Sjukvård & hälsa

Jag har flera gånger tidigare skrivit om hur vi kan utveckla  teknikanvändandet för att stärka patienterna. Det gäller att utvecklingen går hand i hand med ett starkt skydd för patienternas integritet. Läs vad jag tidigare skrivit härhär och här

Idag skriver jag och min kollega Birgitta Rydberg på Brännpunkt på Svd.se att vi måste ge patienterna en starka ställning gentemot vården när det gäller makten över den egna journalen. Patienterna bör ges rätt att se vilka som tagit del av hennes journal. Det skulle bli ett effektivt grepp mot otillbörligt kikande i journalerna, tror jag.

Självklart måste viktigt patientinformation finnas tillgänglig för vården som ett centralt redskap. Men lika självklart måste vi säkerställa att patientens integritet skyddas. Reglerna säger också tydligt redan idag att obehöriga inte får ta del av journaler – men patienterna ges inga möjligheter att själva kontrollera detta. Tvärtom vägras patienter i dag på många håll att se vilken vårdpersonal som har tittat i deras journal – och det sker med lagstöd, med hänvisning till personalens integritet! Det är ett bakvänt resonemang.

Fler som bloggat: Birgitta Rydberg, Den hälosamme ekonommisten 

Read more

Det börjar bli dags att samla ihop landstinget till ett beslut om vilka förutsättningar som ska ges för bra mat och måltider på vårt nya sjukhus – Nya Karolinska Solna, NKS. Svenska Dagbladet skriver om detta idag.

Inriktningen för måltidshanteringen i Stockholms läns landsting ska från och med nu vara att sjukhusen själva formar den måltidshantering som är bäst utifrån de lokala förutsättningarna och behov. Jag är övertygad om att de som känner sina patienter bäst också är bäst lämpade att besluta om hur måltiderna ska ordnas.

I Svd säger Gunnar Akner som är professor, överläkare och ordförande i Svensk förening för klinisk nutrition, att ”det  är synd att sjukhusmaten är en politisk fråga, när den egentligen borde skötas av sakkunniga. Dessutom finns få utredningar gjorda på vad som egentligen är bäst.” Jag kan bara hålla med. Besluten om måltidshanteringen ska fattas av sjukhusen själva och jag hoppas att den pågående måltidsutredningen ska ge svar på frågorna vilka modeller som lämpar sig i olika sammanhang.

Nya Karolinska ska självklart servera bra mat.

När det gäller NKS står vi dock inför ett viktigt politiskt beslut som kommer att få effekter på måltidshanteringen framöver, nämligen vilket sorts kök vi bestämmer att satsa investeringspengar på. I planerna finns en yta om 1 600 kvm avsatt för kök och man har skissat på ett mottagningskök. Med en sådan lösning blir Nya Karolinska sjukhuset hänvisade att beställa sin mat från någon annan aktör som transporterar maten till sjukhuset. Det tycker inte jag är tillräckligt bra.

Jag vill att vi bygger ett riktigt tillagningskök som gör det möjligt att laga mat inom sjukhusets väggar. Då ger vi sjukhuset större flexibilitet och förutsättningar att välja den måltidslösning som passar patienterna bäst. Det kan också vara en fördel att portionsförpackad mat slipper transporteras långa sträckor.

Hur sedan matfrågan organiseras blir upp till sjukhuset. De kan antingen laga mat i egen regi eller anlita någon annan för att göra jobbet. Det finns också flera olika modeller som används på sjukhus runt om i världen. Kanske väljer de en kombination av dessa modeller? Det viktiga är att sjukhuset själv gör en ordentlig analys av vilka behov som just deras patienter har, och väljer måltidslösning utifrån den analysen.

Utgångspunkten måste vara att måltiden är en del av vården, att patienten själv ska ha stort inflytande och att maten håller hög kvalitet. Det är inriktningen för den måltidsutredning som vi tillsatte i våras, och som nu arbetar för att ta fram riktlinjer för måltiderna inom Stockholms läns landsting. Utredningen kommer även ge förslag på måltidslösningar för Nya Karolinska.

Nu ska landstingets tjänstemän ta fram förslag på hur ett fullt utrustat kök på Nya Karolinska ska kunna förverkligas. När Nya Karolinska öppnar år 2016 kommer det att vara Sveriges modernaste sjukhus. Hela sjukhusets verksamhet kommer att präglas av ledorden ”patienten först”. På Nya Karolinska kommer den allra mest avancerade sjukvården att ges. Här ingår förstås maten som en naturlig del av vården, och givetvis ska samma höga ambitioner även gälla för måltiderna. Med ett riktigt tillagningskök skapar vi förutsättningar för det.

Read more

Solen lyste med sin frånvaro i dag men inne i Visbys seminariesalar är debattklimatet alltid hett. På förmiddagen deltog jag i ett seminarium om vårdgarantin. Arrangör var Unilabs, och vi i panelen – förutom mig själv var det bl.a. landstingsdirektören Toivo Heinsoo, landstingsrådet i Kalmar Anders Henriksson (S) och överläkaren Lena Munkhammar – diskuterade om vårdgarantin i framtiden borde vara mer omfattande än den är i dag så att även röntgen och andra undersökningar inkluderas. Jag menar att så ske och unilab presenterade ett förslag med den innebörden.

På seminarium om vårdgarantin i framtiden.

På eftermiddagen gjorde jag ett drastiskt byte av samtalsämne. Från vård till visor, kan man säga.
Har musikens genreuppdelning förlorat sin aktualitet? Det blev ett intressant samtal som dock knappast låter sig sammanfattas i några rader här på bloggen. Samtalet anordnades av New Music Xperience, FST, SKAP.

20110706-230835.jpg
På bilden värmer Martin Q Larsson som är ordförande för Svenska tonsättare upp.

Read more

Imorgon åker jag till Visby och Almedalen, inbjuden av Unilabs för att medverka i ett seminarium om hur vårdgarantin kan utvecklas.  Titta förbi om du vill och kan:

Unilabs vårdgarantiseminarium kl 10.00–11.45 på Strand Hotell, lokal Asunden.

Blanda annat kommer Unilab att presentera en rapport där de föreslår en utvecklad vårdgaranti. Sedan blir det samtal där jag kommer att medverka.

Sedan byter vi ämne…

Jag fick frågan om jag, när jag ändå är i Visby, ville vara med på ännu ett seminarium. Ämnet är så förunderligt att det inte gick att tacka nej: ”Det är inte som ni tror – genrebegreppets oväntade bortgång. Avant garde-musiker är jobbigt komplexa individer som bara kan spela obegripliga skrap, popartister är lättviktiga korkskallar utan sann kunskap om musik, komponister sitter mest på sin häck och lyfter bidrag och politiker är lättledda typer som följer första bästa lobbyist som kommer förbi. Eller?”

Det hela går av stapeln kl 14.00 i Tonsättarnas hus, Skeppsbron 18 nere i hamnen.

Read more

I morgon ska jag åka till Visby. Almedalsveckan pågår för fullt och jag har blivit inbjuden att delta i ett par debatter. Det blir bara en snabbvisit för mig denna gång, men med tanke på hur mycket intressanta seminarier som anordnas så hade jag gärna stannat ett par dagar till.

I så fall hade jag inte velat missa gårdagens seminarium om invandrares företagande. Där kunde man bland annat höra på Karima Tice, som kommer från Somalia och nu driver ett hemtjänstföretag med inriktning på personer som inte kan svenska så bra. Det är ju till exempel inte ovanligt att den som flyttar till ett nytt land som vuxen glömmer bort det nya landets språk på gamla dar. Företaget har anställt medarbetare från flera länder, till exempel Irak, Frankrike, Somalia och Polen.

Karima Tice när hon fick ta emot priset som Årets företagare i Stockholms stad 2011. Bild från Företagarna Stockholms stad.

DN berättar idag om Karima Tice. Hon arbetade tidigare i den offentliga omsorgen, men startade eget med ambitionen att kunna erbjuda bättre service och mer valfrihet. ”Kunderna väljer själva när de vill gå upp och när de vill ha sin frukost”, säger Karima Tice till DN. Mottot är att kunden alltid har rätt.

Karima Tice och hennes hemtjänstföretag är ännu ett exempel på hur Alliansens politik för valfrihet och mångfald bidrar till nytänkande och nya lösningar. Privata aktörer kan se behov som inte de offentliga verksamheterna ser, eller komma på idéer och lösningar som man inte tänkt på tidigare.

Självklart är även den offentliga vården duktig på detta, men jag tror att samspelet mellan en mångfald av aktörer – stora som små, offentliga som privata – skapar en dynamik som i slutändan gynnar patienten och som är svår att åstadkomma i vänsterns idealsamhälle, där all vård drivs av den offentliga sektorn. Mångfald gör vården bättre, helt enkelt.

Läs gärna Folkpartiets förslag för hur mångfald kan göra vården bättre.
Läs även Från konkurshot till jättesuccé.

Read more

Vårdvalet som infördes för några år sedan av Alliansstyret i landstinget har ökat jämlikheten och gör att resurserna används mer effektivt. Detta bekräftar nu Karolinska institutet i sin senaste uppföljning. 

Några av slutsatserna är att i områden med lägst medelinkomst ökar läkarbesöken mest. Genom vårdvalet räcker pengarna till mer vård. Det känns riktigt bra att vår positiva bild av Vårdval Stockholm så tydligt bekräftas. Det ger inspiration att fortsätta utveckla stockholmarnas möjligheter att själva välja vård. Nu måste vi gå vidare och införa vårdval inom flera områden och dessutom fila på modellen så att resurserna ännu starkare speglar individernas vårdbehov.

Här kan du läsa hela rapporten: Uppföljning av husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm år 2010. Läs gärna min kollega Birgitta Rydbergs blogg i ämnet. Även DN skriver om detta.

Read more

Debatten om abort och Ja till Livets retorik fortsätter. Gunilla Gomér har svarat ilsket på mitt debattinlägg på Newsmill. Och nu har jag, tillsammans med Karolina Hilding som är barnmorska och tidigar FP-politiker i Uppsala, svarat henne. Du hittar både vårt svar och Gunilla Gomérs inlägg här.

Jag har tidigare skrivit om min syn på aborter och Ja till livet här och här

I sammanhanget kan det vara värt att berätta vad lagstiftningen säger, eftersom det verkar finnas en bild av lättvindighet i beslut om sena aborter. Så är inte fallet.

1 § Begär en kvinna att hennes havandeskap skall avbrytas, får abort utföras om åtgärden vidtas före utgången av artonde havandeskapsveckan och den inte på grund av sjukdom hos kvinnan kan antas medföra allvarlig fara för hennes liv eller hälsa.
2 § Om en kvinna begärt abort eller om fråga uppkommit om avbrytande av havandeskapet enligt 6 § skall hon erbjudas stödsamtal innan åtgärden utförs.
3 § Efter utgången av adertonde havandeskapsveckan får abort utföras endast om socialstyrelsen lämnar kvinnan tillstånd till åtgärden. Sådant tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger för aborten.
   Tillstånd enligt första stycket får ej lämnas, om det finns anledning antaga att fostret är livsdugligt.
4 § Vägras abort i fall som avses i 1 §, skall frågan omedelbart underställas Socialstyrelsens prövning.
5 § Endast den som är behörig att utöva läkaryrket får utföra abort eller avbryta havandeskap enligt 6 §.
   Abort eller avbrytande av havandeskap enligt 6 § skall ske på allmänt sjukhus eller på annan sjukvårdsinrättning som Socialstyrelsen godkänner.
6 § Kan det antas att havandeskapet på grund av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan medför allvarlig fara för hennes liv eller hälsa, får Socialstyrelsen lämna tillstånd till avbrytande av havandeskap efter utgången av artonde havandeskapsveckan och oavsett hur långt havandeskapet framskridit.
   Om avbrytande av havandeskap på grund av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan inte kan anstå utan fara för kvinnan får åtgärden utföras utan hinder av bestämmelserna i första stycket och 5 § andra stycket.
– – –

Read more

Landstingets omtag i frågan om sjukhusmaten börjar ju bli en liten följetong här på bloggen, men jag tar gärna upp ämnet igen eftersom det är en så viktig fråga. Maten är en viktig del av vården och målsättningen måste naturligtvis vara att patienterna i vården ska uppskatta det vi serverar till dem. Med lite nya perspektiv på maten kan vi kanske i ännu högre grad göra måltidssituationen till dagens höjdpunkt för patienterna? Om detta skriver jag i denna debattartikel, som publicerats i den liberala tidningen Nu:

Väg in välfärd i måltiden

Den mat vi äter har stor betydelse för oss, som källa för näringsämnen men även som del i den sociala samvaron. När vi diskuterar maten inom vården ska vi inte fastna bara i frågor om näringsinnehåll och livsmedelshygien, utan även lyfta de många andra dimensionerna av en måltid.

Mat är naturligtvis i grund och botten en överlevnadsfråga men det finns också andra aspekter som gör måltiden så betydelsefull i vårt samhälle. Symbolvärdet av en måltid har tusenåriga traditioner. I konsten är maten och gemenskapen runt en måltid vanligt återkommande teman. Målningen av Jesus och hans lärjungar som delar den sista måltiden är kanske det mest kända exemplet. I sagans värld har maten ett stort utrymme. Astrid Lindgren skriver i boken om Mio min Mio om ”brödet som mättar hunger” och Hans och Greta söker sig till häxans pepparkakshus. Kalle längtar till en hel chokladfabrik.

Continue reading Måltider i vården, en välfärdsfråga

Read more