Hälsolyftet

Den som uppelever att hen dricker för mycket alkohol kan behöva professionell hjälp för att komma på rätt spår igen. Idag finns några mottagninar för just den målgruppen – som inte har etablerat ett alkoholberoende men som inser att man är på en farlig väg. Idag besökte jag mottagningen Alkohol och hälsa i Mörby tillsammans med Systembolagets VD Magdalena Gergers.

Syftet med besöker var att få en djupare förståelse för de insatser som görs. Jag var här för en tid sedan när mottaningen invigdes och jag fick då en viss inblick i arbetet och det inspirerade till att återkomma och lära mer. Jag ser alohol och hälsa-mottagningarna som viktiga led i ett hälsolyft för länets invånare.

Det är extra intressant att få göra detta bedök tillsammans med Magdalena Gergers som ansvarar för Systembolaget. Systembolaget är fundamentet i den svenska alkoholpolitiken. Jag menar att vi ska hålla fast vid en restriktiv alkoholpolitik som syftar till att hålla nere totalkonsumtionen. Och vi behöver bra insatser som ger snabb hjälp när man behöver det för att få ordning på sitt drickand. Tidiga insatser är ett vitkgit inslag till beroendevården. Läs mer om Folkpartiets alkoholpolitik här.

Read more

Nu lanseras det regionala vårdprogrammet för hälsofrämjande levnadsvanor. Enligt Världshäsloorganisationen WHO kan vi med sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kärlsjukdom och stroke samt 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja diabetes. De är centrala för att förebygga fetma som är ett växande folkhälsoproblem. Att erbjuda människor stöd för att förändra sin livsstil och förbättra sin hälsa är centralt om vi vill ha en friskare befolkning.

Det blir lätt lite dystert pekpinnaktigt när vi talar om hälsofrämjande levnadsvanor. Lite som att allt som är roligt är dåligt och svårt att sluta med. Men faktum är att man kan nå stora hälsovinster med ganska små förändringar. Tyvärr finns dock inga genvägar.

Otillräcklig fysisk aktivitetet, ohälsosamma matvanor, tobaksbruk samt riskbruk av alkohol kan tillskrivas minst en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Med vetskapen om detta blir det självklart att lägga kraft på att utveckla bättre metoder för att människors ska etablera en hälsosam livsstil. Vårdprogrammet tar upp fyra levnadsvanor där samordnande insatser behövs och beskrivs; tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Det är viktigt att komma ihåg att arbetet för en bättre och mer jämlik hälsa inte är en dagslända, inget tillfälligt projekt utan en viktig del av hälso-och sjukvården långsiktigt.

Jag tycker att det är av stor strategisk betydelse att det nu finns nya verktyg för sjukvårdens hälsofrämjande arbete som det nya vårdprogrammet och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som jag utgår från kommer att nu implementeras i all sjukvårdsverksamhet. Precis som behandling inom sjukvården ska vara evidensbaserad så ska också de förebyggande åtgärderna vara det.

Dessbättre är en hel del av det vi redan gör i enlighet med riktlinjerna. Arbetet mot riskbruk av alkohol – är numera en permanent verksamhet åtminstone inom Stockholms läns landsting – och att vi inrättat tre mottagningar för goda levnadsvanor (livsstilsmottagningar) på specialistnivå är exempel på insatser i enlighet med riktlinjerna här i länet.

Det är helt nödvändigt att ha och planera för kontinuerliga utbildningsinsatser när det gäller t ex riskbruk och FaR (Fysisk aktivitet på recept) när vi ska rusta sjukvårdsorganisationen och vårdgivarna till goda och evidensbaserade insatser.

Ett angeläget utvecklingsområde är att utjämna skillnader i hälsa och att säkerställa att sjukvårdens hälsofrämjande insatser är tillgängliga för de som har mest nytta av dem. Hälsoskillnaderna består och vi är i stort behov av metodutveckling för att nå fram till högriskgrupperna och det är något som landstinget arbetar för på olika sätt. Det här sker parallellt med att ersättningssystemet på bl a husläkarmottagningarna förändras så att det blir bättre ekonomiska incitament för i synnerhet distriktssköterskan att ägna sig åt rådgivning/motiverande samtal. Det pågår en översyn av ersättningsystemet för husläkare. Ersättningar som styr rätt och stimulerar är nödvändiga i hela hälso- och sjukvården men också svåra att konstruera.

Successivt så har krav på hälsofrämjande arbetssätt och åtgärder skrivits in i avtalen med vårdgivarna. Vi har kommit en bit på väg med våra akutsjukhus där man ska dokumentera rökstatus och dessutom erbjuda rökavvänjning i samband med planerade operationer. Syftet är givetvis att patienten ska vara rökfri när hon/han ligger på operationsbordet! För alla patienter med akut hjärtinfarkt så ska rökstatus i noteras i journalerna. Det återstår mycket innan vi kan se och mäta resultat, men jag är övertygad om att vi hittat ett sätt att arbeta som kommer att integrera de hälsofrämjande insatserna i vårdens vardagsarbete. Här finns också starka ekonomiska incitament för vårdgivarna att få fler rökfria patienter och därmed minska risken för komplikationer och dyrbara reoperationer på egen bekostnad.

Jodå, även jag kämpar med mina egna vanor och ovanor. På bilden ovan är jag i Frankrike och botaniserar bland nyttigheterna.

Read more

Alltfler människor söker sjukvårdens hjälp för könsdysfori. Det handlar om transsexulla personer som upplever att det juridiska och fysiska könet inte stämmer med den upplevda könstillhörigheten. Det är förstås en väldigt besvärlig insikt, men idag finns det god hjälp att få. Min utgångspunkt är att varje människas strävan efter lycka ska tas på största allvar.

Vi ser att antalet patienter som söker vård för könsdysfori har under senaste åren ökat kraftigt. Det ser jag som ett tecken på att behovet är stor och att det är idag mer känt och lite mindre svårt för den enskilda att få den hjälp man behöver.

Jag har lärt mig genom personliga erfarenheter i min närhet att könet självklart har med kroppen att göra men det är så mycket mer. Juridiskt, psykologiskt, socialt, kulturellt. Det är omvälvande. Jag vill att vårt landsting ska vara välutrustad att ge patienterna ett gott sammanhang där hela människan får plats och inte reduceras till bara en patient. Ett viktigt steg är att föra samman den somatiska och psykiatriska vården, som också är en viktig del av landstingets plan för framtidens hälsa och sjukvård. Jag har också, med brett politiskt stöd, tagit initiativ för att se över hälso- och sjukvårdens insatser för transpersoner. Det handlar bland annat om våra journalsystem som behöver moderniseras.

I går fick jag äran att inledningstala på ett möte om könsdysfori där intresserade inbjöds för att få möjlighet till mer information om hur en vårdprocess kan se ut för den som behöver hjälp att korrigera det fysiska könet efter det egna jaget. Min uppfattning är att vi från landstingets sida ska ta denna fråga på allvar. Det är ingen jättestor patientgrupp ur landstingsperspektiv, men det är en grupp vars livssituation i mycket hög grad påverkas. Jag vill att vi ska vara ett modernt landsting som inte bara rättar oss efter nya kunskaper och regelverk utan också kan vara med och flytta fram positionerna för att ge alla människor en god vård och inte minst ett gott och respektfullt bemötande.

 

Read more

Som jag berättade häromdagen  gör landstinget insatser för att minska stockholmarnas problem med övervikt och fetma. Jag vill gärna berätta lite mer om de insatser som görs.

Handlingsprogram övervikt och fetma för perioden 2010-2013 följs nu upp och revideras för perioden fram till 2018. Under 2015 satsas ca 25 miljoner kronor på metodutveckling och samhällsinriktade förebyggande insatser, riktade framför allt mot barn och unga. Bland behandlingsinsatser märks ett breddinförande av Södertäljemodellen på barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och en metod för viktkontroll för gravida kvinnor, stöd med eHälsa och livsstilsskola för ungdomar med fetma som opererats, en satsning på skola och elevhälsan, samt hälsovägledarna.

På sju mödra- och barnavårdscentraler i Rinkeby, Kista/Husby och Skärholmen riktas prevention till gravida med övervikt eller fetma. Kontrollverksamheter finns i motsvarande områden. Efter en förstudie inleddes projektet sommaren 2013 och består av fyra hälsovägledare med språk- och kulturkompetens. Språk som erbjuds, utöver svenska, är somaliska, arabiska, syrianska, spanska och engelska.

Drygt 370 familjer har rekryterats sedan juni 2013 och cirka hälften får stöd på annat språk än svenska, flest på arabiska och somaliska (drygt var femte för vardera språket). Kostnaden har under 2013 varit 3,5 miljoner och beräknas 2014 bli 5,8 miljoner kronor.

Uppföljning visar på minskad viktuppgång under graviditeten (8,2 kg istället för förväntade 10,7 kg) och en förbättrad viktnedgång efter graviditeten. Dessa tidiga resultat ska utvärderas även 2015 och framöver. Stöd ges till livsstilsförändringar kring matvanor och motion samt stöd för gränssättning när det gäller t ex stillasittande, TV-tittande och sötsaker för barnen. Särskilt material har tagits fram för MVC/BVC-personalen att använda i arbetet med de berörda kvinnorna och familjerna (och sprids även till ordinarie MVC/BVC-verksamhet). Såväl deltagare som personal är nöjda med hälsovägledarna och stödet är uppskattat.

Read more

Det nya året är här. Ett nytt fönster öppnas för nya möjligheter. Jag hoppas det blir händelserikt.
För min egen del innebär det att jag nu tar över ordförandeskapet i Hälso- och sjukvårdsnämnden i landstinget efter Filippa Reinfeldt (M).
Det finns många frågor att ta tag i för att utveckla hälso- och sjukvården. Som en röd tråd genom mitt engagemang finns ambitionen att stärka hälsan hos invånarna. ”Hälsolyft” blir ett viktigt tema inte bara under året utan för hela mandatperioden.
På det privata planet har jag avgivit ett löfte till mig själv och barnen som handlar om tid. Förra året försvann så snabbt i ett virrvarr av valrörelser, alliansförhandlingar och annat. I år ska barnen få mycket mer sv min tid. Små och stora aktiviteter finns redan inbokade, men viktigast av allt – mer tid hemma tillsammans.
Jag önskar dig ett riktigt fint 2015!

Read more

Fetma och övervikt är ett av de största hoten mot vår hälsa. Nu gör Landstinget, på folkpartiets initiativ, en utökad satsning som ett led i det hälsolyft för stockholmarna som jag vill bidra till. Under 2015 satsar landstinget ca 25 miljoner kronor på insatser och stöd mot övervikt och fetma.

Programmet fokuserar på metodutveckling och förebyggande insatser för barn samt stöd till livsstilsförändringar. En verksamhet som hittills visat sig framgångsrik är hälsovägledare på MVC och BVC, för att minska risken för ohälsa hos barnen i framtiden.

De sjukdomar och den sämre hälsa som riskerar att följa i spåren av övervikt är förstås ett problem för sjukvården – men framför allt är det ett problem för de miljoner svenskar och de många stockholmare som kämpar med sin vikt. Det är känsligt att tala om vikt, matvanor och motion men vi måste göra det – för att hitta vägar att hjälpa människor att nå en bättre hälsa.

Vi vet ännu inte resultaten av de senaste årens överviktsarbete – men vi har tidigare sett hoppfulla tecken i att övervikten inte längre verkar öka bland små barn. Och det är bland barn och unga vi behöver satsa allra mest. I vår satsning mot övervikt och fetma ingår metodutveckling och förebyggande samhällsinsatser inte minst för barn och unga. I grunden ligger ett ansvar för hela vården att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Ett exempel som många kan använda är fysiska aktivitet på recept, något för husläkarna men också lika mycket för t ex psykiatri och stroke-enheten.

Hälsovägledare för blivande mödrar och småbarnsfamiljer är ett spännande projekt som har gett resultat på Järvafältet och i Skärholmen. Man riktar sig till gravida kvinnor och föräldrar med övervikt och fetma för att hjälpa både dem och deras barn. Stödet bygger helt på frivillighet och ges på svenska och hittills fem andra språk, varav arabiska och somaliska är de största. Tidiga resultat visar på viktnedgång hos mödrarna, och stödet är uppskattat bland de berörda familjerna. Det är ett projekt som vi ska fortsätta med och utveckla.

Dagens Nyheter skriver idag om hur barnfamiljer får tidig hjälp mot övervikt och om landstingets fortsatta satsning. Tyvärr ännu inte på nätet.

Read more

Plåster
Igår avslutade landstingsfullmäktige budgetbehandlingen inför 2015. Temat för dagen var hälso- och sjukvården och som ansvarigt landstingsråd fick jag inleda hela debatten. Jag lyfte fram hälsa som mitt övergripande mål. Här kan ni läsa mitt inledningsanförande:

Ordförande, fullmäktige

Hälsa är det högst prioriterade, vi är nog många som kan hålla med Montaigne och de gamla greker han gärna återkom till om rangordningen där hälsa går före  både skönhet och rikedom… Hälsa är huvudfrågan även i den budget vi nu tar ställning till.

Hälsa och utveckling går hand i hand. Alla landstingets verksamheter kan bidra till hälsa och utveckling. Det är ingen tillfällighet att det är den rubrik vi satt på vår budget Hälsa och utveckling.

Sjukvårdens insatser har stor betydelse för att länets befolkning faktiskt mår allt bättre (Folkhälsorapporterna vart fjärde år), från vaccinationer på BVC till avancerade operationer och transplantationer på akutsjukhusen som var omöjliga att genomföra för bara ett decennium sedan. Men hälsan bestäms framförallt av att vi har en bra skola, att vi kan lita på de ekonomiska trygghetssystemen, att vi hyser hyfsad tillit till varandra i samhället, att vi har starka sociala nätverk omkring oss och att vi slipper uppleva våld och krig.

Jag vill i mitt inledningsanförande presentera några nyheter för er i budgeten för hälso-och sjukvården, en budget som vi ökar med drygt två miljarder till totalt 53 miljarder 2015. Det kommer att krävas nya arbetssätt, nya sätt att organisera vården, mer forskning och utveckling för att nya resurser men framförallt de stora resurser som vi redan har ska räcka till och kunna användas på bästa möjliga sätt för att stockholmarna ska kunna få en bättre hälsa.

Alliansens budget är framtidsinriktad och med ambitionen att tänka nytt och djärvt och alltid utifrån patientens behov av delaktighet och valfrihet. Våra förslag bygger vidare på tidigare Alliansbudgetar för sjukvården. Vi förädlar det vi uppnått och utvecklar det som kan göras bättre.

Jag kan också se att oppositionen lägger en del konstruktiva förslag till förbättringar som vi gärna kan  mötas kring i det fortsatta arbetet. Men det finns som vi alla vet inget samlat förslag från den rödgröna oppositionen. Skatten och ambitioner kring utvecklingen skiljer sig åt. Och det är väl helt i sin ordning. Det gör också att det prat som SD framförde igår om sin viktiga vågmästarroll inte är reell.

***

Ordförande, 1,2 miljoner människor i vårt län har valt privat vårdcentral. Just nu har 17 000 kvinnor valt privat mödravård. Under åren har många, många fler kvinnor gjort detta val. Jag och Folkpartiet tycker att vi ska respektera deras val. Valfriheten är här för att stanna. Dessbättre har ju som bekant den tillfälliga regeringen misslyckats i sina försök att strypa valfriheten och försvåra för flera aktörer att bidra med mer hälso- och sjukvård.

Att människor har makt över sin vård och sin vardag bidrar till hälsan och välbefinnandet. Det borde omfatta fler patienter. Vi kommer att gå vidare och införa fler vårdval därför att vi vill öka enskilda människors patientmakt och stimulera fler aktörer att erbjuda vård.

***

Beroendevården i vårt län är den mest ambitiösa i landet med många lokala beroendemottagningar och specialiserade behandlingsprogram. Organisationen har vuxit fram under de senaste 20 åren, till stor del i samverkan med kommunernas socialtjänst. Men utvecklingen av effektiva behandlingar går framåt, dryckesmönster och attityder förändras. Även om supandet på helgerna dessvärre finns kvar så har det parallellt utvecklats ett dryckesmönster där man dricker ofta men inte dricker sig redlös. Det krävs därför en modernisering av hela beroendevården när det gäller i synnerhet alkoholberoende, både för ”riskbrukare” och missbrukare. Vi vill ha en första linjens beroendevård i f f a primärvården, vi vill ha vårdmiljöer som välkomnar och signalerar att alla patienter oavsett sjukdom och egna förutsättningar är lika viktiga för vården. Och att alkoholberoende inte är något att skämmas för, och att man inte behöver vara en socialt och ekonomiskt utslagen individ för att söka vård. Ju förr man kan få hjälp desto bättre för både hälsa, sociala relationer och jobb.

Mottagningen på Riddargatan som blivit enormt populär har fått två efterföljare (i Nacka och i Täby) men f f a ska denna ”riskbruksmottagning” tjäna som modell för effektiva behandlingsmetoder, och gott bemötande i goda vårdmiljöer.

***

I vår budget är vi tydliga med att vi så långt det är möjligt ska utveckla ersättningar till vårdgivarna som bygger på kvalitet och värden för patienterna. Men det ska ske utan att vi tappar i tillgänglighet till sjukvården för patienten när hen behöver den. Vi har varit framgångsrika i att bekämpa köer.

Bland alla dieter, träningstips och alltfler populära motionslopp kan vi ändå konstatera: Vi svenskar och stockholmare har blivit allt större och allt tyngre. Övervikt och fetma är ett allvarligt problem – för enskilda människors hälsa, och för samhället och sjukvården. Det löser sig inte med ännu en ny variant av bantningstips i kvällstidningarna. Det löser sig delvis genom de enskilda människornas ansträngningar och förändrade levnadsvanor kring kost och fysisk aktivitet. Men det kräver också stöd i form av långsiktigt, metodiskt och vetenskapligt förankrat hälsofrämjande arbete. Ett ljusningstecken har vi sett, att viktökningen tycks ha upphört för fyraåringarna vid den senaste mätningen. Nu väntar vi in nästa folkhälsoenkät och folkhälsorapport.

Metodutveckling och insatser framför allt för barn och unga är i fokus för vår fortsatta och utökade satsning mot övervikt och fetma. Det är metoder som behöver finnas på alla slags vårdmottagningar men framför allt MVC, BVC, BUMM och vårdcentraler. För personer med flera hälsoproblem startar vi nu också specialiserade mottagningar för hälsa och levnadsvanor, dit husläkarna kan remittera patienter. Det är mottagningar som också ska gå i bräschen för utveckling och implementering av nya metoder.

Jag yrkar bifall till landstingsstyrelsen förslag.

 

Read more

Psykiatrin och den övriga sjukvården upplevs ibland som två skilda världar. Så ska det inte behöva vara. Kropp och själ hänger ihop. Och samma patienter kan ha både psykiska och fysiska besvär. Nu satsar vi på att stärka samarbetet mellan psykiatrin och den övriga sjukvården.

Psykiatrins patienter har ofta också sämre fysisk hälsa. Många har en osund livsstil; när inte själen mår bra, är motivationen ofta låg att ta hand om kroppen. Rökning, sämre mat och fysisk inaktivitet är vanligare än bland andra – och t ex överviktsproblem kan förvärras av de mediciner många äter. Omvänt vet vi att fysisk aktivitet och god fysisk hälsa generellt är gynnsamt för den psykiska hälsan.

Det är därför viktigt att få psykiatrin att tänka också i termer av fysisk hälsa. SvD skriver i dag om ett fint exempel på hur det kan fungera, med psykosmottagningen i Huddinge och deras hälsomottagning. Sådana initiativ borde bli fler! De goda exemplen behöver spridas, och vi ser nu till att ställa tydligare krav på förebyggande och hälsofrämjande insatser i psykiatrin framöver. Det är en av Folkpartiets hjärtefrågor i landstingsbudgeten som vi presenterade i går.

Men kopplingen mellan fysisk och psykisk hälsa är inte bara psykiatrins ansvar. Somatiken, den del av sjukvården som ägnar sig åt allt som har med den fysiska kroppen att göra, skulle vinna mycket på ett tätare samarbete och på att ta del av psykiatrins kunskaper. En del av de patienter som söker vård på sjukhus kan också ha psykiska problem, som har gått oupptäckta – men som de skulle kunna få hjälp med. En del fysiska symtom kan också som vi vet i själva verket vara psykosomatiska, dvs ha sin grund i psykisk ohälsa.

Därför lägger vi också tyngd vid kravet på sjukvården i stort – inte minst vårdcentraler och akutsjukhus – att beakta den psykiska hälsan. I husläkarverksamheten stärker vi kravet på psykologisk och i vissa fall psykiatrisk kompetens. Detta, ”första linjens psykiatri” i primärvården, kommer i praktiken innebära att det blir enklare att träffa en psykolog, och i vissa fall även psykiater, på vårdcentralen eller husläkarmottagningen. Man ska också kunna få längre behandlingsserier, upp till 20 behandlingar med psykolog, inom primärvården.

På sjukhusen är det viktigt att ha kompetens för psykiatriska konsultationer. Då måste också psykiatrin med sin expertis finnas i anslutning till sjukhusen. En framgång för Folkpartiet är att psykiatrin ska finnas med rent fysiskt i anslutning till vårt nya universitetssjukhus, Nya Karolinska Solna.

 

Read more

Lustfylld vägvisning till Nyckelviksskolan på vackra Lidingö.

Ӏta lite, dricka vatten,
roligt sällskap, sömn om natten,
käckt arbeta, lägligt bo, stillhet någon stund på dagen,
det är lagen för min hälsa och min ro”

Med dessa ord, av Olof von Dalin (1708–1763) skald och prosaförfattare, inledde jag en seminariedag om kultur och hälsa med särskilt fokus på de äldre. Det var kulturförvaltningen som bjöd in till denna dag för att samla personer som arbetar i vård och omsorg och i kulturlivet och presentera det stora arbete som gjorts under drygt ett år kring projektet Seniorkultur. 

Jag inledningstalar på seminariet om Seniorkultur

Jag inledningstalar på seminariet om Seniorkultur

”Man ska leva livet hela livet”, brukar min partivän riksdagsledamoten Barbro Westerholm säga. Hon fyller för övrigt 80 nu i dagarna och funderar väl som bäst på hur hon ska lägga upp nästa års valkamapanj. Jag tänker ofta på Barbros ord. För mig betyder det att man ska låta var och en av oss, även när vi blir äldre, forma vår vardag själva och fortsätta drömma. De betyder också att vi som på olika sätt har fått och tagit på oss de meningsfulla och viktiga uppdragen att skapa bra förutsättningar för den som behöver samhällets vård och omsorg har en viktig uppgift. Att se till att det finns bra tillgång till kultur och att de miljöer som vård och omsorg ges i är läkande och värdiga, inte nedbrytande trista, är viktigt för mig.

Dagens seminarium handlade alltså om kultur och hälsa, med en särskild blick på seniorer. Landstingets kulturnämnd har länge erbjudit kultur i vården i olika former, men på senare tid har vi verkligen tagit flera kliv framåt. Och det ska vi fortsätta med. Sjukvården och äldromsorgen är rum för människor i viktiga skeenden i livet. Yta och trivialiteter är kanske inte det viktigaste, men fördjupning och värdighet. Att skapa förutsättningar för ett värdigt liv hela livet är en viktig – men inte alltid uppmärksammad – uppgift för vården och för många skapande människor.

Under dagens fick deltagarna inblick i hur de olika kulturprogrammen kan fungera i praktiken. De äldre involveras, liksom äldreboendets personal, i en gemensam upplevelse.

Under dagens fick deltagarna inblick i hur de olika kulturprogrammen kan fungera i praktiken. De äldre involveras, liksom äldreboendets personal, i en gemensam upplevelse.

För mig väcktes engagemanget för att utveckla vården och låta människor vara människor och inte bara patienter även när man är svårt sjuk under min mammas sista tid i livet. Sjukhusbibliotekets service gav oss en oas där vi, mitt under hennes svåra behandling kunde, hitta det vi sökte för att kunna säga det nödvändiga och för att hitta lite avkoppling och faktiskt välbefinnande mitt i sjukdomen. Konsten på väggarna fick också en särskild innebörd. Bristen på musik, sån som mamma tyckte om, var påtaglig tills vi tog problemet i egna händer och bar med oss en egen CDspelare till äldreboendet där hos tillbringade sin sista tid. Jag minns hur gärna hon ville se den senaste utställningen på det lilla kulturhuset i Orsa och fast hon egentligen inte alls orkade och inte längre kunde tala så mycket så krävde hon att få sätta sig i rullstolen och bli körd till kulturhuset. Där var hon plötsligt inte längre en svårt sjuk äldre kvinna. Hon var sig själv igen för en stund, min vanliga mamma.

Här är jag på Nyckelviksskolan med några engagerade seminariedeltagare i bakgrunden.

Här är jag på Nyckelviksskolan med några engagerade seminariedeltagare i bakgrunden.

Att skapa en mänsklig miljö som präglas av människans behov och förstärker det som kan bidra till välbefinnande även när man är sjuk snarare än att betona det sjuka handlar om att låta oss alla vara människor även när vi tappar mycket av makten över vår egen tillvaro och blir beroende av anda på olika sätt. Vårdmiljöerna och tillgången till konst i olika former bidra till läkandet eller lindrandet för sjuka människor. Det är en av mina utgångspunkter när det handlar om att forma framtidens sjukvård.

Seniorkultur är ett led i vår strävan att erbjuda de bästa förutsättningarna för oss människor att fortsätta leva livet hela livet.

Målet för arbetet inom Seniorkultur i Stockholms läns är att

  • Fler äldre inom vård och omsorg ska vara delaktiga och aktiva i sitt boende.
  • Personalen inom vården ska uppnå en större förståelse för kulturens betydelse för välbefinnande och kvalitet i vardagen.
  • Den regionala kulturlivets aktörer ska vara tydliga och synliga för vårdgivarna och vårdmottagarna.

Läs mer om Seniorkultur på kulturförvaltningens hemsida.

Read more