Ekonomi

Det växer fram en ny underklass i Sverige. Bidragsberoende ökar det sociala arvets betydelse förstärks. Möjligheten till klassresor tycks ha försvårats. Det är stora utmaningar som måste mötas med politiska kraft och socialliberala lösningar.

Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson har tagit en kort paus i föräldraledigheten med lille Henning för att hålla ett seminarium om ekonomi på Liberalernas dag i Almedalen.

Han har också bjudit in ett antal gäster: Anna Sjögren, Docent Nationalekonomi, IFAU, Mårten Blix, Fil dr Nationalekonomi, Institutet för näringslivsforskning samt Annika Winsth, Chefekonom, Nordea. Morgan Olofsson modererar samtalet.

Mats Persson har ett tydligt budskap: ”Sverige är ett fantastiskt Land. Men mitt i vår pågående högkonjunktur växer en ny underklass fram som inte hittar ett jobb. Det är ett nytt fenomen. Under 90-talskrisen blev många arbetslösa en period. Men idag är det många människor som aldrig varit inne på arbetsmarknaden. Barn växer upp utan att få uppleva sambandet mellan mat på bordet och mammor och pappor som går till jobbet. Den nya underklassen är Sveriges största samhällsproblem.”

Klassklyftor är kanske ett nytt ämne för liberaler, men detta är en stor och verklig utmaning som kräver ny politik. Det blir mycket värre framöver om bu inte gör något åt detta. En människas bakgrund ska betyda mindre än vår vilja för framtiden, fortsätter Mats.

Idag presenterades också Liberalernas nya rapport med 34 förslag för att Sverige ska bli möjligheternas land för fler – politik för att minska klyftorna mellan de som fötts här och de som flyttat hit.

Read more

Anna Starbrink, Liberalerna, och landstingets bokslut 2016

Nu har landstingets bokslut för 2016 kommit och det utvisar ett kraftigt förbättrat resultat jämfört med förra året.  Ordning i ekonomin är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta utveckla och förbättra vården och kollektivtrafiken.

Enligt landstingets bokslutskommuniké uppgår resultatet för 2016 till 1,7 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder bättre än föregående år. En förklaring till det starka resultatet är att landstingets verksamheter varit duktiga på att hålla i kostnaderna och att skatteintäkterna ökat. Samtidigt kommer Stockholmsregionen även fortsättningsvis att dräneras på pengar genom det statliga utjämningssystemet, som inom några år kommer att kosta ca 2 miljarder kronor.

SLL:s resultat 2007–2016

Landstingets resultat 2007–2016

Landstinget är inne i en intensiv utvecklingsfas. Vården byggs ut på flera fronter. Vi ökar resurserna till primärvården, som är den vårdnivå som flest stockholmare har kontakt med. Vi etablerar nya närakuter för dem som drabbas av akuta sjukdomar, och vi bygger ut och moderniserar länets akutsjukhus. Under 2016 togs delar av Nya Karolinska Solna i bruk – Stockholmsregionens toppmoderna universitetssjukhus där de svårast sjuka patienterna kommer att få avancerad vård.

Samtidigt sker en omfattande satsning på kollektivtrafiken. Tunnelbanan dras till Nacka, Barkarby och Arenastaden. Tvärbanan kommer gå hela vägen från Sickla till Kista och Helenelund. Spårväg City förlängs till T-Centralen och pendelbåtstrafiken byggs ut för att skapa nya kommunikationsvägar.

År 2016 investerade landstinget över 15 miljarder i hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Vi kommer att fortsätta satsa, för att ge stockholmarna den allra bästa samhällsservicen även i framtiden. Då är det tryggt att veta att vi har ordning i ekonomin.

Länk till nyhet om landstingets bokslut 2016

Read more

De rödgröna har med stöd av Sverigedemokraterna röstat för en oförändrad taxa för SL-kortet. Det innebär att de gemensamt skapat ett ekonomiska underskott om 700 miljoner kronor. De har dock inget gemensamt förslag om hur detta ska täckas. De tvingar fram besparingar som kommer att drabba såväl resenärerna i SL som patienter och personal i hälso- och sjukvården. 

Alliansens budgetförslag var ett balanserat förslag som medgav satsningar på både sjukvård, trafik och kultur. Nu rycks en viktig del av finansieringen undan. Därför lägger nu Alliansens fram ett reviderat förslag till ramar för trafiknämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Det är verkligen inte lätt. Men en budget måste gå ihop på sista raden.

Det är tråkigt att Socialdemokraterna och den övriga oppositionen inte förmår ta sjukvården och trafiken på allvar. De använder landstingsfullmäktige för att bedriva en kortsiktigt populistisk linje men vet inte hur de ska ta ansvar för den situation de skapar. Genom att rycka undan 700 miljoner av kollektivtrafikens finansiering drabbas först och främst de många stockholmare som reser med SL – men oppositionens ansvarslöshet kommer tyvärr även att få konsekvenser för hälso- och sjukvården. Patienter och vårdpersonal får det tuffare nästa år på grund av det ansvarslösa beslut de rödgröna i dag har fattat med öppna ögon och med hjälp av Sverigedemokraterna.

Nytt förslag från Alliansen, framtvingat av de rödgröna tillsammans med SD:

För att få en laglig budget i balans föreslås landstingsfullmäktige besluta att ändra ramarna för nämnderna enligt följande:

  • Att tillskjuta 401 mkr i landstingsbidrag till trafiknämnden
  • Att uppdra till trafiknämnden att inarbeta besparingar på 299 mkr i slutlig budget som en följd av utebliven taxehöjning så att en ekonomi i balans uppnås
  • Att höja resultatkravet för Landstingsfastigheter Stockholm från 234,9 mkr till 334,9 mkr
  • Att höja resultatkravet för Stockholms läns sjukvårdsområde från 75,3 mkr till 100 mkr
  • Att minska landstingsbidraget till Hälso- och sjukvårdsnämnden med 64 mkr
  • Att öka finansnettot med 97 mkr

Årets resultat efter gjorda åtgärder uppgår till +1,7 mkr.

Read more

Idag presenterar Alliansen budget för 2016 i Stockholms läns landsting. Budgeten har en tydlig folkpartiprofil med fler viktiga satsningar på hälso- och sjukvård, trafik och kultur.

Vi är inne på tredje mandatperioden med Folkpartiet och Alliansen vid rodret i landstinget. Det är också den första budgeten där jag ansvarar för hälso- och sjukvården. God ordning och reda och en ansvarsfull hushållning gör att vi nu kan göra flera viktiga satsningar på hälso- och sjukvården.

Sjukvårdsbudgeten ökar med 1,8 miljarder kronor (3,3 procent) nästa år och det betyder att vi kan förstärka både akutsjukhusen och vården utanför sjukhusen, framförallt vårdcentraler. En riktad satsning på primärvården görs också om 75 miljoner kronor.

Vi fortsätter att investera i hälso- och sjukvården för att kunna möta framtidens behov i den växande region som ska leverera vård till allt fler. Även äldre människor ska få mer egenmakt genom att vi inför vårdval i geriatriken.

Jag vill också nämna den stora satsningen på investeringar i vårdens IT. Detta handlar om både arbetsmiljö, förbättrad service med e-hälsotjänster och att stärka patientsäkerheten. Läs gärna vad Dagens Medicin skriver om detta. 

Även på trafiksidan tar vi viktiga utvecklingssteg. Budgeten förstärks med 295 miljoner kronor, men för att klara den kraftiga utbyggnaden som vi ser behövs kommer även SL-kortet att bli dyrare. Vi måste ta höjd för den största expansionen av tunnelbanan på 40 år och se till att drifta Citybanan för mer och bättre pendeltågstrafik. Arbetet med att förverkliga Spårväg syd, utveckla Roslagsbanan och göra om 4:ans buss till spårväg fortsätter också.

Kulturbudgeten förstärks med 4 procent. Den största delen av detta går till kulturnämnden och bland annat Konserthusets fortsatta utveckling. En del läggs också in i sjukvårdsbudgeten för att skapa utrymme för mer kultur i vården.

Här hittar du Alliansens budgetförslag 2016.

Read more

Plåster
Igår avslutade landstingsfullmäktige budgetbehandlingen inför 2015. Temat för dagen var hälso- och sjukvården och som ansvarigt landstingsråd fick jag inleda hela debatten. Jag lyfte fram hälsa som mitt övergripande mål. Här kan ni läsa mitt inledningsanförande:

Ordförande, fullmäktige

Hälsa är det högst prioriterade, vi är nog många som kan hålla med Montaigne och de gamla greker han gärna återkom till om rangordningen där hälsa går före  både skönhet och rikedom… Hälsa är huvudfrågan även i den budget vi nu tar ställning till.

Hälsa och utveckling går hand i hand. Alla landstingets verksamheter kan bidra till hälsa och utveckling. Det är ingen tillfällighet att det är den rubrik vi satt på vår budget Hälsa och utveckling.

Sjukvårdens insatser har stor betydelse för att länets befolkning faktiskt mår allt bättre (Folkhälsorapporterna vart fjärde år), från vaccinationer på BVC till avancerade operationer och transplantationer på akutsjukhusen som var omöjliga att genomföra för bara ett decennium sedan. Men hälsan bestäms framförallt av att vi har en bra skola, att vi kan lita på de ekonomiska trygghetssystemen, att vi hyser hyfsad tillit till varandra i samhället, att vi har starka sociala nätverk omkring oss och att vi slipper uppleva våld och krig.

Jag vill i mitt inledningsanförande presentera några nyheter för er i budgeten för hälso-och sjukvården, en budget som vi ökar med drygt två miljarder till totalt 53 miljarder 2015. Det kommer att krävas nya arbetssätt, nya sätt att organisera vården, mer forskning och utveckling för att nya resurser men framförallt de stora resurser som vi redan har ska räcka till och kunna användas på bästa möjliga sätt för att stockholmarna ska kunna få en bättre hälsa.

Alliansens budget är framtidsinriktad och med ambitionen att tänka nytt och djärvt och alltid utifrån patientens behov av delaktighet och valfrihet. Våra förslag bygger vidare på tidigare Alliansbudgetar för sjukvården. Vi förädlar det vi uppnått och utvecklar det som kan göras bättre.

Jag kan också se att oppositionen lägger en del konstruktiva förslag till förbättringar som vi gärna kan  mötas kring i det fortsatta arbetet. Men det finns som vi alla vet inget samlat förslag från den rödgröna oppositionen. Skatten och ambitioner kring utvecklingen skiljer sig åt. Och det är väl helt i sin ordning. Det gör också att det prat som SD framförde igår om sin viktiga vågmästarroll inte är reell.

***

Ordförande, 1,2 miljoner människor i vårt län har valt privat vårdcentral. Just nu har 17 000 kvinnor valt privat mödravård. Under åren har många, många fler kvinnor gjort detta val. Jag och Folkpartiet tycker att vi ska respektera deras val. Valfriheten är här för att stanna. Dessbättre har ju som bekant den tillfälliga regeringen misslyckats i sina försök att strypa valfriheten och försvåra för flera aktörer att bidra med mer hälso- och sjukvård.

Att människor har makt över sin vård och sin vardag bidrar till hälsan och välbefinnandet. Det borde omfatta fler patienter. Vi kommer att gå vidare och införa fler vårdval därför att vi vill öka enskilda människors patientmakt och stimulera fler aktörer att erbjuda vård.

***

Beroendevården i vårt län är den mest ambitiösa i landet med många lokala beroendemottagningar och specialiserade behandlingsprogram. Organisationen har vuxit fram under de senaste 20 åren, till stor del i samverkan med kommunernas socialtjänst. Men utvecklingen av effektiva behandlingar går framåt, dryckesmönster och attityder förändras. Även om supandet på helgerna dessvärre finns kvar så har det parallellt utvecklats ett dryckesmönster där man dricker ofta men inte dricker sig redlös. Det krävs därför en modernisering av hela beroendevården när det gäller i synnerhet alkoholberoende, både för ”riskbrukare” och missbrukare. Vi vill ha en första linjens beroendevård i f f a primärvården, vi vill ha vårdmiljöer som välkomnar och signalerar att alla patienter oavsett sjukdom och egna förutsättningar är lika viktiga för vården. Och att alkoholberoende inte är något att skämmas för, och att man inte behöver vara en socialt och ekonomiskt utslagen individ för att söka vård. Ju förr man kan få hjälp desto bättre för både hälsa, sociala relationer och jobb.

Mottagningen på Riddargatan som blivit enormt populär har fått två efterföljare (i Nacka och i Täby) men f f a ska denna ”riskbruksmottagning” tjäna som modell för effektiva behandlingsmetoder, och gott bemötande i goda vårdmiljöer.

***

I vår budget är vi tydliga med att vi så långt det är möjligt ska utveckla ersättningar till vårdgivarna som bygger på kvalitet och värden för patienterna. Men det ska ske utan att vi tappar i tillgänglighet till sjukvården för patienten när hen behöver den. Vi har varit framgångsrika i att bekämpa köer.

Bland alla dieter, träningstips och alltfler populära motionslopp kan vi ändå konstatera: Vi svenskar och stockholmare har blivit allt större och allt tyngre. Övervikt och fetma är ett allvarligt problem – för enskilda människors hälsa, och för samhället och sjukvården. Det löser sig inte med ännu en ny variant av bantningstips i kvällstidningarna. Det löser sig delvis genom de enskilda människornas ansträngningar och förändrade levnadsvanor kring kost och fysisk aktivitet. Men det kräver också stöd i form av långsiktigt, metodiskt och vetenskapligt förankrat hälsofrämjande arbete. Ett ljusningstecken har vi sett, att viktökningen tycks ha upphört för fyraåringarna vid den senaste mätningen. Nu väntar vi in nästa folkhälsoenkät och folkhälsorapport.

Metodutveckling och insatser framför allt för barn och unga är i fokus för vår fortsatta och utökade satsning mot övervikt och fetma. Det är metoder som behöver finnas på alla slags vårdmottagningar men framför allt MVC, BVC, BUMM och vårdcentraler. För personer med flera hälsoproblem startar vi nu också specialiserade mottagningar för hälsa och levnadsvanor, dit husläkarna kan remittera patienter. Det är mottagningar som också ska gå i bräschen för utveckling och implementering av nya metoder.

Jag yrkar bifall till landstingsstyrelsen förslag.

 

Read more

Just nu pågår landstingsfullmäktige. Beslut om hur vi ska använda landstingets resurser på bästa sätt ska fattas under två dag. Det hela inleddes med en allmänpolitisk debatt.

Jag lyfte fram både valfriheten och vikten av att utveckla bemötandet i och upplevelsen av vården. Och naturligtvis betydelsen av att få såväl kollektivtrafiksatsningarna som Förbifarten på plats. Hälsa, är mitt ledord i debatten. Ungefär så här talade jag:

Ordförande, fullmäktige och åhörare

Vi har ett nytt politiskt landskap i Sverige. Om några månader kan detta landskap ha skiftat igen. Det politiska läget i riket påverkar naturligtvis förutsättningarna för oss här i Stockholm i allra högsta grad. Men tack och lov, fru ordförande, bestämmer vi en hel del själva här i landstingsfullmäktige. Och i landstingspolitiken och den här budgeten måste hälsa vara det högst prioriterade.

Vi har lagt fram ett budgetförslag med en förbättrad hälsa för medborgarna i huvudfokus och en stabil landstingsekonomi, väl fungerande sjukvård och kollektivtrafik som verktyg för att uppnå detta.

***

Patientens makt och inflytande över sin egen vård och sin egen vardag är central för att stötta hälsan och välbefinnandet. Den tillfälliga regeringens ambitioner att försämra valfriheten har dessbättre schabblats bort. Nu får väljarna som sagt var möjlighet att säga sitt om saken vid det planerade extra valet i mars. Jag tänker – i min nya roll som hälso- och sjukvårdslandstingsråd arbete för att utveckla valfriheten och skapa förutsättningar för fler – inte färre – att erbjuda vård.

***

”Vad kan du ha att läsa som är så viktigt?” Den frågan fick Gärd Johansson när hon som patient inom geriatriken bad att få sin trasiga lampa utbytt. Gärd accepterade inte detta bemötande utan berättade modigt om sina upplevelser.

Otrivsam miljö, tråkig mat och en attityd att hon nog inte riktigt vet själv vad hon kan och vill. Just den upplevelsen delar nog hon med många andra. Men hennes berättelse har bidragit till att öka medvetenheten både hos politiker och i sjukvården.

Jag menar att du och jag ska få fortsätta vara de hela och fullvärdiga människor som vi är även när vi blir sjuka. Vi ska aldrig reduceras till att vara bara en patient eller en diagnos. Jag har fortfarande kontakt med Gärd lite då och då och hon har inspirerat mig att arbeta vidare med flera angelägna frågor för att göra sjukvården värdig och mänsklig. En sådan är att skapa läkande vårdmiljöer. Det måste vara ambitionen när vi nu bygger vidare på framtidens hälso- och sjukvård med stora investeringar. Men också måltiderna, konsten och kulturen ska ha en plats i sjukvården och där bidra till den mänskliga upplevelsen.

***

Barncancervården måste utvecklas. Ingen kan vara nöjd när barn som behöver sin cancervård i Stockholm måste resa till Uppsala eller Linköping för att få behandling. Självklart måste Astrid Lindgrens sjukhus först och främst se till att barnen får den medicinskt bästa vården. Och det har ibland inneburit resor och vistelser borta. Men ALB måste utöka sin egen kapacitet och öppna fler vårdplatser. Det har de också gjort på senare tid, men har en bra bit kvar till målet. Sjukhusets uppdrag är tydligt, och de arbetar med frågan. Jag har personligen fört dialog med barncancerfonden och föräldrar till barn med cancer och försäkrat mig om att de är delaktiga i arbetet och få vara med och forma processen. Det är en högt prioriterad uppgift för såväl sjukhuset som för hälso- och sjukvårdsnämnden att barncancervården utvecklas.

***

Ledamöter, En tillgänglig sjukvård av bra kvalitet är en förutsättning för att hjälpa människor att återfå sin hälsa. Men hälsa i sig skapas inte främst inom vården. Där måste samhällets olika delar verka i samma riktning. En fungerande kollektivtrafik minskar stress, ger mer tid och mer livskvalitet åt medborgarna. Det är ett gott skäl att fullfölja planerna på utbyggd tunnelbana och fortsätta spårvägsnätets utveckling, där bland annat buss 4 i innerstan bör bli spårväg. Från Folkparitets sida vill vi också förlänga den röda t-banelinjen norr ut mot Täby-Arninge.

Men det behövs inte bara ny trafik. De stationer och hållplatser vi har måste vara trivsamma och får inte förslummas. Rulltrappor som står stilla, nedklottrade gångstråk och sunkiga miljöer duger inte. Ett av stegen vi tar mot en trivsammare miljö i kollektivtrafiken är rökfria perronger i tunnelbanan.

Ordförande. Även bilen behövs för att många människor ska få sin vardag att fungera. Den osäkerhet som råder kring Förbifarten och det slöseri som regeringen ägnar sig åt genom att förhala beslutet om Förbifarten skadar regionen. Jag hoppas att riksdagen snart fattar ett klokt beslut om Förbifarten. Stoppet har hittills kostat skattebetalarna 213 miljoner kronor. Fyra nya miljoner per dag som går åt till ingenting. Vi får inte en enda meter ny räls, inte en växel, inte ens en liten närtrafikbuss. Vi får ingenting för de pengarna.

Stockholms län är Sveriges ekonomiska motor. Den funkar bäst om vi släpper upp handbromsen på Förbifarten, Slussen och Bromma flygfält, gasar kraftigt när det gäller kollektivtrafikutbyggnader och håller ratten stadigt mot framtiden. Varken kraftiga vänster- eller högersvängar är den bästa vägen framåt.

***

Ordförande, jag ser fram emot två dagar av intensiv debatt om hälso- och sjukvården, trafiken, kulturpolitiken och säkert mycket annat. När vi sedan går till beslut har vi med Alliansbudgeten möjlighet att få en inriktning på plats som svarar på regionens och invånarnas behov.

 

Read more

Capio Sankt Görans Sjukhus.

Eftersom mångfalden ökat bland utförare av kommunal verksamhet – t.ex. vård, skola och omsorg – behöver reglerna uppdateras, bland annat vad gäller hur verksamheten ska följas upp. Det föreslår en ny utredning.

Det är utredaren Johan Höök som på regeringens uppdrag har studerat hur kommuner och landsting ska kunna stärka sin kontroll och insyn när privata utförare anlitas att utföra kommunal verksamhet. Utredningen (SOU 2013:53) föreslår bland annat att fullmäktige ska anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för verksamheter som lämnas över till privata utförare.

Det ska också säkerställas att allmänheten har tillräcklig insyn i verksamheterna, även om företagshemligheter och liknande förstås måste kunna fortsätta att vara hemliga. Vidare föreslår utredningen att informationen till medborgarna förbättras så att alla kan göra välgrundade val, oavsett om det gäller skola, vårdcentral eller äldreboende.

Utredningens uppdrag har varit att titta på uppföljning av verksamheter som utförs i enskild regi. Men självklart är det också viktigt att även verksamhet som kommuner och landsting själva driver blir ordentligt uppföljda. I förslaget till nytt partiprogram för Folkpartiet slår vi fast att ”privata och offentliga utförare ska verka på lika villkor och ska omfattas av samma ersättningsregler och kvalitetskrav”. Det är ett perspektiv som inte får glömmas bort.

Vad gäller tillgången till information så instämmer jag i utredarens ambitioner att alla ska kunna göra välgrundade val. Jag ledde arbetet med att ta fram ett nytt sjukvårdspolitiskt program för Folkpartiet, och där skriver vi att man borde ”skapa en nationell informationstjänst för patienter med begränsad förmåga att göra välinformerade val av sjukvård. Lätt tillgänglig information om vårdgivarnas behandlingsresultat och bemötande samt hur vårdgivaren förebygger vårdskador ska underlätta för patienten att själv bedöma kvaliteten inför valet av vårdgivare”.

Valfrihet är en central fråga för oss i Folkpartiet. En mångfald av utövare främjar nya idéer och arbetssätt, innovationer och entreprenörskap. Det ger patienter, elever och brukare makten att välja – och välja bort. Vi som är politiskt ansvariga för verksamheterna måste också kunna säkerställa att de håller den höga kvalitet som vi förväntar oss. Detta sker förstås redan genom regleringar i avtal, men det är angeläget att föra en kontinuerlig diskussion om hur kvalitets- och uppföljningsarbetet kan förbättras och utvecklas. Utredarens förslag är ett intressant inlägg i den debatten.

Read more

Framtidsbudget för Stockholms läns landsting.

Igår presenterade Alliansens gruppledare i landstinget vårt förslag till budget för 2014. Det är en stark budget med tydlig hälsoprofil. Vi kommer att ta flera viktiga steg framåt för att utveckla hälso- och sjukvården. Budgeten innehåller bland annat rekordinvesteringar i framtidens sjukvård (42 miljarder kronor) och kollektivtrafik (33 miljarder).

Vi satsar 1,8 nya miljarder på hälso- och sjukvårdens budget. Det innebär att sjukvårdsbudgeten uppgår till hela 51 miljarder kronor. Ett viktigt inslag i sjukvårdspolitiken är förstås kvalitet och valfrihet för patienterna. För oss i Folkpartiet är det också självklart att jobba för att utveckla psykiatrin som får mer pengar än andra områden 2014. Det blir också fler mottagningar för hälsa för de som har ett riskbruk av alkohol. Vi har också utrymme att öka insatserna för barn och familjer vid psykisk sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessutom satsar vi på fler psykologer på vårdcentralerna, det kan bli ett riktigt lyft för många människor som behöver dessa insatser på ett smidigt och lättillgängligt sätt.

E-hälsa blir allt viktigare och nu vill vi ser många fler smarta tjänster som underlättar för patienter och personal, t ex möjlighet att direktboka tid via Mina Vårdkontakter hos husläkarmottagningar, barnavårdcentraler, mödravårdcentraler och ungdomsmottagningar, samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare. 2014 ska också alla patienter kunna följa sina remisser, för att veta var den befinner sig i vården.

En viktig satsning i budgeten har jag redan berättat om, nämligen på personalområdet. Läs mer om det i tidigare inlägg om bland annat sjuksköterskelyftet.

Inom kollektivtrafiken satsas det också på att rusta och bygga ut. Vi satsar förstås också på  kulturen. Det är en hjärtefråga för mig och och folkpartiet. Jag återkommer till detta framöver. Jag återkommer till detta framöver.

Du kan läsa mer om Framtidens hälso- och sjukvård här.

Läs också Birgitta Rydbergs blogg om budgeten.

Read more

I dagens budgetbehandling står kulturnämndens budget på agendan. Jag tjuvstartade redan igår med ett kulturinlägg. Idag tog jag bland annat upp de viktiga satsningar som Folkpartiet och Alliansen gör inom kulturområdet inför 2012. Jag sa ungefär såhär:

Ordförande. Fullmäktige.

Ett öppet, demokratiskt samhälle är en omöjlighet utan ett självständigt och starkt kulturliv. Kulturen är betydelsefull för människors bildning, utveckling och kreativitet och därför också för samhällets utveckling.

Ibland diskuteras kulturens roll som antingen en fri och obunden kraft med ett alldeles eget värde eller som ett medel för att uppnå andra värden i samhället – som om detta vore oförenligt. Ett antingen eller. Så är det – menar jag – inte alls. Konflikten mellan konstens eget värde och den instrumentella kultursynen är konstruerad.

Continue reading Kulturdebatt i landstinget

Read more

Sedlar. Källa: Riksbanken.

Idag skriver Dagens Nyheter om vårdens finansiering på sikt. De målar upp en bild av enorma resursbehov i framtiden. Det är en av de stora utmaningarna för oss i Sverige att klara inte bara finansieringen av vården utan av hela den välfärd som jag tror att de allra flesta förväntar sig. Men det är absolut en utmanings om vi är beredda att ta.

För mig finns några självklara utgångspunkter:

  • Vården finansierar vi tillsammans med skatten.
  • Bästa sättet att minska vårdkostnaderna är att minska vårdbehovet – vi ska satsa på hälsa.
  • God kvalitet sparar pengar. Med färre vårdskador frigörs resurser.
  • Om patienter får rätt hjälp på rätt ställe blir det billigare.

Ökad fokus på hälsa

Det bästa sättet att miniska vårdkostnaderna är att minska behovet av vård. Ett ökat fokus på hälsofrämjande insatser ger både bättre livskvalitet och minskade vårdkostnader. Där händer det en hel del. Enligt landstingets nya budgetförslag för 2012 får det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ännu större tyngd och tydligare struktur i vården med hjälp av nationella riktlinjer. De nya livsstilsmottagningarna kommer att ge hälsoinriktad specialistvård till patienter med mer omfattande behov kring kost, motion och rökning men också utveckla behandlingsmetoder och stötta primärvården. När det gäller forskning prioriteras förebyggande och hälsofrämjande forskning samt forskning om patientsäkerhet.

Många människor har ett stort intresse för sin egen hälsa och lägger stor möda på både motion och kostvanor. För det är naturligtvis i grund och botten en fråga för var och en av oss. Men det finns också ett samhällsintresse. Vårdens roll bör vara att erbjuda verktyg till människor att själva kunna ta vara på sin hälsa – vilket på sikt också påverkar vårdbehoven när människor blir sjuka. Den ekonomiska aspekten av hälsoarbetet är alls inte ringa. Det tydligaste exemplet (som jag hämtat från Birgitta Rydbergs blogg) gäller kanske rökning som brukar illustreras med att varje satsad krona ger lågt räknat fem kronor tillbaka, till vården och till samhällsekonomin.

Folkpartiets ambition är att fortsätta stärka det hälsofrämjande arbetet framöver. Vi presenterade för en tid sedan rapporten Stockholmare – friskast i världen där vi presenterar ett antal idéer om hur hälsan kan stärkas här i vårt län.

Miskat vårdslarv sparar lidande och pengar

Närmare var tionde patient på svenska sjukhus drabbas av en vårdrelaterad infektion som tvingar dem till mer vård, i genomsnitt 4 extra vårddygn. Lägg därtill alla de patienter (uppemot 20–25 procent är en siffra som brukar nämnas) som ligger på medicinklinker och mår dåligt därför att de fått för mycket, för lite eller fel sammansatta läkemedel. Dessutom förekommer det andra former av vårdskador som också skapar stort lidande och kräver mer vård. Det går säkert inte att få bort alla vårdskador, men om vi börjar med att halvera problemen frigörs stora summor pengar.

Bättre styrning

Ett annat sätt att både förbättra kvaliteten för patienten och minska belastningen på vården är att se till att rätt patient kommer till rätt ställe i vården utan omvägar. Jag har tidigare berättat om ambulanssjukvårdens prisade arbete för att se till att äldre patienter kan få komma direkt till geriatriken utan att passera akutmottagningarna. Arbetet med aktiv hälsostyrning som är ett intressant arbete för att identifiera och stödja patienter som ofta återkommer till. De ska få mer adekvat hjälp med t ex tät telefonkontakt, stöd till egenvård och väl fungerande kontakt i primär- och öppenvård, och slippa hamna på akuten gång på gång. En liten andel av befolkningen står för den mesta sjukvårdskonsumtionen (i Stockholms län uppskattas cirka en procent av invånarna stå för en tredjedel, och tio procent av invånarna för fyra femtedelar av sjukvårdskostnaderna). Kan vi hjälpa dem effektivare förbättrar vi såväl resursanvändningen som deras hälsa och livskvalitet, vilket också ger ökad patientsäkerhet och mer jämlik vård. Erfarenheterna av aktiv hälsostyrning är hittills positiva med färre inläggningar på sjukhus och ökad trygghet hos patienterna.

Read more