Sjukvård & hälsa

Regeringen har som ambition att införa vinsttak även för hälso- och sjukvården. De tillsätter därför en särskild utredning om det. Detta är mycket oroande. Konsekvenserna för stockholmarna måste bli tydliga. Därför kommer vi i Stockholms läns landsting att initiera en analys av effekterna i vårt län – för vårdgivarna här, för medarbetarna i vården och framför allt för patienterna. 

Vi ser redan hur diskussionen och utredningen i sig lagt en våt filt över hela branschen, samtidigt som vi behöver fler – inte färre! – som erbjuder vård. Hela branschen håller andan på grund av regeringens utdragna besked. Samtidigt är de ointresserade av konsekvenserna. Det är därför vi på egen hand nu kommer utreda hur våra invånare påverkas och vad vi behöver planera för framåt. Vi kommer inte acceptera att en enda vårdcentral stänger eller att valfriheten utraderas.

Politiska beslut behöver vara baserade på fakta. Vi ser en stor risk för att den rödgröna regeringen är blinda för vilka resultat en vinstbegränsning skulle ge. Stockholms län har flest privata vårdgivare i landet. Över 1,2 miljoner patienter är listade på länets 142 privata vårdcentraler. Tusentals blivande mammor har valt MamaMias privata mödravård. En av de populäraste förlossningsenheterna, BB Stockholm är delvis privat. Dessa, många andra vårdaktörer som erbjuder vård till patienterna som valt dem, hotas nu. En vinstbegränsning skulle slå hårt mot stockholmarna.

Vi är allvarligt oroade. Regeringen har aviserat att en utredning tillsättas gällande hur begränsning av vinster inom hälso- och sjukvården ska genomföras. Den kommande utredningen ska redovisa sitt resultat senast juni 2018. Vi ser det som ytterst angeläget att konsekvenserna av en sådan vinstbegränsning blir tydlig. Deras planer är så drastiska att effekterna kan blir mycket allvarliga. Ungefär 30 procent av vården i länet ges av privata utförare. Det är svårt att se hur Landstingets egna verksamheter ska kunna överta ansvaret för alla dessa patienter om regeringens planer förverkligas. Det är också svårt att se hur vårdens som helhet ska kunna locka kompetens om sjuksköterskor, barnmorskor, läkare, fysioterapeuter och så vidare hänvisas enbart till landstinget som enda arbetsgivare.

Landstingsstyrelsen tar beslut om ärendet den 26 september. Landstingets konsekvensanalys ska vara klar senast januari 2018.

DN skriver om vårt initiativ idag (ännu inte på nätet)

Read more



Ett nytt entrétorg och parkeringshus invigdes idag vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Därmed kom ännu en pusselbit på plats i den stora satsningen på moderna vårdmiljöer i vårt län. Utveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård handlar både om vårdens arbetssätt och struktur men manifesteras kanske allra tydligtas för invånarna genom de nya avtrycken i den fysiska miljön.

Dagens invigning uppmärksammade också ny konst i den vårdnära miljön. Entrétorget har tillförts skulpturgruppen Next to nature av konstnär Mia E Göransson. David Molander, Emil Holmer och Jamila Drotts har gjort varsitt verk till parkeringshuset tre våningar.

Ett sjukhus är en viktig plats där människor att upplever avgörande skeenden i sina liv. Glädje och sorg, djup och allvar. Vissa får livet tillbaka genom den mest avancerade vården. Andra kommer att ta farväl av någon de håller kär. Många undersöks och behandlas. Tusentals har sin arbetsplats där.

Människan ska stå i centrum i sjukhuset. Det är av omsorg om henne som vi lägger energi och resurser på att skapa en bra och läkande vårdmiljö. Det är därför konsten är så viktig. Min förhoppning är att konsten kan fylla sin roll att vara just konst. Något som gör miljön mänsklig och trygg. Något som ger utrymme för reflektion, tankar och känslor. Något som skänker lugn och förtröstan. Något som gör oss lite mindre till patient och lite mer till människa.

Konsten spelar inte bara en viktig roll för patienterna. Den bidrar också till en kreativ miljö där arbetsglädjen kan få spelrum, där stora tankar kan växa och nya landvinningar göras inom hälso- och sjukvården. Konsten ska stödja och samverka med den verksamhet som bedrivs i sjukhusen.

Konsten har inte bara sin funktion inne i sjukhuset. Den förstärker också, som här, den yttre miljöns kvaliteter. När man en så här stor byggnad i ett så publikt läge och med ett så livsviktigt innehåll måste man förstås markera dess dignitet på olika sätt.

Landstinget är genom våra investeringar sannolikt Sveriges största inköpare och uppdragsgivare av konst. Det är en roll som är viktig kulturpolitiskt men syftet med konstinvesteringarna är framför allt att patienterna på framtidens sjukhus ska vistas i miljöer med konst av hög kvalitet. Konst i goda vårdmiljöer är viktigast för patienter som vistas länge i vården, som äldre på geriatriken, och för barn. Men konst behövs i alla vårdmiljöer – även vid akutmottagningar och på öppenvårdsmottagningar. Och som här i den närliggande miljön för att skapa en mänsklig och vänlig inramning.

 

Read more

När man pratar om VR-teknik tänker de flesta på en modern teknik som kan användas i underhållningssyfte med spel och upplevelser. Det färre tänker på är att tekniken även kan göra stor nytta inom även hälso- och sjukvård, exempelvis i rehabiliteringssyfte för patienter med skadad nacke eller för kognitiv beteendeterapi.

Just nu arbetar nämligen Film Stockholm med med ett projeket för att bota fobier genom att patienten får utsättas för sin fobi genom VR-glasögon, i ett samarbete med Gustavsbergs vårdcentral, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan.

Film Stockholm arbete med VR-teknik i vården är väldigt spännande att följa. Ett projekt som de arbetar med just nu tillsammans med Södertälje kommun är verkligen roligt att se. I ett pilotprojekt har de låtit personer i äldreomsorgen i Södertälje få prova på den nya tekniken. De har fått titta på olika specialproducerade 360͒ -filmer med VR-glasögon. För dessa äldre innebär det stora svårigheter att rent fysisk ta sig till andra platser. De spendera ofta alldeles för många timmar inomhus, till och med i samma rum utan några variationer i vårdmiljö. Därför blir det extra givande för de att få ta del av andra miljöer genom VR-tekniken. Se filmen ovan, varning för skratt!

Att ge dessa äldre den möjligheten att kunna ta sig till andra platser utan att vara där rent fysisk är ett fantastiskt exempel på hur mycket tekniken har att bidra med till vården. Jag ser med stort nöje fram emot de kommande projekt som Film Stockholm har att erbjuda.

Read more

Att snabbt få vård när det värsta händer är en central fråga för en modern och jämlik sjukvård. Den prehospitala vården, det vill säga ambulanssjukvården, kan vara avgörande när olyckor sker eller allvarlig sjukdom drabbar. Ambulanssjukvård är en trygghetsfråga för människor som behöver akut hjälp i en allvarlig situation. I vårt län med den stora skärgården behöver vi en välfungerande ambulanssjukvård på såväl vägar som i luften.

I många år har landstinget och Värmdö kommun haft ett gott samarbete kring länets ambulanshelikopter. Basen på Värmdö har fungerat väl, men genom åren har såväl säkerhetskrav som omkringliggande byggnation och verksamheter förändrats.

Nyligen har flygplatschefen fattat beslutet att stänga helikopterflygplatsen med kort varsel av säkerhetsskäl. Detta beslut gäller och kan inte överprövas av kommunen eller landstinget. Dock finns förstås anledning att granska bedömningen och dra lärdomar.

I detta läge gäller att snabbt finna en temporär lösning som lever upp till säkerhetskraven och som garanterar en obruten ambulanshelikopterverksamhet. Flera alternativ har undersökts och det bästa alternativet har visat sig vara i Mellingeholms flygplats i Norrtälje. Därför kommer trafiken att flytta dit.

Igår träffade jag Värmdöliberalernas Fredrik Sneibjerg som är kommunalråd där för att diskutera hur vi kan arbeta för att hitta en gemensam lösning så att helikoptern så snart som möjligt ska kunna återvända till Värmdö där den hör hemma. Vår bestämda uppfattning är att helikoptern ska tillbaka till Värmdö som har de bästa geografiska förutsättningarna att nå hjälpbehövande människor. Därför måste landstinget och kommunen gemensamt finna en fungerande lösning för helikopterverksamheten på Värmdö. Vi ska bland annat titta närmare på Myttinge som en tänkbar permanent plats för den viktiga helikopterverksamhetens hemhörighet på Värmdö.
Nacka-Värmdöposten skrev en kort artikel om Liberalernas hållning i frågan. 

Read more

Stockholm växer så det knakar och regionen behöver en fungerande infrastruktur för resor och transporter. Det handlar om att få vardagen att fungera i en allt större storstad. Men idag gjorde socialdemokraterns Karin Wanngård pyspunka på regionens utveckling. 

Stockholms stad har dragit sig ur förhandlingen om Östlig förbindelse. Efter Trafikverkets besked tidigare i veckan stod hoppet till regionala förhandlingar med de kommuner som skulle beröras av projektet. När Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) idag meddelat att man drar sig ur har Sverigeförhandlingen avbrutit förhandlingarna.
Jag och Ls gruppledare i Stadshuset reagerar självklar starkt emot detta. Lotta Edholm säger i en kommentar: ”Karin Wanngård har idag sänkt projekt Östlig förbindelse och på så sätt kraftigt försvårat Stockholms möjligheter att växa hållbart. Det är ett svek mot stockholmarna som Socialdemokraterna nu får stå till svars för i valet.”

Jag menar att stockholmarna behöver en ringled. Den östliga förbindelsen är den saknade länken, och den behövs för både bilar och kollektivtrafik. Det måste gå för dem som bor och jobbar i länet att ta sig mellan norr och söder utan att köra rakt genom stan. Socialdemokraterna i regeringen och regionen begår tillsammans ett stort svek mot invånarna i Stockholms län.

 

 

Read more

Under sommaren har vi sett flera exempel där sjukhuspersonal utsattas för hit och trakasserier. Det är oacceptabelt.

Sjukhus är platser där man räddar liv och vårdar människor. De får aldrig bli brottsplatser för kriminella gäng.

Tillsammans med Jan Björklund och riksdagsledamot Roger Haddad (L) skriver jag i DN om vad som måste göras för att skydda sjukhusen och medarbetarna. Rättssamhället måste ges resurser och förutsättningar att freda sjukhusen från våldsverkare. Polisen behöver mer resurser och högre status för stt kunna locka fler medarbetare och våld mot vårdens medarbetare måste straffas hårdare, minst sex månaders fängelse, föreslår vi.

Read more

Alla kvinnor i Sverige ska ha rätt att bestämma över sina egna kroppar. Aborträtten är en frihet som vi måste försvara. Då måste fler kvinnor få möjlighet till tidiga, säkra aborter – och sena aborter måste hanteras med stor omsorg.

Det är orimligt att förlossnings- och barnläkare ska ställas inför att försöka rädda livet på ett barn – för att en sen abort har försenats. Det är förståeligt att en läkare som ägnar sitt yrkesliv åt att rädda för tidigt födda barn, gör det även när det handlar om en abort. Det är en fruktansvärd upplevelse som ingen kvinna eller vårdanställd borde behöva uppleva.

Den medicinska utvecklingen gör att barn kan räddas vid allt tidigare födslar, med hjälp av omfattande sjukvård. Det måste finnas en tydlig säkerhetsmarginal vid sena aborter. Sena aborter, från vecka 18, kan bara godkännas av Socialstyrelsen. Det är oerhört viktigt att de sköts korrekt. En sen abort ska inte kunna dra ut så länge på tiden att man i praktiken kommer in i den period då det börjar finnas chanser för ett foster att överleva utanför moderlivet.

Allra viktigast för kvinnors frihet i abortfrågan är att fler kan få möjlighet till en tidig och säker medicinsk abort. De är betydligt mer skonsamma för kvinnan och enklare att utföra för vården än kirurgiska aborter. Medicinska aborter utförs i regel fram till nionde graviditetsveckan. I Stockholms läns landsting har vi med vårt vårdval möjliggjort för säkra medicinska aborter på mångdubbelt fler mottagningar. Tidigare var det bara möjligt på fyra av länets gynekologimottagningar. Nu är det en möjlighet för alla gynmottagningar att erbjuda.

För att fler kvinnor ska kunna göra en medicinsk abort måste informationen vara god och lättillgänglig, och vården sedan kunna erbjudas snabbt. Då är det också viktigt att kvinnan kan känna trygghet i personalens professionalitet och inställning. S k samvetsfrihet – att personal ska kunna avstå från att delta i eller medverka till aborter – riskerar att minska kvinnans trygghet och frihet.

Medicinska aborter är att föredra framför mer påfrestande kirurgiska ingrepp, och en kvinna ska aldrig behöva tvingas till en kirurgisk abort på grund av att en medicinsk abort inte är tillgänglig i tid.

Friheten och rätten till sin egen kropp handlar också om kvinnors rätt till hälsa. Den friheten måste vi försvara. I en modern sjukvård, i ett modernt samhälle ska en kvinna som behöver göra abort alltid få bra hjälp.

Read more

Sommaren är en härlig tid att välkomna en ny familjemedlem och idag föds i stort sett lika många barn året om. Givetvis måste vården i Stockholm vara lika kvalificerad och trygg i juli som i oktober.

Samtidigt ställer det vården inför utmaningar – för i förlossningsvården liksom på andra arbetsplatser är det på somrarna människor behöver få semester. Självklart ska arbetssituatione inom förlossningsvården tillåta personalen att vara lediga, liksom att kunna vara borta från den praktiska verksamheten för fortbildning. Förlossningsvården i Stockholm behöver byggas ut, med en högre bemanning men på sikt också med fler vårdplatser.

Alla som ska föda barn ska kunna vara trygga i ett gott omhändertagande i förlossningsvården. Under sommaren har situationen varit ansträngd, även om vi tillskjutit extra medel. Samtidigt har över 9 av 10 kunnat föda på den klinik de haft som förstahandsval. Men den bild många gravida har genom mediarapporeringe är nog en annan. I dagarna anordnas till och med en riksomfattande marsch för att uppmärksamma situationen. Jag kan förstå deras oro och det bekymrar mig. Blivande föräldrar ska utan oro kunna koncentrera sig på sin förlossning – och inte minst tiden efter.

I vården arbetar de ansvariga på flera sätt för att anställa fler barnmorskor och öppna fler förlossningsplatser, och från politiskt håll följer vi givetvis det arbetet noga för att se till att de har förutsättningar att organisera verksamheten för att möta patienternas, de födande och barnens, behov.

Förlossningsvården måste utvecklas för att möta behoven idag och på lång sikt. Vi har nyligen presenterat en plan för utbyggnad av förlossnings- och neonatalvården. Den innebär att kapaciteten generellt kommer att öka, och det kommer innebära en bättre situation. Utbyggnaden handlar om fysiska förlossningsplatser, men också om att klinikerna kan få fler barnmorskor att börja och fortsätta vilja arbeta hos dem. Sedan i våras arbetar också våra tjänstmän med att analysera behov av utveckling och förändring av förlossningsvården, inklusive vilken ekonmiska ersättning som behövs.. Under hösten Dessutom pågår sedan en tid ett fint utbildningsprogram för specialistsjuksköterskor inom neonatalvården.

Idag träffade jag ansvarig för en av länets kliniker och fick beskrivet för mig en arbetsplats som på många sätt är fantastiskt, men där också en ökad grundbemanning skulle kunna ge utrymme för att skapa en mer hållbar arbetsplats och ge mer utrymme för utveckling. Barnafödande och akutsjukvård är svårt att planera, men dagar och perioder av hög belastning måste givetvis kunna varvas med lite lugnare dagar. Och personalen ska kunna vara ledig, kunna hitta tid att samtala och utbyta erfarenheter i sitt arbetslag eller delta på utbildningar.

Därför är det angeläget att det i det pågående arbetet med att analysera vården ingår en översyn av den totala ekonomiska ersättningen. Under hösten kommer flera beslutsunderlag kunna presenteras, som ökar förutsättningarna för en positiv utveckling av förlossningsvården.

Från Liberalernas håll ser vi att förlossningen behöver vara en arbetsplats där man kan vara yrkesverksam under många år då erfarenhet är en stor tillgång för kvalitet och upplevelse av trygghet. Fler barnmorskor behöver utbildas men framförallt behöver barnmorskorna ha bra förutsättningar att göra sitt jobb. Introduktionen för nya barnmorskor som vi har startat är viktig, men givetvis också att lönesättningen behöver utvecklas, så att kompetens, erfarenhet och arbetsinsatser belönas. Medarbetare ska också få jobba med det de är utbildade för. Enklare omvårdnad, service och administration kan skötas av andra och även vårdbiträden kan ha en viktig roll i förlossningsvården. Men barnmorskor är  stommen i förlossningsvården i gott samarbete med läkare.

Effektivare IT och inrapporteringar till kvalitetsregister förbättrar också jämförbarheten och kvaliteten i vården.

Vi ser också gärna att förlossningsklinikerna kan utvecklas på olika sätt, och erbjuda olika former av, lika kvalificerade, vård. När klinikerna växer är det positivt om mindre enheter kan organiseras, och att personalen har en vårdfilosofi att gemensamt sträva efter.

Men framförallt är jag övertygad om att bedömningen av exakt hur resurserna vi politiskt styr till vården bäst används, det måste avgöras av verksamheterna själva. Det är de som känner de lokala förutsättningarna, har kompetensen och ser vilka behov som finns för att göra förlossningsvården så välfungerande som möjligt.

 

Read more

Personer som fått skador av felaktiga skönhetsoperationer måste kunna få hjälp i den offentliga sjukvården. Men notan bör skickas till de privata plastikkirurgerna. Om det inte är möjligt bör regelverket ändras så konsumenter och patienter får skydd vid komplikationer eller misslyckade ingrepp – och så att skattebetalarna slipper betala räkningen. Regeringen och nationella myndigheter behöver agera.
Ett stort antal personer har drabbats av andningsproblem, infektioner, frakturer och andra skador på näsan efter felaktigt utförda skönhetsoperationer. Hittills har Inspektionen för vård och omsorg tagit emot 46 anmälningar mot den aktuella plastikkirurgen. De drabbade söker nu hjälp, i den offentliga vården – men Karolinska universitetssjukhuset säger nej. Dagens medicin skriver om detta.

Jag kan förstå Karolinska och att öron-näsa-hals-kliniken vill fokusera på personer med skador och problem som uppkommit på andra sätt. Den som privat betalar för en plastikoperation har ju delvis själv försatt sig i situationen. Samtidigt är det orimligt att inte personer med andningsproblem och andra skador skulle få hjälp av den offentliga sjukvården. Lagen är tydlig att vård ska ges efter behov, inte utifrån hur skadan uppkommit.  Karolinska har förmodligen gjort en felaktig juridisk bedömning – men det är naturligtvis inte sjukhuset som är boven i det här dramat.

Plastikkirurger som inte klarar av sitt jobb borde inte få fortsätta verka. Och de borde få betala för följderna sina misslyckade operationer. Ett krav på försäkring och skadeansvar borde ingå i konsumentskyddet och patientens rättigheter. Om det inte är möjligt i dag behöver regelverket ses över – då måste regeringen agera.

Alla patienter ska få hjälp i vården, oavsett orsaken till deras skador. Men om skadorna uppkommit genom någons inkompetens eller oaktsamhet bör de skyldiga få betala räkningen.

Read more