Sjukvård & hälsa

Som mamma tycker jag så klart att ungarnas hälsa är viktigast i livet. Men ibland är det en kamp för goda vanor, inte minst för fysisk aktivitet, när skärmarna blivit platsen för umgänge med kompisarna. Det märker jag bekymrar många andra föräldrar också. Nyligen kom region Stockholms årsrapport från barnhälsovården. Det är i stora delar en positiv rapport. Men ”generation sitt” måste upp och hoppa.

Nästan alla barn i Stockholms län vaccineras, och den nya rota-vaccinationen har ökat starkt. Färre barn utsätts för tobaksrökning i hemmet och fler nyblivna mammor screenas för nedstämdhet efter förlossningen. Det visar den senaste årsrapporten för barnhälsa som släpps i dag. En förbättrad och mer jämlik hälsa är ett viktig uppgift där Region Stockholm nu bygger ut sina insatser.

De allra flesta barn har bra möjligheter för en god hälsa och många pilar pekar åt rätt håll – men vi ser hur inte alla familjer har samma goda förutsättningar. Där hälsan är som svagast måste vården vara som starkast, och därför fortsätter vi bygga ut våra uppsökande och riktade insatser för dem som har störst behov.

En bra start ger bättre förutsättningar för en bra hälsa också senare i livet. Och alla barn borde få samma chanser till en sådan bra start. Därför satsar vi på förebyggande hälsovård, därför bygger vi ut hembesöksverksamhet och startar fler familjecentraler tillsammans med kommunerna.

För att barnen ska må bra behöver hela familjen må bra.Därför satsar vi också mer på primärvården – vårdcentralernas husläkare, distriktssköterskor och psykologer har en nyckelroll för både fysisk och psykisk hälsa, och resurserna fördelas utifrån socioekonomiska faktorer på individuell nivå, med ett särskilt hälsofrämjande uppdrag för de vårdcentraler vars patienter har störst behov.

Att barns övervikt och fetma ligger kvar på samma nivå är bekymmersamt, men samtidigt jobbar vi mot den farliga stillasittande trenden. Hör måste vi göra mer dom föräldrar, i skolan, i barnhälsovården, föreningslivet och så vidare.

År 2018 års rapport från Barnhälsovårdsenheten visar:

  • Nästan alla barn vaccineras. 96–97 % av alla barn födda 2016 vaccinerades enligt nationella barnvaccinationsprogrammet.
  • Nya rota-vaccinationen når fler. 91 % av spädbarnen vaccinerades mot rotavirus år 2018 (ökning från 77 % vid införandet 2014).
  • Fler mödrar screenas för nedstämdhet efter förlossning. 79 % år 2018 mot 74 % år 2017.
  • Färre barn utsätts för tobaksrökning i hemmet. 1 av 12 barn utsattes för tobaksrök vid 0-4 veckors ålder. Variationen är fortsatt stor mellan olika områden, som lägst 0 % i Vaxholm, som högst 21 % i Skärholmen.
  • 1 av 9 fyraåringar har fetma eller övervikt. 10,6 % har fetma eller övervikt. 1,8 % av dem har fetma, en i praktiken oförändrad andel under den senaste tioårsperioden. Variationen är stor mellan som lägst 6,5 % barn med fetma eller övervikt i Täby, och 17 % i Södertälje.

Några viktiga insatser för jämlik hälsa:

  • Hembesöksverksamheten permanentas och byggs ut till fler platser. Det framgångsrika ”Rinkebyprojektet” är nu ordinarie verksamhet och fanns vid årsskiftet 2018/2019 på 7 BVC:
    Rinkeby BVC, Husby-Kista BVC, Rissne-Hallonbergen BVC, Hässelby BVC, Skärholmen BVC, Wasa BVC (Södertälje) och Rågsved BVC.
    Ytterligare fyra BVC  har startat upp under våren 2019 är:
    BVC Flemingsberg och Spånga-Tensta BVC.
  • Fler familjecentraler. På familjecentraler samverkar regionens BVC med kommunens socialtjänst för att ge familjer med behov ett samordnat stöd. I dag finns 20 familjecentraler eller motsvarande. Region Stockholm har inlett ett mer strukturerat arbete för enhetliga familjecentraler, där målet är samarbeta med fler kommuner för att öppna fler så snart som möjligt. 10 ytterligare verksamheter har ansökt om att få starta som familjecentraler.
  • Hälsofrämjande vårdcentraler i utsatta områden. Befolkningsinriktade hälsofrämjande insatser är ett tilläggsuppdrag för vårdcentraler vars patienter har ett särskilt högt vårdbehov.
  • Resursfördelning utifrån vårdbehov. Inom husläkarverksamheten (vårdcentralerna) fördelas resurserna också generellt utifrån individens vårdbehov med den största delen fast ersättning.

DN skrev också om rapporten.

 

 

Read more

Sommar och semester är efterlängtat för många. Men sommarmånaderna innebär också extra ansträngning inom hälso- och sjukvården. Detta gäller för hela landet, så även i Stockholm. Sjukdomar och olyckor bryr sig inte om att vårdpersonal måste ha tid för återhämtning och semester. Detta innebär dessvärre ibland långa köer på akutsjukhusen och patienter som upplever att de får vänta orimligt länge.

Vi kan inte vara nöjda med att sjuka människor får vänta länge på hjälp och att arbetssituationen är alltför tuff för personalenakutmottagningarna. Samtidigt vet jag att medarbetarna gör stora insatser för att god vård och gott bemötande. Oavsett årstid måste vården fungera. Från Region Stockholms håll gör vi mycket för att det ska vara så. Nio närakuter, sex akutmottagningar, avancerad sjukvård i hemmet för över 2500 personer, 200 öppna vårdcentraler och fler ambulanser är en del av all den vård som står redo att ta hand om de som blir sjuka och skadade i sommar. Förlossningsvården jobbar för att möta varje födandes behov och samarbetar mellan förlossningsenheterna för att alla ska få plats och kunna föda tryggt. Vården har tidigt varit ute och uppmanat blivande föräldrar att ringa till den valda förlossningskliniken när det sätter igång, på så vis kan de förbereda mottagandet där eller om det behövs ordna plats på någon annan klinik. Blivande föräldrar kan känna sig trygga i att vårdpersonalen vet vad som gäller när det väl är dags. Detta är viktiga steg på vägen för att underlätta sommarens vård. Trots röda markeringar ser vi följande:

  • ASiH (Avancerad sjukvård i hemmet) har fortsatt att utökas och har nu 2575 patienter inskrivna, 60 fler än samma månad 2018. Många av dem hade annars behövt en plats på akutsjukhus.
  • Eftervårdsplatser öppnas för patienter som väntar på en plats inom till exempel geriatrik eller rehabilitering.
  • Jourläkarbilar kommer hem till patienter och gör bedömning på plats. För många äldre kan det innebära att de inte behöver läggas in på akutsjukhus överhuvudtaget.
  • Rustat för extremväder genom att bland annat inventera särskild känsliga lokaler och tagit fram en Handlingsplan för värmebölja.

Att stärka och utveckla vården är ett långsiktigt arbete som både handlar om att utbilda fler, inte minst specialistsjuksköterskor, att förbättra den fysiska arbetsmiljön genom upprustning av akutsjukhusen och att utöka vårdutbudet, exempelvis genom fler närakuter och fler vårdplatser för äldre (geriatrik). Dessutom är det nödvändigt att fortsätta utveckla och stärka primärvården så att fler får en fast läkare för bättre kontinuitet och tillgänglighet.

Den nya kömiljarden som Liberalerna drivit på för i riksdagen är välkommen. Tanken är att den ska stimulera till kortare köer i hela vården. Jag hoppas att modellen framöver kommer att belöna både de regioner som har en stabil, god tillgänglighet och ger incitament till de regioner som har ett dåligt utgångsläge att förbättra sig. 

Här kan ni läsa mer om vården i sommar: https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/Rapportering-och-statistik-om-vard/varden-under-sommaren-2019/

 

Read more

Språket är nyckeln till integration, försörjning, självständighet och frihet. Därför är det nödvändigt att lägga stor kraft på att människor som kommer till vårt land för att bygga sig en framtid lär sig svenska. Men även tolkar behövs ibland.

Moderaterna föreslår en rad åtgärder för att stärka språkkunskaperna (SvD). Fler är bra, och ärligt talat sådant som Liberalerna drivit tidigare men inte fått gehör för i Alliansregeringen. Men de föreslår också åtgärder som verkligen skulle försvåra för enskilda individer att ta del av, ibland livsavgörande, samhällsservice som sjukvård.

Om Liberalernas förslag om språkkrav för medborgarskap, språkförskola för nyanlända barn, språkundervisning för föräldralediga, att ställa krav på deltagande i svenskundervisning för att få försörjningsstöd förverkligats skulle förmodligen fler behärska språket. Jag hoppas att detta nu kan bli verklighet.

Men även med alla dessa och säkert fler insatser kommer det finnas människor som inte behärskar språket tillräckligt för att kunna diskutera en nödvändig, avancerad cancerbehandling, komplikationer under en förlossning eller beskriva sin utsatthet av hedersförtryck eller könsstympning, för att nämna bara några svåra situationer. Då måste man kunna få tolkhjälp. Det får inte vara så att människor avstår från att söka vård för att de inte har råd att bekosta sin egen tolk, eller inte kan eller vill anlita en familjemedlem som tolk i känsliga frågor.

Det handlar om möjligheten till jämlik vård och om att välfärden måste vara stark även för den som är skör och utsatt, som man kan bli när man drabbas av sjukdom och inte kan göra sig förstådd eller förstå. Men det handlar också om att vårdens medarbetare ska kunna göra ett gott och effektivt arbete. Det kräver att de kan kommunicera med sina patienter så att de förstår behandlingsrekommendationerna och vilka ordinationer de behöver följa.

Bra kommunikation är ofta en förutsättning för patientsäkerhet och bra behandlingsresultat. Tolkar i vården är därför förmodligen tämligen kostnadseffektivt.

Men tolksituationen är inte tillräckligt bra idag. Liberalerna har flera förslag på hur det kan förbättras:

  • Ny ordning för utbildning av tolkar. Trots utbildningsinsatser har Sverige r länge haft brist på kvalificerade tolkar. Liberalerna vill att kvalificerad tolkutbildning i huvudsak på universitets och högskolor. Tolk- och översättarinstitutet på Stockholms universitet behöver utökas.
  • Stoppa användandet av barn som tolkar. Det är orimligt att barn tvingas tolka i känsliga situationer som i kontakterna med myndigheter och i sjukvården.
  • Använd distans-, och telefontolkar där så är möjligt och närvarande tolkar när det behövs utifrån situationen och individens behov. Det borde också gå att samordna tolkresurserna bättre än idag.
  • Satsa på innovation och teknikutveckling för tolk- och kommunikationsstöd i vården och andra samhällssektorer.

Läs mer: DN, SVT

Read more

Husläkarmottagningarna är stommen i sjukvården. Det är dit vi vänder oss med de flesta av våra hälsoproblem för att att få hjälp och därifrån kan vi guidas vidare till annan vård om det behövs. Även barnhälsovård, mödravård, primärvårdsrehabilitering med mera är viktiga delar av den nära vården som måste finnas lätt tillgänglig för människor när vi behöver den.

Nyligen fattade Hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om en ny strategi för primärvården 2019–2025. Strategin kommer att vara viktig för det långsiktiga arbetet som krävs för att stärka primärvården.

Hälso- och sjukvården ska utvecklas och anpassas för att möta patienternas behov utifrån kommande demografiska förändringar och ökade förväntningar på tillgänglighet, kontinuitet, delaktighet och service. Utifrån denna utgångspunkt antas nu en primärvårdsstrategi för att skapa gemensamma mål och strategisk inriktning för primärvården.

Primärvården ska vara navet i sjukvårdssystemet och möta patienternas behov av vård, men också bidra till att stärka hälsan i länet. Den primärvårdsstrategi som vi nu lägger fram lyfter vår ambition kring att tillgängligheten till vården ska vara hög och vårdkvaliteten ständigt ska utvecklas. Detta är ett viktigt steg för att möta patienternas behov – både nu och i framtiden.

I strategin lyfts en rad förslag och åtgärder för att stärka primärvården. Bland annat ska husläkarmottagningarna vara navet i invånarnas sjukvård och patienternas behov av husläkare, barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar ska stå i centrum . såväl fysiskt som digitalt. Antalet mottagningar inom primärvården och specialiserad öppenvård ska öka vid behov. Detta genom bland annat förenklingar för mindre vårdgivare. Under mandatperioden ska även alla som vill få lista sig hos en namngiven, fast husläkare.

Ur strategin

Det övergripande målet för primärvården 2025 är ”En tillgänglig och nära vård för en jämlik och förbättrad hälsa hos invånarna”

Ur tre olika perspektiv innebär denna målbild:

■ Invånare: ”Jag har tillgång till vård när jag behöver den och kunskap och kompetens att hantera min egen hälsa och jag är delaktig i min hälso- och sjukvård. Jag har förtroende för den nära vården och jag kan välja den vård som passar mina behov.”

■ Primärvårdens medarbetare: ”Jag trivs mycket bra. Det är attraktivt och stimulerande att arbeta i primärvården och vi utvecklar vården tillsammans i team med olika kompetenser.”

■ Hälso- och sjukvårdssystemet: ”Primärvården utgör navet i en tillgänglig och sammanhållen hälso- och sjukvård. Den samarbetar ändamålsenligt med andra aktörer för att möta invånarnas behov. Primärvården följs upp, resurssätts och leds så att resultaten för invånarna ständigt förbättras.”

Strategisk inriktning för primärvården:

■ Tillhandahålla en primärvård med hög upplevd och faktiskt tillgänglighet, medicinsk kvalitet, kontinuitet och förtroende som kontinuerligt förbättras utifrån invånarnas behov.

■ Säkerställa effektiv resursanvändning, ändamålsenlig uppföljning och goda förutsättningar för vården att förbättra de medicinska resultaten för invånarna.

■ Ställa om till en mer förebyggande, hälsofrämjande och sammanhållen nära vård med invånaren som medskapare.

■ Utveckla, behålla, attrahera och uppgiftsväxla rätt kompetenser efter både nuvarande och framtida behov.

■ Skapa förutsättningar för att realisera de möjligheter en systematisk digitalisering ger.

Read more

Den 29 maj 1974 debatterades en ny abortlag i riksdagen. Med övervägande många ja-röster bifölls socialutskottet förslag. 1974 var en annan tid. Samhället hade en annan syn på kvinnors rättigheter och trots många liberala kämpar var den nya lagstiftningen inte given. I debatten diskuterades möjliga kompromisser och efter många timmar kom riksdagen så äntligen fram till ett beslut. Detta var en segerns dag för alla Sveriges kvinnor.

Den senaste tiden har vi hört många röster som ifrågasätter och hotar denna annars så givna frihet. Inte minst hotas den av röster som förespråkar vårdvägran, det vill säga att vårdpersonal kan vägra utföra aborter. I ett modern och progressivt samhälle som Sverige är detta oacceptabelt. Att vi år 2019 behöver försvara aborträtten är fruktansvärt, men nödvändigt. Jag kommer arbeta varje dag för att försvara kvinnors rätt till fria och säkra aborter.

Om ni vill läsa debatten i sin helhet hittar ni i riksdagens protokoll här och här.

Read more

De senaste dagarna har abortfrågan hamnat i den politiska hetluften. Kristdemokraternas EU-parlamentariker Lars Adaktusson har agerat på ett milt uttryckt abortkritiskt sätt. Och partiledaren själv Ebba Busch Thor har uttalat sig för att låta vårdpersonal vägra göra sina arbetsuppgifter i abortvården. Självklart reagerade många på detta. Nu försöker KD slingra sig ur den besvärliga debatten genom att som ett mantra inpränta att KD står bakom svensk abortlagstiftning. Men är det verkligen sant?

◾️KD:s riksdagsledamöter, bland andra Mikael Oscarsson, grundare av den svenska antiabortföreningen Ja till livet, motionerar regelbundet om att låta vårdpersonal slippa ge abortvård mm. De vill att regeringen ska driva på sjukvårdshuvudmännen att införa rätt till vårdvägran.

Partiledaren argumenterade också nyligen för rätten att vägra ge vård. Detta är inget harmlöst förslag, utan en väl beprövad metod som används av antiabortrörelsen i andra länder och som i förlängningen allvarligt kan påverka kvinnors möjlighet att få sina lagliga aborter utförda.

◾️Ebba Bush Thor har också argumenterat för att se över abortlagen i syfte att sänka abortgränsen.

Så agerar inte ett parti som står bakom den svenska aborträtten.

Det är 45 år sedan riksdagen beslutade om Sveriges liberala abortlagstiftning. Liberalerna var pådrivande och riksdagsledamot Ingegärd Frænkel (FP) sa i debatten:

”Till sist, herr talman! Abortfrågan är ett etiskt dilemma. Det hävdas från en del håll att just därför måste beslutet fattas av samhället och inte av kvinnan. Min övertygelse är att just av den anledningen, att problemet upplevs så djupt personligt, måste det vara den enskilda kvinnan själv som tar ansvar för sitt beslut. Andra kan ge henne stöd och bistånd. Men ingen annan än hon själv kan fatta beslutet.”

Inför att lagen stiftades var möjligheten för vårdpersonalen att slippa utföra aborter enigt den nya lagen om det stod i strid mot den personliga övertygelsen uppe på bordet som en pragmatisk lösning, men det betonades också att sjukvårdshuvudmännen måste garantera tillgången till abort. Idag har de flesta helt lämnat tanken på att den som tar anställning inom den del av vården dör aborter utförs skulle kunna få vägra utföra sina arbetsuppgifter.

Det är självklart legitimt för KD som är ett konservativt parti på kristen grund att vara mot en mycket liberal aborträtt. Men det lågintensiva hackande på aborträtten bakom en yta av bejakande av kvinnors rätt att besluta om sin kropp är försåtligt. Och att dessutom ha mage att säga sig stå för en ny borgerlig feminism är verkligen att lägga ut dimridåer.

Liberalerna har drivit på för och försvarat den svenska abortlagstiftningen genom decennierna. Det är en självklar uppgift för oss att fortsätta slåss för kvinnors frihet och rätt att bestämma över sin kropp.

Read more

Som mamma är tanken på att ens egna eller andras barn skulle utsättas för sexuella övergrepp förfärlig. Men som politiker kan jag göra en del för att förbättra för dem som utsätts. Och det är tyvärr alltför många. För snabb och rätt hjälp vill Liberalerna och den blågröna majoriteten i Region Stockholm skapa ett särskilt mottagande för barn som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp.

Under vintern har jag besökt tre Barnahus i Stockholms län och fört samtal med många kunniga personer, inte minst representanter från Barnskyddsteamet på Karolinska Universitetssjukhuset. Jag är imponerad över deras arbete och stolt över barn kan få så professionellt och tryggt bemötande. Men självklart finns det mer som kan utvecklas och jag har fått flera viktiga insikter genom att lyssna på professionen.

Region Stockholm ska nu se över hur omhändertagandet av utsatta barn kan förbättras och hur
Barnskyddsteamets uppdrag kan utvecklas för att inkludera att ta hand om de barn som misstänkts
ha utsatts för sexuella övergrepp och våldtäkt i ett akut skede. Ungefär 120 barn under 13 får varje år vård efter sexuella övergrepp, men mörkertalet är stort. Vi vill att alla barn som kommer till vården och där man misstänker sexuella övergrepp, ska tas om hand av specialister.

I dag finns Karolinskas barnskyddsteam på tre s k Barnahus i Stockholms län. På dessa Barnahus samlas kompetens från rättsväsende och sjukvård. Många barn som kan ha utsatts för sexuella övergrepp kommer dock troligen till vården på barnakuter, närakuter eller jourmottagningar. Tonåringar och vuxna tas om hand på mottagningen för våldtagna på Södersjukhuset.

Ungefär 120 barn under 13 år (och 250 barn 13-17 år) vårdas varje år med diagnosen sexuellt övergrepp. Ungefär 300 fall av sexuella övergrepp mot barn under 12 år polisanmäls varje år. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) beräknar samtidigt ett stort mörkertal och att det i verkligheten kan handla om 1 000 barn per år som utsätts för sexuella övergrepp.

I alla fall av sexuellt våld är det viktigt att kunna se tecknen, ställa rätt frågor och snabbt ge rätt stöd – både för den drabbades fysiska och psykiska hälsa, och för rättsprocessen. Mörkertalen måste minska och alla barn ska få rätt hjälp direkt. Därför föreslår vi ett utvidgat uppdrag för Karolinskas barnskyddsteam, som därmed skulle kunna fungera också som en särskild mottagning för barn som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp.

Svt gjorde ett inslag om detta.

Read more

Kultur och hälsa hänger ihop. Idag vet vi att musik, bildkonst, dans och så vidare stimulerar våra sinnen och kan bidra till välbefinnande och exempelvis förbättrad rehabilitering. Nyligen fick ett projekt där VR-teknik används för att bota agorafobi (torgskräck) en fin utmärkelse. Det är fint exempel på när kultur och sjukvård kan förenas i utvecklingen av nya vårdformer till patienterna.

I Region Stockholm har vi skapat ett kompetenscentrum för Kultur och hälsa och vi samarbetar med karolinska institutet som bildat ett nytt centrum för kultur, kognition och hälsa.

För den som är nyfiken och vill veta mer om området kultur och hälsa vill jag tipsa om Den kulturella hjärnan där mycket kunskap samlas genom ett samarbete mellan KI och Region Stockholm. Bland annat kan man lära sig mer om vad dans kan ha för betydelse för parkinsonsjuka, det är rätt fascinerande: ”Flera forskargrupper runt om i världen utvecklar metoder att behandla patienter med Parkinsons sjukdom med olika former av dans. De har i kontrollerade studier visat att dansterapier kan bromsa utvecklingen av många symptom, och till och med ge kliniskt betydelsefulla förbättringar av balans och kontroll över de egna rörelserna.” 

Och här finns en riktigt fin film som visar vad musik kan betyda för en person som tappat många av sina förmågor och är allvarligt sjuk.

Read more

Att vänta och föda barn ska vara en så trygg och glädjande upplevelse som möjligt. Gravida kvinnor ska känna att vården finns där, och kunna välja mödravård och vart de ska föda. För de allra flesta gäller det en av länets sex förlossningskliniker och det är väldigt roligt att se den positiva utvecklingen där nu klart fler än 9 av 10 mammor får föda på den förlossningsklinik de själva har önskat.

Några kvinnor vill föda sina barn i hemmet, och några barnmorskor vill gärna arbeta med den formen av förlossningsvård. Sedan 2003 har vi haft hemförlossningar som bekostas av Region Stockholm (då hette det förstås Stockholms läns landsting). Sedan dess har förutsättningarna förändrats. Kraven har höjts både kring patientsäkerhet och informationssäkerhet. Upphandlingsreglerna gör också att dagens hemförlossningar inte kan fortsätta i nuvarande form. Det är alltså flera skäl som gör att vi måste förändra förutsättningarna för hemförlossning.

Som ansvarig för hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen sätter jag säkerheten för mammor och barn allra högst. Självklart måste vi i regionen också följa de lagar och regler som finns kring både hälso- och sjukvård och upphandlingar. Vi vill dock gärna se en mångfald i förlossningsvården och därför ge möjlighet till våra förlossningskliniker att utveckla såväl bemötande som omhändertagandea. Om de ser möjligheter att utveckla förlossningar i hemmet på ett säkert och ekonomiskt ansvarsfullt sätt ska de därför kunna göra det.

Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer i maj att ta upp en utredning om framtiden för hemförlossningar. I samband med det kommer vi från den blågröna majoriteten i regionen att föreslå nya förutsättningar. Dels avskaffas möjligheten till hemförlossning i nuvarande form. Istället ska vi möjliggöra att vårdval förlossning kommer att få ett tilläggsuppdrag om hemförlossning. Om nämnden beslutar om den inriktningen i maj ska förvaltningen ta fram ett förslag om tilläggsuppdrag för beslut i hälso- och sjukvårdsnämndens avtalsutskott i augusti. Därefter kommer de eller den av länets förlossningsenheter som vill driva hemförlossning att kunna ansöka om detta som ett tillägg till sin ordinarie verksamhet.

Här kan ni lösa hälso- och sjukvårdsförvaltningens utredning om hemförlossningar Hemförlossningar_Rapport_24april_2019. Läs också gärna Mittis artikel i ämnet.

Read more

Jag lyssnade just på Kvartals intervju med Nyamko Sabuni. Det är en på många sätt intressant intervju där hon får möjlighet att beskriva sina tankar om hur hon som partiledarkandidat i Liberalerna vill forma sitt ledarskap.

I intervjun kom frågan om obligatoriska gynundersökningar för att upptäcka könsstympning upp, en fråga som hon väckte under sin ministertid. Och som jag då, liksom nu, var starkt kritisk mot eftersom jag menar att flickors och kvinnors kroppsliga integritet måste försvaras, och det är fel med obligatoriska kroppsliga undersökningar i vården. Jag förväntar mig att Liberalerna ska fortsätta stå upp för kvinnors och flickors rätt att själva bestämma över sina kroppar och att unga kvinnor inte genom obligatorium ska tvingas underkasta sig statlig kontroll på det mest intima sätt.

I intervjun efterfrågar Sabuni retoriskt min syn på dem som avstår cellprovtagning genom det allmänna screeningprogrammet som erbjuds alla kvinnor. Är det deras integritet att avstå från kontrollerna? Mitt svar är självklart ja, varje kvinna ska ha rätt att välja om de vill anta erbjudandet om cellprovtagning och sätta sig i gynstolen, eller inte. Jag rekommenderar gärna alla att gå på screeningkontrollerna, men jag vill absolut inte införa ett obligatorium. Vård måste bygga på förtroende, inte tvång.

Självklart måste samhället på många sätt skydda och hjälpa flickor som utsätts för könsstympning. Och där finns många förbättringar att göra. I Stockholm har exempelvis Amelmottagningen startat som hjälper kvinnor som utsatts för könsstympning, och liknande initiativ finns på andra platser i landet. Skolan, socialtjänsten, polisen och många andra har en viktig roll för att förebygga och hjälpa flickorna. Men tvångsåtgärder i form av obligatoriska gynundersökningar av alla tonårsflickors könsorgan är en orimlig åtgärd.

Spädbarn undersöks på BVC och barn kallas till elevhälsan för kontroller under grundskoletiden. Detta är fantastiska erbjudanden som de allra flesta tacksamt accepterar, men det är inte obligatoriskt. Det är föräldrarna som väljer. Och precis så ska det vara. Om någon ny frivillig undersökning eller screening ska införas så menar jag att det måste det vara medicinskt motiverat.

Ingen vård är obligatorisk, utöver de tvångsinsatser som i vissa, strikt reglerade situationer får användas i exempelvis psykiatrin. Enligt regeringsformen är var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Det är en viktig princip som för mig som liberal är självklar.

Read more