Sjukvård & hälsa

Igår var jag på studiebesök på Södersjukhuset. Det kändes bra att komma dit nu när det pågår en diskussion om det stora tryck som just nu är på sjukhusets akutmottagning.

Det senaste dygnet hade läget varit något lugnare med något färre patienter än det som gällt på sista tiden. Men det är ingen tvekan om att detta väloljade maskineri har en tuff uppgift att klara att möta alla sina patienter. Sjukhuschefen Christina Söderholm tog emot mig och lät mig träffa många av sjukhusets verksamhetschefer och chefläkare.

Jag besökte akutmottagningen och fick beskrivet för mig hur vägen in i sjukhuset ser ut för den som söker sig till sjukhuset. Sedan gick vi vidare till kirurgiska operationsavdelningen för en kort dragning av den verksamheten. Det läggs ett pussel med alla patienter som ska opereras, både planerat och akut. Sedan dags för en genomgång av sjukhusets intressanta och välfungerande arbete med nätverk kring urologipatienterna. Där har man etablerat ett gott samarbete med specialistvården utanför akutsjukhuset. Det är en modell som säkert kan appliceras på flera specialiteter.

På Södersjukhusets akutmottagning med sjukhusets vd Christina Söderholm.

På Södersjukhusets akutmottagning med sjukhusets vd Christina Söderholm.

Efter lunchen – som innehöll både god mat och intressanta samtal med flera av sjukhusets chefer – var det dags för kvinnokliniken och förlossningen. Vid sidan av Danderyds sjukhus är det här som flest små människor föds i länet. Det är faktiskt en av landets största förlossningsverksamheter med cirka 7 000 förlossningar per år. Verksamheten inom Södra BB skiljer sig från den övriga förlossningsverksamheten inne på sjukhuset, bland annat genom sina fina, hemlika lokaler.  Där kan de nyblivna föräldrarna och deras barn stanna kvar på samma rum tills de är redo att åka hem. Det hade jag själv uppskattat mycket om det vore möjligt när mina barn föddes. Mindre glädjerikt, men oerhört angeläget, är mottagningen för våldtagna kvinnor, som jag också besökte. Här kan kvinnor i en mycket utsatt situation få vård. Tyvärr tvingas cirka 600 kvinnor söka sig hit varje år.

Södersjukhuset.

Södersjukhuset.

Sista delen av studiebesöket var på Sachsska barnsjukhuset. Även här berättar personalen om en stor belastning som uppstår när RS-virus, vinterkräksjuka och influensa sammanfaller. Är det då, som det ibland sägs, att en massa oroliga föräldrar springer till akuten i onödan. Nej, naturligtvis är det inte så. Varje besök grundar sig föräldrarnas upplevelse av att deras barn är allvarligt sjuka eller skadade. Som väl är kan många åka hem igen utan inläggning, men det kan ju inte föräldrarna – i de fall de inte är barnläkare – själva bedöma. Som ni förstår blev jag fullproppad med information och det är precis som det ska vara efter en riktigt bra studiedag.

Read more

Patientrum

En del fredagsmyser med chips framför tv:n. Jag har snöat in på vårdplatser och kan inte slita mig från datorn. Ju mer man gräver desto komplexare blir det. Hittills har jag mest jobbat med den lokala vårdplatsfrågan. Men det finns förstås anledning att lyfta blicken och titta på det hela ur ett internationellt perspektiv också.

Som jag tidigare skrivit finns det mycket att göra för att lösa problemen som våra sjukhus upplever just nu. Men hur ligger Sverige till i internationell jämförelse? DN sätter svensk sjukvård i internationellt perspektiv och visar att Sverige har få vårdplatser räknat per invånare. Men hur mäter man egentligen detta? Det är uppenbarligen inte lätt. Jag tittade i Socialstyrelsens skrift Tillgång till vårdplatser. Där beskrivs svårigheterna att jämföra:

Att göra jämförelser av vårdplatstillgången i olika länder är problematiskt av flera skäl. Ett av de största problemen är olika täckningsgrad för vårdplatser som inte är offentligt finansierade. Ett annat problem är skillnader i vilken vård som i olika länder betraktas som sjukhusvård, vilket direkt påverkar vad som betraktas som faktiska vårdplatser. Den så kallade Ädelreformen i Sverige, som genomfördes 1992, innebar att ett stort antal vårdplatser inom sjukvården flyttades över från landstingen till kommunerna och därmed upphörde att räknas som vårdplatser på sjukhus. Eftersom dessa vårdplatser till stor del motsvaras av de vårdplatser som OECD klassificerar som långtidsvårdplatser, exkluderas dessa uppgifter i det nedanstående. Det ska också påpekas att OECD:s statistik över vårdplatser inte är fullständig och att det saknas data för vissa av de ovan nämnda länderna för vissa år som ingår i den studerade tidsperioden.

Oavsett detta kan man konstatera att Sverige har färre vårdplatser än många andra länder. I den del detta handlar om att vi har en effektivare vård och att patienterna får god sjukvård utan att det kräver att de blir inlagda på akutsjukhusen är det förstås gott och väl. Men när vi ser att behoven av vårdplatser är större än tillgången, särskilt under en perioder där stora toppar av både influensa, RS-virus, vinterkräksjuka och halkolyckor, finns det anledning att utöka antalet vårdplatser.

I rapporten ovan finns också mycket annat intressant att läsa om vårdplatser i Sverige.

I den vårdplatsutredning som McKinsey & Company gjorde på uppdrag av Stockholms läns landsting 2010 finns också några intressanta internationella utblickar:

Read more

Idag ska jag vara på Södersjukhuset nästan hela dagen. De har gjort ett fint program för mig så jag tror jag kommer att få se mycket intressant idag.

Diskussionen om vårdplatser i Stockholm fortsätter. DN skriver om detta i sin ledare idag. I papperstidningen har de också en intervju med mig där jag berättar att landstinget står inför stora investeringar som kommer att innebära utrymme för fler vårdplatser.

Igår var blev jag intervjuad i ABC. Se inslaget här.

Birgitta Rydberg, min landstingsrådskollega, var med i SVT:s morgonprogram idag och diskuterade vårdplatser med Södersjukhusets chefläkare Anna Nergårdh. Se inslaget här. Birgitta har också bloggat.

Se också mitt tidigare inlägg om vårdplatser här.


Read more

Landstingshuset

Behovet av fler vårdplatser i Stockholm har diskuterats flitigt på senare tid. Det är självklart att vården måste anpassas efter de behov som finns. Det är både en fråga om att erbjuda patienterna en säker och bra vård och att medarbetarna ska ha en bra arbetsmiljö.

Stockholms läns landsting behöver skapa fler vårdplatser. Tyvärr kan inte frågan lösas enkelt genom ett enda beslut. Istället måste vi arbeta på många olika sätt för att öka antalet platser och se till att platserna som frigörs hamnar på rätt ställe.

Det pågår ett ambitiöst arbete på sjukhusen för att frigöra platser. Det sker genom att man ser över sina arbetssätt och sina flöden på sjukhusen.  Man ser också över hur sjukhusens utrymmen kan användas för fler vårdplatser. Genom detta arbete kan man skapa 100–150 nya platser, eller 20–30 på varje sjukhus. En särskild grupp, ”Hjalmargruppen”, bildad ur chefläkargruppen i landstinget, arbetar med detta för att hitta smarta lösningar som kan lösa en del problem med vårdplatsbristen på kort sikt men har också ett mer långsiktigt perspektiv i sitt arbete. På senare tid har detta också gett resultat i form av nya vårdplatser.

Exempelvis öppnade Norrtälje sjukhus 18 nya platser den 1 februari i år. Tidigare har Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset utökat sina platsantal. Arbetet att skapa fler platser på sjukhusen måste förstås fortsätta.

Landstingets sjukhus visar överskott i sina ekonomiska resultat för 2010. Det innebär att det bör finnas ekonomiskt utrymme för en viss ökning av vårdplatserna. Det är förstås så att pengarna ska användas där de bäst behövs.

Allt kan dock inte lösas genom att man utökar platserna på akutsjukhusen. Det krävs en hel del annat också. Idag vet vi att många av de äldre patienterna på sjukhusen, uppskattningsvis cirka 5 procent, egentligen skulle behöva vård inom geriatriken för sin egen skull, men det skulle också kunna frigöra plats på akutsjukhusen. Därför är det bra att landstinget nu beslutat att utöka beställningen av geriatrisk vård med 7 procent. År 2010 var det 320 000 vårddygn i geriatriken så en utökning med 7 procent innebär många tusen ytterligare vårddygn där. Utökningen av geriatriken kan innebära en bra avlastning för sjukhusen.

Vidare pågår just nu arbetet med ett helhetsgrepp om investeringsbehoven i landstinget. Sjukhusens lokalbehov för att kunna erbjuda tillräckligt med vårdplatser och i övrigt erbjuda en god vård måste självklart vara en central fråga i detta perspektiv.

I ett lite längre perspektiv måste vi också bestämma oss för hur strukturen för hela sjukvården i landstinget ska se ut i framtiden. Det finns många aspekter att fundera på i detta arbete. Dels växer Stockholms läns invåndarantal så det knakar. Dels byggs ett helt nytt sjukhus – NKS. När detta tar form måste förstås frågan om långsiktiga vårdplatsbehov också finnas med i beräkningen. Formerna för framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen i landstinget kommer att diskuteras under året.

Våren 2010 gjordes en stor utredning av vårdplatssituationen i Stockholms län. Du hittar mer information om detta här: vårdplatsutredning.

DN skriver om vårdplatssituationen idag, läs här.

Uppdatering

P4 Radio Stockholm har idag också gjort inslag om vårdplatsbristen. du hittar det här. Miljöpartiet är tydligen inte särskilt insatta i vårdplatsfrågan för de tycks inte veta att en hel del görs, både på sjukhusen och genom politiska beslut i landstingshuset. Det framstår som att MP vill ta ifrån sjukhusen sitt mandat att utforma vården utifrån de avtal som finns. Istället tycks de mena att politikerna ska överta sjukhusledningarnas ansvar. Det hoppas jag är ett missförstånd för det vore ju förfärligt om politiker skulle misstro sjukhusen i så  hög grad att de vill avlöva dem på makt och egen beslutanderätt. Jag menar å andra sidan att vårdplatsfrågan måste lösas på sjukhusen som har de rätta verktygen. Därutöver krävs politiska beslut och några av dessa redogör jag för ovan.

Read more

Idag har jag haft en mycket givande förmiddag på Gustavsbergs vårdcentral, en av de största vårdcentralerna i länet. Den ligger i en fantastisk miljö med utsikt över vattnet, men även om omgivningarna är fantastiska så är det förstås innehållet som är det viktigaste. Gustavsbergs vårdcentral innehåller verkligen många engagerade personer. Jag har fått träffa några av dem idag. Totalt är det cirka 140 anställda. Bland läkarna är de flesta specialister i allmänmedicin men där finns också en barnläkare och öron-näsa-hals-läkare. Verksamhetschefen Kersti Ejeby berättade om sitt och medarbetarnas arbete där den psykiska ohälsan fått stort utrymme. På vårdcentralen finns flera psykologer med KBT-kompetens som kan hjälpa patienter som har de behoven, och det är en mycket stor grupp.

Utanför Gustavsbergs vårdcentral tillsammans med verksamhetschefen Kersti Ejeby.

Utanför Gustavsbergs vårdcentral tillsammans med verksamhetschefen Kersti Ejeby.

Efter besöket fick jag störta hem till min egen lilla ”vårdcentral” där vattkopporna nu är på väg att gå över. I morgon blir det förskolan igen för de de små. Äntligen! (För nu klättrar de nästan på väggarna här hemma.)

Read more

Landstingets kunskapspris Gyllene äpplet går i år till Veronica Vicente som är ambulanssjuksköterska hos AISAB, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, och Gunnar Sjölund som är överläkare vid avdelningen för klinisk fysiologi och hjärtkliniken vid Danderyd sjukhus.

Jag ska få den stora glädjen att dela ut priset om några veckor. Ska bli roligt att höra mer om hur kunskaper kan spridas på olika sätt i vår organisation. Stort grattis till vinnarna!

Läs mer om årets vinnare här

Gyllene äpplet är till för att uppmärksamma och belöna initiativ som inneburit utveckling för både individ och verksamhet. Utmärkelsen skall också inspirera och motivera till ytterligare spridning och utveckling av kompetens.

Read more

Igår fattade landstingsstyrelsen beslut om ett nytt viktigt samarbete som kan hjälpa överviktiga patienter till bättre vård.

Södertälje sjukhus får  nu möjlighet att bli auktoriserade att genomföra överviktsoperationer, eller obesitas-kirurgi som det heter, för Östergötlands räkning. Vården ska bedrivas i samarbete med en privat vårdgivare, Global Health Partner (GHP).

Obesitas-operationer utförs i dag vid alla landstingets sjukhus och om Södertälje har ledig kapacitet när våra patienter har fått vård, så är vi gärna med och hjälper östgötarna med deras vårdbehov. För Södertälje sjukhus innebär det mer vård och ett intressant samarbete med privata Global Health Partner. Det ger sjukhuset möjligheter att utveckla sin vård, stärka sig i kvalitetsjämförelser, satsa på forskning och utveckling, liksom att attrahera duktiga läkare.

Min FP-kollega i landstinget från Södertälje, Ninos Maraha, är nöjd med beslutet. I vårt gemensamma pressmeddelande säger han:

En utveckling av vården stärker både Södertälje sjukhus och hela Södertälje. Mer vård för utomläns-patienter på sjukhuset säkrar och stärker vården också för Södertäljeborna, och gör sjukhuset till en mer attraktiv arbetsplats. Självklart prioriteras alltid länets och Södertäljes egna patienter, men inget hindrar att sjukhuset utöver det utnyttjar sin kapacitet till fullo.”

Länstidningen Södertälje skriver några rader om detta, se här.

Read more

Idag har landstingsstyrelsen beslutat att anta Textilias anbud i landstingets tvättupphandling. Det betyder att tvätteriet i Rimbo fortsätter sitt viktiga arbete att sköta landstingets tvätt. Textilia har lämnat ett anbud som i jämförelse med andra landsting kommer att leverera en tjänst till ett konkurrenskraftigt pris. Det betyder i sin tur att verksamheten i Rimbo kommer att fortsätta, vilket jag vet betyder mycket för orten. Det känns bra att upphandlingen nu är avslutad så att alla som varit oroliga för vad som ska hända framöver får besked. Norrtelje Tidning skriver om detta.

Read more

Landstingsfullmäktige behandlar just nu frågan om S:t Görans sjukhus. Vi i majoriteten vill förstås upphandla verksamheten och låta en privat aktör driva verksamheter. Idag drivs S:t Görans sjukhus av Capio. Sjukhuset är framgångsrikt och mycket uppskattat av många patienter.

Oppositionen har förstås andra -splittrade  åsikter. (V) är tydligast och välförankrade i sin ideologi. De vill helt enklet inte att någon annan än landstinget själv ska driva sjukhuset. Det är tydligt och klart.

(S) och (MP) slingrar sig lite hit och dit. Visst gillar de privata Capios S:t Göran men ändå inte riktigt och borde inte landstinget lägga ett egenregianbud, eller kanske två? Ungefär så kan deras grubblerier beskrivas.

Jag för min del menar att det är bra med mångfald. Av Stockholms läns landstings sjukhus drivs de allra flesta av landstinget, men S:t Göran är undantaget. Jag menar att det faktiskt finns ett egenvärde i mångfalden av utförare i vården. Det berikar och driver utvecklingen framåt i sjukvården. Därför hoppas jag att vi får flera bra anbud från privata aktörer som kan tävla med varandra i konkurrens.

Möjligheten att landstinget själv skulle driva sjukhuset finns alltid där och det är självklart att om ingen privat aktör vill eller förmår driva verksamheten så kan landstinget kliva in. Det behöver vi inte sitta och skriva långa anbud för att konstatera. Men det vore olyckligt om vi i Stockholm inte skulle kunna ha några alternativa former för akutsjukvården. Det vore att ta ett stort kliv bakåt.

Här finns dagordningen och handlingar till dagens sammanträde.

Read more

Dagens landstingsfullmäktige inleddes på ett lite högtidligt sätt genom om min landstingsrådskollega Stig Nyman (KD) delade ut bemötandepriset.

Priset är till för att uppmuntra och belöna initiativ som förbättrar bemötandet av människor med funktionsnedsättning och ökar den fysiska och kommunikativa tillgängligheten till landstingets olika verksamheter.

Representanter för Diabetscentum SÖS tar emot bemötandepriset

Priset består av ett diplom, en vacker skulptur i miniatyr av Carl Milles samt en prissumma om 100.000 kronor. Dessutom får vinnaren arrangera ett seminarium för att närmare presentera sin verksamhet.

I år gick priset till Diabetscentrum Södersjukhuset. De har cirka 2.000 patienter per år  på sin mottagning och sin dagvård.

Juryns motivering lyder:

Diabetscentrum tilldelas Bemötandepriset för sitt framgångsrika arbete med patientmedverkan. Genom att utforma ettkonskapsspel ger Diabetescentrum patienterna redskap för framtiden och skapar ökad förståelse och delaktighet i vården. Detta har ett stort värde för människors förmåga att klara av att leva med sin sjukdom. Diabetscentrum arbetssätt innebär att b emötande och tillgängligheten till vården förbättras.”

Kris- och samtalsmottaningen för anhöriga, Habilitering & Handikapp, Stockholms läns sjukvårdsområde fick ett hedersomnämnade för sitt fina arbete. Även SL uppmäksammandes genom ”Årets uppmuntran” för sitt sätt att utveckala tillgänglighet och information.

Det känns fint att landstingsfullmäktige på detta sätt kan uppmärksamma viktiga insatser för att utveckla arbetet med bemötandefrågan.

Read more