Sjukvård & hälsa

Ett av de största hälsobekymren är att så många barn och unga mår psykiskt dåligt. Rapporterna om kraftig ökning av psykisk ohälsa har vi fått vänja os vid under flera år. I den nya statsbudgeten som Liberalerna varit med och utarbetat finns en en ökad satsning på insatserna mot barn och ungas psykiska ohälsa.

Att stärka människors hälsa är en frihetsfråga. Psykisk ohälsa begränsar och håller tillbaka människor och det är förstås särskilt allvarligt när det drabbar barn. Därför är insatser för ökad hälsa en god investering.

Redan alliansregeringen tog initiativ till nationella satsningar på att förebygga och motverka psykisk ohälsa. Men mer måste till. Därför utökar staten nu satsningen för att stärka barn- och ungdomspsykiatrin och insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa med 300 miljoner kronor per år 2020–2022.

En köfri barn- och ungdomspsykiatri i hela landet är målet. Därför behöver psykiatrin förändras och utvecklas. Inte minst gäller det den psykiska hälsovården på vårdcentralerna, det som brukar kallas första linjens psykiatri där många med lättare psykiska problem måste kunna få snabb hjälp så att den specialiserade psykiatrin inom BUP får tid att ägna sig åt dem med större problem.

Liberalerna gick in i januariavtalet för att driva igenom liberala reformer och samtidigt hålla de populistiska ytterlighetspartierna borta från makten. Nu kan vi bocka av en viktig fråga på vår agenda att stärka barn- och ungdomspsykiatrin för att stärka ungas hälsa.

 

Read more

Att genomgå en förlossning är omvälvande på många sätt. Många upplever rädsla, andra en obeskrivlig lycka. Det som är gemensamt för alla är att de är i behov av någon form av stöd och hjälp.

För många kan det te sig någorlunda klart hur det går till vid en förlossning. Men så är det inte för alla. Där har kulturtolksdoulor en otroligt viktig roll. Deras uppdrag är att stödja kvinnor i behov av språkligt och kulturellt stöd inför, under och efter förlossning. De möter bland kvinnor som är rädda för att föda och kvinnor som har genomgått trauman så som könsstympning. Deras stöd underlättar såväl barnmorskornas uppdrag som de blivande mammornas situation. De bidrar också till en mer jämlik vård.

Projektet med kulturtolksdoulor startade 2017 i Södertälje. Idag har det en stor geografisk spridning i länet. Kulturtolksdoulor Stockholm består idag är 41 aktiva doulor. Tillsammans pratar de 26 språk – allt från hindi, syrianska och spanska.

Under mitt besök hos kulturtolksdoulorna delade flera kvinnor sina egna erfarenheter. Många hade själva upplevt traumatiska förlossningar och ville nu hjälpa kvinnor i liknande situation. På bild syns Lkhagii som tolkar på mongoliska och som lyfte hur viktigt det är att som blivande förälder känns tillit till vårt svenska sjukvårdssystem.

Dessa kvinnor är förebilder och ambassadörer för sjukvården. De svarar tålmodigt på oroliga frågor mitt i natten och finns allra närmast under ett av livets viktigaste ögonblick. Jag är otroligt stolt över projektet och alla de kvinnor som dagligen gör skillnad. Jag ser fram emot att följa nästa steg på deras resa i arbetet mot en mer jämlik vård – för alla.

 

Read more

Amning kan vara en ganska knepig historia för många nyblivna föräldrar och deras små bebisar. Mycket press ligger på mammor att kunna amma och det är inte alltid så enkelt, även om det också kan vara supermysigt förstås. Därför behövs ett gott och nära tillgängligt stöd för mamma och barn att vända sig till.

Sedan ett tid pågår två projekt kring amningsstöd i länet, det ena AMSAK ligger i innerstan och bedrivs av barnmorskor. Den andra finns i på BVC/familjecentralen i Rotebro. Det finns mycket kunskap som byggts upp genom dessa projekt. Och vi ser tydligt att amningsstödet måste byggas ut runt om i länet. Därför kommer större barnavårdscentraler (BVC) att kunna få ett tilläggsuppdrag för att möta familjernas behov.

AMSAK är ett projekt, som kommer att drivas vidare under 2020, parallellt med att det nya amningsstödet på barnavårdscentraler utökas i länet.

Mitti har skrivit om de nya smningsmottagningarna på BVC.

 

Read more

Kvinnor mellan 40 och 74 år kallas regelbundet på hälsokoll för bröstcancer. Men bröstcancer drabbar förstås också äldre kvinnor, och ibland även yngre. Därmed borde helst screeningen ske utifrån individuella förutsättningar och risker, men absolut inte ta slut vid 74 år. Jag vill att Socialstyrelsen ser över åldersgränserna för bröstcancerscreening/mammografi.

Tillsammans med Barbro Westerholm och Lina Nordquist skriver jag i UNT om vikten av att utöka mammografi även efter 74 år. Vi vill belysa att var femte bröstcancerdrabbad kvinna är 75 eller äldre. Då är det inte rimligt att mammografi upphör redan vid 74 år. Det är en orättvisa som Liberalerna vill ändra på.

Mammografiprogrammet har varit en stor framgång. Men det är också i nuvarande form ojämlikt och föråldrat. Liberalerna vill utifrån nutida forskning se modern och jämlik screening mot cancer. Därför vill vi i ett första steg utvidga screening till att gälla även efter 74 år. I nästa steg vill vi att screeningprogrammet individualiseras – och utgår från varje persons risk för cancer.

Den nuvarande åldersgränsen bygger på ålderism. År 2016 var medellivslängden för kvinnor 84 år, möjligen till följd av tidig upptäckt av cancer. När Socialstyrelsen utformade screeningprogrammet på 80-talet var medellivslängden mycket lägre.

Innan åldersgränsen för mammografi kan tas bort behövs ett nationellt arbete för att utreda hur det ska gå till – och sedan ett nationellt införande för att säkra jämlikhet i hela landet. Det är något vi förväntar oss av Socialstyrelsen och dess uppdragsgivare regeringen.

Samtidigt fortsätter forskningen framåt. Man kan nu lättare och tidigare finna indikatorer på cancerrisk och därmed veta betydligt bättre vilka personer man behöver följa extra noggrant. De kanske behöver komma på mammografi både före 40 och efter 74, och betydligt oftare. Andra med mycket mindre risk kanske inte behöver gå på mammografi lika ofta.

Verksamhet med individuell screening har redan införts i Stockholmsregionen för kvinnor avseende lungcancer som testas för sin risk just i samband med mammografiundersökningen. I framtiden kan det bli en uppgift för primärvården att ta prover för cancerrisker för att göra den förebyggande vården säkrare och effektivare – och rädda fler liv.

Mammografi blir inte mindre viktigt efter att man fyllt 75 år. Vi kräver därför att Socialstyrelsen och regeringen agerar för ett slopande av den övre åldersgränsen. Och vi kommer driva på för att utveckla individualiserad screening oavsett ålder. För allas rätt till lika vård oavsett var i livet du befinner dig.

Read more

Varje självmord är en tragedi och varje gång frågar sig omgivningen: Hade vi kunnat hjälpa mer? För familj och vänner är det ofta en tröstlös fråga; man kan som privatperson inte ta på sig ansvaret för någon annans beslut att avsluta sitt liv. För vården och andra samhällsinstanser är det däremot en oerhört central fråga. Varje självmord måste leda till tankar på förebyggande insatser.

I dag, på suicidpreventiva dagen, uppmärksammas hur självmord kan förebyggas på olika sätt. För Liberalerna och för oss i Region Stockholm är det prioriterade frågor. En viktig sak är den utbyggda primärvården: att snabbt få hjälp, inte bara av husläkare utan även av psykolog på sin vårdcentral, kan göra att också psykiska hälsoproblem uppmärksammas och behandlas i tid. En annan långsiktig förebyggande insats är utbildning av elever i skolor, självmedvetandeträning (YAM) för att lära sig känna igen tecken på psykisk ohälsa hos sig själv och andra barn och unga.

För de som behöver mer hjälp satsar vi på utbyggd och upprustad psykiatri – det blir bland annat nya avdelningar och en upprustning av vårdmiljön på Nacka sjukhus. Personer med svårare psykisk ohälsa och sjukdom kan också numera få s.k. självvald inläggning – den som kan, kan bo hemma men om man känner behov av vård på avdelning kan man snabbt läggas in igen. Det är förstås bra om fler kan ha ett så fungerande vardagsliv som möjligt.

I akuta fall har vi också stärkt insatserna med Sveriges första ”psykiatriambulans” – PAM (psykiatrisk akutmobilitet) har nu rullat några år, hunnit få flera priser, och räddat många med akut psykisk sjukdom – många av dem suicidnära. Helst ska vi förstås försöka hjälpa alla tidigare än så, men i det akuta skedet är PAM en stor tillgång och angelägen förbättring.

Vår vision är noll självmord – att ingen ska behöva känna sin situation så hopplös att man hellre väljer att avsluta sitt liv. Det är ingen lätt uppgift. Psykisk sjukdom har ibland en dålig prognos, men vi, både inom Liberalerna och i Region Stockholm ska fortsätta göra allt vi kan.

Read more

Fler lever allt längre. Det är goda nyheter, och innebär samtidigt att vi behöver utveckla vården för att möta äldre människors behov. Därför är det bra att vi snart kommer att få en ny geriatrisk verksamhet i Skärholmen, med 74 nya äldrevårdsplatser.

Det är Capio/Legesvisitten som ska driva verksamheten med start i november i år. Detta möjliggörs genom beslutet att införa vårdval geriatrik som den styrande majoriteten fattade i våras. Jag ser detta som ett första led i utvecklande av en mer sammanhållen seniorvård där vi tillsammans med kommunernas omsorgsverksamhet vill ta ett helhetsansvar för äldres vård och omsorg. Jag ser det som en viktig satsning på hälsa och ökad frihet för äldre.

I Region Stockholm sätter vi alltid patienten i centrum. Oavsett vilken form av vård man behöver ska den ges utifrån individens behov. Att vi kan erbjuda en sammanhållen vård där vården tar ett helhetsgrepp om patienten är särskilt viktigt för de gamla och sjuka. De ska känna sig trygga och vården ska vara tillgänglig. Valfrihet och trygghet kan vara extra mycket värt på ålderns höst då man själv tillsammans med anhöriga får egen makt och inflytande över sin vård. Därför känns det extra bara att vi nu får ytterligare en verksamhet för en viktig patientgrupp.

Tillsammans med mina kollegor i den styrande majoriteten skriver jag i Stockholms direkt om den nya verksamheten och utvecklingen av äldresjukvården i Region Stockholm

 

Read more

Kan man känna lite särskilt för ett sjukhus? Jag gör det. Danderyds sjukhus var arbetsplats för både min farmor och farfar för länge sedan. Och min son föddes där med visst dramatik, men det börjar också bli länge sedan nu (14 år!) och jag själv vårdades bland annat inom intensivvården och på BB. Som liten tyckte jag sjukhuset såg så spännande ut när vi åkte förbi på väg ut mot Vaxholm där jag ofta hälsade på mina släktingar. Senast jag hade en privat kontakt med sjukhuset var i våras när jag hälsade på min farfar som tillbringade en tid på geriatriken där. Han tyckte mycket om personalen, men längtade samtidigt hem vilket nog är en ganska vanlig känsla.

Nu ska jag inte bara ägna mig åt nostalgi. Sjukhuset är i högsta grad en modern arbetsplats i ständig utveckling. Det är också en byggarbetsplats för där pågår en omfattande upprustning. Under hösten blir bland annat den helt nya akut- och behandlingsbyggnaden klar med 26 000 kvm och utrymme att ta emot 95 000 patienter per år. Där kommer bland annat finnas operationsavdelning, röntgen, hjärtintensiv och sterilcentral. Sedan fortsätter arbetet med att bygga om och rusta befintliga vårdbyggnaden.

Det är en lång process att planera och genomföra en såhär stor investering. Men det är också alldeles nödvändigt för att skapa en bra vård- och arbetsmiljö i akutsjukvården.

Läs mer om investeringarna i Danderyd sjukhus här. Och mer om sjukhusets utveckling här.

Och ännu mera här om såväl den nya öron-näsa-halsmottagningen och logopedi.

 

 

Read more

En ny ÖNH-mottagning ska startas av Karolinska universitetssjukhuset, med placering på Danderyds sjukhus, med en budget på 10 miljoner kronor. Syftet är att säkra utbildningen av framtida specialister i öron-, näs- och halssjukvård med sex ST-tjänster. Samtidigt kompletteras nuvarande mottagning i Huddinge med en bättre tillgänglighet i norra länet. Det beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden idag den 27 augusti.

Stockholmarna ska ha en trygg tillgång till öron-, näs- och halssjukvård i framtiden – och då måste vårdgivarna erbjuda de blivande specialistläkarna träning i både avancerad och basal sjukvård. En ny ÖNH-mottagning i Danderyd kan både säkra utbildningen med sex nya ST-tjänster per år, och samtidigt stärka tillgängligheten för ÖNH-patienter i norra delarna av länet som i dag måste åka till Huddinge för specialistvård.

Utbildningsbehovet av nya specialister i öron-, näs- och halssjukvård bedöms motsvara 6 ST-tjänster per år. Husläkare och sjuksköterskor behöver också fortbildning, då många patienter med ÖNH-problem tas om hand på vårdcentralerna. När den basala ÖNH-vården flyttat ut från de stora sjukhusen behöver utbildningsbehovet tillgodoses på ett nytt sätt.

Den nya mottagningen ska drivas av Karolinska universitetssjukhuset och placeras på Danderyds sjukhus och ska starta senast första kvartalet 2020.

Mitti skriver om detta, Liksom svt

Read more

Människors hälsa är en frihetsfråga — när vi har hälsa är vi starka och kan verka med full kraft i våra liv. Därför ser vi det som en högt prioriterad fråga för såväl Nacka kommun som för regionen.

Jag och min fina partivän Gunilla Grudevall-Steen, som är kommunalråd i Nacka, är engagerade för att stärka hälsan hos invånarna och vill gärna lyfta fram arbetet som görs i både kommunen och regionen. Det är en viktig uppgift att stärka hälsan och säkerställa god tillgång till vård inte minst i en kommun som växer och utvecklas så kraftigt. I dag bor drygt 104 000 i kommunen och inom några år kan invånarantalet vara hela 125 000. Många nya bostäder byggs och därför måste välfärden utvecklas och moderniseras för att möta de många nya invånarnas behov.

Gunilla Grudevall-Steen (L)

 

Read more

Samhällsbyggnad och kollektivtrafikutbyggnad är inget för den otåliga som vill se snabba resultat av sina arbetsinsatser. I många år har planering och förberedelser för de nya tunnelbanelinjerna pågått. Men det rör dig framåt!

Nyligen blev järnvägsplanen även för nya gula linjen inskickad till Trafikverket, som är den myndighet som beslutar om den. Planen anger vad som ska byggas, var och beskriver vilken miljöpåverkan nya tunnelbanan medför. Den nya gula linjen som ska gå till Arenastaden i Solna från Odenplan, och på vägen passera Karolinska sjukhuset och Södra Hagalund.

De satsningar som görs i länets tunnelbana är en investering inte bara för vår tid utan även för kommande generationer. Det är ett stort ansvar men också fantastiska möjligheter att skapa förutsättningar för människor att bo och verka i Stockholmsregionen. Smidiga kollektivtrafiklösningar behövs för att vardagen ska fungera för människorna som lever här. Och det krävs för att minimera vår negativa påverkan på miljön och klimatet.

Ny tunnelbana ska dras till Solna, Barkarby, Södermalm, Nacka, Söderort och Älvsjö. Det kommer att ta flera år, men när det är klart kommer vi sammantaget ha en fantastisk tunnelbana.

Read more