Hur löser vi ”krisen”?

I veckan som gått har jag deltagit i flera samtal och debatter om vårdens utveckling. En vanlig utgångspunkt i debatter är att vi ska lösa krisen. Det verkar angeläget, om det nu är en kris. Personalen vittnar om en svår arbetsmiljö med högt tryck, och patienter berättar om långa väntetider och överbeläggningar. Samtidigt håller den medicinska vården världsklass och patienternas upplevelse blir allt bättre, svensk vård anses också vara rimligt kostnadseffektiv i internationell jämförelse. Bilden av vården är inte entydig.

Jag är övertygad om att vi kan göra saker bättre, framförallt genom att se till att rätt person är på rätt plats. Det gäller personal så väl som patienter. Och vi är på väg. I stora drag handlar det om fyra områden där vi politiskt kan bidra till en bättre struktur, och därigenom både en bättre arbetsmiljö och en bättre omvårdnad.

  1. Vi måste se till att det finns en struktur i vårdutbudet som alla känner till. Det arbete med närakuter vi har inlett, där barn så väl som vuxna som behöver akut vård för exempelvis en misstänkt fraktur i armen eller en sårskada som behöver sys ska kunna vara trygga med att den rätt kvalificerade vården finns lätt tillgänglig och nära.
  1. Struktur på kompetensförsörjningen; här är jag övertygad om att det behövs ett nationellt grepp där man kan diskutera formerna för specialistutbildning för sjuksköterskor, hur invandrares kompetens snabbare ska kunna användas och mycket annat. För oss är det också viktigt att den individuell lönesättningen blir en självklarhet och inte bara föremål för specialinsatser för landstingen. Dessutom måste bra exempel på kompetenstrappor och liknande tydliga karriärvägar sprids.
  1. Strukturerna för kompetensanvändandet inom vården behöver lyftas, där olika professioner får möjlighet att göra det de är bäst på – och att rätt kompetens finns på rätt plats. Jag tror att en tydligare fördelning av uppgifter och ansvar mellan läkare, undersköterskor, medicinska sekreterare, sjuksköterskor och apotekare kan förbättra arbetsmiljön inom akutsjukvården.
  1. Inte minst handlar en bättre akutsjukvård om att se till att så få som möjligt faktiskt behöver akutsjukhusvård. Med den utbyggda primärvård och specialistvård vi aktivt arbetar mot är de möjligheterna allt bättre. Den stor reformering av Stockholms hälso- och sjukvård som pågår kallar vi för FHS – framtidens hälso- och sjukvård. Möjligheten att erbjuda vård utanför de offentligt drivna akutsjukhusen bidrar till en bättre tillgång till vård och därmed också hälsa. Ett brett utbud av privata och offentliga aktörer är en förutsättning för att möta dagens behov av vård och vårt arbete handlar om att hitta former för samarbete – inte motarbeta konkurrens. Vi behöver också få mer av personcentrerad vård och en styrning mot mer värde för patienten.

Jag löste kanske inte alla utmaningar under veckan. Men jag blev än mer övertygad om att vi är på rätt väg. I går presenterade jag, tillsammans med Allianspartierna, S och MP, en ny modell för ersättning i primärvården. Det blir ett viktigt steg framåt.

 

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*