Jämställdhet

Alla kvinnor i Sverige ska ha rätt att bestämma över sina egna kroppar. Aborträtten är en frihet som vi måste försvara. Då måste fler kvinnor få möjlighet till tidiga, säkra aborter – och sena aborter måste hanteras med stor omsorg.

Det är orimligt att förlossnings- och barnläkare ska ställas inför att försöka rädda livet på ett barn – för att en sen abort har försenats. Det är förståeligt att en läkare som ägnar sitt yrkesliv åt att rädda för tidigt födda barn, gör det även när det handlar om en abort. Det är en fruktansvärd upplevelse som ingen kvinna eller vårdanställd borde behöva uppleva.

Den medicinska utvecklingen gör att barn kan räddas vid allt tidigare födslar, med hjälp av omfattande sjukvård. Det måste finnas en tydlig säkerhetsmarginal vid sena aborter. Sena aborter, från vecka 18, kan bara godkännas av Socialstyrelsen. Det är oerhört viktigt att de sköts korrekt. En sen abort ska inte kunna dra ut så länge på tiden att man i praktiken kommer in i den period då det börjar finnas chanser för ett foster att överleva utanför moderlivet.

Allra viktigast för kvinnors frihet i abortfrågan är att fler kan få möjlighet till en tidig och säker medicinsk abort. De är betydligt mer skonsamma för kvinnan och enklare att utföra för vården än kirurgiska aborter. Medicinska aborter utförs i regel fram till nionde graviditetsveckan. I Stockholms läns landsting har vi med vårt vårdval möjliggjort för säkra medicinska aborter på mångdubbelt fler mottagningar. Tidigare var det bara möjligt på fyra av länets gynekologimottagningar. Nu är det en möjlighet för alla gynmottagningar att erbjuda.

För att fler kvinnor ska kunna göra en medicinsk abort måste informationen vara god och lättillgänglig, och vården sedan kunna erbjudas snabbt. Då är det också viktigt att kvinnan kan känna trygghet i personalens professionalitet och inställning. S k samvetsfrihet – att personal ska kunna avstå från att delta i eller medverka till aborter – riskerar att minska kvinnans trygghet och frihet.

Medicinska aborter är att föredra framför mer påfrestande kirurgiska ingrepp, och en kvinna ska aldrig behöva tvingas till en kirurgisk abort på grund av att en medicinsk abort inte är tillgänglig i tid.

Friheten och rätten till sin egen kropp handlar också om kvinnors rätt till hälsa. Den friheten måste vi försvara. I en modern sjukvård, i ett modernt samhälle ska en kvinna som behöver göra abort alltid få bra hjälp.

Read more

Kvinnor och män behandlas inte alltid lika i vården, och de ska de förstås inte heller. Kvinnor och män har olika kroppar och olika behov av vård. Men vården ska vara jämlik. Ingen ska få sämre vård eller missgynnas för att man är man eller kvinna. Ändå vet vi att kvinnor och män behandlas ojämlikt.

Vi måste förbättra vården så att den blir mer jämställd och därmed jämlik. Samtidigt är jag medveten om att det finns gott om lovvärda initiativ för att utveckla jämställdheten. Det vill jag gärna uppmuntra och jag vill också bidra till att sprida de positiva insatsernas som görs. Liberalerna föreslog därför ett jämställdhetspris för att uppmärksamma insatser för jämställdheten i vården och inspirerar fler att utveckla vården så den blir mer jämställd. Vi fick gehör för vårt förslag och i budgeten för 2017 finns inrättandet av priset med. Nu börjar det hela ta form.

Läs gärna mer i Dagens Nyheter om landstingets jämställdhetspris.

Read more

För tredje gången visar SVT serien Fröken Frimans krig, om den liberala kvinnorörelsens tidiga insatser och förgrundsgestalter. Årets tema var utsattenehet som ”fallna kvinnor” eller prostituerade levde under.

Det är en riktigt bra dramaserie som bygger på den stridbara, liberala rösträttsaktivsten, butiksgrundaren och kvinnosakskvinnan Anna Withlock som i dramatiseringen fått namnet fröken Friman. Men det är förstås ett drama och inte en exakt skildring av tidens skeenden. När ämnet är prostitution blev kanske seriens skapare lite försiktiga i överkant och skapar sin berättelse runt en ung kvinna som alls inte är prostituerade utan luras in reglementeringssystemet av en beräknande riksdagsledamot. Att låta en verkligt prostituerad kvinna få spela en avgörande roll hade varit intressant och ovanligt, till och med när kriget den här gången är deras.

I verklighetens spelade Sveriges första läkare, gynekologen Karolina Widerström, en avgörande roll för opinionsbildningen mot reglementeringen och de återkommande tvångsundrsökningarna av de registrerade kvinnorna för att undvika smittspridning. Hon var också liberal socialpolitiker i Stockholms stad. I serien har hon fått namnet Nea Olsson. Serien slutar med att den oskyldiga Britta stryks ur reglementeringen. Men i verkligheten var det en ganska lång kamp för att ändra lagstiftningen och upphöra med registreringen och tvångtsundersökningarna. Det var den liberale justitieministern Eliel Löfgren som fick igenom avskaffadet av all särbehandling av prostituerade kvinnor. Därmed fick kvinnor respektige män samma rättsliga ansvar för att förhindra spridning av könssjukdomar. Widersrtöms påverkan spelade stor roll. Om detta kan man läsa i De gjorde skillnad, av Anders Johnson som beskriver liberala kvinnors historia.

En mindre tillrättalagd bild av de prostittuerade kvinnornas livsvillkor och öden kan en läsa sig till i Fallna kvinnor – när samhällets bottensats skulle lära sig veta hut, av Eva F Dahlgren. Ville det sig illa hamnade de förr eller senare på statens tvångsvårdsanstalt i Landskrona. Att därifrån lyckas ta sig vidare i livet och etablera sig i samhället verkar inget närmaste omöjligt. De blev stämplade för livet.

Se Fröken Frimans krig, men läs också Fallna kvinnor. Och gå med i Liberalerna. Det finns forfarande mycket att göra i liberal jämställdhetskamp.

Det snabbaste sättet att bli medlem i Liberalerna: Swisha 50 kronor till 123 148 12 41. I meddelanderutan skriver du ”ny” följt av hela ditt personnummer och din e-post- adress. Välkommen!

Read more

För en tid sedan besökte jag Eriksdalsbadet tillsammans med några barn. Det var inte alls trevligt. Grabbarna har tagit över. Det är dags att upprätta ordning så att vi alla kan, vill och vågar använda de offentliga rummen.

Jag skrev ett brev till högsta ansvariga i Stockholms stad finansborgarrådet Karin Wanngård (S) för att få veta om stadens ledning har någon plan för att komma tillrätta med problemen.

Mitt brev till finansborgarrådet

Mitt brev till finansborgarrådet (klicka på bilden så blir den större)

Hon svarade inte själv utan lät idrottsborgarrådet Emilia Bjuggren svara. Det blev dock inte precis det svar jag hoppades på. Istället för att berätta om konkreta åtgärder för att återupprätta ordning och trygghet i badhuset konstaterade hon att:

Stockholm är inte befriat från de patriarkala strukturer och normer som präglat vårt samhälle under lång tid.

Jo, så kan det ju vara. Och problemen tycks ha vuxit betänkligt under senaste året, iallafall baserat på mina tidigare erfarenheter från badhuset. Hur ska då idrottsborgarrådet komma till rätta med de ”patriarkala strukturerna”, eller ”de bråkiga tonårskillar som tillåts förstöra badupplevelsen för alla andra”, som jag väljer att kalla fenomenet? Svaret är högst oklart, men kan nog sammanfattas med ordet ”snömos”. Tydligen har det kommunicerats vilka åtgärder som personalen får vidta. Vilka regler som gäller och hur de efterlevs är dock fortfarande högst oklart.

Svaret på mitt brev

Svaret på mitt brev

Mitt råd till Karin Wanngård och Emilia Bjuggren är att snarast se till att tydliga ordningsregler upprättas och inte minst kommuniceras med besökarna. Samt ser till att reglerna efterlevs. De som inte klarar att följa reglerna åker ut. Så kan ambitionen ”alla ska känna sig välkomna i våra simhallar” bli verklighet. Jag råder dem också att se det vällovliga initiativet att befria samhället från patriarkala strukturer som en lite långsiktigare ambition. Ordning i simhallen kanske kan lösas först?

Read more

 

För att uppnå en likvärdig vård oavsett kön, instiftar landstinget ett jämställdhetspris för hälso- och sjukvården i Stockholms län. 

Att ge alla invånare en likvärdig vård är ett ständigt pågående arbete. Vår kunskap ökar ständigt liksom våra verktyg för att stötta likvärdighet med t.ex läkemedel och andra behandlingar. Vårt nya jämställdhetspris ska stimulera utvecklingen och belöna initiativ som både innebär direkt förändring lokalt, och kan spridas till hälso- och sjukvården i stort. Nu ger vi hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppdrag att ta fram ett förslag kring detaljer och kriterier.

Avsikten är att priset ska delas ut varje år till medarbetare eller organisationer inom Stockholmssjukvården som bidragit till att öka jämställdheten i vården. Det känns angeläget att få lyfta fram och belöna fina insatser.

Landstingets arbete för jämställd hälso- och sjukvård kretsar mycket kring att ta fram och sprida aktuell och korrekt kunskap kring diagnostik och behandling. Framtagande och analys av könsuppdelad statistik är ett viktigt hjälpmedel och ger kunskap som ska leda till åtgärder. För läkemedelsbehandling finns numera Genusknappen, ett stöd för läkarna som markerar i systemet när ett recept skrivs ut om ett preparat fungerar olika för kvinnor och män. Landstinget utbildar löpande chefer i jämställdhet, genom konkreta projekt där cheferna åstadkommer förändring i sina respektive verksamheter och samtidigt skapar en bank av erfarenhet och goda exempel.

Läs också på Stockholmsbloggen

Read more

Mors dag närmar sig. Jag saknar min egen mamma som lämnade oss alldeles för tidigt. Jag är stolt över att själv vara mor till två fantastiska barn. Och jag vet att mödraskapet också har sina avigsidor. För att hedra alla mammor ger jag er några tankar kring moderskap och jämställdhet under veckan.

Idag vill jag lyfta frågan om att bryta normen att kvinnor tar huvudansvaret för barnen när de är små. Föräldraledigheten borde delas mer jämnt. Jag tycker det är dags nu för ytterligare minst en pappamånad. Det behövs för att barnen ska ha rätt till båda sina föräldrar. Det behövs för att ett jämställt föräldraskap är en förutsättning för ett jämställt arbetsliv. En ojämn fördelning av ansvar för hem och familj riskerar att förfölja kvinnorna genom livet. Så grundläggs en sämre ekonomisk situation som i sin tur drastiskt beskär kvinnor frihet.

Till mors dag önskar jag mig sedvanliga barnteckningar och blommor som barnen plockat. Men också modiga politiska beslut som gör föräldraskapet mer jämställt.

Read more

Idag uppmärksammar vi internationella kvinnodagen. Under veckan har jag funderat på vilken som är den största jämställdhetsutmaningen just nu. Men det finns så många, så jag kan inte välja ut en.

Hälsan som inte alls är jämlik och jämställd, det faktum att kvinnor tjänar så mycket mindre än män, allt våld som drabbar kvinnor just för att de är kvinnor… listan över eländet kan tyvärr göras mycket lång. Men nu när jag sitter här framför datorn i vårsolen så känner jag mig optimistisk.

Min dotter har så oändligt många fler valmöjligheter i livet än vad min mamma hade. På ett par generation har friheten ökat dramatiskt. För min dotter är det självklart att, som hon brukar säga, ”mamma är chefen på jobbet” och att pappa är minst lika mycket att lita på när det gäller vardagslivet här hemma.

Visst är det ofta stressigt och rörigt hemma hos oss med två engagerade och hårt arbetande vuxna, visst är det ofta ont om tid, och visst känner vi oss otillräckliga ibland. Men jag är stolt över att vi som föräldrar kan visa våra barn att jämställdhet är möjligt. Och att vi kan förena våra drömmar i meningsfulla och utvecklande arbetsliv med ett närvarande föräldraskap och den villkorslösa kärleken till barnen.

Att lyssna på dottern och hennes vänner är hoppingivande. De är mycket medvetna när de anlyserar olika situationer och ser strukturer. ”Du tänker för lite på genus nu”, hörde jag dottern säga till sin vän när de diskuterar varför saker är som de är. Ännu finns ingen gräns för vad min lilla flicka anser sig kunna uträtta i livet. Alla dörrar är öppna. En stunden ska hon vinna Mello, sen ska hon bli forskare och ta reda på saker, sedan designer men mest av allt hunddagischef.

Å, så innerligt jag önskar att hon – i lika hög grad som min son och alla andra barn – får växa upp med känslan av att allt är möjligt bara man anstränger sig och jobbar hårt. Och i den mån något ändå inte riktigt är rimligt så beror det i alla fall inte på att man är flicka eller pojke. Jag försöker visa dem att det går.

 

Read more

Jag har tidigare skrivit om vad vi måste göra för att bekämpa könsstympning, det är fruktansvärt vidrigt och måste stoppas. Som liberal feminist vill jag understryka att samhället i form både skola, polis och socialtjänst måste utveckla sitt arbete och förebygga ännu mer. Som hälso- och sjukvårdslandstingsråd glädjer det mig att Karolinska sjukhuset nu för första gången i Sverige genomfört en lyckad operation för att återskapa underlivet efter könsstympning.

Som feministiskt sjukvårdslandstingsråd är jag glad över att ännu fler ska få den här möjligheten. Operationen har inte enbart visa sig hjälpa mot fysiska men förknippat med stympning, den kan även hjälpa psykologiskt. Könsstympning är ett extremt exempel på sexualiserat våld. Drabbade förvägras sin integritet, en del av sin fysiska njutning och skadas både fysiskt och psykologiskt. Den nya operationen kan ge mindre smärta, bättre förmåga att få orgasm och hjälpa psykologiskt.

Metoden har utvecklats i Frankrike, där har redan 5000 klitorisrekonstruktioner genomförts. Nu när Stockolms läns landsting, genom läkaren Hannes Sigurjónsson vid KI, genomfört den första operationen väntar nu flera personer på sin tur. Det är ett stort framsteg för vården men också ett livsviktigt steg för alla de människor drabbats av denna grymhet. Vi måste fortsätta verka för att förhindra könsstympning, men när det händer finns nu lite mer hopp.

Sverige radio uppmärksammar här Karolinska universitetssjukhusets arbete. Se även inslag på ABC.

Read more

Säg företagsledare och många får en kostymklädd man på näthinnan. Men i vårdföretagen ser det helt annorlunda ut. Där är 54 procent av företagsledarna kvinnor. 2 500 vårdföretag i Stockholm leds av kvinnor. Att säga nej till privata välfärdsföretag är att säga nej till kvinnors företagande. Det kan väl knappast kallas feminism?!

Dessutom arbetar närmare 20 000 människor i Stockholms län – och många av dem är kvinnor – i privata vårdföretag. De måste känna trygghet med att deras arbetsgivare finns kvar även efter valet.

Infografik_Landstinget_504x504px-02

 

Read more