Sjukvård & hälsa

Igår besökte jag Stockholms landstings idrottsförening – SLIF. De firar sitt 40-årsjubileum i år och har bjudit in till seminariekvällar där Mark Levengood talar inspirerande om det där med frisk kropp och frisk knopp.

Själv fick jag chansen att säga några ord till de 700 landstingsanställda som satt i publiken och förväntasfullt väntade på kvällenshuvudtalare.

Eftersom jag själv fyllde 40 i förra veckan så vet jag ju hur det känns… Jag gratulerade förstås SLIF till sitt jubileum och drog några pralleller till min egen bemärkelsedag. I den här åldern börjar man – av uppenbara skäl – intressera sig ännu lite mer för hälsan. Välbefinnandet känns inte längre som en evig självklarhet. Man börjar bli lite gisten, helt enkelt. Man börjar också överraska sig själv med nya utmaningar. Kanske springa ett lopp eller testa nån ny idrott. Själv har jag lust att lära mig gå på lina. Det tror jag ska bli decenniets utmaning för mig. Men jag lovar inget, för det har man ju också lärt sig med åren att inte lova för mycket.

Alla dessa förändringar gäller för mig, men absolut inte för SLIF. Där är det inget hälsointresse som nyvaket möter en förvånad jubilar. Tvärt om. SLIF står för mycket av det som vi nyblivna 40 åringar längtar efter att vara. Det är någon som orkar röra på sig med gläjde och som ser till helheten där både kropp och själ räknas. SLIF är dessutom någon som inte bara tänker att man borde utan gör faktiskt något. Som att erbjuda verksamhet i 40 föreningar. 24 motionslopp (jag kanske törs satsa på ett?).

Sedan var det Mark Levengoods tur att äntligen inta scenen. Han var mycket insprierande och rolig, men hela tiden med en lite allvarlig underton. Hans föreställning går verkligen inte att sammanfatta här på bloggen. Men jag tror att alla, precis som jag själv, kände oss inspirerade och kanske lite sugna på nya utmaningar. En sak som jag tar fasta på i hans budskap är att det mesta handlar om vilken inställning man har själv. Om en ny utmaning ska bli roligt och framgångsrik eller tröttsamt jobbig hänger mycket på oss själva.

Read more

Jag har tidigare skrivit om att Miljöpartiet i landstinget vill tvinga patienterna i sjukvården att äta köttfritt på måndagar. Miljöpartiet vill uppfostra patienterna – jag tycker det är en dålig idé.

Självklart ska det finnas goda och nyttiga vegetariska rätter bland menyalternativen. Men lika självklart borde det vara att alla patienter själva får välja vad man vill ha. Om man inte är vegetarian annars så ska man inte behöva få moraliska pekpinnar av sjukvården, i en situation när man mår dåligt och kanske har nedsatt aptit.

Ändå framhärdar Miljöpartiet. För en vecka sedan skrev kommunpolitikern i Täby Jonas Paulsson (MP) på DN Stockholmsdebatt att landstinget borde införa köttfria måndagar. Idag svarar jag och min landstingsrådskollega Gustav Andersson (C) på detta.

Måltiderna i vården är en komplex uppgift. Ofta handlar det om att få sjuka människor att över huvud taget vilja äta. Att då gripa in med folkuppfostran och lära patienter att minsann äta köttfritt – det kan inte vara vårdens syfte.

Inom Stockholms läns landsting driver vi ett ambitiöst arbete med måltiderna i vården. Det handlar om valfrihet (oavsett om du är vegetarian, äter kött eller av religiösa eller kulturella skäl inte äter viss mat), det handlar om kvalitet och det handlar om minskad klimatpåverkan. Men något tvång att äta köttfritt kommer jag inte att medverka till.

Read more

Idag har jag varit på studiebesök på Södertälje sjukhus. Jag har bland annat räffat sjukhusets vd, Mikael Runsiö, som berättade om de spännande planer man tagit fram för tillbyggnad av sjukhuset. Jag fick även träffa medarbetare på akutmottagningen, förlossning, BB och intensivvårdsavdelningen.

Tillsammans med Mikael Runsiö, vd på Södertälje sjukhus

Medarbetarna på akuten berättade om det lean-arbete som nyligen införts där. Det handlar bland annat om att hitta sätt att jobba smartare, och all personal på mottagningen kan bidra på ett enkelt sätt genom att skriva sina förslag på post it-lappar på deras stora aktivitetstavla.

”Lean-tavlan” på akutmottagningen

Även IVA- och BB-avdelningarna var intressanta att se, med nyrenoverade vårdrum och avancerad teknik – t.ex. den högteknologiska transportkuvösen, som används när nyfödda barn blir sjuka och måste förflyttas.

Det har varit en grå och hösttrist måndag, men besöket på Södertälje piggade verkligen upp. Kul att träffa så många engagerade medarbetare och få veta mer om alla nya arbetsmetoder och idéer som kläcks på Södertälje sjukhus!

Read more

Diskussionen om legitimerade läkare som utövar olika former av hokus pokus fortsätter på olika håll. Ikväll har Agenda (som jag ännu inte hittar på SVT play) tagit upp frågan och min kollega Birgitta Rydberg medverkade och berättade kort om hennes åsikt i frågan som jag helt delar, nämligen att det är illa att läkare ägnar sig år sådant som healing, homeopati och annat utan vetenskaplig grund.

Läkaren som ägnar sig åt healing som bisyssla och fått behålla sin legitimation har – om jag tolkar beslutet rätt – klarat sig undan Socialstyrelsen med legitimationen i behåll för att han inte utövar healing inom vården. Nu ser han emellertid sig som en person som banat väg för att healing och alternativa medicinska metoder i vården. Lyssna här – SR P4 Kalmar. På sin hemsida lyfter han också tydligt fram sin läkarprofession när han talar om sin sidoverksamhet.

Min slutsats av detta, tillsammans med det tidigare domslutet som visade att homeopati kan gå bra för läkare att rekommendera, är att nu måste regeringen se över reglerna. Legitimatinen som läkare har ger dem extremt stor trovärdighet och detta måste vårdas väl. Då får den inte användas för att antyda vetenskaplighet i ovetenskapliga sammanhang – som healing och homeopati.

Upsala Nya Tidning har också uppmärksammat healingläkaren och min och Birgittas artikel i Svenska Dagbladet. Dessutom tar SvD:s blogg  upp vår artikel och det har blivit lite diskussion där.

Läs också Birgitta Rydbergs blogg där hon utvecklar ämnet ovetenskaplighet i vården ytterligare.

Read more

Foto: Benson Kua

Synliggörande, kompetens och bemötande – det är de tre mål som satts upp i landstingets hbt-policy, som snart ska antas av fullmäktige.

Till varje mål finns det kopplat en vision, förslag på åtgärder samt indikatorer för uppföljning. Ett exempel är målet kompetens, som har visionen att medarbetarna har relevant hbt-kompetens och kan bemöta hbt-personer med professionalitet. Detta kan uppnås genom att varje verksamhet vidtar årliga åtgärder för att öka hbt-kompetensen.

Min kollega Birgitta Rydberg intervjuas i gårdagens ABC om policyn, som Folkpartiet varit drivande för att få fram. När beslutet är klubbat kommer Stockholms läns landsting att vara en av de första i Sverige med att ha en sådan policy. Se gärna det inslaget här. Läs gärna vad Birgitta tidigare skrivit om hbt-policyn på sin blogg.

Jag har tidigare skrivit om hbt-policyn (se Bättre bemötande av hbt-personer), och jag tog då upp att Folkpartiets landsmöte skulle ta ställning till regeln om att personer som genomgår könsbyte måste sterilisera sig. Landsmötet beslutade att Folkpartiet ska verka för att avskaffa steriliseringstvånget – ett välkommet beslut, som innebär att Folkpartiet fortsätter en lång tradition av starkt engagemang för hbt-personers rättigheter.

Read more

Mikroskop

Idag skriver Ann-Charlotte Marteus i Expressen om humbug-läkarna som ägnar sig åt healing. Hon delar den uppfattning som jag och Birgitta Rydberg gav uttryck för i SvD igår.

Det är bra att fler tar upp frågan. Vi behöver uppenbarligen en ordentlig debatt om läkarrollen, legitimationens betydelse och de alternativa metoderna utan vetenskaplig grund. För mig är det obegripligt att inte reaktionen från andra läkare och ansvariga myndigheter blivit starkare i det nu aktuella fallet. Healer och medium samt läkare borde vara en helt orimlig kombination. Om man inte ser det direkt kanske utbildningen som getts av en ande med 2 000–3 000 år på nacken kanske väcka en del frågor.

Det var inte länge sedan jag tyckte det gått väl långt när det stod klart att homeopati var en okej rekommendation till sjuka patienter. Men nu har hela frågan tagits ytterligare några steg bort från vett och sans.

Uppdatering: Även Dagens medicin uppmärksammar vår artikel.

Read more

Idag gör Smittskyddsinstitutets generaldirektör Johan Carlson och SKL:s vård- och omsorgschef Göran Stiernstedt ett viktigt inlägg på DN Debatt. Det handlar om antibiotikaresistenta bakterier, det vill säga bakterier som lärt sig att ”lura” antibiotikan så att den blir verkningslös. Riskerna för resistens ökar ju mer antibiotika vi skriver ut, och därför måste landstingen arbeta med att minska antalet antibiotikarecept. Risken är annars att vi står utan botemedel mot ganska enkla infektioner.

Handsprit – kan minska smittspridning. Bild: Opus Health Care

Stockholms läns landsting är ett av dem fem landsting som under perioden 2010–2011 lyckats minska antibiotikaförskrivningen. Det är ett steg i rätt riktning, men vi ligger fortfarande en bra bit från målet så minskningsarbetet måste fortsätta. Läkarna har naturligtvis ett stort ansvar, eftersom de skriver ut recepten. Men det finns saker vi alla kan göra för att förebygga. Ett exempel är att vara noga med handhygienen och använda handsprit, det är det bästa sättet att förebygga smitta. Man kan också tänka på att inte gå till jobbet när man är sjuk.

Min högst personliga erfarenhet från kontakter med primärvården är att man som förälder ibland erbjuds antibiotika till sina sjuka barn fast det kanske inte är helt nödvändigt. Som förälder problematiserar man nog inte ofta kring detta – man vill ju att barnen ska bli friska så snabbt som möjligt, och då blir inte ansvaret för den globala överförskrivningen av antibiotika första prioritet.

Smittskyddsinstitutet har gjort en informationsfilm om antibiotikaresistens, titta gärna på den:

Read more

I slutet av oktober meddelade Socialstyrelsen att det inte är fel av en läkare att ägna sig åt healing i sin verksamhet. Detta borde få varningsklockor att ringa, skriver jag och min landstingsrådskollega Birgitta Rydberg i dagens SvD.

Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, har en tandlöshet som är uppseendeväckande. Uppenbarligen finns det kryphål i hälso- och sjukvårdens säkerhetssystem. Dessa måste täppas till. Humbugdoktorer av vilket slag det än är ska inte kunna utnyttja läkarrollens auktoritet och lura systemet genom ordklyverier om vad de gör i egenskap av läkare eller inte.

Läs hela vår debattartikel här. Birgitta Rydberg bloggar om detta här.

Read more

Idag skriver DN Sthlm om situationen akutmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Enligt artikeln råder missnöje med arbetsmiljön och lönemodellen. Vårdförbundet skickade ett brev till sjukhusledningen i augusti, där man redogjorde för problemen och föreslog ett antal lösningar.

DN-artikeln om Karolinska i Huddinge

Jag fick kännedom om brevet igår, och den situation som beskrivs är naturligtvis oroande. Jag har därför försäkrat mig om att få synpunkter på innehållet i brevet från sjukhusdirektören på Karolinska.

Som politiker kan jag förstås inte lägga mig i hur man lägger arbetsscheman på sjukhusen eller detaljer i lönemodellerna. Jag har förtroende för att sjukhusledningen har en konstruktiv dialog med medarbetarna i dessa frågor, och jag kommer att hålla mig informerad om händelseutvecklingen.

Read more

Att mäta sjukvård är inte enkelt. Hur mäter man saker som kvalitet, effektivitet och produktivitet inom vården? Även om det är knepigt att hitta rätt sätt att mäta, så är det viktigt. Hur ska vi annars kunna försäkra oss om att vi får så mycket vård som möjligt för pengarna?

DN skriver idag i sin ledare om en rapport från Svenskt Näringsliv, En friskare sjukvård. I rapporten har man gjort jämförelser mellan olika sjukhus av vad behandling av olika sjukdomar kostar. Ibland är det stora skillnader mellan olika sjukhus. Det finns ofta goda förklaringar till detta (t.ex. är universitetssjukhus ofta dyrare på grund av högre andel forskning) men det är förstås ändå viktigt att vi genom uppföljningar och jämförelser kan uppmärksamma sådana här skillnader. Inte minst för patienternas skull.

DRG-poäng är ett sätt att mäta kostnaden för en viss mängd vård. Denna tabell, hämtad från Svenskt Näringslivs rapport, visar kostnaden per s.k. DRG-poäng inom Stockholms läns landsting. Sådana här jämförelser kan ge en bild av produktiviteten i vården.

”Systemet med öppna kvalitetsmätningar inom vården var kontroversiellt för bara tio år sedan”, enligt DN:s ledare. Det gäller inte oss i Folkpartiet. Vi har sedan mitten av 1980-talet drivit frågan om kvalitetsmätningar. Skattebetalarna måste få veta att deras pengar används på bästa sätt, och samtidigt ska man som patient kunna välja den vårdgivare som håller bäst kvalitet. En sådan valfrihet förutsätter mätningar och jämförelser.

Jag välkomnar den granskning som Svenskt Näringsliv har gjort. Den visar att vi kan lära oss mycket av de mätningar som görs. Men den visar också att det är viktigt att vi fortsätter utveckla och förbättra de mätmetoder som finns.

Läs hela Svenskt Näringslivs rapport här.

Read more