Stockholms läns landsting

Tänk att jag bor i EUs mest innovation region. En av förklaringarna till att Stockholmsregionen är så framgångsrik när det gäller innovation är det goda samarbetet i länet. Varje år görs en analys, Regional Innovation Scoreboard, av forsknings- och innovationsläget i 220 europeiska regioner.

Stockholm is an Innovation Leader +, and innovation performance has increased significantly over time.

Just nu jobbar vi inom landstinget med att utveckla regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2050. Vi siktar högt och vill att Stockholmsregionen ska vara en av de mest famåtsyftande och attraktiva storstaden i Europa. Jag är övertygad om att vi har goda förutsättningar att vara just det. Den fina rankingen vi nu nått ger verkligen extra inspiration till vårt arbete. Kreativitet, entreprenörskap och investeringar hänger ihop och behövs i en växande region som vår.

Inte minst tror jag att de stora satsningar som görs i Hagastaden och med Nya Karolinska i Solna bidrar till en starkt positiv utveckling.

Läs mer om utnämningen här och mer detaljer om rankingen här.

Read more

Anna Starbrink, Liberalerna, och landstingets bokslut 2016

Nu har landstingets bokslut för 2016 kommit och det utvisar ett kraftigt förbättrat resultat jämfört med förra året.  Ordning i ekonomin är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta utveckla och förbättra vården och kollektivtrafiken.

Enligt landstingets bokslutskommuniké uppgår resultatet för 2016 till 1,7 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder bättre än föregående år. En förklaring till det starka resultatet är att landstingets verksamheter varit duktiga på att hålla i kostnaderna och att skatteintäkterna ökat. Samtidigt kommer Stockholmsregionen även fortsättningsvis att dräneras på pengar genom det statliga utjämningssystemet, som inom några år kommer att kosta ca 2 miljarder kronor.

SLL:s resultat 2007–2016

Landstingets resultat 2007–2016

Landstinget är inne i en intensiv utvecklingsfas. Vården byggs ut på flera fronter. Vi ökar resurserna till primärvården, som är den vårdnivå som flest stockholmare har kontakt med. Vi etablerar nya närakuter för dem som drabbas av akuta sjukdomar, och vi bygger ut och moderniserar länets akutsjukhus. Under 2016 togs delar av Nya Karolinska Solna i bruk – Stockholmsregionens toppmoderna universitetssjukhus där de svårast sjuka patienterna kommer att få avancerad vård.

Samtidigt sker en omfattande satsning på kollektivtrafiken. Tunnelbanan dras till Nacka, Barkarby och Arenastaden. Tvärbanan kommer gå hela vägen från Sickla till Kista och Helenelund. Spårväg City förlängs till T-Centralen och pendelbåtstrafiken byggs ut för att skapa nya kommunikationsvägar.

År 2016 investerade landstinget över 15 miljarder i hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Vi kommer att fortsätta satsa, för att ge stockholmarna den allra bästa samhällsservicen även i framtiden. Då är det tryggt att veta att vi har ordning i ekonomin.

Länk till nyhet om landstingets bokslut 2016

Read more

Idag debatterar landstingsfullmäktige en motion om att göra Kobaneregionen i norra Syrien till vänlän med Stockholms län. Motionen har ett gott syfte, men det finns andra sätt att samarbeta.

Från Liberalernas sida är det självklart att landstinget på olika sätt ska vara aktivt i internationella sammanhang. För forskningen är det till exempel helt nödvändigt med kontakter och samarbeten världen över. Genom studieresor kan tjänstemän och förtroendevalda lära sig mer om hur andra länder hanterar likartade utmaningar. Även hälso- och sjukvården är global – våra sjukhus kan erbjuda högspecialiserad vård till svårt sjuka patienter från andra länder, och vice versa.

När länder drabbas av krig har vi som lever i fred och välstånd ett moraliskt ansvar att bidra för att minska människors lidande. Vi liberaler ser gärna att landstinget på olika sätt stöttar det återuppbyggnadsarbete som nu måste ta vid i Kobaneregionen, men vi tror inte att ett traditionellt vänortssamarbete är det bästa sättet för detta. Vi är principiellt frågande inför att Stockholms läns landsting överhuvudtaget ska ha vänorter. Det är ett gammaldags och väldigt tungrott sätt att samarbeta. I dagens globaliserade värld där vi enkelt för samtal och samarbetar kring konkreta frågor kan vi hantera på ett betydligt mindre byråkratiskt sätt. De utrikespolitiska ambitionerna bör begränsas i landstinget. Däremot bejakar vi samarbeten mellan våra verksamheter och aktörer i andra länder. Landstinget har idag ett par formella vänorter som dock inte är aktiva. Vi menar att även dessa bör fasas ut.

Några exempel på vad landstinget kan göra är att som arbetsgivare ha en positiv inställning till medarbetare som tillfälligt vill arbeta t.ex. för en hjälporganisation i utsatta områden. Säkert kan vi också erbjuda medicinsk experthjälp och visst tekniskt stöd på olika sätt. Kanske kan begagnad utrustning komma till nytta i krigshärjade länder. Och så vidare.

Landstinget ska ha ett stort internationellt kontaktnät och breda samarbetsytor. Formerna för stöd och samverkan kan se olika ut och bör väljas utifrån vad som är lämpligt i varje enskild situation.

Read more

Landstingshuset höst
Hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och kulturen är landstingets viktigaste och tyngsta uppgifter. Folkpartiet har efter valet flyttat fram positionerna och tar nu huvudansvaret för hälso- och sjukvården. Vi behåller vår ledande ställning i kulturpolitiken och vi behåller vår starka position i trafikpolitiken.

Efter valet tidigare i höst har det politiska landskapet i Sverige och Stockholm förändrats. Det gäller också i Stockholms läns landsting: här kommer Folkpartiet och Alliansen att fortsätta styra, men i ett nytt parlamentariskt läge. Det ställer krav på hur vi organiserar arbetet och ledningen av landstinget. Det är viktigt att våra 43 000 medarbetare och de två miljoner stockholmare som vi finns till för, kan lita på att vi har en fungerande ledning.

Folkpartiet backade tyvärr ett par mandat i landstingsfullmäktige. Trots detta har vi lyckats flytta fram våra positioner inom Alliansen. Hälso- och sjukvården är landstingets allra största ansvarsområde med en skattefinansierad budget på över 50 miljarder kronor. Nu tar vi liberaler huvudansvaret för hela det området. Sjukvården var en tydlig prioritering från Folkpartiet och vår landstingsgrupp, och många ser det också som en viktig del i att stärka den socialpolitiska och socialliberala profilen.

Jag kommer att ta mig an uppdraget som hälso- och sjukvårdslandstingsråd med glädje men också med stort allvar. Vi har stora uppgifter framför oss: att förverkliga investeringarna för framtidens hälso- och sjukvård, att se till att vården har den kapacitet, kompetens och kvalitet som behövs för att ge alla invånare den trygga vård de har rätt till, i tid och på lika villkor.

Folkpartiet kommer även fortsättningsvis ha två landstingsråd. Daniel Forslund blir min kollega med ansvar för innovationer, e-hälsa och IT-frågor. Det handlar också mycket om sjukvårdens framtidsfrågor – men innovationer behövs i hela landstingets verksamhet! Och det gäller inte bara teknik och dess tillämpningar utan även nya arbetssätt, att göra saker smartare. I grunden bygger det på medarbetarnas och vårdgivarnas idéer och engagemang.

Folkpartiet har också fått ansvar genom flera andra tunga poster. Förste vice ordförande i landstingsstyrelsen, med stort ansvar för ekonomi, styrning och ledning av landstingets samtliga ansvarsområden, blir Ninos Maraha. Vi behåller ordförandeskapet i folkhälso- och psykiatriberedningen och i kulturnämnden. Folkpartiet kommer även ha de näst högsta posterna för bland annat personalfrågor och ägarstyrning. Folkpartiet behåller också den tunga posten som trafiknämndens vice ordförande. Alla dessa presidieuppdrag är förenade med arvoderingar som gör det möjligt för de förtroendevalda att avsätta mycket tid för uppdragen.

I den nya politiska organisationen i landstinget görs en del förändringar. Bland annat skapas en helt ny nämnd med ansvar för regionplanering. En ny beredning under landstingsstyrelsen med ansvar för att tunnelbaneutbyggnad inrättas, liksom en beredning under trafiknämndens för trafikplanering. I dessa instanser har Folkpartiet självklart representanter. Sammantaget bedömer jag att Folkpartiet har goda möjligheter att verka med kraft inom alla tunga landstingspolitiska fält.

Totalt har Alliansen nio landstingsråd och den rödgröna oppositionen sex. Av de nio Allians-representanterna ägnar sig fyra helt åt hälso- och sjukvård (om man räknar in innovationslandstingsrådet helt och hållet). Två ägnar sig åt kollektivtrafik och regionala utvecklingsfrågor. Tre har uppgifter som har att göra med övergripande ekonomiska frågor och ledningsfrågor: jämte finanslandstingsrådet, forskning och personalfrågor och fastigheter och investeringar. Mycket av detta berör förstås också vården – naturligt nog eftersom den omfattar den absoluta merparten av landstingets budget. Men till exempel investeringarna är också oerhört viktiga och strategiska på kollektivtrafikens område – inte minst de kommande åren, när vi gör en kraftig utbyggnaden och modernisering av Stockholms läns kollektivtrafik.

Slutligen: Att styra landstinget är fortsatt ett ansvar som huvudsakligen vilar på Alliansen, men i det nya parlamentariska läget har vi också ett ansvar för att samarbeta och söka breda överenskommelser.

Read more

Anna Nergårdh, Anna Starbrink och Soki Choi
Intressanta inspel från forskarvärlden lade grunden för en givande diskussion om förbättringsarbete inom sjukvården på dagens styrelseseminarium.

”Förbättringsarbete i förändringstider” var temat för det seminarium som produktionsutskottet idag anordnade för styrelserna i landstingets sjukvårdsverksamheter. Två mycket namnkunniga forskare var inbjudna för att ge sin syn på utmaningen i att leda en så komplex verksamhet som sjukvården är. Moderator var landstingets chefläkare Anna Nergårdh.

Mats Brommels, som är professor vid Medical Management Centre på Karolinska Institutet, konstaterade att sjukvården är ”ett svårskött pastorat”. Tydligt ansvarsutkrävande, klara strategiska riktlinjer och välfungerande, standardiserade processer på operativ nivå var sådant som Brommels lyfte som viktigt ur lednings- och ägarstyrningsperspektiv.

Därefter fick seminariedeltagarna lyfta blicken, när Soki Choi, med. dr och tidigare rådgivare inom landstinget, berättade om globala utmaningar. I Kina kommer det inom några år att finnas 100 miljoner människor med demenssjukdomar. Där diskuterar man inte ens att bygga vårdplatser till dessa patienter – i stället väljer man att hoppa över detta steg och satsar i stället direkt på att utveckla hemsjukvården. Vilka sådana ”grodhopp” kommer den svenska sjukvården att göra?

Soki Choi hade också med sig en del budskap från en stor internationell sjukvårdskonferens i London i veckan. På den konferensen betonades vikten av transparens och bättre uppföljning, aktiva patienter och bra medierelationer samt att patienterna i allt ökande grad är välinformerade och förväntar sig att vara med i besluten kring sin behandling.

Jag deltog i det efterföljande panelsamtalet, och tog bland annat upp tråden om medierelationer. Det händer så mycket fantastiska saker i vården, och jag vill att sjukhusen ska bli ännu mer aktiva för att det ska spridas i media. Och jag uppmanade fler att delta i sjukvårdsdebatten. Det behövs fler perspektiv i diskussionerna. Jag lyfte också fram kompetensförsörjning som en nyckelfråga och vikten av att verkligen jobba med kompetensmixen så att resurserna används på bästa sätt. Samtalet handlade också om ledarskapet i vården – är det bra att en duktig kirurg blir chef i stället för att operera patienter? – samt hur vi ska bli bättre på att ta vara på innovationskraften bland medarbetarna. Det finns en hel del verkliga och inbillade begränsningar som sätter upp hinder. Kanske kan fler s.k. intraprenader vara en modell? föreslog Karolinskas styrelseordförande.

Seminariet väckte många tankar och idéer – en del av dem hoppas jag kunna omvandla till politiska förslag framöver. Sjukvården i Stockholm står inför stora förändringar, det skapar stora förbättringsmöjligheter som det gäller att ta vara på!

Read more

Ambulanspersonalen vid AISAB:s station i Vällingby kör numera elbil när de ska byta skift utanför stationen. Det belönades med landstingets hedersmiljöpris idag.

Det förekommer ofta att ambulansfordonet inte står inne på stationen när personalen ska byta skift. I stället står ambulanserna ofta vid något av sjukhusen. Tidigare har medarbetarna åkt taxi eller annat fossildrivet fordon för att komma till ambulansen, men på ambulansstationen i Vällingby har man nu i stället köpt in eldrivna fordon.

AISAB:s eldrivna "skiftbytesbil"

AISAB:s eldrivna ”skiftbytesbil”. Foto: AISAB

I snitt körs 6,2 mil varje dag, året om, med dessa elbilar. En sträcka där alltså tidigare mindre miljövänliga fordon användes. Detta initiativ fick idag hederspriset när landstingets miljöpris delades ut av min landstingsrådskollega Gustav Hemming (C).

Även själva ambulanserna ska bli mer miljövänliga på AISAB Vällingby. En av ambulanserna körs redan idag på biogas, och ytterligare en är på väg. De dieseldrivna ambulanserna körs på den miljövänligare APC-dieseln. Personalen har också gått utbildning i ”eco-driving”.

AISAB är landstingets ambulansbolag, och jag imponeras ofta över den innovationskraft som finns i bolaget. För ett par år sedan tilldelades AISAB-medarbetaren Veronica Vicente landstingets kunskapspris Gyllene Äpplet för sitt arbete att hjälpa äldre människor att fortare komma in på rätt avdelning. Och för bara några veckor sedan invigde jag AISAB:s nya intensivvårdsambulans. Den är i det närmaste unik i Sverige, och är en otrolig tillgång när svårt sjuka patienter behöver transporteras. Nu har alltså även engagemanget och uppfinningsrikedomen kring miljöfrågor blivit prisbelönt. Ett varmt grattis till AISAB – och ett stort tack till alla drivna och kreativa medarbetare!

Här kan du läsa mer om landstingets miljöpris.

Read more

Skapar integration med samtal, joller och skratt
Organisationen Svenska med baby har fått landstingets pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism.

Genom att skapa möten mellan föräldrar och barn från olika områden och med ursprung i olika delar av världen, bidrar organisationen Svenska med baby till att motverka segregation och bygga broar mellan människor. Samtidigt får de som kommer från andra länder bra träning i svenska språket.

Landstingets pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism har delats ut sedan 1997. Juryns kriterier är bl.a. att arbetet ska bidra till större förståelse och bättre kontakt mellan svenskar och invandrare eller invandrargrupper emellan. Prissumman är 50 000 kronor och årets pris delades ut vid en ceremoni under landstingsfullmäktige idag. Priset togs emot av Anna Libietis Jacobson, verksamhetsansvarig för Svenska med baby.

Läs mer om landstingets pris för arbete mot främlingsfientlighet.

Read more

På lördag firar vi 150 årsjubileum i landstinget. Det blir många aktiviteter i landstingsparken, inte minst för barn. Jag och Folkpartiet kommer förstås att vara där tillsammans med många från andra politiska partier och från landstingets olika verksamheter. Du är hjärtligt välkommen!

150 år.jpgAlla partier finns i parken för att samtala med besökarna och berätta om politikens vardag och våra olika idéer. Det blir föreläsningar i Landstingssalen där vi blickar både bakåt och framåt. Framtidens hälso- och sjukvård, sjukvårdens historia under 150 år och Medicinska landvinninagar under 150 år med ett öga på framtiden. Kollektivtrafiken växer med Stockholm, är ett annat tema.

Dessutom kan man prova på hjärt-lungräddning, lära dig hur du hanterar stopp i luftvägarna och mycket annat. Sjukhusen finns förstås representerade. Och inte minst – kulturen tar plats i landstingshuset.

Det finns också en hel del för barnen.

  • Ayla Kabaca leder allsång och spelar teater med barnen.
  • Jonas ”Myror i brallan” Leksell läser sagor ur Astrid Lindgrens
  • ”Hopp-i-land-kalle” , gör som när Waxholmsbåtarna angör bryggan, kasta prick med tamp.
  • Låt barnen åka minitåg och köra minibussar. Besök Spårvägsmuseets veteranbuss från 1938.

Det blir nog en rolig dag så kom till oss på Hantverkargatan.

Read more

Vid dagens styrelseseminarium vände vi blicken mot framtiden och de möjligheter och utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Jag passade också på att lyfta frågan om bemötande och patientsäkerhet.

Varje dag går över 40 000 kompetenta medarbetare till jobbet inom landstingets verksamheter. De har patientens bästa för ögonen och gör ett fantastiskt jobb, både vad gäller det medicinska omhändertagandet och bemötandet av patienterna. Det är en bild som alltför ofta skyms
bakom stora rubriker om enstaka brister i omhändertagandet, vilket jag tycker är synd. Idag arrangerade produktionsutskottet, där jag är ordförande, ett seminarium för styrelserna i landstingets vårdverksamheter framhöll jag hur viktigt jag tycker det är att man anstränger sig för att lyfta fram att de allra flesta patienterna faktiskt får ett bra bemötande och vård av yppersta kvalitet.

Detta är viktigt av flera skäl. Dels för att invånarnas förtroende för sjukvården påverkas negativt av en skev mediebild, men också för att det är skadligt för exempelvis ett sjukhus att hamna i en negativ spiral av uppmärksamhet kring brister. Det sprider en dålig stämning och minskar attraktiviteten för både personal och patienter.

Självklart menar jag inte att brister inte ska uppmärksammas. Tvärtom är det otroligt viktigt med en öppenhetskultur i vården (jag har vid flera tillfällen tagit upp att ”whistleblowers” måste kunna känna sig trygga). Men vården har en utmaning i att både kunna medge brister – och uppmuntra en patientsäkerhetskultur där avvikelser rapporteras – och samtidigt berätta att så otroligt mycket gott sker på våra arbetsplatser.

Seminariet innehöll en rad intressanta punkter och föreläsare. Först ut var Anders Ekholm, analyschef på Socialdepartementet, som bidrog med värdefulla perspektiv kring hur hälso- och sjukvården kan, och måste, förändras och ständigt hitta nya arbetssätt i takt med att tekniken utvecklas och patienterna blir alltmer kunniga, pålästa och förväntar sig ökad delaktighet i vården.

Landstingets FoU-direktör Jan Andersson berättade om några av de avancerade forskningssatsningar som pågår, bland annat det nya Science for Life Laboratory, som lockar forskare från hela världen, och projektet 4D, som är ett samarbete mellan KI och SLL för klinisk
forskning kring de fyra diagnoserna diabetes, hjärtsvikt, bröstcancer och reumatoid artrit.

Hälso- och sjukvårdsdirektören Catharina Andersson Forsman gav deltagarna en aktuell bild av landstingets arbete med planen för framtidens hälso- och sjukvård, där inte minst vårdnära forskning är ett fokusområde. Hon gav också en bild av vilka utvecklingsplaner som finns för de olika akutsjukhusen och sjukhusen inom landstinget.

Seminariet avslutades med en paneldebatt med fokus på styrelsernas roll i framtidsarbetet. Styrelseledamöterna är ju nyckelpersoner för att genomförandet av framtidsplanen för hälso- och sjukvården ska göras i den riktning som landstingsfullmäktige slagit fast. Jag hoppas att styrelseledamöterna tyckte seminariet var matnyttigt och gav dem inspiration och vägledning i deras ansvarsfulla uppdrag.

Read more

Senaste numret av tidningen Stockholmsregionen har valt kultur som genomgående tema. Konst i vårdmiljöer, arbetet att stärka de kulturella och kreativa näringarna i Stockholmsregionen, hur konstnärer är en resurs i samhällsplaneringen och mycket annat kan man läsa om.

Själv har jag blivit intervjuad om hur jag och kulturnämnden arbetar för att stärka kulturen i länet. Ett gynnsamt kulturklimat med god tillgång till ett aktivt och fritt kulturliv är den mylla som kreativitet kan gro i. Det är strategiskt smart att satsa på kultur i en region som vill utvecklas och vara attraktiv för många människor.

Intervjun i sin helhet kan läsas här.

Read more