Sjukvård & hälsa

Debatten om abort och Ja till Livets retorik fortsätter. Gunilla Gomér har svarat ilsket på mitt debattinlägg på Newsmill. Och nu har jag, tillsammans med Karolina Hilding som är barnmorska och tidigar FP-politiker i Uppsala, svarat henne. Du hittar både vårt svar och Gunilla Gomérs inlägg här.

Jag har tidigare skrivit om min syn på aborter och Ja till livet här och här

I sammanhanget kan det vara värt att berätta vad lagstiftningen säger, eftersom det verkar finnas en bild av lättvindighet i beslut om sena aborter. Så är inte fallet.

1 § Begär en kvinna att hennes havandeskap skall avbrytas, får abort utföras om åtgärden vidtas före utgången av artonde havandeskapsveckan och den inte på grund av sjukdom hos kvinnan kan antas medföra allvarlig fara för hennes liv eller hälsa.
2 § Om en kvinna begärt abort eller om fråga uppkommit om avbrytande av havandeskapet enligt 6 § skall hon erbjudas stödsamtal innan åtgärden utförs.
3 § Efter utgången av adertonde havandeskapsveckan får abort utföras endast om socialstyrelsen lämnar kvinnan tillstånd till åtgärden. Sådant tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger för aborten.
   Tillstånd enligt första stycket får ej lämnas, om det finns anledning antaga att fostret är livsdugligt.
4 § Vägras abort i fall som avses i 1 §, skall frågan omedelbart underställas Socialstyrelsens prövning.
5 § Endast den som är behörig att utöva läkaryrket får utföra abort eller avbryta havandeskap enligt 6 §.
   Abort eller avbrytande av havandeskap enligt 6 § skall ske på allmänt sjukhus eller på annan sjukvårdsinrättning som Socialstyrelsen godkänner.
6 § Kan det antas att havandeskapet på grund av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan medför allvarlig fara för hennes liv eller hälsa, får Socialstyrelsen lämna tillstånd till avbrytande av havandeskap efter utgången av artonde havandeskapsveckan och oavsett hur långt havandeskapet framskridit.
   Om avbrytande av havandeskap på grund av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan inte kan anstå utan fara för kvinnan får åtgärden utföras utan hinder av bestämmelserna i första stycket och 5 § andra stycket.
– – –

Read more

Landstingets omtag i frågan om sjukhusmaten börjar ju bli en liten följetong här på bloggen, men jag tar gärna upp ämnet igen eftersom det är en så viktig fråga. Maten är en viktig del av vården och målsättningen måste naturligtvis vara att patienterna i vården ska uppskatta det vi serverar till dem. Med lite nya perspektiv på maten kan vi kanske i ännu högre grad göra måltidssituationen till dagens höjdpunkt för patienterna? Om detta skriver jag i denna debattartikel, som publicerats i den liberala tidningen Nu:

Väg in välfärd i måltiden

Den mat vi äter har stor betydelse för oss, som källa för näringsämnen men även som del i den sociala samvaron. När vi diskuterar maten inom vården ska vi inte fastna bara i frågor om näringsinnehåll och livsmedelshygien, utan även lyfta de många andra dimensionerna av en måltid.

Mat är naturligtvis i grund och botten en överlevnadsfråga men det finns också andra aspekter som gör måltiden så betydelsefull i vårt samhälle. Symbolvärdet av en måltid har tusenåriga traditioner. I konsten är maten och gemenskapen runt en måltid vanligt återkommande teman. Målningen av Jesus och hans lärjungar som delar den sista måltiden är kanske det mest kända exemplet. I sagans värld har maten ett stort utrymme. Astrid Lindgren skriver i boken om Mio min Mio om ”brödet som mättar hunger” och Hans och Greta söker sig till häxans pepparkakshus. Kalle längtar till en hel chokladfabrik.

Continue reading Måltider i vården, en välfärdsfråga

Read more

Nu har vi i landstingsfullmäktige också behandlat produktionsutskottets ansvar i budgetdebatten. Jag hade förstås förberett ett inlägg och eftersom jag är ordförande i produktionsutskottet inledde jag debatten. Då sa jag ungefär såhär.

Ordförande, fullmäktige

Idag kör ambulanssjukvården i Stockholm många äldre direkt till geriatriken, utan att de först behöver komma till akutmottagningen på sjukhuset. Det innebär en kvalitetsförbättring för personen och det avlastar akutsjukhusen. Smart va? Detta är möjligt tack vare en ambulanssjuksköterska och hennes arbetskamrater och chefer som trott på idén och sett till att den blev möjlig att genomföra. För detta har ambulanssjuksköterskan Veronica Vicente fått landstingets pris Gyllene äpplet.

Utveckling sker inte av sig själv. Det sker där människor får utrymme att förverkliga sina idéer, där medarbetare får vara med och forma verksamheten med sina erfarenheter och kunskaper. Detta förhållningssätt ska genomsyra landstinget.

Ett led i detta är att se till att sjukvården arbetar med ett flödesorienterat arbetssätt där medarbetarna engageras i att utveckla och förbättra vården. De chefer som ännu inte genomgått Lean-utbildning ska erbjudas denna möjlighet.

***

Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Det är vårt mål. Personalbokslutet 2010 visar återigen på en positiv utveckling. Medarbetarindex stiger igen och ligger nu på 75. Sjukfrånvaron har sjunkit till 5,4 procent. Det är en siffra som borde vara ännu lägre, men vi kan se att sedan Alliansen tog över makten 2006 går utvecklingen åt rätt håll.

***

Vi står inför stora förändringar – framtidsplanen ska genomföras, stora ombyggnationer ska göras, NKS ska ta form. Och allt det ska ske samtidigt som våra patienter alltjämt ska ha tillgång till fullt fungerande hälso- och sjukvård. Jag tror del medarbetare kommer att uppleva sin arbetssituation som stökig och rörig framöver. Det ställer stora krav på organisationen och ledarskapet att genomföra dessa förändringar. Och vi måste i den här församlingen ödmjukt inse att det kan bli tufft för många av våra medarbetare. Men med den stora kunskap som finns och den vilja till utveckling som jag möter när jag besöker sjukvården känner jag mig trygg i att organisationen är redo att möta utmaningarna.

***

I produktionsutskottet har vi skapat en ny modell för ägarstyrningen.. Genom regelbundna dialogtillfällen kommer vi att fokusera på fyra centrala områden: Tillgänglighet. Kvalitet. Ekonomi i balans. Och kompetensförsörjning.

Den sista punkten avspeglar en stor uppgift som våra sjukhus och andra vårdgivare har i att klara kompetensförsörjningen på sikt. Det gäller att fortsätta sträva efter att vara en attraktiv arbetsgivare – för att nya och entusiastiska medarbetare ska vilja börja jobba hos oss, och för att och de lite mer erfarna ska vilja fortsätta utvecklas inom vårt landsting. Ett instrument för att bli attraktiva är att vi har en lönepolitik som ser individen och som stimulerar till verksamhetsförbättring och att verksamheterna uppnår sina mål. Just detta har vi därför skrivit in i årets budgetförslag, och här vilar ett stort ansvar på cheferna i våra verksamheter att se till att detta fungerar i praktiken. En fråga som vi från produktionsutskottet självklart kommer att följa noga.

Sjuksköterskor är en grupp jag gärna vill nämna särskilt. Vi erbjuder idag specialistutbildningar för sjuksköterskor inom bristområden. Det är en satsning som ska fortsätta därför att vi behöver säkerställa att vi har rätt kompetens på plats i vården.

Ordförande. Vi ser nu över hela bemanningsbehovet på sikt och kommer säkert att ha en intressant diskussion om hur vi ska möta behoven framöver. I sammanahanget vill jag också peka på vikten av att vi ser till hela kompetensutbudet. Landstinget erbjuder idag chefer en utbilnding – Din kompetens – Vår möjlighet som handlar om hur vi kan tillvarata kompetensen hos människor med funktionsnedsättning. Den vill jag uppmuntra många chefer att gå.

Det gäller förstås också att det finns någon som kan söka de jobb vi erbjuder. Vi vet redan idag att det råder brist på personal inom till exempel vissa läkar- och sjuksköterskespecialiseringar. Samtidigt finns det många personer med sjukvårdsutbildning från andra länder, som flyttat hit  men har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Detta är naturligtvis ett stort slöseri .

Inom Stockholms läns landsting gör vi redan en hel del på det här området, till exempel erbjuder vi utländska specialistläkare betald provtjänstgöring. Denna satsning ska vi fortsätta med, och jag hoppas vi kan lägga in en extra växel när det gäller att rekrytera medarbetare med annan bakgrund. Det finns en stor mångfald bland befolkningen i Stockholms län – självklart ska det då även finnas det bland vårdpersonalen.

***

En annan av våra fokusområden är tillgängligheten. Där är antalet vårdplatser centralt. Mycket görs redan inom sjukhusen. Och som ni vet kommer vi att göra stora investeringar i sjukvården framöver som kommer att ge ett stort tillskott av hundratals nya vårdplatser.

Vårt tredje område är kvalitet. Där lägger vi tyngdpunkten på att sjukvården måste minska de vårdrelaterade infektionerna. Det är helt enkelt inte acceptabelt att var tionde patient som läggs in på sjukhus får en ny infektion som tack för besöket. Särskilt när det ofta handlar om så enkla åtgärder som att man tvättar händerna ordentligt. (En studie från Kanada visade att ett akutsjukhus, något större än Södertälje sjukhus, kunde få ner antalet infektioner till hälften tack vare bättre handhygien. Det motsvarade en besparing på fem och en halv miljon kronor!) Tyvärr är Stockholm inte bäst i klassen här hemma i Sverige. Vi behöver diskutera värderingar kring detta i vården. Vi kan inte acceptera att basala klädregler och hygienrutiner inte följs i sjukvården.

Sist men inte minst fokuserar vi i ägardialogen på ekonomi i balans. Det är naturligtvis helt centralt att detta uppnås i våra verksamheter. Och det ska ske samtidigt som man klarar de åtaganden som finns i avtalen och leverera en verksamhet med hög tillgänglighet och god kvalitet och med en organisation där medarbetare trivs och utvecklas.

Alliansens budgetförslag har titel ”Vi bygger för framtiden”. Det är vårt ansvar att utveckla hälso- och sjukvården  för stockholmarnas bästa. Och skapa förutsättningar för att vår organisation står reda att möta de utmaningar som ligger framför oss.

Jag yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag.

Read more

Sedan jag skrev min debattartikel i Aftonbladet för drygt en vecka sedan och då tog fram tillgängliga siffror har Socialstyrelsen hunnit presentera färska siffror i skrifter Aborter 2010.

Antalet aborter som gjordes i Sverige 2010 uppgick till 37 693 20,9 aborter per 1000 kvinnor. Jämfört med året innan är det en liten ökning. Glädjande nog minskar antalet tonårsaborter. I Socialstyrelsena rapport står det ”Antalet tonårsgraviditeter som avslutades med abort var 6 390 under 2010. Jämfört med 2009 minskade aborterna bland tonåringar med 7,1 procent, från 22,5 aborter per 1000 kvinnor i åldern 15-19 till 20,9 per 1000. År 2008 var aborttalet 24,4 per 1000 kvinnor. Aborterna (per 1000 kvinnor) har även minskat något bland kvinnor i åldersgruppen 20-24 år.”

Continue reading Mer om aborter i Sverige

Read more

Jag tillbringade ett par dagar på Gotland i veckan som gick. Anledningen till detta var att Samverkansnämnden Stockholm-Gotland sammanträdde och jag är ledamot av nämnden. Aviskten med vår nämnd är att samarbeta kring sjukvård. På mötet diskuterade vi bland annat cancervården och vi fick bra information om vilka utmaningar gotlänningarna står inför och om vilka vårdvalsområden som är aktuella i Stockholm.

En säng som väntar på nästa dialyspatient på Visbylasarett

Vi fick också möjlighet att se Visbys fina sjukhus och besöka  Som dialys- och njurpatient kan man glädas  åt en trevlig miljö och en hänförande utsikt när man kommer till sjukhuset för behandling. Företaget Diaverum driver dialys- och njurenheten på Visby lasarett i privat regi och de hyr lokalerna av Gotlands kommun.

Dialýsapparat som filtrerar blodet och räddar liv på njursjuka.

Vårdavdelningen för strokepatienter hade enkelrum med obeskrivligt vacker utsikt över havet. Tyvärr har jag ingen bild på detta.

Read more

I Dagens Medicin läser jag den glada nyheten att Karin Malmqvist utsetts till årets kvinnliga ledare inom sjukvården.
Karin Malmqvist

Karin Malmqvist

Karin är verksamhetschef på hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus, och hon får priset ”för sitt modiga ledarskap och framgångsrika utvecklingsarbete i en organisation under stort förändringstryck, där hon har lyckats tänka nytt, motivera och entusiasmera sina medarbetare och ständigt se nya möjligheter”.

Jag träffade Karin, och flera andra verksamhetschefer, i förra veckan när jag gjorde ett studiebesök på Danderyds sjukhus och som personallandstingsråd blir jag naturligtvis stolt när duktiga medarbetare blir uppmärksammade på det här sättet.

Extra roligt är det att även ett hedersomnämnande går till en medarbetare i Stockholms läns landsting, nämligen Raija Tyni-Lenné som är chefgymnast på Karolinska universitetssjukhuset. Hon får priset ”för att genom strategiskt arbete ha brutit ny mark för en profession under utveckling och för sitt engagerade arbete med att utveckla ledarskapet i hälso- och sjukvården”.

Stort grattis till er båda!

Read more

Igår skrev Jan Björklund om betydelsen av klinisk forskning och kliniska prövningar av läkmedel i vården. Han pekar på den avgörande betydelsen som vården och därmed landstingen har i sammanhanget för att skapa goda förutsättningar för den patientnära forskningen.

Som jag ser det finns behov av att se över hur forskningssamarbeten och de kliniska prövningarna liksom utbildningarna kan utvecklas i takt med att sjukvården förändras. Det pågår en snabb utveckling som är till stor gagn för patienterna när man kan få mycket av den vård man behöver utanför de stora aktutsjukhusen. Det gör samtidigt att förutsättningarna för utbildning, klinisk forskning och kliniska prövningar förändras.

Antalet kliniska prövningar av läkemedel har minskat både internationellt och i Sverige med ungefär hälften. Det är självklart viktigt att vården har en öppen attityd till att kliniska prövningar. Det pågår också en del sådan prövningar i Stockholms län och flera är på gång. Vår organisation vässas ytterligare för att stärka den kliniska forskningen och vara konkurrenskraftig när det gäller kliniska prövningar. Alliansens förslag till budget för 2012 tar vi upp behovet av utvecklat arbete kring forskningsfrågorna. Där kan man bland mycket annat läsa:

Samarbetsformerna ska fördjupas mellan landstinget och universiteten samt högskolorna i regionen. Ett exempel på ett sådant samarbete är det avtal som ska etableras med Kungliga Tekniska Högskolan kring medicinteknik och patientsäkerhet. Det ska finnas ett sammanhållet universitetssjukhus med FoUUverksamhet både i Solna och i Huddinge. Forskningen ska vara en integrerad del av verksamheten. FoUU-arbetet ska öka inom områden som rör samverkan mellan landstinget och den medicintekniska industrin och läkemedelsindustrin.

Vidare kommer möjligheterna för den kliniska forskning att bedrivs där patienterna befinner sig inom hela den landstingsfinansierade verksamheten oavsett driftsformer att utvecklas. Den medicinska utvecklingen medför att fler operationer kan göras i öppenvård. Även behandlingar och provtagningar kan göras utanför sjukhus. Det innebär att forskning och utbildning måste bedrivas vid enheter som ligger utanför sjukhusen. På så sätt kan en bred och adekvat utbildning säkras. Ersättningen för utbildningen ska utformas så att att stöder denna utveckling

En stark patientnära forskning är förutsättningen för en vetenskapligt baserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. De kliniska forskarnas arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer sjukvården och patienten till del. Stockholms läns landsting ska ge stöd till forskning som inriktas på att kartlägga och styrka beläggen kring könsskillnader. Det är viktigt att ytterligare öka kunskapen om såväl omotiverade könsskillnader som motiverade men ouppfyllda behov av olika behandling beroende på kön. Det är också angeläget att stärka strukturerna kring de verktyg och metoder som behövs för att framgångsrikt kunna använda den vunna kunskapen.

En stor del av sjukvården utförs i dag utanför sjukhusen, varför en ny modell för fördelning av forskningsanslag och utbildningsplatser behöver utvecklas. Förutsättningar att bedriva klinisk och patientnära forskning inom psykiatri, logopedi, geriatrik och sjukgymnastik ska utvecklas. Det finns i dagsläget också behov av mer patientnära forskning. Den viktigaste prioriteten kommer att vara patientnära forskning där vårdbehoven är stora och patientnyttan väsentlig. Multisjuka och äldre behöver tillgång till en god sjukvård och en bra samordning mellan hälso- och sjukvårdens huvudmän. Det finns idag ett stort behov av att förbättra utvecklingen, utbildning och forskning kring multisjuka och äldre.

Jan Björklund skriver om ALF-avtalet som finns mellan staten och vissa landsting. Avtalet handlar om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Han flaggar för en del förändringar i statens synsätt. Som jag ser det måste målet vara att utveckla samarbetet mellan landstinget och Karolinska institutet ytterliagare och välkomna läkemdelsbranschen med sina kliniska prövningar, och från landstingets sida självklart ha patienterna i fokus.

Från Stockholms läns landsting och statens sida satsar vi gememsamt cirka 1 miljard kronor på forskning och utbildning. Fördelningen är cirka 50/50 mellan staten och landstinget. Uöver det är är kopplat till ALF-samarbetet satsar vi från landstingets sida på bland annat utbildning för specialistsjuksköterskor och extre ST-tjänster.

Universitetssjukhusen – eller universitetssjukvården – som finns på orter där läkare utbildas är centrala. I Stockholm gör vi enorma satsningar på vårt universitetssjukhus i Solna, där vi bygger Nya Karolinska sjukhuset. Det är en mångmiljardsatsning som vi stockholmare kan känna oss mycket stolta över. I detta sammanhang har landstinget ett gott samarbete med Karolinska Institutet för att utveckla ett gott klimat och goda förutsättningar för både vård, utbildning och spännande forskning. KI gör också stora investeringar i området och utvecklar Campus Solna. Senaste nytt är arkitektförslaget för Biomedicum som du kan läsa mer om här.  Att döma av bilder och beskrivningar blir det en väldigt spännande miljö!

Övrigt aktuellt inom området:

Inom SLL har nyligen KTA Prim startat – en mottagning som möjliggör att fler patienter i primärvården kan delta i kliniska prövningar.

Akademiska vårdcentraler utvecklas nu i Stockholm, initialt på fyra platser. Det är ett koncept för att stärka patientennära forskning, utbildning och utveckling.

Mer information finns också i landstingets FOUU-strategi som nyligen antagits.

Read more

Idag skriver min landstingsråds kollega Birgitta Rydberg tillsammans med Peter Rogeman från Friskis & Svettis om vikten av fysisk aktivitet. De skriver klokt om att erbjudande om fysisk aktivitet på recept måste bli en självklar del av ett ordinarie vårdutbud. Men som idag används i alltför liten omfattning.

Själv har jag tagit mig i kragen och börjat med lite receptfritt tränande. Spinning är min nya grej. Fruktansvärt jobbigt och inte jättekul alls, men det gör gott.

Read more

Sedlar. Källa: Riksbanken.

Idag skriver Dagens Nyheter om vårdens finansiering på sikt. De målar upp en bild av enorma resursbehov i framtiden. Det är en av de stora utmaningarna för oss i Sverige att klara inte bara finansieringen av vården utan av hela den välfärd som jag tror att de allra flesta förväntar sig. Men det är absolut en utmanings om vi är beredda att ta.

För mig finns några självklara utgångspunkter:

  • Vården finansierar vi tillsammans med skatten.
  • Bästa sättet att minska vårdkostnaderna är att minska vårdbehovet – vi ska satsa på hälsa.
  • God kvalitet sparar pengar. Med färre vårdskador frigörs resurser.
  • Om patienter får rätt hjälp på rätt ställe blir det billigare.

Ökad fokus på hälsa

Det bästa sättet att miniska vårdkostnaderna är att minska behovet av vård. Ett ökat fokus på hälsofrämjande insatser ger både bättre livskvalitet och minskade vårdkostnader. Där händer det en hel del. Enligt landstingets nya budgetförslag för 2012 får det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ännu större tyngd och tydligare struktur i vården med hjälp av nationella riktlinjer. De nya livsstilsmottagningarna kommer att ge hälsoinriktad specialistvård till patienter med mer omfattande behov kring kost, motion och rökning men också utveckla behandlingsmetoder och stötta primärvården. När det gäller forskning prioriteras förebyggande och hälsofrämjande forskning samt forskning om patientsäkerhet.

Många människor har ett stort intresse för sin egen hälsa och lägger stor möda på både motion och kostvanor. För det är naturligtvis i grund och botten en fråga för var och en av oss. Men det finns också ett samhällsintresse. Vårdens roll bör vara att erbjuda verktyg till människor att själva kunna ta vara på sin hälsa – vilket på sikt också påverkar vårdbehoven när människor blir sjuka. Den ekonomiska aspekten av hälsoarbetet är alls inte ringa. Det tydligaste exemplet (som jag hämtat från Birgitta Rydbergs blogg) gäller kanske rökning som brukar illustreras med att varje satsad krona ger lågt räknat fem kronor tillbaka, till vården och till samhällsekonomin.

Folkpartiets ambition är att fortsätta stärka det hälsofrämjande arbetet framöver. Vi presenterade för en tid sedan rapporten Stockholmare – friskast i världen där vi presenterar ett antal idéer om hur hälsan kan stärkas här i vårt län.

Miskat vårdslarv sparar lidande och pengar

Närmare var tionde patient på svenska sjukhus drabbas av en vårdrelaterad infektion som tvingar dem till mer vård, i genomsnitt 4 extra vårddygn. Lägg därtill alla de patienter (uppemot 20–25 procent är en siffra som brukar nämnas) som ligger på medicinklinker och mår dåligt därför att de fått för mycket, för lite eller fel sammansatta läkemedel. Dessutom förekommer det andra former av vårdskador som också skapar stort lidande och kräver mer vård. Det går säkert inte att få bort alla vårdskador, men om vi börjar med att halvera problemen frigörs stora summor pengar.

Bättre styrning

Ett annat sätt att både förbättra kvaliteten för patienten och minska belastningen på vården är att se till att rätt patient kommer till rätt ställe i vården utan omvägar. Jag har tidigare berättat om ambulanssjukvårdens prisade arbete för att se till att äldre patienter kan få komma direkt till geriatriken utan att passera akutmottagningarna. Arbetet med aktiv hälsostyrning som är ett intressant arbete för att identifiera och stödja patienter som ofta återkommer till. De ska få mer adekvat hjälp med t ex tät telefonkontakt, stöd till egenvård och väl fungerande kontakt i primär- och öppenvård, och slippa hamna på akuten gång på gång. En liten andel av befolkningen står för den mesta sjukvårdskonsumtionen (i Stockholms län uppskattas cirka en procent av invånarna stå för en tredjedel, och tio procent av invånarna för fyra femtedelar av sjukvårdskostnaderna). Kan vi hjälpa dem effektivare förbättrar vi såväl resursanvändningen som deras hälsa och livskvalitet, vilket också ger ökad patientsäkerhet och mer jämlik vård. Erfarenheterna av aktiv hälsostyrning är hittills positiva med färre inläggningar på sjukhus och ökad trygghet hos patienterna.

Read more