Liberalerna

Många av oss förenas just nu i vreden över den humanitära katastrof vi bevittnar i den värsta flyktingsituationen sedan andra världskriget. Bilden på den lilla pojkens kropp på en strand i Bodrum går inte att få bort från näthinnan. Men en strimma av hopp har uppenbarats genom det stora folkliga engagemanget för att undsätta människor i nöd.

Miljontals människor är på flykt undan krig och förföljelser. Men vårt Europa förmår inte möta flyktingarna med värdighet. Istället skapar murarna vi byggt upp en hopplös situation där människosmugglare kan förmå barnfamiljer att ge sig ut på det farliga havet i sjöodugliga båtar. Den desperation som får människor att utsätta sig för detta är ofattbar.

I helgen deltog jag i Folkpartiet Liberalernas partistyrelsemöte och självklart fick flyktingfrågan stort utrymme och vi sökte oss fram gemensamt för att hitta några svar på vad vi i Sverige nu bör göra för att hjälpa fler.

Vår slutsats är att Sverige kan göra mer och vår medmänsklighet förpliktigar oss att agera. Det behövs en nationell samling kring flyktingkrisen som både kan stärka våra egna insatser med också för att sätta press på EU att agera mer kraftfullt för att hjälpa flyktingarna. Därför har vår partiledare Jan Björklund begärt att statsminister Stefan Löfven kallar partierna till överläggningar. Det enda rimliga är att alla seriösa partier som vill hitta lösningar på flyktingkrisen samlar sig till ett samtal och söker gemensamma lösningar.

Den cyniska människosmugglingen som profiterar på desperata människors skyddsbehov är möjlig genom att Europas lagliga väger inte står öppna. Det måste vi ändra på. Ett sätt att göra det på är att ta emot fler så kallade kvotflytktingar från dagens cirka 1900 till 4000-5000.

Mer om Folkpartiets förslag hittar du här: Sveriges radio, Expressen, SvD, Aftonbladet, SvT

Read more

I höst har FP landsmöte. Då ska vi ta ställning till en rad förslag. Bland annat om bostadspolitik. Jan Björklund presenterade nyligen förslaget i samband med sitt sommartal.

Jag flyttade till Stockholm i början av 90-talet och hoppade runt på ett antal andrahandskontrakt med mer eller mindre hopplösa bostäder som aldrig kändes riktigt som hemma, förrän jag landade på Lidingö och det fina kollektivet som blev mitt första riktiga hem här. Såsmångom hade jag både jobb och lite pengar på banken så jag köpte mig en liten etta och därefter har livet fört mig vidare i någon sort bostadskarriär.

Sedan jag först försökte slå ner bopålarna i olika Stockholmsförorter har situationen knappast bli bättre. Unga människor, och förresten även många andra, kämpar hårt för att få till en vettig vardag i bostadsbristens Stockholm och på många andra orter. Det är förstås jobbigt för den enskilda människan men det är också dåligt för arbetsmarknaden, för näringslivet för tillväxten och i förlängningen för vår gemensamma välfärd när människor som vi behöver i staden inte hittar någon plats att bo. Utanförskapet förstärks.

Folkpartiéts förslag är viktiga och inte alls okontroversiella. Men att skapa bättre förutsättningar för byggande är nödvändigt. Därför tycker jag att förslaget om att exempelvis mjuka uppstrandskyddet och säga ja till fri hyressättning, men bara vid nybyggnation, är rimliga åtgärder.

Här är förslagen som nu ska debatteras innan partiets landsmöte sätter ner foten i höst:

1. Fri hyressättning i nybyggnation. Vi föreslår fri hyressättning i nyproduktion genom att hyran inom ramen för presumtionshyressystemet också kan avtalas fritt mellan hyresvärd och hyrestagare. Presumtionshyrorna ska gälla utan bortre tidsgräns. Den fria hyressättningen ska kombineras med ett starkt besittningsskydd och en förutsägbar indexreglering under hela perioden hyresgästen väljer att bo kvar.

2. Reformer inom bruksvärdessystemet för ökad rörlighet. Även inom det befintliga beståndet bör hyressättningen framöver i större utsträckning avspegla konsumenternas efterfrågan och individuella val. Inom bruksvärdessystemet behöver läge, samt till- och frånval få större genomslag så att hyresnivåerna närmare speglar utbud och efterfrågan.

3. Gör det möjligt att bygga billigare. Vi vill gå längre än att avskaffa de kommunala särkraven. Vi vill möjliggöra att hus bara behöver prövas mot byggnormen en gång för att sedan vara förhandsgodkända och fria att byggas. Vi vill även utreda möjligheten till gemensamma nordiska byggregler för att vidga marknaden och stärka konkurrens.

4. Friare hyressättning vid uthyrning av villor, bostadsrätter och ägarlägenheter. Vi föreslår i ett ytterligare steg friare hyressättning vid uthyrning av villor, bostadsrätter och ägarlägenheter genom en generösare beräkning av den så kallade skäliga hyran.

5. Bättre skattevillkor vid andrahandsuthyrning. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden är ett viktigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. Taket för skattefria hyresinkomster bör höjas.

6. Ett svenskt system för trygga hyresdepositioner. Norge har ett system där depositionsbeloppet vid andrahandsuthyrning sätts in på ett neutralt konto. Ett motsvarande system bör införas i Sverige.

7. Rätt för byggherrar att utarbeta detaljplaner. Idag är det bara kommunerna som har rätt att upprätta detaljplaner. Vi föreslår att byggherrar, istället för att tvingas vänta på kommunen i i snitt två år, ska få rätt att själva upprätta en detaljplan och få denna prövad av kommunen.

8. Färre och snabbare överklaganden. Färre instanser för överklagande av detaljplaner. Idag kan en detaljplan överklagas till länsstyrelsen, sedan till mark- och miljödomstolen och i vissa fall även till Mark- och miljööverdomstolen. Var fjärde detaljplan överklagas till länsstyrelsen, och två av tre beslut i länsstyrelsen överklagas ytterligare en gång. Vi föreslår att beslut om detaljplaner som första instans ska överklagas direkt till mark- och miljödomstolen. Dessutom vill vi överväga om det går att begränsa den sakägarkrets som har rätt att överklaga bygglovs- och detaljplanebeslut.

9. Ett uppmjukat strandskydd. Strandskyddet bör decentraliseras genom att kommuner ska kunna ansöka om att upphäva strandskyddet med hänvisning till ett lokalt behov av bostadsbyggande. I dag är denna möjlighet kraftigt begränsad. I områden där exploateringstrycket bedöms som exceptionellt högt eller synnerliga skäl föreligger ska fortfarande ett strikt strandskydd tillämpas.

10. Ett utvidgat uppdrag för Akademiska hus att bygga och äga studentbostäder. Akademiska hus uppdrag att bygga och ägandet av studentbostäder bör förtydligas genom att ett skarpare uppdrag fastställs i riksdagen.

11. Sänkt flyttskatt. Den effektiva reavinstskatten bör sänkas genom att taket på uppskovet tas bort och räntebeläggningen på uppskovsbeloppet avskaffas.

12. Ägarlägenheter i befintligt bestånd. Ägarlägenheter ska till skillnad från idag kunna bildas också i befintligt bestånd. Det skulle ge ökad valfrihet, inte minst i stadsdelar med ett ensidigt utbud av boendeformer såsom miljonprogramsområdena.

läs hela rapporten här

Read more

Det pågår just nu förberedelser inför Folkpartiets landsmöte i höst. En punkt på dagordningen är val av partiledare och partistyrelse. Från Folkpartiets länsförbund i Stockholm nominerar vi Jan Björklund för omval som vår partiledare. Och jag själv nominerades som ledamot i partistyrelsen. Jag är glad för det!

Jan Björklund är en bra partiledare. Jag ser fram mot att Folkpartiet under hans ledarskap fortsätter och trappar upp vårt nödvändiga förnyelsearbete som han initierat. Från Stockholms län vill vi inte minst att man fortsätter att utveckla politiken på det sociala området.

Vi har haft många diskussion runt om i kommunföreningar och i länsförbundet och det känns bra att frågan ”knådats” en del efter det tråkiga valresultatet. Det finns en stor insikt om att vi behöver förändra och utveckla såväl politiken som partiorganisationen.

Efter det beslutet fick jag lämna över ordförandeklubban till vice ordförande eftersom det då var dags för nomineringar av övriga ledamöter i partistyrelsen och jag kandiderar. Jag är glad att förbundsstyrelsen nominerade mig tillsammans med flera andra bra ledamöter för omval – Erik Ullenhag (vice partiledare), Lotta Edholm, Frida Johansson-Metso och Birgitta Ohlsson. Maria Arnholm är som partisekreterare självskriven i partistyrelsen. Carl B Hamilton väljer att lämna styrelsen i samband med landsmötet.

Extra roligt är att styrelsen också nominerade två nya ledamöter till styrelsen från Stockholm: Jasenko Selimovic som är namnkunnig både i politiken och kulturlivet, som statssekreterare och teaterchef, en stor tillgång för Folkpartiets politiska och ideologiska utveckling, och dessutom vår blivande nya Europaparlamentariker. Och Nina Lundström som är tidigare riksdagsledamot och något av en expert på bostadspolitik. Dessutom hängiven cyklist med blick för hur städer behöver utvecklas för att fungera hållbart och modern.

Nu ligger allt i valberedningens händer och sedan är det upp till landsmötet att besluta.

 

 

Read more

Det är en tung tid. Och tid för resonerande samtal om den fråga som just nu dominerar media och säkert många människors köksbordssamtal. Det känns dystert att Sverigedemokraternas annonsering på en tunnelbanestation fått enorm uppmärksamhet. Debattens krokiga stig har lett från upprördhet över deras budskap om tiggande människor som många av oss blev beklämda av till att en folkmobb river ner affischerna och vi nu argumenterar kring om det är bra eller dåligt.

För mig är yttrandefriheten helt central. Den omfattar även åsikter eller undertoner som jag finner vämjeliga. Faktum är att det är just allas rätt att uttrycka sig som är själva det demokratiska fundamentet som vi måste försvara och det är för insikten att denna rätt måste tillkomma människor även från andra länder som vi skapat en human flyktingpolitik.

Visst finns en gräns för yttrandefriheten och den går vid hets mot folkgrupp. Mårten Schultz reder ut den frågan i SvD kopplat till den aktuella affischkampanjen. Han menar att den inte kan anses olaglig. Men frågan ska prövas. I trafiknämnden inom SLL kommer frågan om hur policyn för annonsering i tunnelbanan ska se ut i framtiden diskuteras. Folkpartiets representant och trafiknämndens vice ordförande Sara Svanström har uttalat sig kring sin hållning i frågan.

Yttrandefrihetsaspekten är viktig i diskussionen om SD-reklamen, men jag är  också medveten om att den debatten är den enkla för oss liberaler att föra. Argumenten finns i vårt DNA. Frågan om romers utsatthet och konsekvenserna för vårt samhälle när många fattiga européer kommer hit och tigger kräver betydligt mer eftertanke. För mig finns några liberala principer som anger riktning: Ja till fri rörlighet. När olika intressen står mot varandra ställer jag mig på den mest utsattas sida. Vi är alla lika inför lagen. Med detta som utgångspunkt kan politiken kring fattiga européer som tigger i Sverige formas:

Ja till fri rörlighet. Jag är varm anhängare av den fria rörligheten i EU. Det är en stor vinst för friheten att vi européer kan röra oss över nationsgränser. Få längtar nog tillbaka till den tid då våra pass kontrollerades och vi kanske rent av behövde visum. Rörligheten är dock inte ovillkorlig, den gör det möjligt för oss att besöka andra länder och om vi vill stanna längre att arbeta eller studera. Vi måste slå vakt om vår frihet att röra oss över gränserna. Det innebär också att fattiga människor från andra länder kommer att röra sig hit.

Vi ska stå på den mest utsattas sida. Rumänien är en skurkstat som inte värnar om sina medborgare utan tvingar romer till liv i yttersta fattigdom. Det är skamligt. Lösningen på de rumänska romernas utstatthet måste finnas i Rumänien och EU bör driva på för förändring. Vi bör från svensk sida också ha en tuff hållning mot Rumänien. Stöd kan förmedlas via frivilligorganisationer och på andra sätt. Att få Rumänien att ta sitt ansvar är ett långsiktigt arbete som inte hjälper människor i akut nöd här och nu. För dem som upplever tiggande på en kylig gata i Sverige som en rimlig väg till försörjning måste fattigdomen vara enrom. Visst är tiggandet ett problem även för oss då det bidrar till otrygghet i stadsrummet, exempelvis när människorna som tigger upplevs som för påflugna. Ibland hamnar vi i konflikter mellan intressen som står mot varandra. Då är min socialliberala kompass inställda på att vi ska ställa oss på den mest utsatta människans sida. Jag vill därför inte förbjuda tiggeri.

Alla är lika inför lagen. De regler som gäller för hur vi beter oss i t ex det offentliga rummet ska gälla för alla. Det innebär att vi inte kan acceptera läger i våra parker med nedskräpning och sanitära problem. Äganderätten måste också kunna hävdas och ingen ska behöva acceptera att deras tomter eller mark tas i bruk som lägerplatser (utöver vad allemansrätten medger). Det betyder också att  romska barn som kommer hit med sina föräldrar och kanske får bo i bilar eller skjul ska betraktas på samma sätt som barn som är födda här i socialtjänstens ögon. Socialtjänstlagen omfattar alla och ska inte göra skillnad på vi och dom. Självklart får denna hållning konsekvenser i att romer inte längre kan få slå läger i offentliga rummet och visst kan det innebära att barn omhändertas. Men jag ser inget alternativ till detta. Vi ska inte tillåta olika måttstockar för olika människor. För den som ingenstans har att ta vägen kan härbärgen behövas, precis som för andra hemlösa människor.  För mig är det uppenbart att det behövs förändring här så att lagar och regler upprätthålls.

De folkpartistiska riksdagsledamöterna Erik Ullehang och Tina Acketoft skrev i våras en artikel om romernas situation. Den är läsvärd. Så även folkpartisterna Fredrik Malms och Börje Dovstads artikel från försommaren.

Jag önskar att det offentliga samtalet kan handla om konstruktiva lösningar på ett av vår tids samhällsproblem. Vi ska inte förringa det obehag som många upplever när parker förvandlas till stinkande avskrädeshögar eller när man upplever en tiggande människa som alltför påträngande i sin närhet. Och vi ska inte avhumanisera romer som finns här hos oss och gör fattigdomen påmind. Anständiga människor kan förhålla sig till båda dessa sidor av saken med förnuft och värdighet. Vi kanske ger ger slant för att lindra en annan människas akuta nöd och vårt eget samvetet. Det är gott. Minns Stig dagermans ord:

Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ.
Endast en sak kan du göra, en annan människa väl.
Men detta är redan så mycket, att själva stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre betyder en broder mer.

Eller så går vi förbi och låter den framsträckta muggen förbli tom därför att vi inte ser att det gör någon skillnad utan kanske tvärt om håller föräldrar i fattigdom borta från sina barn hemma i en rumänsk by. Kanske ger vi ett bidrag till någon frivilligorganisation.

Men vissa saker gör vi inte: Anständiga människor hetsar inte mot romer eller affischerar med vulgariserande budskap i tunnelbanan.

 

Read more

När vården blir mer uppkopplad blir patienterna starkare. Det är en tydlig slutsats från det seminarium som jag ledde under Liberala riksmötet i helg.

För Folkpartiet är det självklart att bejaka de möjligheter som modern teknik erbjuder. Att patienter får tillgång till sina journaler och även kan bidra med egen information, det gör vården bättre och patienterna tryggare.

Rubriken för seminariet var ”Individen i vården”, och en av paneldeltagarna har gedigna erfarenheter av att vara just en individ i vården. Angelica Frithiof har använt sina erfarenheter som patient till att föreläsa och inspirera kring etik och bemötande i vården. Personcentrering, som det ofta talas om, är ett etiskt förhållningssätt, menade Angelica Frithiof. Att fråga människor vad de behöver är bra, men ibland räcker det inte. Ibland krävs mer stöd för att människor ska kunna uttrycka sina behov.

För oss som värnar valfriheten i vården är bemötandefrågor centrala. ”Det är i bemötandet som valfriheten blir möjlig”, sade Niklas Källberg, ek.dr., som arbetar med ledarskapsfrågor inom hälso- och sjukvården. Han lyfte också fram de förändringar som den nya patientlagen medför i form av större patientrörlighet och ökad tillgång till journalinformation. Det kommer ställa krav på nytänkande i vården, och Niklas Källberg underströk hur viktigt det är att professionen är med och och leder förändringen.

Malin Frenning, vd för Telia Sverige, berättade att Telia bestämt sig för att fokusera på vad dagens välutbyggda bredbandsnät innebär för möjligheter för vården. Hon talade om Telia Healthcare, som tillsammans med Region Västerbotten driver ett projekt med sensorer i hemmet som skapar större trygghet och ökad livskvalitet för äldre. IT-lösningarna gör det möjligt för vårdgivarna att till exempel mäta EKG hemma i stället för att behöva åka in till vårdcentralen. Hemtjänsten kan även ha kontroll på om någon glömt strykjärnet eller vattenkranen på eller om någon ramlat på golvet.

Likartade lösningar finns för andra patientgrupper – till exempel mag- och tarmsjuka kroniker, som numera kan lämna sina prover via sin mobiltelefon. Mätvärdena skickas direkt till läkaren, och till ett centralt register. Patienterna slipper åka fram och tillbaka till doktorn, och för vårdpersonalen frigörs tid som kan användas till andra patientkontakter. De möjligheter som finns i digitaliseringen är så omfattande att Malin Frenning väljer att beskriva det som ett helt nytt ekosystem för vården!

Jag har fått förtroendet att leda Folkpartiets Välfärdskommission och arbetsgruppen för vård och välfärd. Seminariet på Librix gav mycket inspiration till arbetet att utveckla den mest moderna och genomtänkta sjukvårdspolitiken med fokus på att alla patienter ska känna sig trygga, välinformerade och starka.

Read more

Blåklintar 665x320. Bild: Erika Jonés
Idag har vi tjuvstartat helgens stora kommunala riksmöte, vårens samling för folkpartister från hela landet. 700 personer träffas i Västerås för att utveckla och förnya politiken och vässa ledarskapet.

Själv ska jag bidra i arbetet med två seminarier om modernisering av hälso- och sjukvården och ett panelsamtal om hur vi kan stärka patienternas ställning. Detta gör jag i min roll som ordförande för Folkpartiets välfärdskommission. Det ska bli riktigt roligt. Dessutom sparkar vi igång arbetet med den sjukvårdspolitiska arbetsgruppen i morgon.

Det är mycket på gång i folkpartiet nu. Och jag känner mig mycket inspirerad, inte minst efter att ha lyssnat på Jan Björklund som talat om politisk förnyelse och vikten av att våra ompröva politiken men också om att betydelsen av att vi har en öppen och tillåtande debatt internt i partiet. Vårt partisekreterare Maria Arnholm inspirerade också när hon talade om hur vi ska vässa vår organisation för att stå väl rustade för valet 2018.

Read more

I lördags valdes jag till förbundsordförande för Folkpartiet i Stockholms län. Det är ett fint och viktigt uppdrag och ett stort förtroende som jag ska bära det med avvägd mix av ödmjukhet och beslutsamhet. Ödmjuk inför de utmaningar som vi ska möta för att rusta oss väl organisatoriskt såväl som politiskt under mandatperioden för att vara redo att möta väljarna med gott självförtroende. Och beslutsam när det gäller att driva liberal politik.

Nu blir det hårt arbete för att utveckla vår organisation och vår politik. Folkpartiet har satt igång en verklig förnyelseresa som jag är glad att jag får vara med och leda i Stockholms län men också i hela landet genom mitt uppdrag i välfärdskommissionen. Jag är ivrig att få sätta igång med att utveckla liberala svar på vår tids utmaningar. För mig är det särskilt angeläget att lyfta fram de viktiga frågorna om det vi sedan Bertil Ohlins dagar kallar ”det glömda Sverige”. Vi ska ge röst åt de sköra, åt de som lever i utsatthet. Närmast planerar vi att sätta igång ett fördjupat arbete kring hur vi kan arbeta mot den missär som breder ut sig på gator och torg bland människor som tigger. Det är verkligen ingen lätt fråga, men det är nödvändigt att söka politiska lösningar.

Det hat som jag känner börjat spira bland människor i vår välidigt priviligerade del av världen skrämmer mig och måste motas tillbaka. Samtidigt ska människor som känner berättigad oro för utvecklingen kunna få svar på frågorna om hur vi kommer tillrätta med andra människors utsatthet och hur den egna känslan av trygghet kan säkras.

Jag har nyligen läst många böcker om Katitzi för mina barn. Det är slående så lik situationen idag är med Katitzis. Vi bör på Söder och rör oss i samma kvarter som Katitzi gjorde när hon och familjen bodde i Tanto. Och i dag ser vi människor lika utsatta som hon en gång var. I en av böckerna nekas systrarna att gå i skolan. ”Men jag är inte rashatare, det skall du inte tro. Det är bara det att jag tycker att dom ska vara för sig och vi för oss, och Taikon flickorna ska ut ur min skola.” Så sa en av rektorerna som nekade dem skolgång. Ändå hade Sverige skolplikt även då. Jag undrar hur många människor som bär på liknande tankar idag när de ser de romska kvinnorna och männen be om våra slantar.

Du kan läsa mer Stocksholmsbloggen om vad jag sa i mitt korta tal strax efter att jag blev vald.

På årsmötet talade också Jan Björklund. Även han uppehöll sig kring människors utsatthet. Särskilt glad blev jag att han talade om kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Han pekade på hur dessa kvinnors frihet beskärs medan plågoandarna ofta kan fortsätta sina liv tämligen obehindrat. Vänsterns krav på halverade strafftider för förstagångsdömda skulle göra dessa kvinnor än mer utsatta. Där behövs en tydlig motkraft i ett liberalt, feministiskt parti. Några som ställer sig på de utsatta kvinnornas sida. Det ska vi göra! Jag håller med helt och hållet.

 

Jan Björklund talar om varför han är liberal. Han lyfter bland annat jämställdhetsfrågor.

 

 

 

Read more

Jag har utsetts till ordförande i Folkpartiets nya välfärdskommission. Kommissionen är ett led i partiets förnyelsearbete. Vi ska arbeta brett för att utveckla den svenska välfärden ur en rad olika perspektiv. Parallellt med välfärdskommissionen ska också en globaliseringkommission jobba. Den leder Mats Persson, riksdagsledamot från Skåne. Tillsammans ska vi bidra till att utveckla de liberala svaren på vår tids stora utmaningar.

Att leda välfärdskommissionen och utifrån ett socialliberalt perspektiv få leda ett politiskt utvecklings- och idéarbete där mandatet att ompröva och omdefiniera vårt partis politik är stor ser jag som en fantastisk utmaning som jag med glädje tar mig an.

Min utgångspunkt är självklart övertygelsen om varje människas unika möjlighet och kapacitet. Att alltid eftersträva att frigöra individens inneboende kraft ställer krav på samhället. Vi får aldrig ge upp om någon människas möjligheter. Samhällets uppgift är att ge förutsättningar att komma tillbaka och fortsätta vidare i livet. Det är därför den gemensamma välfärden behövs som ett verktyg för liberal politik.

Samspelet mellan ett fritt näringsliv och ett starkt offentligt åtagande har på många sätt lagt grunden för vårt välstånd och för det samhälle vi lever i. Den insikten kommer att vara bärande i kommissionens arbete.

Framtidens välfärd kommer att präglas av individuella förväntningar, krav på hög tillgänglighet, medicinska landvinningar som ger möjlighet att hjälp fler och stärka hälsan, en snabb teknikutveckling ger nya möjligheter till välfärdstjänster och förbättrad service och önskan om utvecklade välfärdstjänster riskerar att växa i snabbare takt än samhällets resurser.

Välfärdskommissionen ska söka svar på välfärdens utmaningar. Jag hoppas naturligtvis att många människor i Folkparitet och andra som delar vår grundläggande hållning vill bidra i arbetet med kunskaper och idéer. Och jag hoppas på en livaktig debatt.

Välfärdskommissionen består sammantaget av mig som ordförande och Gulan Avci, Maria Johansson, Roger Haddad, Barbro Westerholm, Christina Örnebjär, Staffan Werme.

Läs mer:

Mer info på Folkpartiets hemsida

Presskonferensen sändes av SVT

Debattartikel från Jan Björklund i DN

 

Read more

Landstingshuset höst
Hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och kulturen är landstingets viktigaste och tyngsta uppgifter. Folkpartiet har efter valet flyttat fram positionerna och tar nu huvudansvaret för hälso- och sjukvården. Vi behåller vår ledande ställning i kulturpolitiken och vi behåller vår starka position i trafikpolitiken.

Efter valet tidigare i höst har det politiska landskapet i Sverige och Stockholm förändrats. Det gäller också i Stockholms läns landsting: här kommer Folkpartiet och Alliansen att fortsätta styra, men i ett nytt parlamentariskt läge. Det ställer krav på hur vi organiserar arbetet och ledningen av landstinget. Det är viktigt att våra 43 000 medarbetare och de två miljoner stockholmare som vi finns till för, kan lita på att vi har en fungerande ledning.

Folkpartiet backade tyvärr ett par mandat i landstingsfullmäktige. Trots detta har vi lyckats flytta fram våra positioner inom Alliansen. Hälso- och sjukvården är landstingets allra största ansvarsområde med en skattefinansierad budget på över 50 miljarder kronor. Nu tar vi liberaler huvudansvaret för hela det området. Sjukvården var en tydlig prioritering från Folkpartiet och vår landstingsgrupp, och många ser det också som en viktig del i att stärka den socialpolitiska och socialliberala profilen.

Jag kommer att ta mig an uppdraget som hälso- och sjukvårdslandstingsråd med glädje men också med stort allvar. Vi har stora uppgifter framför oss: att förverkliga investeringarna för framtidens hälso- och sjukvård, att se till att vården har den kapacitet, kompetens och kvalitet som behövs för att ge alla invånare den trygga vård de har rätt till, i tid och på lika villkor.

Folkpartiet kommer även fortsättningsvis ha två landstingsråd. Daniel Forslund blir min kollega med ansvar för innovationer, e-hälsa och IT-frågor. Det handlar också mycket om sjukvårdens framtidsfrågor – men innovationer behövs i hela landstingets verksamhet! Och det gäller inte bara teknik och dess tillämpningar utan även nya arbetssätt, att göra saker smartare. I grunden bygger det på medarbetarnas och vårdgivarnas idéer och engagemang.

Folkpartiet har också fått ansvar genom flera andra tunga poster. Förste vice ordförande i landstingsstyrelsen, med stort ansvar för ekonomi, styrning och ledning av landstingets samtliga ansvarsområden, blir Ninos Maraha. Vi behåller ordförandeskapet i folkhälso- och psykiatriberedningen och i kulturnämnden. Folkpartiet kommer även ha de näst högsta posterna för bland annat personalfrågor och ägarstyrning. Folkpartiet behåller också den tunga posten som trafiknämndens vice ordförande. Alla dessa presidieuppdrag är förenade med arvoderingar som gör det möjligt för de förtroendevalda att avsätta mycket tid för uppdragen.

I den nya politiska organisationen i landstinget görs en del förändringar. Bland annat skapas en helt ny nämnd med ansvar för regionplanering. En ny beredning under landstingsstyrelsen med ansvar för att tunnelbaneutbyggnad inrättas, liksom en beredning under trafiknämndens för trafikplanering. I dessa instanser har Folkpartiet självklart representanter. Sammantaget bedömer jag att Folkpartiet har goda möjligheter att verka med kraft inom alla tunga landstingspolitiska fält.

Totalt har Alliansen nio landstingsråd och den rödgröna oppositionen sex. Av de nio Allians-representanterna ägnar sig fyra helt åt hälso- och sjukvård (om man räknar in innovationslandstingsrådet helt och hållet). Två ägnar sig åt kollektivtrafik och regionala utvecklingsfrågor. Tre har uppgifter som har att göra med övergripande ekonomiska frågor och ledningsfrågor: jämte finanslandstingsrådet, forskning och personalfrågor och fastigheter och investeringar. Mycket av detta berör förstås också vården – naturligt nog eftersom den omfattar den absoluta merparten av landstingets budget. Men till exempel investeringarna är också oerhört viktiga och strategiska på kollektivtrafikens område – inte minst de kommande åren, när vi gör en kraftig utbyggnaden och modernisering av Stockholms läns kollektivtrafik.

Slutligen: Att styra landstinget är fortsatt ett ansvar som huvudsakligen vilar på Alliansen, men i det nya parlamentariska läget har vi också ett ansvar för att samarbeta och söka breda överenskommelser.

Read more

Folkpartiet fick tio procent av väljarnas röster. Det är ett ok resultat givet opinionsläget i valrörelsens början, men vi ville förstås nå längre.

det skrämmer mig att partier färgade i olika nyanser sv brunt fått sådant starkt mandat av Europas väljare. Och att så många i Stockholm och resten av Sverige la sin röst på Sverigedemokraterna. Folkpartiet måste fortsätta stå upp för öppenhet och mångfald.

Men nu bjuder jag på en liten återblick på valrörelsen för den har varit fantastisk. Vi har fått tala om ideologi och grundläggande värderingar. Vi har mött och talat med väldigt många människor. Och vi har delat ut vårt material och hängt upp våra affischer i regn, kula vind och sol. Jag tror de flesta av oss har haft roligt nästan hela tiden.

Val

Valrörelse innehållet så mycket: grisknorrend, torgmöten med partiledare och kandidater, ännu flera möten och samtal, valsedelsutdelning valvaka och så vidare.

image

Idag började vi utvärdera vår valrörelse och planera för nästa med final i september – detta supervalår.

Read more