Hälsa för frihet

Hälsa är bland det viktigaste vi människor har. När den sviktar förlorar mycket annat sin mening samtidigt förlorar vi också en del av vår kraft och vår frihet. Därför ser jag hälsa som en central frihetsfråga.

Nu presenterar jag ett nytt liberalt initiativ: Hälsa för frihet! Ambitionen är att samla kunskap och idéer för att utveckla en modern reformagenda för att stärka människors frihet genom hälsa i hela landet.

I Sverige har vi på många sätt en god folkhälsa, men det finns uppenbara problem som behöver mötas med moderna, liberala reformer. Segeregationen och ohälsan går hand i hand. Det behövs kraftfulla insatser i områden där hälsan är som sämst. Den psykiska ohälsan är alarmerande. Idag är det den vanligaste sjukskrivningsorsaken och vi ser att problemen finns redan i unga åldrar. Svenska barn rör sig för lite och barnfetman är ett stort bekymmer. Den ofrivilliga ensamheten är ett allvarligt problem som både skadar livskvaliteten och starkt bidrar till ohälsa. Listan över hälsoutmaningarna kan tyvärr köras lång.

Hälsa är personligt. Vi bestämmer själva hur vi ska leva våra liv. Och vi får ta ansvar för de val av livsstil vi gör, samtidigt påverkas människors hälsa av många yttre faktorer. För oss liberaler är den personliga friheten kärnvärdet framför andra. Hur bedriver man då en liberal politik för hälsa?

Hälsa bygger på egna livsval – men också på en mängd andra faktorer, medfödda och i vår omgivning. Vilka förutsättningar får vi för hälsa i vårt arv, i vår uppväxt och i vår miljö? Hur kan vi förbättra dem? Goda förutsättningar för hälsa kräver ett liberalt svar.

Har alla personer lika goda förutsättningar för hälsa? Svaret är som vi vet nej. En jämlik hälsa kräver ett liberalt svar.

Får den som söker hjälp för ohälsa också hjälp till hälsa? Fungerar hälso- och sjukvården hälsofrämjande? Gör vi allt för att upptäcka ohälsa i tid? Förebyggande och hälsofrämjande arbete kräver ett liberalt svar.

Är det enkelt att göra de kloka livsvalen som främjar ens hälsa, eller är det krångligt och dyrt? Görs åtgärderna för hälsa där de gör störst nytta – också utanför hälso- och sjukvården? Ett samhälle byggt för hälsa kräver ett liberalt svar.

Är kostnaderna för ohälsan lätt att bära, mänskligt och ekonomiskt? Även här är svaret nej. Hälsoekonomi – på både individuell och samhällelig nivå – kräver liberala svar.

Finns rätt kunskap om hälsa och livsstil, eller råder förvirring kring motstridiga budskap och falska nyheter? Att sprida kunskap om hälsa, och rusta människor med kunskap, kräver ett liberalt svar.

Värderar vi psyket på samma nivå som det fysiska måendet? Finns samma kunskap och stöd när det är själen, istället för kroppen, som gör ont? Psykisk hälsa för alla åldrar kräver liberala svar.

Det allra viktigaste budskapet för liberaler är dock: Hälsa stärker friheten för människor. Ohälsa begränsar vår frihet och förmåga. Att denna ofrihet drabbar så ojämlikt är något vi liberaler aldrig kan acceptera; vi måste se det glömda Sverige, som märks i ohälsosamma levnadsvanor, sjukdomsstatistik och dödlighet. Var och en ska ha verktygen och utrymmet att göra kloka val. Var och en ska ha möjlighet att leva ett liv med så god hälsa som möjligt utifrån just sina förutsättningar.

För liberaler är två principer viktiga: Respektera individens frihet. Och utgå från aktuell kunskap. Våra förslag ska värna människors integritet och utgå från vetenskap. Det finns anledning till framtidstro – också en viktig liberal egenskap. Digitalisering och forskningens framsteg ger oss ständigt nya verktyg. En liberal politik för hälsa ska vara fri från pekpinnar och full av modernitet.

Vi behöver ett program för hälsa för hela Sverige. Hälsa som ökar människors frihet. 

Läs gärna en artikel i Svd Där jag berättar mer om initiativet.

Read more

En bra start i livet med ett starkt stöd till de små barnen och deras familjer lägger grunden för en god hälsa. Därför vill jag och Region Stockholm utveckla fler Familjecentraler med ett enhetligt uppdrag där barn- och mödravården samverkar med den kommunala öppna förskolan och socialtjänsten. 18 befintliga familjecentraler och därtill 11 nya familjecentraler kommer snart att finnas i regionen. 

På familjecentralen ska man kunna få hjälp med hela familjens problematik, oavsett om det är barnens hälsa eller sociala problem där man behöver socialtjänstens stöd. Familjecentraler har funnits runt om i regionen tidigare, nu tar vi ett nytt grepp med ett enhetligt uppdrag från sjukvårdens och regionens sida, och uppmanar vårdgivare och kommuner att starta nya familjecentraler. När vi prioriterar med regionens resurser är det viktigt att vården finns nära för dem som bäst behöver den, och det är bevisat effektivt att arbeta tillsammans med hela familjen för att både barn och familj ska må bra.

Familjecentraler bygger på samarbete mellan kommunal socialtjänst, öppen förskola och hälso- och sjukvård riktad mot barn och familjer: BVC och barnmorskemottagningar. Även amningsmottagningar och vårdcentraler kan vara involverade från regionens/sjukvårdens sida.

Region Stockholm har inlett ett mer strukturerat arbete för enhetliga familjecentraler, och har som mål att samarbeta med fler kommuner för att öppna fler så snart som möjligt. 1o miljoner kronor finns avsatta i budget för att utveckla familjecentraler.

Varje barn i varje familj ska ha en god chans till hälsa och en bra uppväxt. Vården kan inte göra allt men barnhälsovården är en instans som når alla barn och familjer, och tillsammans med socialtjänsten kan man jobba effektivare med problem som ofta hänger ihop – barnens hälsa, familjens livsstil och relationer, osv. Jag är glad att fler BVC och fler kommuner vill samarbeta och hoppas på ännu fler inom en snar framtid.

Fakta: Nygamla och nya familjecentraler

Nygamla familjecentraler som fått beslut om utvecklingsbidrag:

  • Edsberg
  • Flemingsberg
  • Geneta
  • Huddinge
  • Kallhäll
  • Kungsängen
  • Mälaröarnas
  • Nynäshamn
  • Rotebro
  • Rågsved
  • Salem
  • Sollentuna
  • Spånga Tensta
  • Upplands Väsby
  • Vårby
  • Skogås
  • Vantör
  • Även familjecentralen i Fisksätra väntas snart inkomma med ansökan.

Nya familjecentraler som fått beslut om utvecklingsbidrag:

  • Hässelby/Vällingby
  • Rinkeby
  • Farsta
  • Skärholmen
  • Liljeholmen
  • Kungsholmen (BB Stockholm)
  • Rissne-Hallonbergen
  • Fittja/norra Botkyrka
  • Tullinge
  • Luna (Södertälje),
  • Haninge (OBS, ny större familjecentral i Handen ersätter 2 gamla mindre, med bättre öppettider och möjligheter till bemanning).

Dagens Nyheter uppmärksammar utvecklingen av familjecentraler

Read more

Att ge barn den bästa tänkbara starten i livet är något vi borde sträva efter. Det lägger grunden för ett liv med god hälsa. Att få välkomna ett lite barn till världen är förstås en stor och ibland omtumlande händelse och som förstagångsförälder kan man behöva stöd. Det vill jag gärna att Regions Stockholm ska bidra med.

Snart startar ett förstärkt hembesöksprogram till nyfödda barn i Fisksätra i Nacka. Hembesöken sker i ett nära samarbete mellan BVC och socialtjänsten i kommunen ge ett gott stöd till föräldrar som just fått barn genom fem extra hembesök där frågor om hälsa och barns behov sätts främst. Modellen har utvecklats i Rinkeby och sprids nu till fler delar av länet. De har visats sig fungera väl för föräldrar som får en större trygghet och kunskap om hur bland annat vården fungerar.

Jag och min kollega Tobias Nässén (M) besökte BVC i Fisksätra för att höra mer om deras arbete. Vi blev imponerade av det viktiga arbete som BVC och familjecentralen gör där. Det ska bli roligt att följa hur de utvecklar arbetet med de utökade hembesöken.

Read more

Barnsjukvården i Region Stockholm ska utvecklas. Huvudinriktningen är att mer vård flyttar ut från de stora sjukhusen. Bland annat satsas 10 miljoner kronor på att ge upp till 125 fler barn utbyggd avancerad hemsjukvård.

Fler barn ska få hemsjukvård. Sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet (SABH) föreslås byggas ut med 125 vårdtillfällen om 1 000 vårddagar per år till en kostnad av ca 10 miljoner kronor. Utbyggnaden innebär en ökning om 12,5%.

– Ingen ska behöva tillbringa mer tid än nödvändigt på stora sjukhus – och allra minst barn. Vi vill att vården ska finnas så nära barnen som möjligt och att även svårt sjuka barn ska kunna bo hemma och ha ett vardagsliv i sin kända miljö i så stor utsträckning som möjligt. Därför kommer vi satsa på en utbyggnad av avancerad sjukvård i hemmet.

Fler barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) ska drivas inom vårdvalet. Nya vårdgivare står beredda att ta över i Sollentuna, Bromma och Huddinge. Genom vårdval kan vi erbjuda barn och familjer både valfrihet och en tillgänglighet till barn- och ungdomsmedicinska insatser runtom i Stockholmsregionen.

Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus får samtidigt ett nytt uppdrag för öppenvårdsmottagningar utanför sjukhus för de barn som ändå behöver sjukhusens resurser. Nuvarande mottagningar i Liljeholmen, Nacka och Farsta blir sådana sjukhusanslutna BUMM-mottagningar. Södersjukhuset behåller dessutom en BUMM inom vårdval i Handen för att säkra vårdutbudet där. Södertälje sjukhus får ett kombinerat vårdvals- och sjukhusuppdrag för BUMM, för att säkra sjukhusets totala barnverksamhet inklusive förlossningsvård.

Förslaget om ny strukturen för barnsjukvården kommer att behandlas på hälso- och sjukvårdsnämnden 26 september. Mitti uppmärksammar förslaget.

Read more

Nu är det äntligen klart att Liberalerna, Centerpartiet och regeringen kommit överens om att införa HPV-vaccin för pojkar. Det är ett resultat av budgetförhandlingarna inom Januariavtalet. En riktigt bra sak som Liberalerna önskat länge.

Nu kan alla Sveriges pojkar snart vaccineras mot HPV och därmed bidra till hälsan för sig själva och sina framtida partners. HPV är ett virus som kraftigt ökar risken för livmoderhalscancer, därför infördes vaccination av flickor 2010. Men idag vet vi att HPV även har ett samband med en rad cancerformer som även drabbar män. 300 män och 700 kvinnor drabbas varje år av HPV-relaterad cancer. HPV-vaccin i allmänna vaccinationsprogrammet är alltså en riktigt viktig och bra insats som räddar liv.

Läs gärna min och Barbro Westerholms artikel från 2018 om vikten av att införa vaccination mot HPV även för pojkar. Barbro brukar säga att politik är som ett maratonlopp. Det gäller att vara uthållig och kämpa på, så kan man nå resultat. Det har vi gjort nu. Äntligen!

På bilden minglar jag och Barbro i ett helt annat sammanhang.

Read more

Amning kan vara en ganska knepig historia för många nyblivna föräldrar och deras små bebisar. Mycket press ligger på mammor att kunna amma och det är inte alltid så enkelt, även om det också kan vara supermysigt förstås. Därför behövs ett gott och nära tillgängligt stöd för mamma och barn att vända sig till.

Sedan ett tid pågår två projekt kring amningsstöd i länet, det ena AMSAK ligger i innerstan och bedrivs av barnmorskor. Den andra finns i på BVC/familjecentralen i Rotebro. Det finns mycket kunskap som byggts upp genom dessa projekt. Och vi ser tydligt att amningsstödet måste byggas ut runt om i länet. Därför kommer större barnavårdscentraler (BVC) att kunna få ett tilläggsuppdrag för att möta familjernas behov.

AMSAK är ett projekt, som kommer att drivas vidare under 2020, parallellt med att det nya amningsstödet på barnavårdscentraler utökas i länet.

Mitti har skrivit om de nya smningsmottagningarna på BVC.

 

Read more

Kvinnor mellan 40 och 74 år kallas regelbundet på hälsokoll för bröstcancer. Men bröstcancer drabbar förstås också äldre kvinnor, och ibland även yngre. Därmed borde helst screeningen ske utifrån individuella förutsättningar och risker, men absolut inte ta slut vid 74 år. Jag vill att Socialstyrelsen ser över åldersgränserna för bröstcancerscreening/mammografi.

Tillsammans med Barbro Westerholm och Lina Nordquist skriver jag i UNT om vikten av att utöka mammografi även efter 74 år. Vi vill belysa att var femte bröstcancerdrabbad kvinna är 75 eller äldre. Då är det inte rimligt att mammografi upphör redan vid 74 år. Det är en orättvisa som Liberalerna vill ändra på.

Mammografiprogrammet har varit en stor framgång. Men det är också i nuvarande form ojämlikt och föråldrat. Liberalerna vill utifrån nutida forskning se modern och jämlik screening mot cancer. Därför vill vi i ett första steg utvidga screening till att gälla även efter 74 år. I nästa steg vill vi att screeningprogrammet individualiseras – och utgår från varje persons risk för cancer.

Den nuvarande åldersgränsen bygger på ålderism. År 2016 var medellivslängden för kvinnor 84 år, möjligen till följd av tidig upptäckt av cancer. När Socialstyrelsen utformade screeningprogrammet på 80-talet var medellivslängden mycket lägre.

Innan åldersgränsen för mammografi kan tas bort behövs ett nationellt arbete för att utreda hur det ska gå till – och sedan ett nationellt införande för att säkra jämlikhet i hela landet. Det är något vi förväntar oss av Socialstyrelsen och dess uppdragsgivare regeringen.

Samtidigt fortsätter forskningen framåt. Man kan nu lättare och tidigare finna indikatorer på cancerrisk och därmed veta betydligt bättre vilka personer man behöver följa extra noggrant. De kanske behöver komma på mammografi både före 40 och efter 74, och betydligt oftare. Andra med mycket mindre risk kanske inte behöver gå på mammografi lika ofta.

Verksamhet med individuell screening har redan införts i Stockholmsregionen för kvinnor avseende lungcancer som testas för sin risk just i samband med mammografiundersökningen. I framtiden kan det bli en uppgift för primärvården att ta prover för cancerrisker för att göra den förebyggande vården säkrare och effektivare – och rädda fler liv.

Mammografi blir inte mindre viktigt efter att man fyllt 75 år. Vi kräver därför att Socialstyrelsen och regeringen agerar för ett slopande av den övre åldersgränsen. Och vi kommer driva på för att utveckla individualiserad screening oavsett ålder. För allas rätt till lika vård oavsett var i livet du befinner dig.

Read more

Nyligen besökte jag min regionrådskollega Ingeborg Wiksten som är regionpolitiker i Västernorrland. Vi har båda ett starkt engagemang för hälsan och Ingeborg visade mig några av de hälsoinsatser som görs i regionen och vi fick tillsammans chansen att lära oss mer i intressanta samtal med forskare på Mittuniversitetet i Sundsvall. Med på bilden är också Catrin Eliasson (L).

Hälsan skiljer sig åt mellan våra olika regioner, men faktiskt också i minst lika hög grad inom våra regioner. I Stockholm har jag många gånger pekat på hur stora skillnaderna är mellan olika bostadsområden. Tidiga insatser är en nyckel för att nå bättre hälsa, vart än man befinner sig. Det är något vi måste utveckla mer i hela landet.

Läs gärna min, Ingeborgs och riksdagsledamot Lina Nordquists debattartikel där vi lyfta fram vikten av att ge unga en bra chans till god hälsa. Vi lyfter bland annat fram tre viktiga områden:

  • Jämlik hälsa. Att förebygga är viktigast för att utjämna hälsoklyftor. Tidig upptäckt av hälsoproblem och råd om levnadsvanor, som fysisk aktivitet på recept, hjälp med riskkonsumtion av alkohol, eller rökavvänjning kräver tillgänglighet och kontinuitet på din vårdcentral. Därför måste vi bygga ut primärvården med de resurser som krävs för distriktssköterskor, dietister och inte minst att alla ska kunna välja sin egen fasta husläkare. Primärvården kräver nationella satsningar, det är inget t ex Västernorrland klarar på egen hand. Tack vare Liberalerna kommer nu sådana satsningar genom januariavtalet.
  • Barns hälsa. Hälsoklyftor grundläggs ibland i barndomen. Övervikt, fetma och passiv rökning drabbar mycket ojämlikt.För vissa barn är första skoldagen efter lov och helger en möjlighet att äntligen få äta sig mätta på lagad mat. Samtidigt kan vi med tidiga insatser hjälpa många barn till ett långsiktigt hälsosammare liv.
  • Psykisk hälsa. För många är det inte kroppen utan själen som gör ont. Återigen har primärvården en viktig uppgift för tidig upptäckt – utbyggnaden måste också innebära fler psykologer på vårdcentralerna. Likaså måste barn- och ungdomsmottagningar och elevhälsa ha möjligheten att hjälpa.
Read more

Fler lever allt längre. Det är goda nyheter, och innebär samtidigt att vi behöver utveckla vården för att möta äldre människors behov. Därför är det bra att vi snart kommer att få en ny geriatrisk verksamhet i Skärholmen, med 74 nya äldrevårdsplatser.

Det är Capio/Legesvisitten som ska driva verksamheten med start i november i år. Detta möjliggörs genom beslutet att införa vårdval geriatrik som den styrande majoriteten fattade i våras. Jag ser detta som ett första led i utvecklande av en mer sammanhållen seniorvård där vi tillsammans med kommunernas omsorgsverksamhet vill ta ett helhetsansvar för äldres vård och omsorg. Jag ser det som en viktig satsning på hälsa och ökad frihet för äldre.

I Region Stockholm sätter vi alltid patienten i centrum. Oavsett vilken form av vård man behöver ska den ges utifrån individens behov. Att vi kan erbjuda en sammanhållen vård där vården tar ett helhetsgrepp om patienten är särskilt viktigt för de gamla och sjuka. De ska känna sig trygga och vården ska vara tillgänglig. Valfrihet och trygghet kan vara extra mycket värt på ålderns höst då man själv tillsammans med anhöriga får egen makt och inflytande över sin vård. Därför känns det extra bara att vi nu får ytterligare en verksamhet för en viktig patientgrupp.

Tillsammans med mina kollegor i den styrande majoriteten skriver jag i Stockholms direkt om den nya verksamheten och utvecklingen av äldresjukvården i Region Stockholm

 

Read more