Sjukvård & hälsa

Med hjälp av vaccin kan vi erbjuda ett skydd mot allt från vardagliga smittor till livsfarliga epidemier. Skyddet skapas genom att så många som möjligt är vaccinerade. Då stoppas smittspridningen innan den ens har börjat. Att vaccinera sig är frivilligt men rekommendationen från sjukvården ska alltid vara att man ska följa det vaccinationsprogram som finns.

Idag uppmärksammar Dagens Nyheter att flera anställda vid en barnavårdscentral på Södermalm ger råd om vaccinationer som strider mot barnhälsovårdens riktlinjer. Det pågår sedan tidigare en granskning av just den här verksamheten och de brister som nu synliggjorts är mycket allvarliga och måste få konsekvenser. Jag behöver dock invänta resultatet från den pågående granskningen innan jag kan ta ställning till om avtalet med verksamheten kan sägas upp. Granskningen kommer vara färdig under de närmaste veckorna.

För mig är det självklart att alla barnavårdscentraler ska följa de riktlinjer som finns och att alla föräldrar ska få god och rätt information. Även om vaccinationerna är frivilliga så är rekommendationen från sjukvården och myndigheter att man ska följa det vaccinationsprogram som finns. Vaccinet fyller bara sitt syfte om många är vaccinerade. Att vaccinera sig och sina barn handlar därför inte bara om att skydda sig själv, utan även om att förhindra att andra drabbas av farliga sjukdomar.

De föräldrar som väljer att inte låta sina barn vaccineras riskerar inte bara sina egna barns hälsa, utan även andras – barn som av olika skäl inte kunnat vaccineras, för att de till exempel inte tål vaccinet eller ännu inte fyllt 18 månader och därmed ännu inte haft möjlighet att få vaccinet. Det är ett enormt ansvar som de här föräldrarna tar på sig när de aktivt väljer bort vaccinet för sina barn.

Tillsammans med min partikollega i Stockholms stad, Lotta Edholm, har jag tidigare föreslagit att de föräldrar som aktivt väljer att inte vaccinera sina barn inte ska kunna räkna med att fritt få välja förskola. Istället ska en bedömning utifrån risk för smittspridning vara vägledande vid placering av dessa barn. De barn som av medicinska skäl inte kunnat få sin vaccination ska dock få dispens. Du kan läsa mer om vårt förslag här.

 

Read more

För eller emot vårdval? För mig är det en konstig fråga. Vårdvalet är bara ett verktyg, för att ge patienter större makt över sin situation. Och för att fler ska kunna få vård i tid. Hos husläkarna är det tydligt att vårdvalet har lett till mer vård för dem med störst behov.

I januari 2008 startade de första vårdvalen i Stockholms län. När vi sammanfattar resultaten ser vi ökad tillgänglighet till vård och starkare ställning för patienterna. Stockholmarna har fått ökad makt över sin hälsa och viktiga beslut i sin vardag tack vare vårdvalen. Invånarna i Stockholms län har också fått tillgång till ett betydligt större vårdutbud och vård i tid.

Men vi är inte nöjda. Utvecklingen av vårdval behöver bland annat sikta på kontinuitet, innovation och ökad jämlikhet.

När man lyssnar på den politiska oppositionen målas vårdvalen upp som det stora hotet mot vården. Det är väldigt märkligt, av två anledningar. För det första är vårdval bara ett verktyg – en avtalsform. Det bygger på att alla vårdgivare får erbjuda patienterna vård, inom de ramar landstinget fastställer, och så länge man uppfyller våra högt ställa kvalitetskrav. Det viktiga är alltså hur dessa avtal och kvalitetskrav utformas.

För det andra har vårdvalen medfört stora förbättringar som borde vara tydliga för alla. Köer och väntetider har kapats, ibland nästan försvunnit. Höft- och knäledsoperationer, logopedhjälp för barn med språksvårigheter, och en rad andra vårdområden: Vårdvalen är en huvudförklaring till att vården i Stockholms län är bäst i landet på att uppfylla vårdgarantin för specialistvård.

Att avskaffa vårdval innebär inte bara att man avskaffar patienternas frihet att välja. Det betyder också att man avskaffar eller allvarligt försvårar vården för dessa patienter. Färre kommer få vård i tid.

Den som vill avskaffa vårdval måste svara på en fråga: Hur ska ni lösa vården för dem som behöver byta ut sin höft- eller knäled? Hur ska ni se till att barnen som har språksvårigheter inte återigen behöver vänta i månader eller ännu längre på att få hjälp av en logoped? Hur ska ni hindra att de långa väntetider som fanns innan vårdvalen, återkommer?

Vårdvalen kostar pengar. Det är självklart att det är dyrare att ge människor vård än att låta dem stå i kö (åtminstone på kort sikt…) När Socialdemokraterna och andra vill spara på vårdvalen betyder det inget annat än att spara på vården. Att ransonera vården.

Självklart ska vi ha kontroll över kostnader och kostnadsutveckling. Vi har under tio år återkommande följt upp och utvecklat olika vårdval, och anpassat ersättningssystem.

En av de stora förändringarna gäller husläkarverksamheten, där vi förändrat resurserna ännu mer ska utgå från vars och ens individuella vårdbehov. Redan tidigare har det varit tydligt att läkarbesöken ökat mest för personer med lägst inkomster.

Nu vill vi gå vidare och göra vården ännu mer modern i att svara upp mot enskilda människors vårdbehov och utveckla nya former av både digitala kontaktmöjligheter och innovativa sätt att till exempel minska vårdrelaterade infektioner eller antibiotikaresistensen. Därför har vi tagit initiativ till en större översyn av vårdvalens utformning.

Nedan finns några fakta om två aktuella rapporter, om vårdvalen generellt och om husläkarverksamheten (dvs vårdcentralerna).

Vårdval 10 år – viktigaste punkterna från rapporten

Effekter av vårdvalen

En genomlysning av de studier som finns visar att vårdval ger effekt på det huvudsakliga syftet – att låta vården koncentreras utifrån patienten som individ.

Förbättrad tillgänglighet

Stärkt ställning för patienten

Exempel finns på minskade samhällskostnader och kortare operationsköer samt färre komplikationer inom t.ex. höft- och knäoperation.

Kostnadsökningen återspeglar ökad vård – och sannolikt ett eftersatt vårdbehov.

Förbättringsområden

Vårdval påverkar inte jämlikheten negativt men inte heller positivt – de positiva effekterna av vårdval kan spridas till fler. 2016 och 2017 gjordes förändringar av ersättningssystemen till primärvården, för att styra resurserna tydligare utifrån patienters individuella vårdbehov med hjälp av index (ACG och CNI), samtidigt som patienternas valfrihet värnas.

Kontinuiteten har inte påvisat förbättrats av vårdval – i de områden där det är extra viktigt är det värdefullt att se hur styrningen mot kontinuitet kan förbättras. Det gäller t ex hemsjukvård (ska överföras till kommunerna, Alliansen föreslår gemensamt vårdval för äldres vård och omsorg), ASIH, husläkarverksamheten.

Innovationsutrymmet: Det finns inom flera vårdval exempel på hur arbetet med att minska biverkningar av vården, t.ex. vårdrelaterade infektioner och blödningar efter operation stimulerats av avtalsformen. Detta behöver säkerställas inom fler områden.

Läs mer här.

Husläkarbesöken ökade mest hos dem med lägst inkomst

När vårdvalet för husläkarverksamheten har följts upp, visas att läkarbesöken har ökat mest i de områden som har lägst medelinkomst i länet. År 2008, när vårdvalet startade, var besök per invånare 1,53 och 2016 var siffran 1,62. För dem med högst medelinkomst i länet ökade läkarbesöken under samma tid från 1,45 läkarbesök per invånare till 1,46.

Rapporten om systemeffekter av den reviderade ersättningsmodellen för husläkarverksamheten med basal hemsjukvård visar också effekter av förändringar i ersättningssystemen 2016 och 2017:

  • Färre läkarbesök (än tidigare år med vårdval, fortfarande fler än innan vårdval) – men längre läkarbesök. Och fler sjuksköterskebesök.
  • Drygt fyra av fem vårdcentraler har startat äldremottagning. Nästan varannan har startat astma/KOL-mottagning.
  • Påbörjade förändrade arbetssätt, enklare sökorsaker hanteras med exempelvis egenvårdsrådgivning.
  • Ingen övervältring av besök till andra vårdformer syns.

När vårdval?

Vårdval är särskilt lämpligt när valmöjligheter för patienter är viktigt, uppdraget tjänar på flexibilitet och när konkurrens är en fördel. Fokus nu på att som beställare verka för att dels mäta, dels styra mot bättre medicinska resultat och patientupplevd kvalitet samt säkrad jämlikhet.

Read more

När vi kommer upp i åren ökar ofta behovet av vård och stöd från vår omgivning. Drygt 15 000 personer i vårt län varje månad är inskrivna i hemsjukvård. Många vill och kan leva kvar länge i sina egna hem, men behöver hjälp från såväl hemtjänst som hemsjukvård. Det betyder att det kan bli många aktörer och mycket ”spring” hemma hos de äldre. När det är olika huvudmän riskerar äldre hamna i kläm, om det gnisslar här och var i samverkan. Det vill vi ändra på. Våra äldres behov av trygg vård och omsorg ska sättas i främsta rummet. 

Just nu pågår arbetet med att hitta en bra lösning tillsammans med kommunerna för att samordna huvudmannaskapet kring hemsjukvården så att den kopplas ihop med den kommunala omsorgen. Från landstingsalliansen är det jag, Irene Svenonius och Marie Ljungbers-Schött från moderaterna och Ella Bholin (KD) som driver på för förändringen. Idag ska vi träffa kommunernas representanter för fortsatt dialog.

Det är inte vi som patienter, oavsett ålder, som ska anpassa oss, eller behöva samordna vården. Det är vården som ska kretsa kring oss, utgå från våra behov, och samordna sig. Det blir extra viktigt om man är äldre, har många krämpor och större behov av trygg vård.

Hemtjänst är ett kommunalt ansvar, medan hemsjukvården är landstingets. Det delade ansvaret är inte till gagn för de äldre. Övriga Sverige har gått före och visat på de goda effekter som kan uppstå för sjuka äldre i eget boende vid en genomtänkt och klok kommunalisering av hemsjukvården. Det är en väg som vi gärna slår in på tillsammans med de 26 kommunerna i Stockholms län.

Just nu pågår förhandlingar mellan landstinget och kommunerna om ett överförande av hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Målet är huvudmannaskapsförändring och skatteväxling den 1 januari 2020. 

Vi behöver gemensamt mellan landsting och kommuner ha en vision för de äldres vård och omsorg i Stockholms län. En vision som utgår från de äldres önskemål och behov av en sammanhåller vård och omsorg i det egna hemmet. Från båda sidor behöver vi sedan tänka över integreringen av hemsjukvård och äldreomsorg och samarbetet med primärvård, geriatrik och akutsjukvård.

Det är viktigt att reformen inte bara flyttar på en ansvarsgräns och leder till ett nytt dike mellan kommuner och landsting. Vi måste uppnå förbättringar i vardagen för våra äldre i hemsjukvården. Vi är övertygade om att det blir ett bättre helhetstänkande runt behövande äldre om såväl hemtjänsten som hemsjukvården inklusive rehabilitering i bostaden tillhör samma organisation. Kommunerna behöver enas om en modell för förändringen, samtidigt som det praktiska arbetet efter överföringen naturligtvis kan skilja sig åt beroende på kommun. 

Från landstingets sida anser vi att tillfället måste tas att dessutom skapa en än tryggare  och mer sammanhållen vård för de äldre invånarna. Vi vill gärna samverka med de kommuner som så önskar om ett gemensamt större omsorgs- och vårdutbud riktat till de äldre genom ett nytt vårdval – vårdval senior. Vi vill gå framåt med kvalitet, valfrihet och kontinuitet för de äldres vård och omsorg.

Vi ser fram emot att tillsammans med Stockholms läns kommuner finna en väg framåt till en lyckad förändring av huvudmannaskapet för hemsjukvården. 

 

Read more

Så befriande och sorgligt på samma gång att översköljas av så många kvinnors berättelser om erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp på sociala medier under hashtaggen #metoo.

Jag visste att det var vanligt och i mina personliga samtal med vänner har den fasansfulla insikten sjunkit in. Jag har aldrig mött en kvinna som säger att hon varit förskonad. Alla tycks dela erfarenheten av opassande, förminskande kommentarer med sexuell anspelning, eller obehagliga tillmälen som”jävla hora” eller ”luder” från främmande män i offentliga miljöer. Några har försatts i hotfulla, skrämmande situationer och ytterligare några har utsatts för direkta, fysiska övergrepp och våldtäkter.

Detta gör att vi inte bara delar erfarenhet av sexuella trakasserier och övergrepp. Vi har också alla fått vår frihet beskuren. Och detta är så vanligt att många av oss lärt oss ta detta för givet. Vår frihet begränsas därför att vi blivit rädda. Personligen åker jag inte tunnelbana själv sent på kvällarna.

Några händelser jag bär med mig i minnet:

Blottaren i min barndom som försökte få småtjejerna på stranden att titta på honom, vi sprang därifrån men vågade inte berätta för någon vuxen.

Rädslan när några tonårskillar började gå efter mig och kommentera mitt utseende. Jag var kanske 11 år. Ungefär som min dotter är nu.

Mannen som satte sig alldeles för nära på tunnelbanan, som tryckte sitt ben mot mitt lår och sa att jag inte behöver vara rädd, han vet vad en kvinna som jag behöver och han kan följa mig hem. Då frös jag till is av rädsla.

Mannen på Mariatorget som en helt vanlig dag tyckte det var rimligt att kalla mig för ”milf” och samtidigt göra obcena gester och föreslå att vi skulle ha sex. Då blev jag inte rädd men arg och frågade om han verkligen trodde sig var kapabel. Han lommade svärandes iväg och jag kände mig rätt smutsig.

Detta är bara några exempel från mitt eget liv.

Jag är så glad att vi nu tillsammans uppmärksammar detta och talar om våra erfarenheter. Jag ser att många män också reagerar och upprörs över deras vänners, kollegors, systrars, döttrars berättelser. Detta är viktig, kanske rent av den vändpunkt som behövs. Om de bra männen ser vad som sker och förstår att de måste säga ifrån mot övergreppen kan vi förhoppningsvis nå förändring. Det hoppas jag för min dotters och alla andra flickors skull. #metoo

Read more

Vård i tid och utan krångel, ett gott bemötande, hög medicinsk kvalitet. Det är vad många förväntar sig i vårt välfärdssamhälle. För att det ska vara möjligt att leva upp till finns en sak som är viktigare än det mesta: Kompetenta medarbetare med utrymme att göra ett gott arbete – vårdproffs som får vara proffs!

Det behövs gemensamma nationella ansträngningar för att säkra kompetensen i vården. Tillsammans med riksdagsledamoten Pats Persson och regionrådet Gilbert Tribo skriver jag idag om behovet av reformer med Skåne som utgångspunkt. Men liknande situation råder i landet i stort.

Liberalerna föreslår en rad satsningar på kompetens i sin budgetmotion i riksdagen:

  • Allmänläkarlyftet – utbildningssatsning för primärvården.
  • Karriärtjänster för sjuksköterskor.
  • Utbildning ska löna sig även för vårdens medarbetare – sjuksköterskor ska inte betala statlig skatt.
  • Stimulanspengar för fler vårdbiträden.
  • Investeringsfond för vårdens digitala infrastruktur.

Läs gärna mer i vår artikel i Kvällsposten.

 

Read more

En gång tar livet slut. De flestas förhoppning är säkert att det sker i kretsen av de närmaste. För många äldre blir döden något de möter ensamma, när de vårdas i sjukvården.

En viktig del av palliativ vård (vård i livets slutskede) måste vara att ingen ska behöva dö ofrivilligt ensam. Detta oavsett om livets slut inträffar på en särskild palliativ avdelning, på ett äldreboende, eller på ett akutsjukhus. Det räcker inte att ha moderna medicinska behandlingar, effektiv smärtlindring, eller ens en god och värdig vårdmiljö.

I dag rapporterar Sveriges Radios Kaliber och Ekot om att många äldre dör ensamma. I Stockholms län ser det lite bättre ut än på flera andra håll i landet, men långtifrån bra nog. Det är något jag och Liberalerna har uppmärksammat och vill ändra på. Behovet av mänsklig närvaro och värdighet vid livets slut måste förstås mötas på olika sätt utifrån individens behov och de lokala förutsättningarna. En verksamhet jag återigen vill lyfta fram i sammanhanget är volontärerna från Röda Korset på Danderyds sjukhus. Detta är ett exempel på en viktig roll som civilsamhället kan fylla, i samarbete med sjukvården, som jag tidigare berättat om.

En lugn hand eller bara en annan människas närvaro i väntan på döden är något alla borde kunna få känna. Därför hoppas jag, och vill jag arbeta för, att fler volontärer ska kunna finnas på fler av våra sjukhus och vårdinrättningar. Det är en del av utvecklingen av en palliativ vård, och en värdig och human situation även när livet är på väg att ta slut.

Read more

När någon drabbas av leukemi eller andra blodsjukdomar kan ibland blodstamceller vara räddningen. En dag behövs kanske din hjälp. Eller så är det du eller någon i din närhet som behöver få hjälp från någon annan. Därför finns Tobiasregistret.

Genom Tobiasregistret kan donator och mottagare matchas. Därför är det livsviktigt att så många som möjligt ansluter sig till registret och är beredda att dela med sig av sina egna blodstamceller om det skulle behövas. Tobiasregistret drivs av Stockholms läns landsting genom Stockholm Care.

Tobias var en 13 årig pojke som drabbades av en svår blodsjukdom och behövde får donerade blodstamceller. Kampen för att finna rätt donator pågick i några år innan Tobias slutligen dog. Hans familj tog initiativet till det som idag är Tobiasregistret. Sedan starten 1992 har över 800 personer fått blodstamceller genom registret. Att gå med i Tobiasregistret kan vara ett sätt att rädda liv, rena superkraften!

När detta skrivs finns det 87794 givare i registret. Anmäl dig du också. Använd länken här.

Nu inleder Tobiasregistret ett samarbete med idrotts-Sverige genom kampanjen ”Kampen för livet” för att samla fler givare av blodstamceller. Först ut är Malmö Redhawks och hela SHL är med. Budskapet sprids från klubb till klubb över hela lan

det. När det verkligen gäller spelar alla i samma lag! Läs gärna mer om Kampen för livet.

 

Read more

Igår var det en högtidlig dag. Då invigde vi Psykistri Sydvästs nya lokaler på Huddinge sjukhus. Det är första delen i verksamhetens lokalmässiga omdaning som nu är klar. 2029 ska hela projektet vara färdigt och då har totalt 35 nya vårdplatser tillkommit.

De nya lokalerna ger en värdig och trivsam vårdmiljö för patienterna och en god arbetsmiljö för medarbetarna. Fler enkelrum ger större möjlighet till integritet för patienterna. De nya lokalerna stödjer också verksamhetens möjligheter att bedriva personcentrerad vård. Och dessutom är lokalerna trivsamma i en mild färgskala.

Bilden: Finanslandstingsrådet Irene Svenonius, fastighetslandstingsråde Paul Lindquist och jag.

Read more

I måndags öppnade centrum för diabetes respektive centrum för neurologiska sjukdomar som MS och Parkinson i Stockholm

Patienter ska kunna få bättre och snabbare tillgång till rätt vård vid diabetes eller neurologiska sjukdomar som MS eller Parkinsons sjukdom. På våra akademiska specialistcentra ska forskningen snabbare kunna dra nytta av vårdens erfarenheter, samtidigt som framsteg och innovationer snabbare ska komma vården och patienterna till del.

Syftet med akademiska specialistcentra är att samla den mest avancerade vården och forskningen utanför ett universitetssjukhus (även om våra nya centra inledningsvis startar på Karolinska sjukhuset, för att inom en snar framtid flytta till nya lokaler).
Dessa centra ska se till att patienter har tillgång till specialiserad vård inom respektive område, samtidigt som forskning, utbildning och utveckling integreras med vården. I utvecklingsuppdraget ingår arbetssätt, patientmedverkan och e-hälsolösningar.

Samverkan med patientföreningarna, vårdcentralerna och sjukhusens specialistmottagningar också centrala delar av uppdraget.

Våra två nya specialistcentra blir viktiga inslag i Stockholms läns moderna Hälso och sjukvård där patienternas behov och vårdens strävan att utveckla verksamheten går hand i hand.

 

Read more