Uncategorized

Inför inflyttningen till Nya Karolinska i Solna (NKS) har jag varit mycket tydlig i dialog med Karolinskas ledning: Patientsäkerheten ska sättas i första rummet. Det är också så jag uppfattar att universitetssjukhuset arbetar med flytten.
På söndag och måndag sker den första inflyttningen på Nya Karolinska i Solna (NKS). Då går det från byggprojekt till universitetssjukhus. Flytten kommer ske gradvis fram till 2018. Först att flytta är hjärt- och kärlsjukvården, sedan följer barnsjukvården.

I dagens SvD ifrågasätts patientsäkerheten och inflyttningen av en tidigare chef (”Sjukhuset är inte patientsäkert”). Karolinska universitetssjukhuset har kommenterat hur man värnar och säkerställer patientsäkerheten under flytten.

Jag har under morgonen tagit kontakt med landstingsdirektören, hälso- och sjukvårdsdirektören och Karolinska universitetssjukhusets högsta ledning, för att ta reda på läget. 

Att flytta ett sjukhus – särskilt ett med den mest avancerade vården och några av de svårast sjuka patienterna – är förstås inte enkelt. Karolinska universitetssjukhuset har haft ett stort förberedande arbete, antalet patienter och vårdinsatser minskas tillfälligt under flyttperioden. För några veckor sedan hölls en stor övning, där man hade vissa problem med själva övningsupplägget (figuranter som saknades m m) och även upptäckte en del problem med teknik och annat. Här kan ni läsa en summering av övningen inför inflytten på NKS. Problem med det nya sjukhuset ska åtgärdas inför inflytten. Det är mitt krav och min förväntan, och det är förstås själva syftet med att ha dylika övningar.

I mina kontakter med Karolinskas ledning har jag varit väldigt tydlig: Patientsäkerheten måste sättas i första rummet inför, under och efter flytten. Svaret från sjukhusledningen är att patientsäkerheten avgör. Och som det ser ut nu är bedömningen att patientsäkerheten är säkerställd.

NKS är ett granskat och omdiskuterat projekt. För mig är det viktigaste att vi får ett välfungerande sjukhus, med en vård som är organiserad runt patientens behov, utan organisatoriska stuprör där patienter med komplexa problem riskerar att fastna på ett ställe utan att någon har helhetsbilden. Det handlar om kvalitet och effektivitet, och givetvis om patientsäkerhet. 

 

Read more

Vi tog tunnelbanan till Arlington och letade oss fram till samlingsplatsen för dagens canvass – dörrknackning. Det visade sig vara hemma hos en hängiven Clintonsupporter. Efter en kort och effektiv genomgång i hennes vardagsrum fick vi följa med en av volontärerna, Rhoda, ut på door knocking i ett villaområde.

Noga utvalda dörrar till hus där personer man har anledning att anta är demokrater var målet för dagens hembesök. Syftet var att säkerställa att väljarna verkligen har en plan för sitt röstning på tisdag. Det gäller att väljarna i den här delen av Virginia verkligen går och röster så inte de mer Trumpvänliga områdena får dominera på valdagen.

Många dörrar förblir oöppnade eftersom folk är ute denna vackra höstdag. Där satte vi upp en klisterlapp på dörren med uppmaning att rösta. Men där någon öppnar får vi ett vänligt bemötande och löfte om att de verkligen ska rösta.

Vi fick också tillfälle att samtala med några ”helt vanliga” amerikaner som vi träffade på stan. Alla beskrev valet som något av en rysare. Att valutgången på tisdag kommer att få tydliga effekter, oavsett hur det går, var alla överens om. Det var Clintonväljare vi slumpvis stött på och de beskrev Trump som farlig och aggressiv. Jag skulle gärna vilja träffa några Trumpanhängare också, det vore intressant att höra hur de resonerar.

Imorgon blir det slutspurt i Philadelphia för Hillarykampanjen.
img_3074

Read more

Why not sex? Det är frågan. Svaret är jovisst, om lust finns. Annars kan det vara, det bestämmer en själv. Det är i min värld en självklarhet. Men jag är förstås medveten om att många, många kvinnor  inte har denna frihet. Men svensk sjukvård står väl iallafall på kvinnornas sida? Jag hoppas det, men har börjat tvivla lite efter att ha läste en artikel av Jona Elings om en konferens för blivande specialistläkare.

Budskapet på en föreläsning, om artikeln stämmer, var att kvinnor bör ”ställa upp” på sex för mannens och relationens skull och inte vara så petiga med den egna lusten. Om kvinnorna tänker ”why not?” och är glada så blir det bra, tycks budskapet ha varit.

Detta är en svensk version av Trumps kvinnosyn. Kvinnor ska ställa upp och vara tillgängliga och tänka ”why not?”. Om detta är vad en man tycker att han ska kunna förvänta sig blir det helt logiskt att ta sig rätten att tafsa på kvinnor. Why not, liksom. Presidentkandidatens slippriga kommentar om kvinnor är förmodligen sprungen ur samma skrymslen där idén att hon ska ”ställa upp” frodas hos den svenska föreläsaren.

I’m automatically attracted to beautiful [women]—I just start kissing them. It’s like a magnet. Just kiss. I don’t even wait. And when you’re a star they let you do it. You can do anything … Grab them by the pussy. You can do anything.” Donald Trump

Den möjligen – hemska tanke – blivande presidenten förväntar sig förmodligen med självklarhet ett why not?  från kvinnorna.

Vi borde ha kommit längre än så. Det tror jag också att de blivande specialistläkarna i allmänhet har. Men varför de ska utsättas för den kvinnoförminskade rappakalja som artikeln beskriver, är en gåta.

Jag förväntar mig oändligt mycket mer än att föreställningen reproduceras på nytt att kvinnor är här för att behaga mannen, och att vår sexualitet ska anpassas efter mäns lust. Trump på svenska, no thanks!

Read more

De allra flesta är nöjda med vården. Det vet jag, men det är nyttigt att påminnas om detta. När vi läser om vården är det ofta om problem. Det är inte så konstigt att uppmärksamheten blir störst när något går fel, eller att både allmänhet, journalister och politiker fokuserar på bekymmer och utmaningar. Själv tänker jag som högst ansvarig för sjukvården för två miljoner stockholmare, att jag vill och måste lägga mest energi på att utveckla vården och allt som fingerar väl och samtidigt lösa de problem som finns skapa förutsättningar för ständig förbättring.

När sjuksköterskor, läkare och alla andra som jobbar i vården får rätt förutsättningar att göra sitt jobb och använda sin kompetens på bästa sätt, blir det ofta bra. Och deras arbete är förstås huvudförklaringen till att så många litar på och har ett högt förtroende för vården. Det höga förtroendet ser vi i Vårdbarometern, som så sent som i våras visade ett ökat förtroende bland invånarna i Stockholms län för deras sjukvård. Bland de verkliga experterna, patienterna, är nöjdheten ännu större – det bekräftas i den senaste nationella patientenkäten, som frågat tiotusentals patienter som varit inlagda eller besökt öppenvården på något av våra sjukhus.

87 procent har ett positivt helhetsintryck av slutenvården (dvs bland de patienter som har varit inlagda på sjukhus). 89 procent har ett positivt helhetsintryck av öppenvården (när man gör ett besök på en mottagning och går hem igen efteråt). Generellt har öppenvården bättre betyg, vilket kanske inte är så konstigt. Det är sällan roligt att ligga inne på sjukhus, ofta har man kanske då också en allvarligare åkomma eller behöver genomgå en lite större operation. Samtidigt visar skillnaden att vi går i rätt riktning med vår strategi att flytta ut vård från de stora sjukhusen. Man ska inte behöva ligga på sjukhus om man inte absolut måste!

I en modern vård är det viktigt att vi har moderna lokaler, modern utrustning och modern medicinskt innehåll i vården. Men en modern vård handlar enligt oss liberaler och många andra också om respekt, bemötande och delaktighet. Där har vi lite mer jobb att göra, även om nästan tre av fyra är nöjda med delaktigheten i slutenvården. Patienter måste få känna att de är ”hela” människor, och inte bara en patient. Mitt och Liberalernas arbete för goda vårdmiljöer, t ex bra måltider och tilltalande interiörer och omgivningar, liksom för bra bemötande, fortsätter.

Här kan du läsa mer kommentarer av mig, och få alla resultaten och mer fakta från undersökningen.

 

Read more

Alla stockholmare ska kunna ta del av sin egen journal via nätet. Under 2017 byggs e-tjänsten ut till alla vårdgivare i Stockholms län. 

Vi lever i en uppkopplad värld där det är självklart att vi har kontakter med banken och barnens skola, bokar biljetter och restaurangbesök via nätet. Lika självklart borde vi som patienter kunna kommunicera med vården direkt i vår dator, surfplatta eller smarta telefon. En annan självklarhet i en modern sjukvård är att du och jag som patienter ska kunna ta del av viktig information om vår egen hälsa och vård, när vi vill. Det blir äntligen möjligt med journalen via nätet.

I dag beslutade vi i landstingsfullmäktige, om några veckor börjar pilotverksamheten på fyra vårdcentraler och sedan följer hela övriga vården efter. Före utgången av 2017 ska Journalen via nätet finnas tillgänglig hos alla vårdgivare. Det blir alltså obligatoriskt för vårdgivare att erbjuda – men frivilligt för patienterna att använda. Liberalerna och framför allt min landstingsrådskollega Daniel Forslund har varit pådrivande, liksom han med stor energi driver alla innovations- och e-hälsofrågor.

Intresset för att ta del av sin egen journal via nätet är stort. Tjänsten byggs ut över hela landet, det betyder att du kan läsa din journal även från vårdbesök i andra landsting – något 73 000 stockholmare redan har gjort.

Journalen innehåller känslig information och säkerhetskraven är naturligtvis höga. Inloggning sker med e-legitimation, bank-ID. Att både patienter och vårdpersonal har tillgång till att läsa i journalen, kan också stärka patientsäkerheten och vårdkvaliteten. Informationens kvalitet blir säkrare med fler som har koll.

Vad kommer du då kunna läsa i din egen journal? I ett första steg kan patienten läsa journalanteckningar, provsvar, diagnoser, mödravård, remisstatus och få en överblick av tidigare vårdbesök. Tjänsten kommer under kommande år att utvidgas stegvis med information om exempelvis vaccinationer, läkemedel och anteckningar från BVC.

Här berättar Daniel Forslund mer om Journalen via nätet!

 

Read more