Sjukvård & hälsa

24 minuter från Stockholm City med Nynäsbanan kan man nu kliva av pendeltåget vid nya stationen Vega. Där växer en ny stadsdel fram i den natursköna omgivningen. När stadsdelen är helt färdig kommer ungefär 10 000 människor att ha sina hem i Vega och pendeltågstationen beräknas få omkring 4000 dagliga pendlare. Den nya pendelstationen kommer att betyda mycket för människorna som bosätter sig där.

Det märks att regionen växer så det knakar och när nya tågstationer växer fram är det viktigt att de blir både tillgängliga, funktionella och trivsamma. Då spelar konsten en stor roll. I Vega har konstnären Ulla Fredriksson skapat ett vackert ljuskonstverk.

Read more

Sedan ett antal år kan kvinnor i Stockholmsregionen under vissa förutsättningar välja att föda barn i hemmet, med stöd av två barnmorskor som finansieras med skattemedel via Region Stockholm. Förra året beviljades 87 kvinnor i länet möjligheten att föda hemma. Förutsättningen är att kvinnan är frisk, graviditeten normal och att det inte är kvinnans första barn samt att avståndet till ett sjukhus inte är för långt, ifall något skulle inträffa som gör att sjukhusvård blir nödvändigt.

Kostnaden för skattebetalarna är 22 000 kronor per förlossning, vilket ungefär motsvarar vad en normalförlossning kostar på våra sjukhus. Sammantaget uppgår kostnaden till cirka 1,5 miljoner kronor.

Verksamheten ryms inte längre inom lagens ramar för när man får göra direktköp av tjänster utan en offentlig upphandling. Det är också angeläget att då och då följa upp verksamheter och säkerställa att vården fungerar väl. Därför har hälso- och sjukvårdsförvaltningen satt igång arbetet med en utredning om offentligt finansierade hemförlossningar. Utredningen är inte klar ännu, men beräknas bli det under våren. Ursprungligen var tanken att hälso- och sjukvårdsnämnden skulle ta ställning redan nu i april, men så blir det alltså inte.

I den information som jag fått från förvaltningen under arbetets gång ser utredarna en rad bekymmer. Det handlar om juridiska frågor kring avtalsformer med privata vårdgivare och möjligheten att göra en formellt korrekt upphandling. Intresset från de förlossningsverksamheter som finns på sjukhusen att också bli ansvariga för att ansvara hemförlossningar har hittills varit svalt.

Och därtill har en rad andra frågor väckts som mer handlar om patientsäkerhet och kvalitet, bland annat om hur vårdgivaransvaret ser ut och hur läkemedelshanteringen sköts samt hur journaler och avvikelser bör hanteras på ett bra sätt med mera. Det finns alltså en hel del frågeställningar som måste lösas för att hemförlossningar ska vara rimligt. Viktigast av allt är naturligtvis att säkerställa att säkerheten är god både för mamman och barnet, inte bara när allt flyter på bra utan även om något tillstöter under eller efter förlossningen.

Som politiker varken kan eller ska jag bedöma medicinska risker. Det måste vårdens expertis göra. Det är så vitt jag kan förstå låg risk för friska omföderskor att drabbas av komplikationer oavsett om man föder hemma eller på sjukhus, även om det inte finns så många eller stora studier i svenska förhållanden. Däremot är det risk för allvarliga problem för mamman och/eller barnet om något går illa under en hemförlossning eftersom det tar tid att komma till ett sjukhus. Hur riskerna bör värderas behöver utredningen ge oss en tydlig blid av inför beslut i nämnden.

Idag publicerades en debattartikel i SvD om hemförlossningar där skribenterna går händelserna i förväg. Men ännu finns alltså inget färdigt beslutsunderlag eller gemensamma politiska ställningstaganden i majoriteten. Arbetet fortsätter.

Read more

Att kunna amma sitt barn är inte alltid självklart. Ibland krånglar det och den nyblivna mamman och hennes barn behöver hjälp.

Idag erbjuder Region Stockholm amningsstöd i många former och på många platser, bland annat i verksamheten hos våra sex förlossningsvårdgivare. Detta är positivt. Inför framtiden vill vi se över hur utökat amningsstöd skulle kunna ingå i den ordinarie mödra-, förlossnings- och barnhälsovården. 

I vårt län finns det framgångsrika exempel på detta. Bland annat BVC i Rotebro, som jag nyligen besökte. Där pågår ett framgångsrikt arbete med en särskild amningsmottagning. Dit välkomnas familjer som behöver hjälp och stöd med amning. Med fokus på mammornas och barnens bästa visar de vägen för hur amningsstöd i primärvården kan ska fungera. Detta vill vi se mer av.

Alla som vill ha hjälp ska få hjälp. Att få amningen att fungera är inte alltid enkelt, då är bra stöd extra viktigt. Därför ska amningsstödet utvecklas för fler runt om i regionen.

Här kan du läsa mer

Read more

Vården måste vara som starkast där hälsan är som sämst. Nu satsar vi i Region Stockholm 12 miljoner på hälsofrämjande vårdcentraler i utsatta områden.

15 vårdcentraler kommer att få ett befolkningsinriktat hälsofrämjande uppdrag. Det gäller vårdcentraler vars patienter har större förväntat vårdbehov  utifrån sina socioekonomiska förutsättningar.

Vårdcentralerna som får det nya uppdraget ligger bland annat i Södertälje, Vårberg och på Järvafältet.

Uppdraget innebär att arbeta för att förbättra den fysiska och psykiska hälsan och förebygga framtida ohälsa hos personer i närområdet genom att:

  • genomföra riktade hälsofrämjande insatser.
  • öka kunskapen om fysisk och psykisk hälsa samt de påverkbara sambanden mellan hälsa och levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och hälsosam mat.
  • tidigt upptäcka riskfaktorer för ohälsa som till exempel högt blodtryck, högt blodsocker, blodfetter, nedsatt andningsfunktion och övervikt eller fetma och därefter kunna initiera tidiga insatser.
  • i insatser beakta psykisk hälsa och stärka individen, bryta isolering och skapa tillit.
  • förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård för personer som är i behov av vård, men som sällan söker sig till hälso- och sjukvården.

DN skriver om satsningen (se papperstidningen). Ur DN:

Read more

Jag fick äran att klippa bandet när det nya köket på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna invigdes igår. Det kändes bra, inte minst därför att det var en av de första frågor som jag drev igenom som nytt landstingsråd. Mat och måltider i vården är betydelsefullt både för hälsan och för upplevelsen av vården.

Fakta om det nya köket:

Köket kommer att ha en fast grundmeny om 15 rätter som alltid ska finnas tillgängliga. Menyn innehåller alltid vegetariska och miljövänliga alternativ. Det kommer även att finnas en rullande treveckors meny.

Nya digitala gränssnitt ska göra det möjligt att se hur maten ser ut och underlättar för närstående att beställa och äta samma mat som patienten. Menyn kommer att finnas tillgänglig på de digitala skärmarna i patientsalarna och även inplastade.

På 22 slutenvårdsavdelningar kommer det finnas måltidsvärdar som bemannar avdelningsköken klockan 07:00-19:00 veckans alla dagar. De sköter måltidsbeställningarna till avdelningen och förbereder det som ska ätas under dagen.

Read more

Kvinnors hälsa är kanske den största jämställdhetsutmaningen i Sverige i dag. För vissa flickor och unga kvinnor är det risken att utsättas för hedersvåld och könsstympning. För äldre kvinnor kan det vara risken att drabbas av bröstcancer – när mammografiundersökningarna upphört vid 74 års ålder. Men det kan också handla om något så glädjefyllt som en trygg förlossningsvård för kvinnor.

Internationella kvinnodagen innebär en möjlighet att uppmärksamma kvinnors hälsa på ett mer systematiskt sätt. Varje år vid den här tiden uppmärksammas kvinnors olika roller i samhället och de jämställdhetsutmaningar vi står inför. Genom livets olika skeden möter kvinnor vården på olika sätt. Jag vill lyfta tre områden där jag tror att vi kan göra mer för att främja kvinnors hälsa. 

Socialstyrelsen bedömer att 38 000 kvinnor/flickor som lever i Sverige har könsstympats, av dem beräknas 7000 vara under 18 år. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket är en verklighet för många flickor och pojkar i Sverige. De stora problemen detta medför kan och ska vi inte blunda för. Det krävs gemensam kraftansträngning för att komma åt problemen, mycket görs dock redan. Regionens jämställdhetspris tilldelades förra året Amel-mottagningen på Södersjukhuset där kvinnor som utsatts för könsstympning får hjälp. Mottagningen är unik i landet och har en betydelsefull roll för arbetet mot de hedersrelaterade problemen. 

Tillgången till trygga och säkra förlossningar är en annan viktig fråga. Alltför många kvinnor drabbas av bristningar och andra skador i samband med födandet. I Stockholm arbetar vården hårt för att minska skadorna och vi kan nu se hur de minskar. Vi bygger också ut förlossningen med nya moderna vårdplatser och en helt ny förlossningsavdelning på S:t Görans sjukhus.

Även i livets senare skeden har man rätt till bästa möjliga vård. För mig är det svårt att se varför kvinnor över 74 år inte erbjuds mammografi. Därför är jag stolt över att Liberalerna tillsammans med övriga partier i den blågröna majoriteten har lagt fram en skrivelse om översyn av mammografi för kvinnor över 74 år. Vården ska inte begränsas av ålder eller kön. 

På dessa områden ser jag möjlighet att verkligen göra skillnad för varje enskild kvinna. Friheten och rätten till sin egen kropp handlar om kvinnors rätt till hälsa. I en modern sjukvård, i ett modernt samhälle ska vården vara jämlik. Vi är på rätt väg men ännu finns det mer att göra. 

 

 

Read more

Idag leder Liberalerna hälso- och sjukvårdspolitiken i de tre storstadsregionerna, och medverkar i styret av ytterligare en lång rad regioner. Svensk hälso- och sjukvård behöver en lång rad nationella reformer och tyvärr måste vi nog betrakta förra mandatperioden som förlorade år för den nationella sjukvårdspolitiken.

Vi vill därför uppmana den nya sjukvårdsministern att sätta hög fart och vara mer samarbetsinriktad än företrädarna. Vi har en rad förslag där vi ser att regionerna och regeringen måste dra åt samma håll för att att vården ska utvecklas och fungera väl utifrån patienternas behov. Jag, Jonas Andersson och Gilbert Tribo berättar om i Dagens medicin:

• Fast husläkare. Alla svenskar ska ha tillgång till en trygg primärvård som kan jobba långsiktigt och samordna olika vårdinsatser och behov, även när man behöver specialistvård. Den fasta husläkaren är central men i primärvårdsteamet ingår förstås också sjuksköterska, psykolog, dietist, fysioterapeut med flera. För att de vackra orden från olika håll ska bli verklighet krävs inte bara lagändringar utan också resurser för en rejäl primärvårdsreform. Regionerna måste få stöd till den viktiga omställningen – från sjukhusfokus till vårdcentraler.

• Bästa arbetsplatsen. Sjukvården ska vara en arbetsplats dit många vill söka sig – och stanna. Bristen på personal är den enskilt viktigaste orsaken till vårdköer och stängda vårdplatser. Arbetsmiljö som får medarbetare att trivas, och arbetsvillkor som belönar erfarenhet, kompetens och lojalitet är självklara mål. Att kunna välja mellan olika potentiella arbetsgivare är viktigt (och ytterligare en anledning till att inte motarbeta de privata). Regionerna behöver draghjälp för att till exempel förverkliga karriärtjänster för specialistsjuksköterskor.

• Vård i tid, som man får välja själv: Patientperspektivet – inte systemperspektivet – ska råda i vården. Den enskilde patienten ska ha rätt till vård i tid, och rätt att välja vård. De fristående vårdgivarna – privata företag och idéburna aktörer – är viktiga både för tillgängligheten och valfriheten. Kömiljarder behövs som incitament och pengarna ska premiera tillgänglighet i hela vårdkedjan, återbesök och rehabilitering.

• En god vård även för själen: Hälso- och sjukvården ska vårda hela människan. Psykiatrin behöver uppgraderas och byggas ut för att vi ska möta och mota det som i dag är den största grunden för sjukskrivning. Det behövs skärpta krav på evidens – stopp för föråldrade metoder i psykiatrin och påhittade terapeuter som i dag fritt kan öppna egen låda ”på stan” – och kompetens – med fler utbildade specialistsjuksköterskor till exempel. Allra viktigast är barnen och de unga. Ingen ska bollas runt, insatser måste samordnas även för dem med behov av vård och stöd från flera håll. Fast vårdkontakt måste införas också i psykiatrin och allra först i Bup!

• Digitalt, såklart: Vården ska bli modern – patienterna måste kunna komma i kontakt med vården och även utföra vårdtjänster via sin dator eller smarta telefon. Tekniken finns och utvecklas i rasande takt. Regelverk, och sjukvårdens it-system, måste hänga med. Ett självklart steg är en digital vårdgaranti – rätten för patienten att kontakta vården digitalt. Regioner kan gå före men de digitala rättigheterna måste finnas för patienter i hela landet!

Read more

Svenska barn och unga rör sig för lite, faktiskt mindre än barnen i andra nordiska länder. Som mamma till två barn i ”generation sitt” för jag en evig kamp för mer rörelse mellan skärmstunderna. Och det är det många andra föräldrar som för samma kamp. Men vi behöver göra mer.

Jag skriver i Aftonbladet, tillsammans med flera andra engagerade personer för barns och ungas hälsa om hur vi kan jobba för mer rörelse och bra levandsvanor tidigt i livet, där En Frisk Generation är ett viktigt initiativ för mer rörelseglädje.

Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar att få unga når upp till rekommendationen 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Andra svenska studier att barn sitter åtta timmar om dagen, rör sig minst i hela Norden och att nästan en fjärdedel är överviktiga eller har fetma.

Vi uppmanar fler aktörer i samhället att ta sitt ansvar. Tillsammans skapar vi en friskare framtid!

Läs gärna hela artikeln här

Read more

Idag fick jag inleda den hälso- och sjukvårdspolitiska debatten om Region Stockholms första budget. Det är en stark budget som också blir startskottet för en viktig reformperiod i den nybildade regionen. Där hälsan är som svagast måste vården vara som starkast. Därför ska vi bygga ut och förstärka den nära vården. Läs gärna mitt anförande här:

Ordförande, ledamöter

Där hälsan är som skörast ska välfärden vara som starkas. I den liberala rörelsen har vi en stark tradition att lyfta fram och synliggöra de människor som lever i stor utsatthet. Vi kallar dem Det glömda Sverige. De människor som inte har en egen stark röst som för deras talan, de som inte syns och märks i samhällsdebatten. Den traditionen vill Liberalerna här i Region Stockholm fortsätta att verka i med kraftfulla socialliberala reformer. Vi ska sträva efter att stärka individens ställning och frihet

Med 2019 års budget inleder vi en ny stark reformperiod här. Där hälsan är som skörast ska vården vara som starkas. Därmed blir en  kraftig utbyggnad av den nära vården, den vård som ska finnas där invånarna finns och stötta hälsan och hjälpa den som drabbats av ohälsa en viktig reform under mandatperioden. Var och en ska få välja en fast, namngiven husläkare för kontinuitet, trygghet och kvalitet. Barnmorskemottagningarna behöver också stärkas, särskilt för de kvinnors som har störst vårdbehov. Och familjecentraler som bidrar till de små barnens hälsa vill vi utveckla tillsammans med länets kommuner.

Inte sällan är det kvinnor i utsatt situation som också behöver mest stöd för sin hälsa. Hälso- och sjukvården är en viktig part i arbetet mot det hedersrelaterade förtryck som vissa kvinnor i Sverige idag fortfarande lever under, liksom i arbetet mot våld i nära relationer. Därför ska vi fortsätta utveckla vårdens insatser mot hedersrelaterat förtryck och våld. I Stockholm har vi en fantastisk verksamhet – Amel, på Södersjukhuset som tar emot och hjälper kvinnor som utsatts för könsstympning. Det var med stor glädje som jag tidigare i höst fick dela ut landstingets jämställdhetspris till Amel. Deras viktiga arbete som fortsätta.

Där hälsan än som sämst lever ofta människor som kommit till Sverige som flyktingar undan krig och förtryck. De behöver också få en bra hälso- och sjukvård. Jämlik vård innebär att vården ges utifrån olika patienters skiftande behov.  Jag tror var och en begriper att om man ska kunna söka och få hjälp i vården behöver man kunna samtala med läkaren och sjuksköterskan. Och det är lätt att förstå personalens frustration om man inte kan nå fram till sin patient. Därför spelar tolkar i vården en mycket stor roll. Det är ytterst cyniskt att föreslår att svårt sjuka människor inte längre ska få tolkhjälp i vården. Och det gör dessutom vården mindre effektiv.

En annan del av det glömda Sverige lever i drogberoende och har därmed förlorat en stor del av sin frihet. Vi utvecklar nu beroendevården bland annat genom att starta länets andra mottagning för sprututbyte som syftar till att ge utsatta människor en kontaktyta mot hälso- och sjukvården samt att stoppa smittspridningen av allvarliga sjukdomar som hepatit och HIV.

***

Ofrivillig ensamhet är en plåga för många, inte minst äldre, och det leder till ohälsa och sämre livskvalitet. Vet ni att cirka var femte människa som dör på sjukhus eller i äldreboende dör alldeles ensamma, utan mänsklig närvaro. Det är sorgligt och ovärdigt. Landstingsfullmäktige kan inte beordra fram goda sociala relationer människor emellan. Men vi kan synliggöra detta stora problem och vi kan ställa krav på hälso- och sjukvården att skapa en organisation som gör att människor som så önskar ska få ha en människa vid sin sida den sista tiden i livet. Men även vårdcentralerna kan bidra till att uppmärksamma och stötta människor i ofrivillig ensamhet genom samverkan med civilsamhälle och kommuner.

***

Vi ska individanpassa vården, inte vårdanpassa människan. Teknikutvecklingen går snabbt. Och vi ska använda tekniken för frihetsreformer för patienter och personal. Med digitala tjänster ökar människors möjligheter att fritt leva sina liv, och bli mindre beroende av vårdens organisation och lokalisering. Vården finns med dig där du är. Närmare vård kan man inte få. Med modern teknik kan också vårens personal befrias från manuell registrering och administrativt krångel. Dagligen går tusentals arbetstimmar till spillo genom teknikstrul och onödig administration som stjäl arbetsglädje och arbetstid från patientmöten. Digital teknik gör kanske allra störst skillnad för dem som lever med en kronisk sjukdom. Möjligheterna till egenvård förbättras. Och insatserna kan anpassas efter individens behov och förutsättningar. För många blir vården mer platsoberoende. Den digital vårdgaranti som vi etablerar innebär att patienten får möjlighet att välja kontaktväg med vården. Det är att modernisera vården och se människans behov.

***

Vård utan väntan. Köer dåligt för hälsan. Den som är sjuk ska få vård i tid. Därför ska vi fortsätta bekämpa köer. Som alla vet ligger Stockholm betydligt bättre till än landet i stort när det gäller kösituationen och det är naturligtvis en styrka. Men vi kan inte vara nöjda förrän köerna är helt borta. Vi fortsätter utveckla vårdvalen och stärka primärvården. Men vi gör också en omställningssatsning på att korta operationsköer på våra sjukhus.

Ordförande, fullmäktige. Där hälsan är som svagast ska sjukvården vara som starkas. Den budget vi idag ska ta ställning till är en reformbudget för en starkare nära sjukvård som ska komma hela länets invånare till del.

Jag yrkar bifall till det blågröna budgetförslaget.

Read more