Sjukvård & hälsa

I maj 2011 presenterades ett förslag om förbättrade möjligheter till vård för papperslösa. Sedan dess har inte mycket hänt. Nu har 46 olika organisationer gått samman i ett upprop för att regeringen ska skicka utredningen på remiss.

Det kan låta som ett blygsamt krav, men är en förutsättning för att det här arbetet ska rulla vidare. Därför skriver jag, tillsammans med flera landstingspolitiker från Folkpartiet, självklart under uppropet. Folkpartiet har länge velat förbättra villkoren för papperslösa, och vi har drivit på i regeringen för att utredningen ska bli av. Därför gladdes jag i våras när det verkade som att regeringen kommit överens i den här frågan (läs här).

Men nu gäller det att arbetet inte stannar upp. Att man är papperslös ska inte innebära att man är rättslös. Regeringen får inte tappa tempo i den här frågan – skriv gärna på uppropet du också!

Fler som bloggar: Birgitta Rydberg

Read more

Sjukhusmat var temat för ett symposium på Medicinska riksstämman igår, som jag var inbjuden till. Gunnar Akner, som är professor i geriatrik och ordförande för Svensk förening för klinisk nutrition (SFKN), inledde symposiet och berättade att frågan om mat i vården fått ett lyft under senare år (han tog bl.a. min DN-debattartikel som exempel på det).

Paneldeltagarna på symposiet. Torsten Mossberg, Mia Kling, Elinor Yifter Lindgren, Palle Erbs och jag.

Och det är en nödvändig utveckling – maten är en del av vården och statusen på maten och måltiderna, och dem som jobbar med mat, måste höjas. Torsten Mossberg från Socialstyrelsen uttryckte det lite tillspetsat som att ”om patienterna inte får i sig mat kan man lika gärna slänga medicinen i vasken”.

Torsten Mossberg deltog för övrigt i det seminarium om mat som medicin som produktionsutskottet anordnade tidigare i höst. Ett annat bekant ansikte i panelen var Palle Erbs, kökschefen från Hvidovre Hospital i Danmark, som jag träffade under ett studiebesök i september. Palle berättade om Hvidovres a la carte-koncept och hur sjukhusets patienter kan välja mat från en innehållsrik meny.

Det blev ett bra samtal måltiderna i vården, och hur viktigt det är att de håller en hög kvalitet, att patienterna har valmöjligheter och att måltidsmiljön är bra. Dessa faktorer bidrar till att maten faktiskt blir uppäten, och det är ju bara då den gör nytta!

Mera matprat efter symposiet.

Read more

ASIH ger svårt sjuka patienter livskvalitet

Stockholms läns sjukvårdsområde är det långa namnet på en organisation inom landstinget som driver bl.a. psykiatri, primärvård, geriatrik, hjälpmedelsverksamhet och habilitering. SLSO, som förkortningen lyder, har omkring 11 000 anställda – det är ungefär en fjärdedel av alla som är anställda i landstinget.

SLSO har över 600 olika verksamheter, och igår fick jag besöka två utav dem. Först var jag på Rosenlund, där Habilitering & Hälsa håller till. Här arbetar man för att underlätta vardagen för personer med funktionsnedsättningar.

Lite annorlunda vårdutrustning på Idétorget.

Habilitering & Hälsa är ganska annorlunda jämfört med mycket annat jag sett inom vården. På det så kallade Idétorget var det till exempel fullt med datorer, läsplattor och datorspel – moderna hjälpmedel som hjälper den som har svårt att kommunicera att göra sig förstådd. Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar kan även få tips på bra appar och Nintendo-spel via Idétorgets egen blogg.

En fin båt

Vad sägs om en båttur?

En annan intressant verksamhet som drivs av SLSO på Rosenlund är ”händelserikena” Korallen och Lagunen, där barn och vuxna med omfattande funktionshinder kan få nya intryck och sinnesupplevelser i en spännande och lustfylld miljö. Här är miljön så långt från sjukhus man kan tänka sig – i stället är här fullt av leksaker, musikinstrument, kuddar, madrasser och annat som låter, vibrerar eller på andra sätt stimulerar sinnena.

På PUFFA träningscenter.

Efter ett besök på PUFFA träningscenter, som bl.a. är ett fullutrustat gym för rörelsehindrade, bar det av till Fruängen. Där finns ASIH Långbro Park. ASIH står för avancerad sjukvård i hemmet och man erbjuder svårt sjuka patienter kvalificerad vård i hemmet. I stället för att åka till sjukhus för t.ex. provtagning och behandling så utförs detta i trygg hemmiljö. ASIH är en verksamhet som uppskattas väldigt mycket av patienterna, och många blir positivt överraskade av den goda service som erbjuds när läkare och sköterskor gör hembesök. (Läs också vad FP:s landstingsledamot Helena Bargholtz skriver på Sjukvårdsbloggen om ett seminarium som bl.a. handlade om ASIH – klicka här.)

Efter en dag full av intryck var det sedan dags att ta röda linjen in mot stan. Jag har varit ute på många studiebesök i vården, men upphör aldrig att imponeras av det oerhörda engagemang som jag möter på olika håll. Det finns många verksamheter inom landstinget som vi kan vara stolta över!

Read more

Birgir Jakobsson. Bild: Johan Garsten

Häromdagen gladdes jag åt att de duktiga forskarna och läkarna på Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet lyckats genomföra en ny typ av transplantation med stamcellsteknik (läs här). Nu kommer fler positiva nyheter från Karolinska. Sjukhusdirektören Birgir Jakobsson har nämligen utsetts till Årets ledarskapsfrämjare i sjukvården. Det här är juryns motivering:

”För sin orubbliga tilltro till ledarskapet i sin omgivning, och sin förmåga att ingjuta mod och kraft hos chefer att hålla fast vid en linje för verksamhetens och patientens bästa. En förebild för nästa generations ledare med sitt uthålliga, genuina och coachande ledarskap.”

Stort grattis till Birgir för det fina priset!

Läs mer här och här.

Read more

NKS, Nya Karolinska Solna. Bild: White Tengbom Team

När Nya Karolinska sjukhuset står färdigt 2016 kommer där att finnas ett riktigt tillagningskök.

Patienternas måltider kommer inte att transporteras i från ett avlägset industrikök. I stället kommer maten att tillagas i sjukhusets eget kök och serveras på tallrik. Det har vi nu kommit överens om inom Alliansen i landstinget. Läs gärna Svenska Dagbladets artikel om detta.
Jag ser många fördelar med att vi nu ger Nya Karolinska möjligheter att skapa ett måltidssystem som bygger på ett eget tillagningskök. Det skapar bättre förutsättningar att ge patienter variation och valmöjligheter och att göra maten till en del av vården – en nog så viktig aspekt, med tanke på att Nya Karolinska kommer att vårda de allra svårast sjuka patienterna.
Enligt de beräkningar vi tagit del av blir merkostnaden för ett eget tillagningskök i värsta fall marginellt högre än det portionskoncept som idag används på flera av våra sjukhus. Mot den bakgrunden var det inget svårt beslut att fatta.

Sjukhusköket på Hvidovre hospital i Köpenhamn.

Sedan jag började som landstingsråd har måltidsfrågan stått högt upp på min agenda. Vi har tillsatt en måltidsutredning som arbetar med att ta fram landstingets nya måltidspolicy. Produktionsutskottet, där jag är ordförande, har varit på studieresa i Danmark och Skåne och tittat på goda exempel, däribland det omtalade sjukhusköket i Hvidovre i Köpenhamn. Vi har anordnat kunskapsseminarier med duktiga kockar och experter på patientmat. På produktionsutskottets sammanträde den 8 december kommer vi att slå fast att Nya Karolinska  utrustas med ett tillagningskök. Mot bakgrund av det arbete vi lagt ner och allt vi lärt oss under resans gång är det ett mycket välgrundat ställningstagande.
Uppdatering:
Det nya köket på NKS har uppmärksammats av: SVT/ABC (ca 5:30 in i sändningen).
Och av bloggarna: Kökschefen, Kostdemokrati
Read more

Uppdatering 2016-01-18:
Nedanstående inlägg skrevs utifrån den information som då fanns tillgänglig för oss och allmänheten. Transplantation av en konstgjord luftstrupe med patientens egna stamceller sågs som en stor framgång. Verkligheten har tyvärr visat sig betydligt mindre positiv. Läs gärna mer i Karolinska Universitetssjukhusets information. Jag väljer ändå att låta detta gamla inlägg ligga kvar, med denna inledande förklaring, som en del av historien utifrån de uppgifter vi hade då.

Karolinska Universitetssjukhuset berättar idag om ett av de många vetenskapliga framsteg som görs inom sjukvården, i detta fall inom det område som kallas regenerativ medicin. I juni i år opererades en person med luftstrupscancer. Patienten fick en ny, konstgjord luftstrupe.

Den konstgjorda strupen var preparerad med patientens egna stamceller, och tack vare den nya transplantationsmetod som utvecklats inom Karolinska Institutet så har kroppen börjat producera nya stamceller vilket lett till att patientens strupe så gott som nybildats.

Konstgjord strupe. Bild från Karolinska Universitetssjukhuset.

Jag upphör aldrig att imponeras av den fantastiska medicinska utveckling som sker hela tiden, och jag blir förstås glad och stolt att vården och forskningen i Stockholm så ofta visar framfötterna. På våra sjukhus pågår ständigt avancerad och högklassig forskning som syftar till att kunna bota fler sjukdomar och rädda fler liv. Forskningen är också en viktig del av vården!

Läs mer om den konstgjorda strupen på Karolinska Universitetssjukhusets hemsida. Även Dagens Medicin skriver.

Read more

Från högläsning till hårdrock. Från 1500-talsmusik till 50-tals schlager. Från bio till bokläsning. Kultur i vården erbjuder ett brett utbud.

Igår hölls årets utbudsdag där de olika artisterna fick ge smakprov på sina föreställningar. I publiken fanns representanter från vården som har möjlighet att beställa kulturevenemang till vård och omsorg. där fanns också patientförträdare. Att döma av stämningen i salongen var dagen uppskattade.

Jag fick möjlighet att säga några ord om betydelsen av kultur i vården. Visste ni att härliga kulturupplevlser ger fler synapser, eller att forskningen visar att ljuv musik kan minska behovet av medicinering eftersom kroppens egna belöningssystem dopaminet och oxytocin aktiveras när vi njuter av musik. Det är fantastiskt, tycker jag.

Samtidigt måste vi vara aktsamma, för vi får inte ustätta personer för obehagliga upplevlser t ex miljöer de inte trivs i och musik som de inte tycker om. Kultur i vården, menar jag, är till för att vi ska få vara lite mindre patient och lite mer människa.

Read more

Många av oss blev nog bekymrade när vi såg söndagens avsnitt av SVT:s Dokument inifrån. Där beskrivs hur sjukvården ger patienter med samma sjukdom olika behandling, t.ex. beroende på hur gammal man är eller om man har en komplex sjukdomsbild.

Min första fundering var om detta lever upp till kraven i hälso- och sjukvårdslagen. Där anges ju tydligt att sjukvården ska ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Jämlik vård är en högt prioriterad fråga, och självklart ska alla invånare ha samma rätt till gott bemötande och vård efter behov, oavsett bakgrund och individuella förutsättningar.

Idag har Karolinska sjukhuset på sin hemsida publicerat en kommentar till tv-programmet. Där slår man fast att beslut om vården av en enskild patient inte ska styras av ekonomiska hänsyn utan av medicinska behov. Det är utmärkt att Karolinskas ledning är så tydlig på den här punkten.

Jag har full förståelse för att vårdpersonalens arbetssituation ibland kan vara pressad, och är övertygad om att de gör sitt allra bästa för att ge den bästa vården i varje situation. Men olyckliga rutiner kan ändå etablera sig, och då behövs väckarklockor av det slag som visades på tv, som ger anledning att stanna upp och fundera över om arbetsmetoderna verkligen är de bästa för att möta kraven på en jämlik vård för alla invånare.

Read more

Som ordförande i produktionsutskottet är jag också ordförande för det politiska organ i landstinget som ansvarar för ägarstyrningen av våra olika bolag och förvaltningar. Jag har regelbundna enskilda möten med verksamhetsledningarna, men ibland är det bra att samla alla styrelseledamöter och vd:ar för att gå igenom gemensamma frågeställningar.

Styrelseledamöter och vd:ar samlade i landstingssalen.

På förmiddagen igår hade jag därför kallat till styrelseseminarium med framtidens hälso- och sjukvård som tema. Landstingsfullmäktige antog i somras en plan för framtidens sjukvård som kommer innebära en del förändringar i Stockholms sjukvårdsstruktur. Ett exempel på det är Nya Karolinska i Solna, som kommer att få en tydligare fokusering på den mest avancerade sjukvården, medan annan vård kommer att bedrivas på de andra sjukhusen, närsjukhusen och i särskilda specialistcentra.

Toivo Heinsoo, jag och Henrik Gaunitz svarar på frågor om framtidens sjukvård.

Verksamhetsledningarna är naturligtvis nyckelpersoner för att framtidsplanen ska bli verklighet, och min ambition med dagens seminarium var att tydliggöra den utstakade färdriktningen. Förutom information om innehållet i framtidsplanen ägnades seminariet åt dialog och frågestund där landstingsdirektör Toivo Heinsoo, projektledaren för framtidsplanen Henrik Gaunitz och jag efter bästa förmåga besvarade frågor från deltagarna. Allt kunde vi nog inte reda ut – framtidsplanen är ett omfattande pussel och en hel del bitar återstår att läggas. Men jag hoppas att dagens seminarium var ett bra avstamp i vårt gemensamma arbete för att förverkliga planen för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län.

Read more