Sjukvård & hälsa

Cancer är en grym sjukdom. Varje år dör tusentals människor i vårt land till följd av olika typer av cancer. Sjukdomen drabbar både den som blir svårt sjuk och närstående som förlorat någon de älskar. Jag har själv förlorat båda mina föräldrar i cancer och det är förstås både en sorg och något som påverkat mig och stärkt mitt engagemang för hälsa och vård.

I dag på världscancerdagen vill jag uppmärksamma några av de insatser vi i Region Stockholm gör för att förebygga och behandla cancer så att fler människor kan fortsätta leva sina liv som vanligt.

Det förebyggande arbetet räddar liv. Det ser vi inte minst genom tidig upptäckt av lungcancer, livmoderhalscancer och bröstcancer. Därför är det viktigt att vi erbjuder bra och tillgänglig screening som gör att fler människor kommer till undersökning och provtagning.

För att ge alla kvinnor möjlighet att genomföra sin cellprovtagning erbjuder vi nu självprovtagning för HPV-virus. 15 000 erbjudanden om självprovtagning för HPV skickades i slutet på 2020 ut till kvinnor i Region Stockholm. Vi vill inte att någon ska riskera att utveckla cancer som kunnat undvikas och därför vill vi göra screeningen så lättillgänglig som möjligt för så många som möjligt. Cellprovtagning för att upptäcka HPV-virus är viktigt för att upptäcka förändringar och förebygga livmoderhalscancer.

På lungcancerområdet kommer vi under 2021 att genomföra en pilot för lungcancerscreening i samband med den vanliga mammografiundersökningen. Det innebär att kvinnor som röker eller har rökt erbjuds screening för lungcancer i samband med mammografi genom en datortomografi av lungorna. På sikt och om projektet är framgångsrikt vill vi förstås utveckla det för både kvinnor och män. 

Många av oss känner någon som drabbats av bröstcancer, eller är kanske själva drabbade. Vi vet hur hårt det slår mot kvinnors liv. På bröstcancerområdet görs mycket bra arbete, men det finns mer att göra. Jag vill bland annat att regionens egna anställda ska få gå på screening på arbetstid vilket innebär att 35.000 kvinnor över 23 år som arbetar i regionen skulle beröras. Screening borde ses som friskvård, så anställda kan använda sina friskvårdstimmar för att gå på t ex mammografi. Jag hoppas få med mig majoriteten i Region Stockholm på förslaget.

Vi ser också att var femte bröstcancerdrabbad kvinna är 75 eller äldre. Ändå slutar den allmänna mammografin vid 74 år.Därför vill jag att kvinnor som är 74+ ska fortsätta kallas till screening, men också att kvinnor under 40 som löper större risk ska kallas tidigare. Screeningprogrammet bör individualiseras – det vill säga utgå från varje persons risk för cancer.

Cancer känner ingen ålder eller kön. Sjukdomen bryr sig inte om var man befinner sig livet och visar ingen som helst hänsyn. För att vi på allvar ska kunna bekämpa sjukdomen måste vi vara innovativa och handlingskraftiga. Cancerfrågorna står högt på agendan och jag är stolt över att regionen och proffsen i vården arbetar hårt och målmedvetet. Det kommer att rädda liv både i dag och i framtiden.

Read more

Husläkarmottagningarna ska få en större och viktigare roll. Stockholmarna ska kunna välja sin egen fasta husläkare. Mer fast ersättning, fler läkare och möjlighet till kvällsöppet är några av nyheterna som träder i kraft nu i februari.

Vårdcentraler och husläkare är en mångårig hjärtefråga för oss liberaler – och har länge varit prioriterade för oss i Region Stockholm i vår blågröna majoritet. Vi har stegvis stärkt och förändrat både resurser och uppdrag. 2016-2021 kommer resurserna ha ökat med 1,1 miljard på årsbasis; bara i år höjer vi ersättningen med 188 miljoner kronor. Resultatet blir i slutet av året ofta högre eftersom det tillkommer fler patienter och besök. (Sist i det här inlägget skriver jag en del om resurser och vårdcentralernas totala andel av sjukvårdsbudgeten.)

Vår prioritering av vårdcentraler och husläkare handlar inte bara om resurser utan också om hur pengarna används. Vi vill att vårdcentralerna får långsiktiga förutsättningar att bygga en bra verksamhet för sina patienter, att resurserna ska utgå ännu mer från patienternas vårdbehov, och att alla som vill ska ha friheten och tryggheten att kunna välja sin egen namngivna husläkare. Här är några av nyheterna som träder i kraft nu i februari 2021.

Fler ska få välja sin egen husläkare

En egen husläkare som du själv får välja har länge varit ett viktigt mål för liberal hälso- och sjukvårdspolitik. Det handlar om valfriheten men också tryggheten – och hälsan. Chanserna att upptäcka problem i tid ökar när läkaren får möjlighet att känna sina patienter. En ny målrelaterad ersättning införs för listade på namngiven läkare (per 31 december 2021), mottagningar där fler än 70 procent av patienterna är listade på en namngiven läkare (och inte bara på mottagningen) får därmed en bonus.

Fler läkare på vårdcentralerna

För att fler ska kunna välja och fler kunna besöka sin egen husläkare, behöver vi förstås fler läkare som kan och vill arbeta på vårdcentralerna. Därför möjliggör vi för fler listningsbara läkare: förutom specialister i allmänmedicin, barn- och ungdomsmedicin och geriatrik, kommer även specialister i internmedicin och rehabiliteringsmedicin verka som husläkare med egen patientlista. Och vi skapar fler ST-tjänster för framtidens husläkare: Antalet utbildningstjänster för blivande specialister i allmänmedicin ska utökas och ersättningen till vårdcentralerna för handledning höjs med 30 000 kronor/år. 

Lättare att få kontakt med och besöka husläkaren

Vi ökar resurserna för kvälls- och helgöppet: Vårdcentraler som har öppet mer än grundkravet får höjd tilläggsersättning, 30 000 kronor/månad för 5 timmar/vecka över grundkravet, 65 000 kr/mån för minst 10 extra timmar/vecka. (Grundkravet är minst 45 timmar/vecka, alltid måndag-fredag kl 8-17).

För att stimulera tillgänglighet för besök införs en bonus relaterat till uppfyllnad av vårdgarantin.

Mer jämlik vård med högre fast ersättning, utifrån vårdbehov

2016 infördes ett nytt ersättningssystem för husläkarverksamheten (vårdcentralerna). När vårdvalet infördes 2008 var den rörliga ersättningen störst, för att stimulera tillgänglighet genom fler besök, och ersättningen differentierades enbart utifrån ålder. 2016 blev den fasta ersättningen istället störst, och ersättningen fick förutom ålder även socioekonomiska och vårdbehovsrelaterade faktorer. 2021 års ersättningssystem fortsätter på den vägen. Totalt omfördelas nästan 800 miljoner kronor. De komponenter som kopplar till vårdbehov höjs: individuella vårdbehovsindexet CNI till 376 kronor per år, ACG till 1 190 kronor per år. En ny ökad listningsersättning för de äldsta införs: för 65–74 år en höjning med 100 kr (12 procent) till 920 kr per år, för 75+ en höjning med 180 kr (22 procent) till 1 000 kronor. Listningsersättningen kommer därmed fördelas på 45,5 procent ACG, 14,4 procent CNI och 15,4 procent åldersrelaterad ersättning.

Psykisk hälsa också i fokus med ”första linjens psykiatri”

Vårdcentralernas uppdrag för psykisk hälsa förstärks på flera punkter: teambaserat omhändertagande, krav på bemanning på plats på vårdcentralen, samt krav på tillgång till psykolog.

Barns och ungas psykiska hälsa: Alla vårdcentraler ska tillhandahålla utökade insatser för psykisk hälsa för barn och unga med krav på minimibemanning (tre behandlare + läkare). Målet är en ökning av de psykiska hälsoinsatserna för barn och unga med 65% vilket kommer motsvara 110 miljoner kronor i resurstillskott 2022.

Vårdcentralernas resurser och andel av sjukvårdsbudgeten

Vi ska satsa på primärvården och vi har alltså kunnat öka resurserna till vårdcentralerna flera år i rad. Samtidigt kan det se ut som att andelen av sjukvårdsbudgeten inte ökar så kraftigt, och vissa år rentav krymper. Båda sakerna är sanna, samtidigt! Framför allt under pandemiåret 2020 såg det annorlunda ut. Det beror på sjukhusens kraftigt ökade kostnader för covid-vården (och att vårdcentralerna haft färre patienter än de hade haft ett normalt år).

Våra satsningar på primärvård och vårdcentraler syns i rena resurser / utfall. 2016-2019 ökade kostnaderna för husläkaruppdraget med 15,9 procent (4,7 procent 2017, 6,0 procent 2018 och 4,5 procent 2019). 2020 var inte ett normalår, på grund av pandemin, men prognosen visar en ökning på 3,6 procent. Räknar vi med ersättningshöjningen 2021 på 188 miljoner kronor (utfallet när vi summerar 2021 torde visa på en större kostnadsökning än så), har resurserna på fem år alltså ökat med 1,1 miljard kronor på årsbasis.

Att 2020 var ett speciellt år visar sig också i att sjukhusen då hade extra höga kostnader, med den enorma kraftansträngning som gjorts för covid-19-vården. Det betyder förstås att vårdcentralernas *andel* av sjukvårdsbudgeten totalt blir lägre än den annars varit. Men de ökade resurserna till primärvården – de finns på riktigt.

Read more

Just idag den 26 januari 1921 beslutade riksdagen slutgiltigt om grundlagsändringen som gav kvinnor rösträtt. I september samma år hölls val till riksdagen där kvinnor för första gången fick rösta och även kunde väljas till riksdagen.

Liberaler var pådrivande för rösträttens införande och en av förgrundsgestalterna i arbetet för kvinnornas demokratiska rättigheter var Anna Whitlock, som jag och författaren Anders Johnson samtalar om i min podd.

En annan profil i rösträttskampen som jag är särskilt förtjust i är Selma Lagerlöf. Hon talade vid den internationella rösträttskongressen i Stockholm redan 1911. Hon var liberal och en av dem som undertecknade uppropet vid bildandet av Folkpartiet. Dessutom var hon lokalpolitiker i Östra Ämtervik under en period.

Ur Lagerlöfs rösträttstal juni 1911:

Ett tvång, starkare än den egna naturens tvång, en fläkt av det oförklarliga i världen har satt kvinnorna i rörelse.

Ack, vi kvinnor är inga fullkomliga varelser, ni män är inte fullkomliga mer än vi. Hur ska vi nå fram till det, som är stort och gott, utan att hjälpa varandra?

Rösträtten och demokratiseringen av Sverige är förstås en stolt del av mitt partis historia. Idag tänker jag med tacksamhet på de stridbara kvinnorna – och männen – som drev fram demokratin i Sverige. De inspirerar fortfarande till engagemang för demokrati och för kvinnors rättigheter.

På bilden är jag på väg in i ett valbås för att lägga min röst i valet 2018.

Read more


Ottar rapporterar att en privat klinik i Stockholm utför ”oskuldsoperationer”, Det handlar om ett falskt ingrepp för att skapa en ”mödomshinna” för att unga kvinnor ska få en blödning på bröllopsnatten. Det är mycket upprörande.

Uppemot 240 000 unga kvinnor och män, flickor och pojkar lever under hedersförtryck som begränsar deras frihet och tvingar dem in i livsmönster som inte är deras egna val. Oskuldsoperationer är en del av förtrycket och att tvinga unga kvinnor till ingrepp i underliven för att ”laga” något som inte finns är ett övergrepp.

Tillsammans med Cecilia Elving som är regionpolitiker och ordförande i Liberala Kvinnor har jag idag reagerat mot uppgifterna. Cecilia sa i ett uttalande:

”Det är helt förkastligt om en privat vårdgivare är så oseriös att de erbjuder ”oskuldsoperationer”. Kliniken går hedersförtryckarnas ärenden på bekostnad av unga kvinnors frihet. Det är en skam och måste upphöra.

Det är dags att vi utrotar myten om mödomshinnan en gång för alla. Oskuldskontroller och oskuldsoperationer är ett vidrigt och fullständigt oacceptabelt sätt att kontrollera flickor och kvinnor och deras sexualitet”

Jag håller helt med henne! Som jag ser det det vill man slå mynt av hedersförtryck. De ansvariga borde skämmas. Min uppfattning är att om någon legitimerade vårdpersonal, till exempel läkare eller barnmorska skulle utföra ovetenskapliga och kvinnoförtryckande ingrepp så har man förbrukat allt förtroende och bör inte få behålla sin legitimation.

Bara en mycket oseriös verksamhet kan ta sig för att stödja hedersförtrycket och bekräftar en förfärlig kvinnosyn genom oskuldsoperationer. Det är rakt igenom oetiskt. De som lever under hedersförtryck måste få stöd och hjälp att få leva i frihet. Att erbjuda operationer för att leva upp till en närmast medeltida syn på kvinnors kön och sexualitet är djupt oetiskt och bidrar till att upprätthålla hedersförtrycket.

Vi behöver arbeta seriöst och målmedvetet för att stoppa hedersförtrycket och stärka alla de som kämpar för sin frihet. Vi ska självklart aldrig acceptera att någon vårdgivare – helt privat, eller offentligt finansierad erbjuder ”oskuldsoperationer” eller ”oskuldskontroller”.

Region Stockholm har en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Läs gärna här.

Den som känner sig utsatt kan få stöd hos Origo.

Read more

För att ge alla kvinnor möjlighet att genomföra sin cellprovtagning, erbjuder Region Stockholm nu självprovtagning för HPV-virus. Det blir också en fördel för att undvika risken för smittspridning av covid.

15 000 erbjudanden om självprovtagning för HPV har nu skickats ut till kvinnor i Region Stockholm. Vi vill inte att någon ska riskera att utveckla cancer som kunnat undvikas och därför vill vi göra screeningen så lättillgänglig som möjligt för så mnga som möjligt. Först får man erbjudandet och om man nappar får man ett testkit hemskickat.

Varje år erbjuds 300 000 kvinnor att genomföra cellprovtagning i Stockholmsregionen. Självprovtagning prövas nu i begränsad skala för att sedan kunna skalas upp. För självprovtagning behöver man kunna identifiera sig med bankID.

Cellprovtagning för att upptäcka HPV-virus är viktigt för att upptäcka förändringar och förebygga livmoderhalscancer. Det är en av flera förebyggande insatser vi gör där olika screeningprogram har en central betydelse.

Läs mer om Region Stockholms förebyggande arbetet mot cancer på Regionalt Cancercentrums hemsida https://www.cancercentrum.se/stockholm-gotland/vara-uppdrag/prevention-och-tidig-upptackt/

Read more

Debatten om Liberalernas vägval pågår både i och utanför partiet. Jag vill bidra med mina tankar om detta.

Partiet väg framåt behöver förstås diskuteras, men inte i termer av kortsiktiga taktiska överväganden. Inte heller kan det handla om att några ska besegra andra inom partiet eller att fortsätta älta personfrågor. Liberalerna är alla medlemmars parti och vi ska ha en livaktig debatt. Men vi måste också samla partiet i de frågor där vi står enade. I partiets mitt finns svaren. Inget kan vara viktigare än att försvara den liberala demokratin och individens frihet. 

Utvecklingen i många europeiska länder där högernationalismen breder ut sig förskräcker. Den senaste tidens utveckling i USA, som drivits fram av den motvilligt avgående presidenten, visar att respekten för demokratin och de institutioner som bär upp den, liksom för den fria pressen är kraftigt underminerad. 

Jag är formad i en tid präglad av hopp och frihet. På min artonårsdag föll Berlinmuren och världens öppnade sig. Naivt trodde jag och många andra att liberalismen hade segrat. Nu vet vi att friheten alltid måste försvaras. Hoten mot många människors frihet är stora och farliga och de visar sig i de många små steg och värderingsförskjutningar som sker i varierande grad över tid i olika länder, så också hos oss. 

Liberala värden trycks tillbaka och liberaler attackeras hårt av sina motståndare, till och med bland forna Alliansvänner. Det öppna samhället bekämpas från ytterkanterna i svensk politik och de liberala landvinningarna som gjorts under decennier riskerar att gå förlorade. Individualismen får stå tillbaka när en nygammal kollektivism brer ut sig i den politiska debatten. ”Socialliberal” används idag som ett skällsord av den aggressiva högerns twitterarmé. 

Nu, mer än på mycket länge, är det nödvändigt att samla det liberala engagemanget och driva framåt idéerna om demokrati, frihet för den enskilda människan, humanismen och en politik som kombinerar fri ekonomi med socialt ansvar. 

Allt sedan 1900-talets store reformdecennier har Liberalerna hållit socialliberalismen högt i såväl partiprogram som i praktisk politik lokalt så väl som nationellt. Uppgiften att ta kampen mot antiliberala krafter har vart en drivkraft genom partiets historia. Det är en tradition att vårda, men också ett idéfundament att bygga de moderna lösningarna på dagens och framtidens stora samhällsutmaningar på. Liberalernas viktigaste uppdrag är självklart: Människans frihet.

Januariavtalet är inte en perfekt lösning. Långt därifrån, men det har gett oss möjlighet att få igenom många liberala reformer som jag är stolt över. Avtalet var inte mitt förstahandsval, jag tror vi som parti hade fått ännu större genomslag och mer tydlighet kring vår politik om vi varit med i regeringen. Men jag kan leva med januariavtalet eftersom det ger oss inflytande till nytta för landet. Nästa år är det val, och till hösten ska den sista gemensamma budgetpropositionen inom avtalets ram presenteras. Det är en möjlighet att driva igenom ytterligare liberala reformer och ta ansvar för landet under den djupa corona-krisen. Därefter behöver vi använda utrymmet till tydlig profilering av vårt eget parti, med landsmötet som ett viktigt tillfälle att samla liberalerna i en gemensam vilja stärka de liberala idéerna i vår tid.

Min slustsats är att vi måste fortsätta formulera en frihetspolitik som står i skarp kontrast till populismens ytterkantspartier till både höger och vänster och deras kollektivistiska samhällssyn.

Vi bör gå till val som ett självständigt parti med en egen tydlig liberal agenda utan att nervöst snegla på andra partiers program. Regeringsfrågan kommer att förfölja oss och vårt svar bör vara att vi samarbetar med de partier som ger störst liberalt genomslag i politiken här och nu men också bygger friheten stark framåt, och vi fortsätter hålla populisterna borta från regeringsmakten.

Read more

Jag jobbar på hemifrån. Det mesta kretsar kring covid-19 och de enorma utmaningarna för vårt samhälle och framförallt för sjukvården. Men vi behöver också blicka framåt och utveckla sjukvården, inte minst för de patienter som behöver högspecialiserad vård.

I vårt lilla land måste vi samarbete för att kunna erbjuda högspecialiserad vård, alla sjukhus eller ens alla regioner kan ha fullt utbud av den mest avancerade vården som dess bättre inte så många patienter behöver. Men när den behövs måste den vara tillgänglig för alla oavsett var i landet man bor.

Därför finns det viss vård som bara ett fåtal sjukhus i landet får utföra, allt för att säkerställa en hög kompetens och för att använda resurserna klokt. Patienter från hela landet är välkomna att del av vården. Stockholms sjukvård ligger långt framme inom flera viktiga – till och med livsavgörande, områden.

Södersjukhuset har fått uppdraget att från nu, den 1 januari 2021, som ett av fyra sjukhus i landet, ansvara för högspecialiserad vård inom endometrios, som är ett stort problem för många kvinnor. På 1177 vårdguiden beskrivs det så här: ”Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen. Ett vanligt symtom är att ha mycket ont i samband med mens. Det vanligaste är att du behöver behandling för att smärtan ska lindras eller försvinna.” Väldigt bra, tycker jag, att detta nu blir ett område för nationell högspeciliserad vård.

Nu står det också klart att Karolinska sjukhuset blir ensam utförare av vissa avancerad fosterterapi, med start under våren 2021. Det handlar om operationer på foster inne i den gravida magen. Även högspecialiserad diagnostik av embryon vid provrörsbefruktning för att hjälpa familjer med svåra ärftliga sjukdomar, blir Karolinska utförare av.

Sedan tidigare har Stockholmssjukhus flera viktiga nationella uppdrag. och under 2021 planeras för flera beslut om nationella uppdrag. Utgångspunkten vid beslut om var viss vård ska ges kompetens och kvalitet, för patienternas skulle får inte en massa ovidkommande hänsyn tas. Med det sagt så hoppas och tror jag att Stockholmsvården kommer att stå sig väl i konkurrensen med andra sjukhus i landet om att få ansvaret för mer högspecialiserad vård.

Jag är väldigt stolt över den stora kompetens och yrkesskicklighet som finns inom Stockholmsregionens sjukhus.

Läs gärna mer om den nationellt högspecialiserade vården.

Read more

Hemarbetet fortsätter även på det nya året. Och det finns förstås mycket att ta tag i. Jag känner mig hoppfull i starten av det nya året. Vaccinet mot covid-19 är här och jag hoppas vi anar ljuset i tunneln. Men det finns förstås andra hälsoproblem också som måste bekämpas.

Coronoandemin får allvarliga effekter för hälsan, inte bara för dem som drabbats av sjukdomen. Mammografi och annan cancerscreening ställdes in under några veckor i våras, och det var även många som inte ville komma på screening när den startade igen förmodligen av rädsla för smittspridningen. Men nu är deltagandet i mammografi tillbaka på tidigare nivå, drygt 70 procent. Det är dock alldeles för lågt, tycker jag. Jag föreslår därför nya åtgärder för att fler ska delta i såväl mammografi och gyncancerscreening.

Jag vill att regionens egna anställda ska få gå på screening på arbetstid. 35.000 kvinnor över 23 år arbetar i regionen och skulle beröras. Screening borde ses som friskvård, så anställda kan använda sina friskvårdstimmar för att gå på t ex mammografi. Jag hoppas få med mig majoriteten i Region Stockholm på förslaget.

Screening för att upptäcka cancer är en av de mest effektiva hälsoinsatserna som finns. Därför har vi gjort all screening kostnadsfri för den enskilde – men vi behöver göra mycket mer. Att 3 av 10 kvinnor avstår från sin mammografi är ett stort problem.

Regionen arbetar med flera åtgärder för att fler ska utnyttja erbjudanden om screening, t ex hälsokommunikatörer med flera olika språk, hemtestning, erbjudande om lungcancerscreening för kvinnor, m m. (Se mer nedan).

I t ex mammografi undersöks alla kvinnor i ett visst åldersspann, 40-74 år, och med en viss fast intervall mellan undersökningarna, lika för alla. Men risken för att utveckla bröstcancer är individuell och dagens åldersgränser är en slags åldersdiskriminering. Genom att utgå från olika riskfaktorer kan vi individanpassa screeningen i framtiden – då kommer vissa få börja på mammografi kanske redan i 20-årsåldern, och få gå mycket tätare än var 18:e månad. Och man kunde få fortsätta gå på mammografi även efter 74 år.

Regionens åtgärder för att öka deltagande i screening:

Hälsokommunikatörer arbetar på fem språk (arabiska, somaliska, tigrinja, dari/persiska, lätt svenska och engelska) för att nå ut med information om hälsa och vård, bl a för att uppmuntra deltagande i screening.

Hemtestning för cellprovtagning mot gyncancer erbjuds sedan 2019.

Lungcancerscreening (datortomografi) erbjuds som testverksamhet till kvinnor som går på mammografi.

All screening i Region Stockholm är avgiftsfri. Befintliga screeningprogram gäller bröstcancer (mammografi), gynekologisk cancer (livmoderhalscancer etc), tjock- och ändtarmscancer (där Stockholms program var först i landet och utgör förebild), samt pulsåderbråck i buken (bukaortaaneurysm).

Read more

Det blir skönt att få lämna 2020 bakom oss. Det har verkligen varit påfrestningarnas år för många. Pandemin har tvingat så många att göra enorma uppoffringar och många har drabbats hårt av sjukdom och av sorg.

Det sociala livet har satts på sparlåga och många är hårt pressade ekonomiskt och riskerar att se sina livsverk eller arbetet gå förlorade. Andra har jobbat orimligt hårt för att vården och samhället ska fungera mitt i pandemin.

För mig personligen har det varit tufft både på jobbet och privat, precis som för så många andra. Men jag är tacksam att jag och familjen klarat oss undan smittan så här långt.

Jag har också många ljusa minnen från 2020, t ex är det fint att se alla som osjälviskt anstränger sig för andra, alla som hjälper grannar som behöver få hem varor, alla som makar lite på sig så det inte ska bli trångt. Sommardagar med familjen på bilsemester i Sverige påminde rätt mycket om min barndoms somrar på ett fint sätt. Vännerna som finns där, men som jag nu bara träffar digitalt, eller möjligen på en promenad har förstås också varit viktiga under året. Den största och mest hoppfulla händelsen var alldeles nyligen när de första vaccindoserna gavs.

Låt oss blicka framåt nu. Vaccinet är här och i tur och ordning ska vi alla få vaccinera oss, och jag hoppas verkligen att så många som möjligt av oss vuxna tar vara på den möjligheten för sin egen skull men också av omtanke om andra människors hälsa, samt förstås för att vår sjukvård ska slippa den enorma belastningen. Om vi göra det kan vi äntligen få se slutet på den här förfärliga pendemiperioden.

Det finns mycket att ta tag i i regionen det kommande året. Bland annat har vi en vårdskuld att betala och en akutsjukvård som genomfört en enorm insats men till priset av att många är uttröttade och behöver återhämtning. Och vi behöver sätta ny fart i utvecklingsarbetet kring primärvården och alldeles särskilt lägga kraften på att stärka hälsan i befolkningen. Det är en central fråga som handlar både om människors frihet att leva självständiga liv, men det handlar också om att rusta oss för kommande utmaningar. Jag ser mycket fram emot att få ta tag i allt detta och mycket mer på det nya året.

Jag längtar enormt mycket efter att få göra hela vanliga, trevliga saker. Äta middag med vänner, gå på teater och konserter, ha fest (det finns många uppskjutna firanden att ta tag i), strosa runt på stan utan att rygga undan för varje människa jag möter, träffa medarbetarna och vara på jobbet.

Jag längtar efter nära gemenskapen, stadens puls och spontaniteten i livet. Att få tillbaka detta enkla och samtidigt så stora är mina förhoppningar för året som kommer.

Jag önskar er alla ett riktigt gott nytt år!

Bilden har min man Jonas Förare tagit.

Read more