Sjukvård & hälsa

Tusentals uppskjutna operationer och annan inställd vård till ett värde av 1,5-2 miljarder. Högre risker för ohälsa till följd av covid-19 men också till följd av icke utförd vård och hälsofrämjande insatser. Vårdskulden i Region Stockholm till följd av coronapandemin ska arbetas av successivt och enligt medicinsk prioriteringsordning. Nyligen höll jag en presskonferens om detta, för att jag vill förbereda både patienter, allmänhet och vårdens medarbetare på att coroan-pandemin kommer att påverka oss för lång tid framåt. 

Stockholmsregionen drabbades särskilt hårt av corona, vården och alla medarbetare har gjort fantastiska insatser som gjort att vi klarat pandemin så bra som vi gjort. Att epidemisjukhuset i Älvsjö inte behövde tas i bruk är ett exempel på hur sjukhusen och annan vård framgångsrikt har expanderat och hanterat covid-vården. Samtidigt har vi byggt upp en stor vårdskuld till invånarna, och riskerar ett försämrat hälsoläge bland många grupper. Nu börjar vi planeringen för att hantera denna vårdskuld.

Vårdskulden efter coronapandemin måste hanteras strategiskt. Den största dippen i vårdkonsumtion skedde i april, under maj ser vi ökade vårdbesök och flera vårdverksamheter har startat eller startar inom den närmaste tiden. Den livsviktiga vården för cancer och många hjärtoperationer har pågått som vanligt under pandemin. Det dröjer dock flera månader innan vi är tillbaka i något som liknar normalläge.

Akutsjukhusen har tagit ett stort ansvar och det är viktigt att vi i ett normalläge långsiktigt kan stärka verksamheten och öppna de vårdplatser vi saknar. Jag hoppas att sjukhusen och andra vårdgivare kan behålla personal i bristyrken som nu tillkommit. Det ökade ansvaret för primärvården, framför allt husläkare och vårdcentraler, är ännu viktigare nu än tidigare för att ge långsiktighet, trygghet och valfrihet i den nära vården i vardagen. Våra elva närakuter kommer vara fortsatt viktiga för att avlasta akutsjukhusen. Den digitala vården med digifysiska besök i form av chatt och video har fått ett riktigt genombrott och gett vården tillgänglighet och flexibilitet som varit nödvändig under en smittsam pandemi – men som också blir strategiskt viktig för att möta patienternas vårdbehov och önskemål i framtiden.

Vårdskulden ska arbetas av efter medicinsk prioriteringsordning. Coronapandemin har slagit extra hårt mot dem som redan hade ett utsatt hälsoläge och det är de som nu riskerar att få sin hälsa och frihet ännu mer kringskuren av pandemins effekter. Vårdbehov ska styra hur resurserna fördelas och noggrann hushållning och prioriteringar kommer bli nödvändiga under flera år. En grundförutsättning för att klara vården är naturligtvis att vi får den utlovade kompensationen av staten – som också bör ompröva utjämningsskatten som annars kommer ta upp till 4 miljarder från stockholmarnas vård inom några år.

Coronapandemins effekter på Stockholmsvården

Covid-19-vården

Covid-19 har slagit hårdare mot Stockholmsregionen än de flesta andra delar av Sverige, och inom regionen har covid-19 drabbat vissa områden hårdare än andra. I hela Stockholmsregionen fanns 2 juni 51 kumulativa fall/10 000 invånare, och 8,5 avlidna per 10 000 invånare. I Rinkeby-Kista fanns 96 fall och 16,7 avlidna och i Norrtälje 18 fall och 2,9 avlidna per 10 000 invånare. Nynäshamn och Vallentuna hade inga registrerade avlidna. (Data från 2 juni.)

6 460 patienter med covid-19 har vårdats på akutsjukhus eller i geriatrisk vård varav 709 patienter på intensivvård t o m 2020-06-08. 2 157 har avlidit tom 8 juni 11.30. 4 689 har skrivits ut från sjukhus- och geriatriskvård. Som mest vårdades 884 personer i sjukhus- och geriatriskvård och 224 personer i intensivvård samtidigt. Före pandemin hade Region Stockholm totalt ett 90-tal intensivvårdsplatser. Vårdbehovet för covid-19 har varit lägre än de värsta scenarierna.

Vårdskulden efter corona – uppskjuten vård

Planerad (elektiv) vård som kan anstå har skjutits upp. De planerade operationerna har minskat i mars med ca 380 vårdtillfällen/operationer per vecka jämfört med 2019, och ännu mer i april med ca 590 vårdtillfällen/operationer per vecka jämfört med 2019. En total sammanräkning går ännu inte att göra men det handlar om flera tusental operationer.

Besök i primärvården minskade under veckorna 9-17 med 13% jämfört med 2019. Den kraftiga ökningen skedde från vecka 12 (-22%) och som mest vecka 15 (-35%). Samtidigt har distanskontakter (digitala eller digifysiska besök med video och chatt) ökat kraftigt.

Värdet av den vård som skjutits upp bedöms till 1,5-2 miljarder kronor.

Mycket icke-covid-relaterad vård har fungerat som vanligt under pandemin, t ex mesta cancervården och stora delar av hjärtsjukvården.

Planerad och icke-covid-relaterad vård har börjat öka från maj. Besöken på vårdcentraler ökade och flera beslut om återupptagen vård har tagits: återupptagen screening för cancer, Folktandvården återgår till normal verksamhet från 22 juni, och kirurgisk elektiv vård kan bedrivas i den mån det går.

Huvudscenariot är normal vård från 1 september, med en långsam avtrappning av covid-vården.

Vårdskulden efter corona – ökade vårdbehov och ohälsa

Vårdbehoven bedöms öka i primärvården då personer med kronisk sjukdom t ex högt blodtryck, diabetes, astma/KOL inte har tagit del av ordinarie vårdbesök eller årskontroller.

Uppskjuten vård i specialistvården kan även om den ansetts kunna vänta, leda till ökad ohälsa. Minskat söktryck inom akutvården kan t ex tyda på att personer med stroke eller bröstsmärta inte sökt vård i tillräcklig utsträckning. Patienter med oupptäckt cancer kan ha avstått från att söka vård för symtom.

Rehabiliteringsbehov efter covid-19 behöver omhändertas.

Forskning på långsiktiga hälsoeffekter av covid-19 saknas ännu.

Ökad ohälsa riskerar att i högre utsträckning drabab personer med redan svagare hälsa och utsatt position, som personer med långvarig och kronisk sjukdom eller socioekonomisk utsatthet (utbildningsnivå, inkomst, boendeort).

Strategi för att hantera vårdskulden

Forskning krävs för att klarlägga behov och insatser, epidemiologiska insatser prioriteras för att klarlägga samband mellan enskilda bestämningsfaktorer och allvarlig covid-19, liksom med annan akut hälsoproblematik.

Åtgärder för att hantera undanträngd vård och nya vårdbehov ska göras utifrån medicinska prioriteringar.

Arbete för att planera hur regionens samlade resurser ska prioriteras har initierats och ska ske i samråd med sakkunniga och vårdgivare i egen regi, såväl som privat regi.

Read more

Från framgångsrik entreprenör och nattklubbsdrottning, till ledare för en folkrörelse för kvinnors hälsa. Det är Alexandra Charles von Hofstens resa. Som grundare av 1,6 miljonerklubben, och sedan 2,6 miljonerklubben, driver hon arbetet för jämlik hälsa i alla åldrar framåt.

I dagens poddavsnitt pratar jag med Alexandra om hur man omvandlar driv till engagemang, vilka hälsoutmaningar vi står inför och hur livet i rampljuset påverkat hennes vägval.

Podden finns som vanligt på alla poddplattformar, t ex här.

Read more

Nu kan ni lyssna på mitt samtal med Daniel Forslund. Vi arbetar nära tillsammans i vardagen, men just nu ses vi mest digital med tanke på corona. Men nu har vi träffats och spelat in en podd om innovation, digitalisering och möjligheterna framåt. Corona-smittan slår stenhårt mot många och det är förfärligt, men samtidigt väcker det en kraft i vården att utveckla nya arbetssätt, skala av onödigheter och använda modern teknik för patienternas bästa. Detta talar vi om i podden.

Ni hittar podden Starbrink där poddar finns, till exempel här.

Read more

Det är så ledsamt att varje dag få ta emot de nya dödstalen för människor som drabbats av covid-19. Bakom talen finns människor som någon älskat. Kvar står anhöriga med sin sorg och sin saknad. Jag vill aldrig tappa känslan av sorg, den är inte personlig eller privat. Men där är stor och handlar om våra gemensamma förluster som samhälle och om en vilja bära en del av bördan från dem som minst någon nära.

I veckan som gick hade jag tillsammans med kulturministern och representant från svensk kyrkan en gemensam presskonferens om vikten av att begrava sina nära. Även om det kanske inte går att hålla begravning som man helst skulle önska med tillresta släktingar och vänner, en större samling och annat som många av oss tycker är viktigt, så går det att hitta andra lösningar för ett värdigt och minnesvärt avsked. Jag berättade också om det arbete som görs i sjukvården för en värdig hantering av de avlidna. Se gärna vår presskonferens här:

https://video.qbrick.com/play2/embed/player?accountId=3175841&mediaId=d6a5820d-00090226-60ed82a4&configId=wcag&pageStyling=adaptive&autoplay=true&repeat=false&position=60&pageTitle=Regeringen.se

 

 

Read more

För någon vecka sedan spelade jag in min första podd på distans tillsammans med Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck. Trots tekniska hinder lyckades vi få till ett öppenhjärtigt och viktigt samtal om bland annat vikten av att få rätt diagnos och hur ensamhet och social distansering samspelar.

Lise är enligt Dagens Medicin en av Sveriges mest inflytelserika personer inom hälso- och sjukvård. Det skriver jag under på. Hon har en intressant bakgrund som ger henne både erfarenhet och trovärdighet när hon tar plats som en av de starkaste patientföretädarna i debatten. Hennes tankar kring hur vi bör arbeta med sällsynta diagnoser och hur vägen framåt ser ut för neuroforskningen inspirerar. Yssna där poddar finns, till exempel här.

Read more

Mitt i en rådande pandemi finns det också ljusglimtar. Från och med i höst kommer även pojkar att få hpv-vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet.

I höstas stod det klart att Liberalerna, Centerpartiet och Regeringen enats i budgetförhandlingar om att införa HPV-vaccin även för pojkar. Idag meddelande Folkhälsomyndigheten detta nu gäller från och med i höst. Detta är en politiskt efterlängtad seger, men främst en seger för framtida generationer.

Varje år drabbas hundratals kvinnor och män i Sverige av HPV-relaterad cancer och kunskapen om viruset har ökat de senaste åren. HPV-viruset är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen och viruset orsakar nästan 100 procent av all livmoderhalscancer. Sedan 2010 har flickor i årskurs fem och sex vaccinerats mot HPV och de senaste tio åren har kunskapen kring att även pojkar drabbas av viruset uppmärksammats. Förhoppningen är att det mer jämlika vaccinationsprogrammet på sikt ska kunna förbygga cancerfall – både hos flickor och pojkar.

Att Sverige på det här sättet visar att man tar förebyggande insatser och ungas hälsa på allvar gör mig glad. Vaccinationerna kommer att rädda fler liv.

Read more

Coronapandemin är verkligen något av det värsta jag upplevt. Så många sjuka och så enormt tryck på sjukvården. Det är medarbetarna i vården som gör att vården kunnat växla upp och möta de stora vårdbehoven, inte minst inom intensivvården. Det är något alldeles enastående som de skapar varje dag i vården under den här krisen och det är lätt att förstå att många är trötta och utarbetade.

Ett sätt att öka möjligheterna att upprätthålla en bra vård för patienter som behöver ha en kontakt med vården, men samtidigt undvika mer smittspridning är att använda digitala lösningar. Det är faktiskt en av få positiva saker med pandemin att utvecklingen inom vården på det här området går framåt så snabbt och kommer att vara användbart även efter corona.

Elva gånger fler videomöten, dubbelt så många användare och 150% fler anslutna vårdenheter: De digitala vårdtjänsterna inom Region Stockholms egna verksamheter har ökat enormt under de första månaderna 2020 när vården ställer om till nya digitala arbetssätt. På 1177 Vårdguidens e-tjänster ökar användningen mest i åldersgruppen 70-79 år. Akutsjukhusen har på bara tre veckor snabbinfört digitala kontaktvägar för patienter som tillhör en riskgrupp för Covid-19.

Ökningen av digitala vårdbesök är helt spektakulär och innebär en stor trygghet för både patienter och vårdpersonal i pandemins tid av fysisk distansering. Det innebär en stor frihet och trygghet att kunna kontakta sin vårdcentral eller sitt sjukhus via chatt och video. Nu ser vi också hur våra beslut att utöka den digitala vården till fler områden ger resultat, när man digitalt även kan sköta sina långsiktiga vårdkontakter kring till exempel hjärtsvikt, övervikt eller diabetes. Det är tydligt att framförallt äldre och personer i riskgrupper kan dra nytta av digital vård på distans.

Daniel Forslund intervjuas av radion

Idag hade jag och Daniel Forslund (L), ordförande i innovations- och utvecklingsutskottet en presskonferens där vi berättar mer om den digitala utvecklingen.

Daniel lyfte bland annat fram att när pandemin slog till stod Region Stockholm väl rustad genom vår utbyggda digitala vårdstruktur. Vårdgivarna och vårdpersonalen har visat att de har fantastisk förmåga att snabbt ställa om och ta emot mångfalt fler patienter via digitala besök. Jag är övertygad om att den färska statistiken för regionens egenregiverksamhet kommer att motsvaras av liknande ökningar hos privata vårdgivare. Särskilt stolt är jag över hur vår egen digitala tjänst ”Alltid Öppet” kunnat snabbinföras och spridas brett i alla delar av vården på bara några veckor för att avlasta sjukhusen, säger

Ökning av digitala vårdbesök under 2020

Januari 2020April (t o m 26/4)Förändring
Antal appanvändaretotalt  46 887100 000+53 000 +113%
Anslutna enheter231580+349 +151%
Genomförda videomöten3 32136 678+33 357 +1 004%
Videominuter snitt/dag8 238 (dec 2019)310 349+302 111 +367%

Akademiskt specialistcentrum har startat med riktade erbjudanden om videomöten och chatt till patienter med kroniska sjukdomar som övervikt och diabetes.

Exempel på hur sjukhus och annan vård utanför sjukhus börjat använda Alltid Öppet:

  • Distanskontakt från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Infektionsmottagning med patienter hemma i karantän med positiv Covid-19. Patienterna fick dagligen fylla i ett formulär där de beskrev sin hälsostatus utifrån specifika frågor. Patienter kunde friskförklaras via chatten.
  • Corona-formulär som vänder sig till invånarna där de kan fylla i sina symtom vid oro för covid-19 smitta. Om patienter uppfyller en riskgrupp så ges möjlighet att boka ett videomöte med den digitala husläkarmottagningen (HLM-Online).
  • Krisstöd under pandemin finns nu som tjänst i HLM-Online.
  • Hemprovtagning för vårdpersonal som behöver testas för Covid-19. Start med geriatrik och ASIH inom Region Stockholm. På sikt kommer uppdraget att utökas med att testa personalen inom Region Stockholm.
  • Alltid öppet ingår också i flödet i Community-studien för antikroppsscreening som genomförs på Danderyds sjukhus i samarbete med KTH.
  • Nästa steg är implementering av flerpartsmöten med t ex patientens anhörig, tolk, teckenspråkstolk eller kommuners biståndshandläggare för planering av utskrivning från sjukhuset.

Read more

Många far illa i cornakrisen. Inte bara de som blir sjuka drabbas, vi ser också andra allvarliga effekter där människor i utsatthet blir ännu mer utsatta. Lyssna gärna på mitt poddsamtal med Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm. Förutom att han har kloka tankar om ”Det glömda Sverige” så få du veta lite mer om Jans drivkrafter och hans klimatsmarta flygintresse.

Podden Starbrink finns där poddar finns, till exempel här.

Read more

Corona sprids fortfarande i hela Stockholmsregionen  – viktigt följa rekommendationer om avstånd och hygien

Den nya statistiken för konstaterade covid-19-fall i olika kommuner och stadsdelar visar att smittan finns i hela Stockholmsregionen, med vissa variationer. Större ökningar syns nu i Upplands Väsby och Enskede-Årsta-Vantör. Den fortsatta smittspridningen inskärper vikten av att alla följer rekommendationerna om avstånd, hygien och att skydda äldre och andra i riskgrupper.

Antalet smittade fortsätter att öka – coronafaran är långtifrån över. Och faran är störst för dem som redan från början har sämre hälsa, sjukdom eller andra riskfaktorer. Nu krävs verkligen av oss alla att vi följer myndigheternas rekommendationer. Annars är risken att smittskyddslagen och regeringens nya beslutsmandat måste användas för att införa tuffare regler och minska vår rörelsefrihet.

Det är ett stort ansvar vi alla delar och jag är mån om att vi kan behålla den frihet vi har i Stockholm och Sverige, att kunna röra oss utomhus och även träffa vänner, så länge vi följer rekommendationerna. Nu när vårvärmen kommer och inför stundande valborgsfirande är det extra viktigt.

Fler smittade betyder att fler blir svårt sjuka, att äldre och andra sårbara utsätts för extra risker, och att trycket ökar på en redan hårt belastad sjukvård. Låt det inte hända. Ta ansvar, visa omtanke.

Covid-19-smittade per kommun och stadsdel redovisas veckovis. Provtagning sker för personer som är inneliggande eller ska läggas in för sjukhusvård eller i äldreomsorgen och som har luftvägsymptom. De flesta som smittas av corona-viruset, med lindriga eller inga symtom utan behov av vård, syns alltså inte i denna statistik.

Håll ut. Håll avstånd. Håll ihop.

Läs mer här.

Read more

Artificiell intelligens i vården, har vi nytta av det? Den frågan fick jag anledning att fundera på när jag nyligen deltog i ett webbsänt seminarium som SNS arrangerade. Svaret är förstås ja, så klart vi har nytta av AI, men bara om den används rätt och kommer både patienter och medarbetare till del.

Här kan du se sändningen. Jag tycker det blev intressant, inte minst att lyssna till Claes Lundström som är adjungerad professor vid Linköpings universitet, arenaledare för Analytic Imaging Diagnostic Arena (AIDA), och forskningschef på medicinteknikbolaget Sectra. Han gav en bild av hur långt vi nått med AI i vården, och han verkar frustrerad över att det inte går så snabbt som han skulle önska.

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet och ledamot i Nationella innovationsrådet, gav också intressant inspel ur ett verksamhetsperspektiv.

Själv fick jag ge ett politiskt perspektiv på hur vi kan skapa förutsättningar för en bra utveckling. Att se digitalisering och innovation som ett eget politikområde att prioritera och där utpekade politiker tar ansvar för att driva frågorna framåt är en viktig del av detta. Men också förstås att ge utrymme i våra uppdrag till vården och driva fram investeringar som möjliggör omställning. Politiker som jag själv måste också vara engagerad i etiska frågor kring AI, och mycket annat.

När akademi, industri, vård och politik vill dra åt samma håll bör utvecklingen kunna ta fart. Och nu under coronapandemin är särskilt angeläget att fundera på hur vi behöver förändra och utveckla hälso- och sjukvården.

Bilden: Jag deltar i det digitala seminariet om AI och låter gamla landstingsprotokoll komma till användning för att få till en bra bild. Gammalt och nytt.

Read more