Jämställdhet

Idag presenterar jag Folkpartiets nya jämställdhetsrapport för landstinget. Vi föreslår en lång rad åtgärder för att stärka jämställdheten.

En av mina huvudfrågor som jag slagits hårt för i Alliansen är att genomföra en lönesatsning på specialustsjuksköterskor. Den satsning som nu görs måste följas av fler.

Rätt till heltid är en annan viktig fråga. Det är dock inte vanligt att medarbetare tvingas jobba deltid. Men för de som drabbas är det förstås ett stort och allvarligt problem. Att locka fler att välja heltid är en annan viktig jämställdhetsfråga för mer ekonomiskt jämlika villkor mellan kvinnor och män i samhället. Därför är arbetsmiljöfrågorna också en central jämställdhetsfråga som vi lyfter fram i rapporten.

Det finns gott om jämställdhetsutmaningar att ta sig an i såväl kollektivtrafiken som i hälso- och sjukvården. Du hittar rapporten i sin helhet här.

Read more

Idag presenterade Jan Björklund, tillsammans med jämställdhetsminister Maria Arnholm, sitt nya initiativ för jämställdheten och utvecklingen av sjukvården. De vill inrätta karriärtjänster för sjuksköterskor, inspirerade av den tidigare reform med förstelärare i skolan. 5.000 kronor mer i månaden till de som väljs ut. Kompetens, utveckling och duglighet i arbete ska belönas.

Jag är mycket glad över initiativet. Det förstärker mitt arbete i Stockholm för att skapa en bättre löneutveckling för sjuksköterskor med specialistkompetens. Den enskilda medarbetaren i vården måste kunna påverka sin egen löneutveckling. Feminism utan socialism, är precis vad det handlar om.

Jag har tidigare skrivit om mitt och Folkpartiets arbete för höjda löner i Stockholm. Vi fick med oss övriga Alliansen på ett första steg i ett ordentligt lönelyft för sjuksköterskor där fokus är på löneutveckling och individuell lönesättning. Från Folkpartiets sida vill vi fortsätta att bygga ut satsningen. Dagens förslag ger oss än mer kraft i det lokala arbetet.

Läs mer om FP-förslaget om en ny jämställdhetsmiljard.

 

Read more

Plåster
I helgen har vi alla kunnat läsa om det stora antal flickor i Norrköping som könsstympats. Det är fruktansvärt, det som drabbat dessa unga kvinnor. Könsstympningen måste bekämpas, men det måste vara rätt åtgärder.

Det enda positiva i den har tragiska historien är att övergreppen har upptäckts. Därmed kan flickorna få hjälp och möjligen kan också förövarna straffas. Det är viktigt. Skolhälsovården och andra delar av vuxenvärlden måste vara rätt rustade för att kunna hjälpa de flickor som utsatts och helst också förebygga.

Bland det viktigaste vi kan göra är att tala öppet och tydligt om Könsstympningen. Inte en flicka får sväva i ovisshet om vilka rättigheter hon har att slippa utså könsstympning. Alla måste få veta att i Sverige ska ingen könsstympats och att man inte heller ska behöva finna sig i att stympas på resor utomlands. Alla föräldrar måste få kunskapen om att könsstympning är ett allvarligt brott och att vi inte tvekar att straffa den som utsätter sina barn för detta. I vissa fall kan detta säkert vara ett gott stöd för dem som måste argumentera för sina döttrars rätt att slippa stympas.

Skolhälsovården måste ha kunskaper och metoder för att kunna möta problemet och socialtjänsten måste vara rätt rustad för att kunna förebygga men också hjälpa dem som redan drabbats. Det framstår kanske inte som så radikalt och omvälvande att ropa efter mer gnetande från myndigheterna, men jag tror det är den rätta vägen att gå.

I den debatt som uppstått i bland annat sociala media har kravet på obligatoriska gynundersökningar åter väckts. Som liberal feminist vänder jag mig bestämt mot detta. Staten får inte ta sig rätten att kontrollera våra döttrars underliv.

Skolan har en skyldighet att ordna skolhälsovård och bland annat erbjuda eleverna ett antal kontroller. Ibland hänvisas i debatten till att pojkar i sexårsåldern kan få sina könsorgan undersökta av skolhälsovården. Det finns dock några avgörande skillnader mellan detta och förslaget om gynundersökningar för flickor. Den mest avgörande är förstås att undersökningen av pojkar är ett erbjudande inte ett obligatorium.

Skolhälsovården är mycket viktig och att den når så många elever och kan bidra till så mycket gott bygger på att både eleverna och vi som föräldrar känner tillit till den kompetens som finns där och att vi litar på skolsköterskan och skolläkaren i mötet med våra barn. Därför är det så oerhört viktigt att bygga ett gott förtroende så att alla vågar tala öppet med sin skolsköterska. Det är också viktigt att skolhälsovården har förmåga att höra när varningsklockorna ringer att någon stympats eller är i riskzonen. Det verkar också ha varit nyckeln till att stympningen av flickorna i Norrköping upptäcktes. Att införa tvångsåtgärder i skolhälsovården skulle kunna leda oss långt bort från detta förtroendefulla samarbete för barns hälsa.

Tvångsåtgärder förekommer enbart vid mycket speciella situationer i hälso- och sjukvården. Det går att exempelvis vidtas tvångsåtgärder inom psykiatrin för att hindra en patient från att skada sig själv eller andra. Tvångsåtgärder ska vi vara mycket restriktiva med eftersom det är ett mycket stort ingrepp i den enskilda människans liv. Även unga kvinnor har rätt till integritet.

Jag kan inte se några andra sammanhang där staten skulle vidta kroppsliga tvångsåtgärder mot befarade brottsoffer. Ingen skulle väl tvinga en kvinna som man tror våldtagits att genomgå en gynundersökning för att titta efter skador mot hennes vilja. Istället skulle man försöka motivera henne och få henne att känna sig trygg så att hon själv väljer att söka vårdens hjälp.

Precis samma förhållningssätt behövs när det gäller flickor som utsätts för könsstympning. Där kan skolhälsovården verkligen spela en avgörande roll.

Könsstympningen måste stoppas. Men med rätt metoder:

– Mer klarspråk till föräldrar och andra vuxna kring barnen i riskzonen kring könsstympning som ett allvarligt brott som vi aldrig accepterar.

– Tydligt besked till flickorna att detta inte är något de ska funna sig i och därför bör de söka hjälp. Här har skolan, fritidsverksamheter och annat en central roll.

– Såväl polis som socialtjänst behöver utveckla sitt arbete mot dessa övergrepp.

– Skolhälsovården skaffa sig kunskaper och genomtänkta metoder för att förebygga könsstympning. Säkert kan erfarenheterna från Norrköping vara till nytta.

Norrköpings tidningar skrev i helgen om de könsstympade flickorna. Dagens Nyheters ledarsida tar upp ämnet idag.

Read more

Ibland ställs jag inför frågan: Är du feminist? Såklart jag är feminist. Jag vill att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter. Men jag kallar mig hellre kvinnosakskvinna. Jag är så tacksam för vad de modiga, kraftulla, liberala kvinnorna gjorde. De som var före oss. Jag vill verka i deras anda.

Stridbara liberaler och rösträttskvinnor som Selma Lagerlöf, Anna Whitlock och Cecilia Widerström drev fram reformer som förbättrade kvinnors liv på ett konkret och påtagligt sätt.

Anna Whitlocks samskola gav flickor, så väl som pojkar, möjlighet att utbilda sig och ta examen. Hon var också initiativtagare till Kvinnornas konsumtionsförening Svenska Hem vars syfte var att samla kvinnor för att tillsammans skapa tillgång till mat av bra kvalitet och dessutom skapa bra arbetsvillkor för kvinnorna som jobbade för organisationen. Hon var också rösträttsrörelsens första ordförande.

Selma Lagerlöf var en betydelsefull gestalt i rösträttsrörelsen och deltog i det upprop som gjordes inför bildandet av Folkparitet.

Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga läkare och engagerade sig starkt för kvinnors hälsa och för bättra sociala villkor som liberal lokalpolitiker.

Demokratiskt inflytande, rätten till självständiga liv, möjlighet att utbilda sig att försörja sig själv och få del av ett den framväxande välfärdens fördelar. Förbättrad kvinnohälsa, med tillgång till säkra förlossningar och makt över sin egen kropp och barnafödande. Det är frågor som vi kan tacka våra föregångare för. Men målet är inte nått. Kvinnokampen måste fortsätta.

3,6 miljoner kronor. Så mycket skiljer det mellan mäns och kvinnors livslöner.

Aborträtten ifrågasätts och hotas i allt fler länder runt om oss.

Kvinnors inflytande i olika viktiga samhällssektorer är marginaliserat, det gäller inte minst där pengarna finns. Börsbolagens styrelser är fortfarande pinsamt ojämställda och man kan fortfarande höra förklaringen att kvinnor  saknar kompetens. Ändå är det fler kvinnor än män som är välutbildade och flickorna är det lättare i dagens skola än pojkarna. Där har vi ett annat jämställdhetsproblem.

Att Kvinnor utsätts för våld och våldtäkter är fortfarande för vanligt och känslan av att det är svårt att få upprättelse i rättssystemet är utbredd.

Allt detta gör mig stridslysten. I den tradition som rejäla, liberala kvinnorsakskvinnor tog sig an utmaningarna i början av 1900-talet vill jag föra kampen för jämställdhet vidare.  Jag vill förändra och kunde kvinnorna i 1900-talets början. Så kan vi – kvinnor och män – idag också.

Själv sitter jag på en maktposition där jag kan bidra till förändring. Jag har satt igång en lönesatsning med fokus på löneutveckling för den kvinnodominerade sjuksköterskegruppen. Utbildning och utveckling av både sig själv och verksamheten ska löna sig. En satsning på arbetsmiljön i vården har jag också bidragit med, liksom möjlighet för fler att utbilda sig till specialistsjuksköterskor.

Tillgången till trygga och säkra förlossningar är en annan viktig fråga. Där jag och folkpartiet drivit på för att bygga ut förlossningsvården i Stockholms län. Planering för en ny förlossningsavdelning på St Görans sjukhus pågår och redan nu i dagarna öppnar den nya avdelningen på Sophiahemmet som innebär ett bra tillskott. Barnmorskor i Stockholms läns landsting får också möjlighet till ett bra lönepåslag genom lönesatsningen.

Makt och inflytande är fortfarande en viktig kvinnofråga, men också en kvalitetsfråga för verksamheterna, anser jag. Med jämställda styrelser får vi bredare perspektiv och tillgång till flera erfarenheter som bidrar till verksamheterna. Därför är jag stolt över att vi i landstinget s k professionella styrelser har jämn könsfördelning.  Och jag vakar som en hök över styrelsernas sammansättning. De är och ska vara jämställda.Det handlar om stora mångmiljardbolag och jag hoppas innerligt att detta kan inspirerar även näringslivet. Jag är optimist för jag ser vilken stark generation kvinnor som nu nått en bit i karriären och är redo att axla tyngre uppgifter på toppositioner. Om några år är förmodligen diskussionen om bristande kvinnorepresentation i näringslivets bolagsstyrelser passé – men bara om vi anstränger oss och ställer krav.

Idag är det internationella kvinnodagen. Det är värt att fira många liberala jämställdhetssegrar genom Sveriges historia men det är också en dag att uppröras över att jämställdheten ännu infattar hela samhället och att så många flickor och kvinnor världen över far så förfärligt illa just därför att de är kvinnor. Än är det tid för kvinnokamp!

Read more

Under senare tid har en rad rättsfall uppmärksammats där kvinnor utsatts för sexuella övergrepp men gärningsmannen eller gärningsmännen kommit undan. Nu kanske vi äntligen kan få en skarpare lagstiftning med krav på samtycke. I så fall blir det en stor seger för den moderna kvinnokampen.

För någon vecka sedan deltog jag i en manifestation i Medborgarplatsen mot våldtäkter och övergrepp och för en skarpare lagstiftning med krav på samtycke. Vi var många – flera tusen – kvinnor och män som samlades för att visa vilken vikt vi lägger vid frågan. De senaste veckornas feminismdiskussion har satt ljuset på små stigar inom feminismen som ”hen”-debatten och den inte så vanligt efterfrågade rätten att bada topless i badhus. När de stora huvudlederna inom feministiska idéer samtidigt sätts i skuggan skapas en nidbild av den moderna kvinnokampen. Men när vi nu ser möjligheten att samla en bred politisk majoritet för att skapa kraftfulla verktyg mot sexuella övergrepp och våldtäkter rätas bilden upp. Modern kvinnokamp handlar om mänskliga rättigheter – inte minst rätten att slippa utsättas för våld.

Jag ser samtyckeslagen som en naturlig följd efter lagen om barnaga som i slutet av sjuttiotalet blev en väldigt kraftfull markering av vilka normer vi vill ska gälla i vårt samhälle. På samma sätt tror jag att en ny lagstiftning inom sexualbrottsfältet kan bli betydelsefull.

Visst finns det invändningar mot en samtyckeslag också. Hanne Kjöller skriver resonerande i DN idag om att samtyckeslagen inte skulle lösa bevisfrågan. Men för mig överväger fördelarna. Madeleine Leijonhufvud ger i sin bok Samtyckesutredningen många goda argument för en ny lagstiftning. I höstas debatterade vi frågan på Folkpartiets landsmöten och med stor enighet beslutade vi att ställa oss bakom kravet på samtyckeslagstifting. Jan Björklund lyfte bland annat fram frågan i sitt inledningstal.

Nu kan vi glädjas åt att både Socialdemokraterna och Moderaterna äntligen öppnat för att även de kommer att anslutas sig till förslag om samtycke, även om de inte är så alldeles tydliga med vad de har för målsättning. Jag hoppas att vi snart ser en enig riksdag fatta ett modigt och framåtsyftande beslut och inför ett lagstadgat krav på samtycke.

 

Fler som bloggar: Carl Kling, Filip Lindvall, Rasmus Jonlund, Anna Mårtensson

Read more

Vi är många som både upprörs och skräms av den senaste tidens brutala övergrepp och de domar som följt på dessa i svenska domstolar. Idag samlades en stor skara människor på Medis för att visa att vi fått nog.

Vi som var där fick lyssna på många fina och engagerade tal som verkligen berörde. Madeleine Leijonhufvud talade om varför en samtyckeslagstiftning skulle göra skillnad. Hon uppmanade också Moderaterna och Socialdemokraterna att – liksom många andra partier redan gjort – våga ta ställning för en ny lag. Jag hoppas att de ska bli så och jag är övertygad om att det finns engagerade medlemmar och väljare även i dessa partier som tycker förändringen är angelägen.

I Folkpartiet tog vi ställning för samtyckeslagstiftning i höstas på vårt landsmöte och Jan Björklund höll ett starkt tal om jämställdhet där detta tydligt lyftes fram. Det kändes toppen då. Men nu är jag otålig. Riksdagen behöver stifta en ny lag om samtycke så att vi kan få ett bättre verktyg i kampen mot våldtäkter och bidra till att skapa en norm i samhället där våldtäkter inte accepteras och där sexuellt våld eller hotfullhet tas på mycket större allvar än idag. När jag frågat mina kvinnliga vänner och bekanta om de någon gång känt sig rädda eller utsatta så har inte en enda kunnat svara ärligt ”nej aldrig” på den frågan. Det är sorgligt.

En av talarna var Birgitta Ohlsson. (Fotot hamnat lånat av Charlotta Schenholm)

En av talarna var Birgitta Ohlsson. (Fotot har jag t lånat av Charlotta Schenholm)

 

läs mer om manifestationen här: Svd, Aftonbladet, DN

Read more

Ordförandeklubba.

Tack vare att vi rekryterar enbart efter kompetens har vi nu jämställda sjukhus- och bolagsstyrelser i landstinget.

”De ägare som vill undvika ett lagstadgat kvoteringskrav har en enkel utväg: Se till att lösa problemet själva!” Så skrev jag för i ett blogginlägg för en vecka sedan, apropå att Europaparlamentet ställt sig bakom kommissionens förslag om minst 40 procent kvinnor i styrelserna till 2020.

På samma tema skriver min landstingsrådskollega Birgitta Rydberg och jag i en debattartikel på Stockholmsbloggen idag. Där lyfter vi fram att vi inom landstinget vill ha den bästa kompetensen i våra sjukhus- och bolagsstyrelser. Därför arbetar vi aktivt med att lyfta fram även kvinnliga namn när styrelseledamöter ska tillsättas.

Det har lett till att vi fått jämställda styrelser i landstinget. I de nya styrelser som tillsätts i augusti är 51 procent av ledamöterna kvinnor. Av ordförandena är sex av tio kvinnor. Så kan resultatet bli när man ser bortom könsstrukturer och i stället rekryterar efter kompetens.

Read more

Kvinnorna i svenska styrelser är alldeles för få – fortfarande. Det är förståeligt att fler efterfrågar kvotering. Men om ägarna vill, kan de ordna jämställda styrelser själva.

Färre än en av fyra styrelseledamöter i svenska bolag är kvinnor. De finns dessutom oftare i mindre bolag, och har lägre arvoden, än sina manliga kollegor. Problemet är välkänt sedan länge, och ändå händer så förtvivlat lite.

Kvotering som lösning väcker i denna situation ökat stöd – föga förvånande. Tidigare i veckan var det Europaparlamentet som bejakade EU-kommissionens förslag om 40 procent kvinnor i styrelserna till 2020 SvD. I dag är det en lång rad personer ur det svenska näringslivet som själva efterfrågar kvotering på DN Debatt

Fler kvinnor skulle sannolikt också innebära att styrelserna i övrigt också kan få större mångfald. I dag är det snarare en slående enfald – av samma vita medelålders män som har gått på samma skolor, känner samma personer vilket AllBright-stiftelsen visade i veckan, se t.ex. DN. Låt Anders och Johan få sällskap av fler Kristina, Fatima och Said!

De ägare som vill undvika ett lagstadgat kvoteringskrav har en enkel utväg: Se till att lösa problemet själva! Det är inte så svårt som en del verkar tro – eller vilja tro. I Stockholms läns landsting har vi uppnått jämställda styrelser, inte genom att kvotera, utan genom att medvetet söka efter både kvinnliga och manliga kandidater.

De kompetenta kvinnorna finns. Och deras kompetens behövs. Sverige och svenska företag har inte råd att undvara kunskapen, erfarenheten och idéerna hos halva befolkningen!

Birgitta Rydberg (FP) bloggar också om detta.

Read more

Ordförandeklubba.

Illustration av en kvinna och en man. Jämställda. Landstingets bolags- och förvaltningsstyrelser är nu jämställda. Hälften av ledamöterna och ordförandena är kvinnor, hälften är män.

Den här veckan börjar med en bra nyhet: Min kollega Birgitta Rydberg (FP), sjukvårds- och jämställdhetslandstingsråd, berättar att i styrelserna för landstingets bolag och förvaltningar är det nu jämställt mellan män och kvinnor. Och det gäller såväl bland styrelseledamöterna som bland ordförandena.

Att det nu råder exakt jämställdhet (50/50) är inget mål i sig, däremot tycker jag det är viktigt att vi i landstinget arbetar aktivt för att hitta kompetenta och meriterade ledamöter i våra bolagsstyrelser – och den kompetensen finns hos både kvinnor och män.

”Genom att visa att jämställda styrelser är fullt möjliga hoppas jag att vi kan vara en förebild och en inspiration för andra”, säger Birgitta Rydberg och jag kan bara hålla med. Att styrelser i såväl offentliga som privata organisationer är någorlunda jämställda borde inte vara en nyhet – det borde vara en självklarhet.

SR intervjuar Meg Tivéus, ordförande för Folktandvården. Även SVT rapporterar. Läs också gärna mitt tidigare inlägg om jämställdhet i vården.

Read more

Stockholms läns landsting, budget 2014.

För att vara en attraktiv arbetsgivare och säkra framtidens hälso- och sjukvård gör landstinget en rad personalsatsningar nästa år. Bland annat satsas 20 miljoner kronor på fler ST-tjänster för att utbilda blivande läkare. I ett stort sjuksköterskelyft ingår både 22 miljoner till utbildningsplatser för specialistsjuksköterskor, och en lönesatsning på 90 miljoner under två år mot samma målgrupp. 5 miljoner satsas på att rekrytera medarbetare med funktionsnedsättning. Landstinget signalerar också en positiv attityd till personalbostäder.

Framtidens vård handlar inte bara om att bygga nya sjukhus och fler vårdplatser. Viktigast av allt är att vi har rätt kompetens – att vi kan rekrytera och behålla nya, erfarna och kompetenta medarbetare. Därför har Folkpartiet drivit på för flera viktiga personalsatsningar i budgeten för 2014.

Sjuksköterskelyft

Landstingets budget innehåller flera satsningar på att utveckla sjuksköterskornas arbetsvillkor i vår organisation. Det kan beskrivas som ett led i det ”sjuksköterskelyft” som vi menar behövs.

  • Bättre löneutveckling för sjuksköterskor

Landstinget gör en lönesatsning om 90 miljoner kronor på två år för specialistsjuksköterskor.

  • Satsning på utbildning av specialistsjuksköterskor

Landstinget köper uppdragsutbildningar inom bristyrken som barn- och anestesisjuksköterskor. Det blir totalt cirka 100 platser 2014, för 22 miljoner kronor. Det innebär en kraftig utbyggnad om 40 procent, och en ökad satsning med 6 miljoner kronor jämfört med tidigare utbildningsomgångar.

  • Gör specialistutbildning mer attraktivt för sjuksköterskor!

För att långsiktigt säkra tillgången på specialistsjuksköterskor måste det blir mer attraktiv att vidareutbilda sig. En översyn över hur landstinget kan bidra till att det blir mer attraktiv för våra anställda att specialistutbilda sig ska göras.

Rekrytering
Utöver de satsningar som beskrivs ovan gör landstinget en rad andra åtgärder i syfte att förstärka rekryteringsarbetet, exempelvis:

  • Extra satsning på AT/ST-läkare

Landstinget satsar 20 miljoner kronor på extra AT- och ST-tjänster. Satsningen innebär att 80–90 fler ST-tjänster för blivande specialistläkare. Inom specialistläkarutbildningen kommer platserna att riktas till bristområden som psykiatri, allmänmedicin, barnmedicin och geriatrik.

  • Satsning på att rekrytering av medarbetare med funktionsnedsättning

Landstinget satsar 5 miljoner kronor på att stödja verksamheter att rekrytera kompetenta medarbetare med funktionsnedsättning.

  • Systematisk kompetensplanering omförs på bred front.

Kompetensplaneringsverktyget KOLL implementeras och it-stödet ProCompetence införs i landstingsorganisationen.

  • Landstinget ställer sig positivt till personalbostäder

Några av akutsjukhusen erbjuder nya medarbetare möjligheten att under en övergångsperiod hyra en bostad. Det är positivt att sjukhusen använder denna möjlighet vid rekrytering av såväl nya medarbetare som sommarvikarier. Det har funnits en tveksamhet till denna möjlighet tidigare men nu slår vi fast politiskt att vi ser positivt på detta.

  • Fortsatt satsning på 1.000 sommarjobb

I år har antalet sommarjobb utökats till 1.000 platser. Denna satsning fortsätter 2014 och därmed kan många tonåringar i länet få prova på att arbeta i landstingets verksamheter. Det ger oss möjlighet att visa på möjligheterna med ett framtida yrkesliv i vår organisation.

  • Ungdomsjobb

Genom ett centralt avtal mellan SKL och kommunal finns nu möjligheter skapa nya jobb för unga. Vi ser det som en möjlighet att skapa bra introduktion i arbetslivet även i vårt landsting.

Read more