Kultur

Det fria ordet är avgörande för demokratin. Den liberala rörelsen föddes i kampen för rätten att fritt få säga sin mening. Modiga liberaler från 1700-talet och framåt har tagit strid för den pressfrihet som vi tar för självklar i dag i Sverige. Men alldeles självklar är inte yttrandefriheten. Tvärt om den måste vårdas, värnas och främjas. Idag är det pressfrihetens dag.

För mig är det fria ordet en del av ryggmärgen. Det är något att både bevaka för vår demokrati men också något att själv bruka. Det har jag alltid försökt göra. När jag var liten gjorde jag och mina kompisar egna tidningar som vi spred till föräldrar och vänner. Vi skrev om lokala händelser, vilka artister vi gillade och saker som vi ville ändra på. Som ung jobbade jag en sommar för Liberala Nyhetsbyrån och rapporterade bland annat från FNs kvinnokonferens i Kina. Och jag har engagerat mig i tidskrifter som Liberala Ungdomsförbundets Radikalt Forum, Liberal Debatt och suttit i styrelsen för Expo, när fantastisk Stieg Larsson ledde redaktionen. Som kulturchef i Uppsala fick jag sedermera glädjen att bidra till att Uppsala anslöt sig till de städer som ger en fristad åt förföljda författare och skribenter. Och i dag får jag fortsätta mitt engagemang som kulturpolitiskt ansvarigt regionråd i Stockholm. Det fria ordet är kort sagt min ständiga följeslagare genom livet.

Men nu är jag rätt oroad. På många platser går utvecklingen åt fel håll. EU-länder så som Ungern och Irland går mot strängare restriktioner av det fria ordet. Utanför Europas gränser ser vi Kina som ett exempel där pressfriheten är starkt begränsad. Vi ser också hur enskilda skribenter som bloggare begränsas och hur journalister hindras från att arbeta.

Det är vårt gemensamma ansvar att skydda våra demokratiska rättigheter. Alla EU-länder måste följa demokratiska principer, om inte måste vi ställa tydliga krav. Systematiska kränkningar ska exempelvis kunna leda till indragna EU-stöd och i särskilt allvarliga fall indragen rösträtt i EU:s ministerråd. Det är en fråga som Liberalerna arbetar för. Men pressfriheten måste försvaras – varje dag, överallt.

Read more

Kultur och hälsa hänger ihop. Idag vet vi att musik, bildkonst, dans och så vidare stimulerar våra sinnen och kan bidra till välbefinnande och exempelvis förbättrad rehabilitering. Nyligen fick ett projekt där VR-teknik används för att bota agorafobi (torgskräck) en fin utmärkelse. Det är fint exempel på när kultur och sjukvård kan förenas i utvecklingen av nya vårdformer till patienterna.

I Region Stockholm har vi skapat ett kompetenscentrum för Kultur och hälsa och vi samarbetar med karolinska institutet som bildat ett nytt centrum för kultur, kognition och hälsa.

För den som är nyfiken och vill veta mer om området kultur och hälsa vill jag tipsa om Den kulturella hjärnan där mycket kunskap samlas genom ett samarbete mellan KI och Region Stockholm. Bland annat kan man lära sig mer om vad dans kan ha för betydelse för parkinsonsjuka, det är rätt fascinerande: ”Flera forskargrupper runt om i världen utvecklar metoder att behandla patienter med Parkinsons sjukdom med olika former av dans. De har i kontrollerade studier visat att dansterapier kan bromsa utvecklingen av många symptom, och till och med ge kliniskt betydelsefulla förbättringar av balans och kontroll över de egna rörelserna.” 

Och här finns en riktigt fin film som visar vad musik kan betyda för en person som tappat många av sina förmågor och är allvarligt sjuk.

Read more



Ett nytt entrétorg och parkeringshus invigdes idag vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Därmed kom ännu en pusselbit på plats i den stora satsningen på moderna vårdmiljöer i vårt län. Utveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård handlar både om vårdens arbetssätt och struktur men manifesteras kanske allra tydligtas för invånarna genom de nya avtrycken i den fysiska miljön.

Dagens invigning uppmärksammade också ny konst i den vårdnära miljön. Entrétorget har tillförts skulpturgruppen Next to nature av konstnär Mia E Göransson. David Molander, Emil Holmer och Jamila Drotts har gjort varsitt verk till parkeringshuset tre våningar.

Ett sjukhus är en viktig plats där människor att upplever avgörande skeenden i sina liv. Glädje och sorg, djup och allvar. Vissa får livet tillbaka genom den mest avancerade vården. Andra kommer att ta farväl av någon de håller kär. Många undersöks och behandlas. Tusentals har sin arbetsplats där.

Människan ska stå i centrum i sjukhuset. Det är av omsorg om henne som vi lägger energi och resurser på att skapa en bra och läkande vårdmiljö. Det är därför konsten är så viktig. Min förhoppning är att konsten kan fylla sin roll att vara just konst. Något som gör miljön mänsklig och trygg. Något som ger utrymme för reflektion, tankar och känslor. Något som skänker lugn och förtröstan. Något som gör oss lite mindre till patient och lite mer till människa.

Konsten spelar inte bara en viktig roll för patienterna. Den bidrar också till en kreativ miljö där arbetsglädjen kan få spelrum, där stora tankar kan växa och nya landvinningar göras inom hälso- och sjukvården. Konsten ska stödja och samverka med den verksamhet som bedrivs i sjukhusen.

Konsten har inte bara sin funktion inne i sjukhuset. Den förstärker också, som här, den yttre miljöns kvaliteter. När man en så här stor byggnad i ett så publikt läge och med ett så livsviktigt innehåll måste man förstås markera dess dignitet på olika sätt.

Landstinget är genom våra investeringar sannolikt Sveriges största inköpare och uppdragsgivare av konst. Det är en roll som är viktig kulturpolitiskt men syftet med konstinvesteringarna är framför allt att patienterna på framtidens sjukhus ska vistas i miljöer med konst av hög kvalitet. Konst i goda vårdmiljöer är viktigast för patienter som vistas länge i vården, som äldre på geriatriken, och för barn. Men konst behövs i alla vårdmiljöer – även vid akutmottagningar och på öppenvårdsmottagningar. Och som här i den närliggande miljön för att skapa en mänsklig och vänlig inramning.

 

Read more

Tidningen som alltid tar barnen på allvar fyller 125 år. Det firar jag och dottern, som är en trogen läsare precis som jag en gång var, med KP-kalas på Nordiska museet.

Tidningen startades sv läraren Stina Quint och hette från början Folkskolans barntidning men bytte namn 1950 till Kamratposten. Jag vet inte om den alltid varit i takt med tiden men när jag var barn var den viktig för mig och för min tioåring står KP högt i kurs. Kropp och knopp och den mangainspirerade serien Bleckmossen tillhör nog favoriterna.

Sveriges äldsta barntidning fyller år. Vi hoppas att många framtida läsare och så får chansen att läsa om aktuella ämnen som berör just dem. Grattis KP!

Read more

Nu står det klart att Stockholm får ett nytt konsthus i Farsta. I början av 2018 kommer SITE och KKV att flyta in i Telias tidigare loket som får namnet Konsthuset. Det blir en fantastisk plats för kreativitet, konstskapande, workshops och verkstäder

SITE är ett kunskaps- och produktionshus och en konstnärlig plattform för den professionella samtida scenkonsten, med fokus på samtida dans medan KKV tillhandahåller verkstäder för föreningens medlemmar som består av professionellt yrkesverksamma konstnärer. KKV är ett konstnärsdrivet initiativ som har funnits sedan 1980-talet och erbjuder unika lokaler med förutsättningar skapa konst som sällan går att förverkliga på annat håll.

Mycket av Sveriges offentliga utsmyckningar skapas i någon del hos KKV. KKV:s nuvarande lokaler i Nacka har länge varit hotad men Stockholm stad i samarbete med Stockholms läns landsting och Statens kulturråd garanterar nu nya långsiktiga förutsättningar för verksamheten.

Konsthusets fokus ligger på konstnärlig produktion men kommer även fungera som en öppen offentlig plats genom programutbud bestående av exempelvis professionella föreställningar och debatter.

Satsningen görs gemensamt i samarbete mellan Stockholms stad och landstinget. Det nya Konsthuset i Farsta kommer att få stor betydelse för konstnärerna och stockholmarna. Liksom tidigare på KKV kommer det i Farsta att finnas utrymme att skapa konst, även i riktigt stora format. Det ger Stockholms läns konstnärer möjligheter att bidra till den nya konsten som behövs när vi i landstinget bygger ut sjukhusen och tunnelbanan i den största omfattningen på årtionden.

Bilden: konstnärlig gestaltning av Miwa Akabane på Capio S:t Görans sjukhus. Det är ett gott exempel på konstnärlig gestaltningen i vårdmiljö. Min förhoppning är att många konstnärer som bidrar till vårdmiljöerna ska ha glädje av det nya konsthuset i Farsta

Read more

Från nästa år ökar stödet från landstingets kulturnämnd till filmskapande. Ett nytt regionalt stöd om 2 miljoner införs för kort- och dokumentärfilm samt filmer i andra format och tekniker. Därmed uppgraderas landstingets insatser och Film Stockholm, Filmbasen och länds plattform för filmstöd och talangutveckling stärks.

Redan nu finns stöd till unga filmskapare men nu blir det alltså möjligt för fler att få stöd för sitt skapande i Stockholms län. Mer om nysatsningan kan du läsa här.

Gunnel Orselius-Dahl som är Liberal ordförande i kulturnämnden har varit pådrivande för satsninsgn.

Och på www.filmbasen.se hittar du mycket mer om filmen i Stockholms län.

 

Read more

Liberalernas logotyp
De senaste dagarna har svensk politisk debatt handlat om demokratiska värderingar och synen på jämställdhet genom de obehagliga ställningstaganden och handlingar som bubblat ut från representanter för Miljöpartiet. Det väcker frågor om demokratisyn även i andra organisationer.

Bland annat har det framkommit att en av MPs (tidigare) företrädare inte tar kvinnor i hand och har haft besynnerligt svårt att ta avstånd från dödsstraff för bloggare i andra länder. Han är också ledare för en organisation –  Svenska muslimer för fred och rättvisa, som får föreningsstöd från staten. Deras regionala organisation i Stockholm får också bidrag från Stockholms läns landsting. Det måste nu omprövas.

Landstingets föreningsstöd ska demokratisäkras. Landstingets stöd till föreningslivet i Stockholms län ses nu över enligt budgetbeslut för 2016. Stödens utformning ska vara relevanta och främja möten, integration samt säkerställa att landstingets värden efterföljs. Demokrati och jämställdhet är viktiga värden och krav på alla som mottar stöd av landstinget. Översynen ska särskilt utreda stöd till religiösa organisationer.

– Allas lika värde är en princip där vi ska vara kompromisslösa. Demokrati och jämställdhet är redan i dag självklara krav på organisationer som mottar stöd från landstinget och det är viktigt att uppföljningen av landstingets stöd till föreningslivet är noggrann på dessa punkter. Men vi vill också se över om och hur demokrati- och jämställdhetskriterierna behöver stärkas ytterligare, säger Gunnel Orselius Dahl (L), ordförande i landstingets kulturnämnd.

– Vi kan aldrig riskera att stödja organisationer som motarbetar jämställdhet eller har kopplingar till islamistiska eller andra extrema rörelser. I översynen av föreningsstödet vill vi att landstinget särskilt tittar på stöd till religiösa organisationer och om det är något kulturnämnden överhuvudtaget ska ägna sig åt, säger Paula Ternström (L), ersättare i landstingets kulturnämnd.

En uppföljning ska nu skyndsamt göras av föreningen eftersom kritik framkommit på senare tid. Men det är också viktigt att händelsen i sin helhet ses över för att säkerställa att det vikta föreningsrngagemanget vilar på en demokratisk grund.

Beslut om översyn av alla landstingets kulturnämnds stöd togs i landstingets budget för 2016. Första steget har varit en översyn av kulturstödet. Nu stundar alltså en översyn av stödet till föreningslivet.

Läs gärna Lotta Edholms intressanta inlägg om föreningsbidrag på hennes blogg.

Read more

Idag deltog jag i invigningen av den nya akutmottagningen på S:t Görans sjukhus. Den nya akuten innebär ett lyft för sjukhusets patienter och medarbetare och ett välkommen kapacitetsökning i akutsjukvården i Stockholms län.

100 000 patienter om året ska kunna få akutsjukvård här. Investeringen omfattar 365 miljoner kronor. Det är en modern akutmottagning med kapacitet för dagens och morgondagens vårdbehov. Lokalerna är anpassade för patienterna och vårdflödena istället för att patienter och personal ska behöva anpassa sig till lokalerna. Det möjliggör en modern sjukvård där personalen arbetar i team runt patienten och man effektivt och snabbt kan sätta in de resurser som behövs från akutvård, specialister, röntgen och labb med mera.

Vårdmiljöerna i sig spelar stor roll för patientens upplevelse av vården. Den konstnärliga gestaltningen är betydelsefull i sammanhanget. Konstnären Miwa Akabane verk präglar mottagningen. Hennes mönsterkoncept är unikt för detta sjukhus och det har vuxit fram i samarbete med medarbetare på sjukhuset. Ni ser mönsterkonceptet repeteras i olika former på väggar men också på glaspartier. De bildar en enhetlighet som jag hoppas ska berika – patientens – människans – vistelse på akuten och bidra till den värdiga vårdmiljö vi vill erbjuda patienterna.

Konstnärlig gestaltning av Miwa Akabane

Konstnärlig gestaltning av Miwa Akabane

Men det är inte bara invigning av en ny akutmottagning idag. Det är också en milstolpe i landstingets omfattande omställning till framtidens hälso- och sjukvården (FHS). De mest påtagliga förändringarna är nog det vi kan se med blotta ögat på våra sjukhus där det pågår stora ombyggnationer. Men förändringen är egentligen större än så. Det handlar om att rusta Stockholmsvården för den moderna tidens krav och göra det möjligt att möta behoven hos en allt större befolkning.

Nya akuten får ökad kapacitet:

– 29 nya moderna övervakningsplatser, mot 15 på gamla akutmottagningen.

– 26 nya moderna bedömnings- och undersökningsrum (varav tre för infektionspatienter med smittspridningsrisk, med egen ingång och toalett), mot 15 på gamla akutmottagningen.

– 4 akutrum (ett femte färdigställs när nya ambulanshallen står klar).

Ökade lokalytor:

Akutmottagningens lokaler omfattar 2 800 kvm. Det innebär dubbelt så stor yta som den nuvarande akutmottagningen. Akutröntgen 550 kvm i helt nya lokaler. Tillkommer senare: ambulanshall 600 kvm.

Möjliggör nya arbetssätt:

– Bättre kvalitet och patientsäkerhet, exv fler platser för övervakning med telemetri, fler akutrum, ett särskilt isoleringsrum med egen ingång för patienter med misstänkt smitta.

– Teamarbete runt patienten med medarbetare med olika kompetenser.

– Lokalerna är anpassade efter patienten/patientflöden, exv närhet akutmottagning och akutröntgen. Arbetet blir mer effektivt och det finns bättre förutsättningar att utveckla akutsjukvården.

– Lokalerna kan enkelt anpassas för framtida utveckling av vården och arbetssättet.

– Övervakningsplatser med större avskildhet ger ökad integritet.

– God arbetsmiljö och vårdmiljö i nya, fräscha och funktionella lokaler.

Read more