Jämställdhet

I början av december besökte jag Ohio. Jag var där på en intressant studieresa med en svensk delegation av både fackliga ledare, myndighetsrepresentanter med flera för att lära mer om  ett av USAs främsta barnsjukhus. När jag var där ville jag passa på att ta reda på mer om abortdebatten i USA. Just Ohio är den delstat som för den kanske allra mest långtgående abortpolitiken. Här är mig berättelse, tidigare publicerad i Tidningen Nu:

Kampen om abortfrågan hårdnar i USA

Längs stängslet ringlar sig ett led av människor. Några bär skyltar, andra kors. Den som vill ta sig in i byggnaden måste tränga sig emellan folksamlingen. De som står här är aktivister i pro-life-rörelsen – det organiserade abortmotståndet – som lite tidigare under dagen samlats i den lokala kyrkan. Nu har de tillsammans vandrat den korta sträckan till Planned Parenthood, en abortklinik i Cincinnati, Ohio. De är tydliga med sitt budskap; Abort är fel och inte en del av sjukvården. Det är få som vågar och orkar gå in genom grinden till kliniken.

Abortmotståndare vid manifestation utanför abortklinik i Cincinnati.

Jag har smugit mig in ledet för att lyssna och försöka förstå varför frågan är så brännande här i Ohio. Men stämningen medger inga frågor. Genom högtalare strömmar böner och sånger, några knäpper sina händer och faller på knä framför stängslet. Andra står upp och fäster blicken på förbipasserande på gatan. En polisbil rullar sakta förbi.

Abortmotåndarna känner vinden i seglen. Abort är visserligen lagligt, men det finns en stark rörelse för att stoppa kvinnans fria val. Möjligheterna att göra abort har försämrats över tid i Ohio. Sedan 80-talet har antalet abortkliniker i delstaten minskat från drygt 50 till endast 12. Demonstrationer som denna hindrar kvinnor från att söka vård, inte bara i dag.

I Ohio har några av USAs strängaste abortregler drivits igenom. Lyckligtvis har de hittills blockerats av federala domstolar. Lokala politiker fortsätter dock oförtrutet sin kamp. Ohio är en av flera delstater som flera gånger försökt införa en lag mot aborter när fostrets hjärtljud kan uppfattas, the fetal heartbeat bill. Det betyder förbud mot aborter från ungefär den sjätte graviditetsveckan. Lagen har hittills blockerats på federal nivå, men samma förslag återkommer gång på gång, senast under förra året.

Rätten till abort har funnits i USA ungefär lika länge som i Sverige och har stärkt kvinnors hälsa och möjligheter att planera sitt barnafödande. Genom att försvåra för kvinnor att göra abort, exempelvis genom, inskränkingar i aborträtten eller sämre tillgång till vård genom längre resvägar eller eller höga kostnader är naturligtvis risken stor att kvinnor känner sig tvingade att göra aborter på egen hand, ibland med riktigt farliga metoder. Den risken bekräftas i en rapport från Bixby Center for Global Reproducitve Health vid University of California i San Francisco.

Fanatiska abortmotståndare jämställer abort med mord och menar att den kvinna som gör abort ska straffas med döden. Tidigare har främst kraven på straff riktats mot sjukvårdspersonal, men nu har siktet riktats direkt mot kvinnan. Förslaget i sig är ett enormt skuldbeläggande av kvinnor som väcker stark debatt i USA. Men abortmotståndarna driver på för att en sådan lagstiftning ska komma på plats både i Ohio och i flera andra delstater. Frågan har initierats genom ett tjugotal republikanska politiker i Ohio men ännu inte fått genomslag. En av de mest pådrivande personerna när det gäller att stoppa aborter är republikanen Candice Keller, säger i ett uttalande: ”The time for regulating evil and compromise is over. The time has come to abolish abortion in its entirety and recognize that each individual has the inviolable and inalienable right to life.”

Hon menar att det på tiden att aborter totalförbjuds. Hon har också jämfört Planned Parenthood, som är USAs största vårdgivare inom abortvård, med nazismen. Hon är en röst för stränga abortregler som driver frågan framåt med full kraft. Hon söker nu politiskt mandat att fortsätta driva frågan i Ohio vid årets val.

Under hösten 2019 kom ett nytt lagförslag upp på bordet i delstaten. Man vill tvinga läkare att implantera embryot i kvinnans livmoder vid utomkvedshavandeskap, ett livshotande tillstånd för kvinnan där det befruktade ägget som hamnat i äggledaren istället för i livmodern. Den läkare som bryter mot den nya lagen ska ställas inför rätta för ”abortmord”.  Gynekologer och obstretiker protesterar kraftigt mot detta och hävdar med bestämdhet att ett sådant ingrepp är dömt att misslyckas. Det är helt enkelt inte möjligt. ”I don’t believe I’m typing this again but, that’s impossible. We’ll all be going to jail”, skrev Ohio-gynekologen David Hackney i en tweet som fått stor spridning. Förslaget är kommer sannolikt inte att förverkligas men det visar att abortmotståndet bland folkvalda inte går att vifta bort. Tvärtom flyttar man fram positionerna kraftigt genom sina allt mer extrema förslag.

Här vid stängslet utanför abortkliniken är det religionen som används som främsta vapen i kampen mot aborter. Motståndarnas blotta närvaro med sina starka budskap är ett skuldbeläggande av kvinnor. Den hårda kampanjen är ett verkligt hot mot flickors och kvinnors hälsa och i förlängningen mot de barn som föds oönskade inte sällan i under svåra omständigheter med fattigdom och ohälsa. Det är lätt att förstå vilken enorm press som kvinnor som vill göra abort utsätts för. Demonstrationen präglas den här dagen av ett allvarligt lugn. Men abortmotståndare har gått betydligt längre i sin kamp. Sedan 90-talet har minst elva personer som arbetar med abortvård mördats. Redan på 70-talet bombades en abortklinik i Ohio och även på senare tid är det vanligt att kliniker vandaliserats och ibland beskrivs de mer extrema delarna av antiabortrörelsen som ”enfrågeterrorister”.

Det är inte enbart i Ohio som abortmotståndarna håller hög aktivitet. I flera delstater drivs allt tuffare lagförslag fram. I Alabama beslutade man att totalförbjuda aborter, vilket hittills har stoppats av federala domare. Frågan om kvinnans rätt till abort är på väg att förflyttas från politik till juridik. Högsta domstolen har redan behandlat några abortlagar, men hittills inte släppt fram de allra striktaste. Det är dock bara en tidsfråga innan saken måste ställas på sin spets.

I USA har man nu gått in i ett viktigt valår och demokraterna försöker samlas kring ett tydligt försvar av aborträtten. Nyligen har fler än 200 kongressledamöter ställt sig bakom ett krav på att högsta domstolen ska ompröva den gällande aborträtten i USA, vilket kritiserats hårt av flera demokrater och andra. Abortfrågan ser ut att bli en tydlig skiljelinje mellan demokrater och republikaner i många delstater inför valet, och allt fler av de demokratiska presidentkandidaterna presenterar sina förslag för att stärka rätten till lagliga, säkra aborter.

Hur stor frågan blir i årets valkampanjer återstår att se. Att strålkastaren riktats mot den värderingsladdade abortdebatten råder det inget tvivel om.

Read more

Kvinnors hälsa är kanske den största jämställdhetsutmaningen i Sverige i dag. För vissa flickor och unga kvinnor är det risken att utsättas för hedersvåld och könsstympning. För äldre kvinnor kan det vara risken att drabbas av bröstcancer – när mammografiundersökningarna upphört vid 74 års ålder. Men det kan också handla om något så glädjefyllt som en trygg förlossningsvård för kvinnor.

Internationella kvinnodagen innebär en möjlighet att uppmärksamma kvinnors hälsa på ett mer systematiskt sätt. Varje år vid den här tiden uppmärksammas kvinnors olika roller i samhället och de jämställdhetsutmaningar vi står inför. Genom livets olika skeden möter kvinnor vården på olika sätt. Jag vill lyfta tre områden där jag tror att vi kan göra mer för att främja kvinnors hälsa. 

Socialstyrelsen bedömer att 38 000 kvinnor/flickor som lever i Sverige har könsstympats, av dem beräknas 7000 vara under 18 år. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket är en verklighet för många flickor och pojkar i Sverige. De stora problemen detta medför kan och ska vi inte blunda för. Det krävs gemensam kraftansträngning för att komma åt problemen, mycket görs dock redan. Regionens jämställdhetspris tilldelades förra året Amel-mottagningen på Södersjukhuset där kvinnor som utsatts för könsstympning får hjälp. Mottagningen är unik i landet och har en betydelsefull roll för arbetet mot de hedersrelaterade problemen. 

Tillgången till trygga och säkra förlossningar är en annan viktig fråga. Alltför många kvinnor drabbas av bristningar och andra skador i samband med födandet. I Stockholm arbetar vården hårt för att minska skadorna och vi kan nu se hur de minskar. Vi bygger också ut förlossningen med nya moderna vårdplatser och en helt ny förlossningsavdelning på S:t Görans sjukhus.

Även i livets senare skeden har man rätt till bästa möjliga vård. För mig är det svårt att se varför kvinnor över 74 år inte erbjuds mammografi. Därför är jag stolt över att Liberalerna tillsammans med övriga partier i den blågröna majoriteten har lagt fram en skrivelse om översyn av mammografi för kvinnor över 74 år. Vården ska inte begränsas av ålder eller kön. 

På dessa områden ser jag möjlighet att verkligen göra skillnad för varje enskild kvinna. Friheten och rätten till sin egen kropp handlar om kvinnors rätt till hälsa. I en modern sjukvård, i ett modernt samhälle ska vården vara jämlik. Vi är på rätt väg men ännu finns det mer att göra. 

 

 

Read more

Landstingets jämställdhetspris tilldelades i år Amel-mottagningen på Södersjukhuset. Där får kvinnor som utsatts för könsstympning hjälp. Mottagningen är unik i landet och gör fantastiska insatser. Nyligen besökte jag Södersjukhuset och fick en presentation av arbetet och av läget i Sverige och världen när det gäller könsstympning. Det är en förfärlig sedvänja som tragiskt nog ökar i världen.

Socialstyrelsen bedömer att 38 000 kvinnor/flickor som lever i Sverige könsstympats, av dem beräknas 7000 vara under 18 år.

Könsstympning av flickor och kvinnor är ett fruktansvärt övergrepp och strider helt mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och naturligtvis mot svensk lag. Globalt räknar WHO med att cirka 200 miljoner flickor och kvinnor är könsstympade.

Könsstympning är ett fruktansvärt kvinnoförtryck som måste bekämpas. Och de flickor och kvinnor som utsatts behöver få tillgång till vård och hjälp för sin hälsa och livskvalitet.

Jag är så stolt över att jag har fått dela ut jämställdhetspriset till Amel-mottagningen för deras viktiga arbete. Juryns motivering lyder:

Amelmottagningen är unik i sitt slag. Det är den första och hittills den enda specialiserade mottagningen för könsstympade kvinnor i Sverige. Mottagningen tillsammans med Amelprojektet driver ett flitigt jämställdhetsarbete. De erbjuder mycket professionell vård och bemötande till en utsatt grupp flickor och kvinnor och sprider kunskap om könsstympning och dess konsekvenser. Genom sitt engagerade och kreativa arbetssätt ger verksamheten hopp om att okunskapen om hur man förebygger, upptäcker och behandlar könsstympning ska minska.

Jämställdhetspriset i Stockholms läns landsting kom till på initiativ från Liberalerna. Syftet är att belöna verksamheter eller medarbetare som gör angelägna insatser för jämställd hälso- och sjukvård och att sprida goda exempel. Priset delades för första gången ut 2017 och då var det Regionalt cancercentrum som prisades för sitt aktiva jämställdhet- och jämlikhetsarbete.

Bilden är tagen på Södersjukhuset när jag besökte Amel-mottagningen och träffade Bita Eshraghi, specialistläkare och medicinsk ansvarig, Petra Sjunnesson, projektledare,

Read more

Sedan 1974 har svenska kvinnor haft tillgång till fria och säkra aborter. Det är något som många av oss tagit mer eller mindre för självklart. Fram till nu.

Ett av riskdagens största partier – SD – driver en tydlig, kvinnofientlig abortpolitik. Jimmy Åkesson säger i SVT att abortfrågan inte är viktig för honom. Men den är enormt betydelsefull för kvinnors frihet och hälsan. Och SD driver sin inskränkts abortpolitik i riksdagen.

Hotet mot aborträtten är på riktigt. Paula Bieler, SDs talesperson i jämställdhets-, integrations- och familjefrågor målar upp en bild av att kvinnor idag använder abort
alltmer som ett alternativ till preventivmedel. Påståendet är grundlöst men ger en bild av partiets syn på kvinnor.

SD vill att:
– Skapa en nationell handlingsplan för att minska aborttalen. Men drt enda rimliga planen i sammanhanget är att minska de ofrivilliga graviditeterna.
– Tidsgränsen för abort ska sänkas. Fri abort bara ska gälla till v 12. Idag sker över 90 procent av abortetna före v. 12. Senare sborter är ovanliga, men ofta med starka skäl bakom beslutet.
– Vårdpersonal ska kunna vägra utföra abort. SD motionerar i riksdagen om så kallad samvetsfrihet. Kvinnors rätt till abort blir sekundär om vårdpersonal får välja bort arbetsuppgifter.
– Sveriges internationella engagemang för kvinnors möjlighet till abort ska minska. Det blir ett hårt slag mot utsatta och ofta fattiga kvinnors hälsa och frihet.

Detta är på allvar. Det är nu vi måste ta den här debatten. Liberalerna Kommer att ta striden för kvinnors rättigheter. Aborträtten måste försvaras.

Read more

Alla kvinnor i Sverige ska ha rätt att bestämma över sina egna kroppar. Aborträtten är en frihet som vi måste försvara. Då måste fler kvinnor få möjlighet till tidiga, säkra aborter – och sena aborter måste hanteras med stor omsorg.

Det är orimligt att förlossnings- och barnläkare ska ställas inför att försöka rädda livet på ett barn – för att en sen abort har försenats. Det är förståeligt att en läkare som ägnar sitt yrkesliv åt att rädda för tidigt födda barn, gör det även när det handlar om en abort. Det är en fruktansvärd upplevelse som ingen kvinna eller vårdanställd borde behöva uppleva.

Den medicinska utvecklingen gör att barn kan räddas vid allt tidigare födslar, med hjälp av omfattande sjukvård. Det måste finnas en tydlig säkerhetsmarginal vid sena aborter. Sena aborter, från vecka 18, kan bara godkännas av Socialstyrelsen. Det är oerhört viktigt att de sköts korrekt. En sen abort ska inte kunna dra ut så länge på tiden att man i praktiken kommer in i den period då det börjar finnas chanser för ett foster att överleva utanför moderlivet.

Allra viktigast för kvinnors frihet i abortfrågan är att fler kan få möjlighet till en tidig och säker medicinsk abort. De är betydligt mer skonsamma för kvinnan och enklare att utföra för vården än kirurgiska aborter. Medicinska aborter utförs i regel fram till nionde graviditetsveckan. I Stockholms läns landsting har vi med vårt vårdval möjliggjort för säkra medicinska aborter på mångdubbelt fler mottagningar. Tidigare var det bara möjligt på fyra av länets gynekologimottagningar. Nu är det en möjlighet för alla gynmottagningar att erbjuda.

För att fler kvinnor ska kunna göra en medicinsk abort måste informationen vara god och lättillgänglig, och vården sedan kunna erbjudas snabbt. Då är det också viktigt att kvinnan kan känna trygghet i personalens professionalitet och inställning. S k samvetsfrihet – att personal ska kunna avstå från att delta i eller medverka till aborter – riskerar att minska kvinnans trygghet och frihet.

Medicinska aborter är att föredra framför mer påfrestande kirurgiska ingrepp, och en kvinna ska aldrig behöva tvingas till en kirurgisk abort på grund av att en medicinsk abort inte är tillgänglig i tid.

Friheten och rätten till sin egen kropp handlar också om kvinnors rätt till hälsa. Den friheten måste vi försvara. I en modern sjukvård, i ett modernt samhälle ska en kvinna som behöver göra abort alltid få bra hjälp.

Read more

Kvinnor och män behandlas inte alltid lika i vården, och de ska de förstås inte heller. Kvinnor och män har olika kroppar och olika behov av vård. Men vården ska vara jämlik. Ingen ska få sämre vård eller missgynnas för att man är man eller kvinna. Ändå vet vi att kvinnor och män behandlas ojämlikt.

Vi måste förbättra vården så att den blir mer jämställd och därmed jämlik. Samtidigt är jag medveten om att det finns gott om lovvärda initiativ för att utveckla jämställdheten. Det vill jag gärna uppmuntra och jag vill också bidra till att sprida de positiva insatsernas som görs. Liberalerna föreslog därför ett jämställdhetspris för att uppmärksamma insatser för jämställdheten i vården och inspirerar fler att utveckla vården så den blir mer jämställd. Vi fick gehör för vårt förslag och i budgeten för 2017 finns inrättandet av priset med. Nu börjar det hela ta form.

Läs gärna mer i Dagens Nyheter om landstingets jämställdhetspris.

Read more

För tredje gången visar SVT serien Fröken Frimans krig, om den liberala kvinnorörelsens tidiga insatser och förgrundsgestalter. Årets tema var utsattenehet som ”fallna kvinnor” eller prostituerade levde under.

Det är en riktigt bra dramaserie som bygger på den stridbara, liberala rösträttsaktivsten, butiksgrundaren och kvinnosakskvinnan Anna Withlock som i dramatiseringen fått namnet fröken Friman. Men det är förstås ett drama och inte en exakt skildring av tidens skeenden. När ämnet är prostitution blev kanske seriens skapare lite försiktiga i överkant och skapar sin berättelse runt en ung kvinna som alls inte är prostituerade utan luras in reglementeringssystemet av en beräknande riksdagsledamot. Att låta en verkligt prostituerad kvinna få spela en avgörande roll hade varit intressant och ovanligt, till och med när kriget den här gången är deras.

I verklighetens spelade Sveriges första läkare, gynekologen Karolina Widerström, en avgörande roll för opinionsbildningen mot reglementeringen och de återkommande tvångsundrsökningarna av de registrerade kvinnorna för att undvika smittspridning. Hon var också liberal socialpolitiker i Stockholms stad. I serien har hon fått namnet Nea Olsson. Serien slutar med att den oskyldiga Britta stryks ur reglementeringen. Men i verkligheten var det en ganska lång kamp för att ändra lagstiftningen och upphöra med registreringen och tvångtsundersökningarna. Det var den liberale justitieministern Eliel Löfgren som fick igenom avskaffadet av all särbehandling av prostituerade kvinnor. Därmed fick kvinnor respektige män samma rättsliga ansvar för att förhindra spridning av könssjukdomar. Widersrtöms påverkan spelade stor roll. Om detta kan man läsa i De gjorde skillnad, av Anders Johnson som beskriver liberala kvinnors historia.

En mindre tillrättalagd bild av de prostittuerade kvinnornas livsvillkor och öden kan en läsa sig till i Fallna kvinnor – när samhällets bottensats skulle lära sig veta hut, av Eva F Dahlgren. Ville det sig illa hamnade de förr eller senare på statens tvångsvårdsanstalt i Landskrona. Att därifrån lyckas ta sig vidare i livet och etablera sig i samhället verkar inget närmaste omöjligt. De blev stämplade för livet.

Se Fröken Frimans krig, men läs också Fallna kvinnor. Och gå med i Liberalerna. Det finns forfarande mycket att göra i liberal jämställdhetskamp.

Det snabbaste sättet att bli medlem i Liberalerna: Swisha 50 kronor till 123 148 12 41. I meddelanderutan skriver du ”ny” följt av hela ditt personnummer och din e-post- adress. Välkommen!

Read more

För en tid sedan besökte jag Eriksdalsbadet tillsammans med några barn. Det var inte alls trevligt. Grabbarna har tagit över. Det är dags att upprätta ordning så att vi alla kan, vill och vågar använda de offentliga rummen.

Jag skrev ett brev till högsta ansvariga i Stockholms stad finansborgarrådet Karin Wanngård (S) för att få veta om stadens ledning har någon plan för att komma tillrätta med problemen.

Mitt brev till finansborgarrådet

Mitt brev till finansborgarrådet (klicka på bilden så blir den större)

Hon svarade inte själv utan lät idrottsborgarrådet Emilia Bjuggren svara. Det blev dock inte precis det svar jag hoppades på. Istället för att berätta om konkreta åtgärder för att återupprätta ordning och trygghet i badhuset konstaterade hon att:

Stockholm är inte befriat från de patriarkala strukturer och normer som präglat vårt samhälle under lång tid.

Jo, så kan det ju vara. Och problemen tycks ha vuxit betänkligt under senaste året, iallafall baserat på mina tidigare erfarenheter från badhuset. Hur ska då idrottsborgarrådet komma till rätta med de ”patriarkala strukturerna”, eller ”de bråkiga tonårskillar som tillåts förstöra badupplevelsen för alla andra”, som jag väljer att kalla fenomenet? Svaret är högst oklart, men kan nog sammanfattas med ordet ”snömos”. Tydligen har det kommunicerats vilka åtgärder som personalen får vidta. Vilka regler som gäller och hur de efterlevs är dock fortfarande högst oklart.

Svaret på mitt brev

Svaret på mitt brev

Mitt råd till Karin Wanngård och Emilia Bjuggren är att snarast se till att tydliga ordningsregler upprättas och inte minst kommuniceras med besökarna. Samt ser till att reglerna efterlevs. De som inte klarar att följa reglerna åker ut. Så kan ambitionen ”alla ska känna sig välkomna i våra simhallar” bli verklighet. Jag råder dem också att se det vällovliga initiativet att befria samhället från patriarkala strukturer som en lite långsiktigare ambition. Ordning i simhallen kanske kan lösas först?

Read more

 

För att uppnå en likvärdig vård oavsett kön, instiftar landstinget ett jämställdhetspris för hälso- och sjukvården i Stockholms län. 

Att ge alla invånare en likvärdig vård är ett ständigt pågående arbete. Vår kunskap ökar ständigt liksom våra verktyg för att stötta likvärdighet med t.ex läkemedel och andra behandlingar. Vårt nya jämställdhetspris ska stimulera utvecklingen och belöna initiativ som både innebär direkt förändring lokalt, och kan spridas till hälso- och sjukvården i stort. Nu ger vi hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppdrag att ta fram ett förslag kring detaljer och kriterier.

Avsikten är att priset ska delas ut varje år till medarbetare eller organisationer inom Stockholmssjukvården som bidragit till att öka jämställdheten i vården. Det känns angeläget att få lyfta fram och belöna fina insatser.

Landstingets arbete för jämställd hälso- och sjukvård kretsar mycket kring att ta fram och sprida aktuell och korrekt kunskap kring diagnostik och behandling. Framtagande och analys av könsuppdelad statistik är ett viktigt hjälpmedel och ger kunskap som ska leda till åtgärder. För läkemedelsbehandling finns numera Genusknappen, ett stöd för läkarna som markerar i systemet när ett recept skrivs ut om ett preparat fungerar olika för kvinnor och män. Landstinget utbildar löpande chefer i jämställdhet, genom konkreta projekt där cheferna åstadkommer förändring i sina respektive verksamheter och samtidigt skapar en bank av erfarenhet och goda exempel.

Läs också på Stockholmsbloggen

Read more

Mors dag närmar sig. Jag saknar min egen mamma som lämnade oss alldeles för tidigt. Jag är stolt över att själv vara mor till två fantastiska barn. Och jag vet att mödraskapet också har sina avigsidor. För att hedra alla mammor ger jag er några tankar kring moderskap och jämställdhet under veckan.

Idag vill jag lyfta frågan om att bryta normen att kvinnor tar huvudansvaret för barnen när de är små. Föräldraledigheten borde delas mer jämnt. Jag tycker det är dags nu för ytterligare minst en pappamånad. Det behövs för att barnen ska ha rätt till båda sina föräldrar. Det behövs för att ett jämställt föräldraskap är en förutsättning för ett jämställt arbetsliv. En ojämn fördelning av ansvar för hem och familj riskerar att förfölja kvinnorna genom livet. Så grundläggs en sämre ekonomisk situation som i sin tur drastiskt beskär kvinnor frihet.

Till mors dag önskar jag mig sedvanliga barnteckningar och blommor som barnen plockat. Men också modiga politiska beslut som gör föräldraskapet mer jämställt.

Read more