inte låta bli att dras med lite av romantiken och kärleken som utspelar sig på kvällstidningarnas uppslag.

Själv är jag gift sedan 2005 och trivs bra med det. Men så har jag också gift mig med en liberal man. Och så har jag läst John Stuart Mills Statement on Marriage från 1851. Det är inspirerande protest mot dåtidens äktenskapslagar som gav mannen en starkt överordnad ställning gentemot sin hustru. Så är det ju tack och lov inte längre. Jämställdheten har nått långt sedan Mills dagar, i alla fall här hos oss. Men än finns mycket att göra, inte minst ändra attityder till ministrar (kvinnor, alltså) som har mage att både välja barnet och jobbet…

Här följer ett stycke:

Och i händelse av ett äktenskap mellan mrs Taylor och mig förklarar jag det som min avsikt och vilja, samt ett villkor för vår förbindelse, att hon i allt behåller samma totala handlingsfrihet och frihet att förfoga över sig själv och över allt som tillhör eller vid tillfälle kommer att tillhöra henne, som om inget sådant äktenskap ägt rum, och jag tillbakavisar och avsäger mig absolut varje anspråk på att ha erhållig några rättigheter över huvud taget på grund av ett sådant äktenskap. ”    J S Mill, 6 mars 1851 

Read more

Det blev en lång dag med kalas för lilla Maj som firade sin treårsdag ordentligt.

Ikväll har jag tittat påpartiledardebatten i SVT. Det är ju onekligen ett ganska kostigt sätt att föra samtal på. Men samtidigt tycker jag att det blev tydligt vad de olika alternativen står för.

Jag hoppas verkligen att Lars Ohly aldrig får något större inflytande över svensk skola. Det dröjer inte allt för länge innan min lille pojke ska börja skolan och bara tanken på att Vänsterpartiets politik ska få genomslag – nej till läxor, inga betyg förrän i nian osv…

Det är som att han vill hålla ner förvätningarna på alla barn, därför att några barn inte har det så lätt i skolan. Den största orättvisan verkar vara att några människor lär sig lätt och har större kunskaper än andra. Lösningen på den orättvisan tycks vara att hålla ner alls kunskapsutveckling. Man får inte mäta vad elev lärt sig och man får inte uppmuntra dem att lära mer.

Read more

Jag gillar verkligen vackra väskor, särskilt färgglada. Själv är jag dock lite för snål för att lägga mycket pengar på en väska. Annars skulle jag gärna bära en likadan som Mona Sahlin.

Även Wanja Lundby-Widén har smak för lyxiga Louis Vuitton. Och jag missunnar ingen av dessa framgångsrika kvinnor sina små dyrgripar. Det är väl utmärkt att de handlar kvalitet som de kan ha glädje av i många år.

Expressen försöker starta något sorts klasskrig med handväskorna som vapen. Men lyxkonsumtuionen hos arbetarrörelsens starka damer är svårt att bli arg på. LO-basens pressekreterare låter dock meddela att det inte är en äkta Louis Vitton utan en kopia. (Louis Vuitton-butiken hävdar dock att det visst är en äkta vara).

Om pressekreterarens uppgifter stämmer är det en rikgtigt stor skandal: LO-basen handlar plagiat och så vitt jag vet finns plagiaten på den på svarta marknaden. Då förväntar jag mig att varenda LO-medelm går i taket och kräver hennes omedelbara ursäkt och avgång. LOs uppgift bör väl vara att driva på för att jobben ska finnas på en vit marknad där allt går rätt till. Då duger det inte att Wanja köper väskor som kommit till i helt annan ordning.

Å andra sidan kanske pressekreteraren ljuger. I så fall är han fullständigt inkompetent och då bör Wanja förstås göra något åt detta, typ sparka honom – i den mån arbetsrätten och kollektivavtalen gör det möjligt.

Read more

Socialdemokraterna har dragit igång en rekordtidig kampanj där de profilerar Carin Jämtin inför valet. DN skrev om detta igår. Inget konstigt med det, om det inte var för att de tycks vara en kuliss. Det är liksom tomt bakom det vackra porträttet.

Eftersom jag både är nyfiken på vad (s) tänker sig för valfrågor och kampanjupplägg men framförallt för att jag är intresserad av hur politiker kommunicerar med människor genom bloggar, twitter och andra sociala medier följde jag uppmaningen på affischerna och gick in på www.carinjamtin.se. Där upptäcker jag det märkliga. Det är (nästan) tomt.

Sossarna annonserar för att locka folk till en blogg som nästan inte har några inlägg skrivna, men har en särskild plats med siffror över Stockholm där det finns tre bilder som visar statistik över den svenska spelbranschen och en bild som visar antalet långtidsarbetslösa i Stockholm. 

På bloggen följer man inte ens upp reklamkampanjens affischbudskap med någon fördjupad argumentation eller förklaring bara lite spridda kommentarer. 

Var är dialogen? Var är de egna idéerna? Var omvärldsanalysen? Det känns som någon glad nybliven bloggentusiast råkat hitta ett verktyg på nätet och inte kunde låta bli att börja blogga utan att fundera på de viktiga frågorna: Vad? Och varför? Ändå är det en erfaren och intelligent, ledande politiker som gjort detta och hela sossemaskineriet står bakom – med självaste partisekreteraren ”Ibbe” (som han tydligen heter, enligt Jämtins blogg) i spetsen. Dessutom har partiet satsat  många sköna tusenlappar på en stor reklamkampanj. Men erfarenheten, stödet från partisekreteraren och den stora budgeten räckte bara till en tunn fernissa.  

Jag undrar om de fått hjälp av någon dyr konsult,

kanke från USA, och kampanjen är så mondän att jag inte begriper storheten i det hela. Eller är det bara en ny variant av Kejsarens nya kläder?

Sossarna säger att det är en ”rekordtidig kampanj” Jag kan bara hålla med. Så tidig att den inte ens är färdig.

Read more

Jag kan inte sluta tänka på alla de som drabbats av Haiti-katastrofen. Jag känner mig maktlös och samtidigt så oändligt tacksam över att leva i lugna, trygga Sverige där mina barn ligger och sover sött i sina sängar omringade av nallar, varma täcken och oändligt med kärlek.

Read more

Nu är vardagen tillbaka och det känns bra. Julledigheten har varit skön och givande. Ett stort framsteg har skett i familjen, där lilla minstingen slutat med blöjor. Tänk, nu har jag ingen liten blöjis längre. Tiden går fort…

Visst är det skönt med ledighet men jag blir alltid lite rastlös av ostrukturerade och lata dagar. Det är också kul att träffa arbetskamraterna igen. Barnen verkar också vara nöjda med att vara tillbaka på dagis och få leka med kompisar.  

Imorgon åker jag till de vänliga folkpartisterna i Botkyrka som har inbjudit mig att presentera förslaget till sjukvårdpolitisk plattform. Det ska bli riktigt roligt att få tala med dem om den viktiga sjukvårdsutvecklingen. Alla som vill kan bidra med idéer för att utveckla den liberala sjukvårdspolitiken ytterligare. Kolla här.

Senare på kvällen ska vi träffas i FP-Spånga för att diskutera hur vi vill att listorna till kommun och landsting ska se ut i vår valkrets. Det finns flera duktiga personer som jag hoppas vill vara med.

Read more

Nu är det kallt i Hedemora, där jag befinner mig, -25 grader! Men vi håller oss varma med härligt sprakande brasor och genom att tänka på de stora summor som vi ska få skicka till elbolaget som tack för deras leveranser till skyhöga rekordpriser. Jag kommer då att tänka på Miljöpartiet och deras oppositionskompisar som vill avveckla kärnkraften. Hur smart är det egentligen?

Jag vill ha en seriös energipolitik som går hand i hand med en lika seriös klimkatpolitik och som dessutom möjliggör en bra ekonomisk utveckling  och att svensk basindusri ska överleva och utvecklas. Lösningen heter kärnkraft.

Nu tar jag på ett par raggsockor och går och lägger mig. Jullovet närmar sig sitt slut och det ska bli riktigt kul att sätta igång med jobbet igen.

Read more

Nyårsdagar är hoppfulla tycker jag. Jag sitter nu med en kaffekopp framför mig och funderar på vad jag vill med mitt 2010. Viktigast är förstås familjen och framförallt att barnen har det bra och får många fina upplevelser, inte minst i naturen.

I politiken blir det ett spännande åre. Jag har stora förhoppningar om att valet i september ska resultera i fortsatt förtroende för Alliansen, där folkpartiet har ett starkt inflytande, på såväl kommunal, landsings som nationell nivå. 

Jag själv hoppas få förtroendet att fortsätta i Stockholms läns landsting. Jag vill ägna året åt att bredda mitt engagemang och mina kunskaper. Fram till nu har jag lagt väldigt mycket tid och kraft på färdtjänstfrågorna och nu känner jag att jag börjar kunna en hel del om färdtjänsten och att jag dessutom kunnat driva igenom flera viktiga förändringar. Jag har också börjat jobba en hel del med vårdfrågorna, inte minst genom att jag varit med och skrivit utkast till en vårdpolitisk plattform för FP i Stockholms läns landsting. Att fördjupa mig ännu mer i vårdens utveckling och utmaningar blir en rolig och viktig uppgift för mig.  Barns- och kvinnors hälsa känns särskilt prioriterat för mig. Läs mer här om hur jag tänker inför min kandidatur.

Read more