Hur mår Stockholm? Dags för ny hälsolinje.

Anna Starbrink (FP): "Det behövs en ny svensk hälsolinje"
Idag presenteras Stockholms nya Folkhälsorapport. Det är på många sätt en positiv utveckling vi ser, där människor lever allt längre och med allt bättre hälsa. Men det vore ju inte rimligt att nöjt slå sig till ro med detta. Det finns trots allt stora utmaningar: Skillnaden i hälsa mellan olika grupper är stor, särskilt vad gäller den psykiska ohälsan. Det behövs helt enkelt en ny svensk hälsolinje!

Den första folkhälsorapporten gjordes för närmare 30 år sedan. Då kunde man konstatera att medellivslängden var knappt 80 år för kvinnor och 73 år för män. I dag är medellivslängden för kvinnor 85 år och för män 81 år. Det är en fantastisk utveckling. Risken att dö i många sjukdomar, såsom hjärtinfarkt och ytterligare något exempel, eller genom trafikolyckor har gått ner kraftigt. Men ett längre liv betyder också ökade risker, exempelvis att drabbas av demens eller fallolyckor. Och fortfarande är hjärtsjukdomar en vanlig dödsorsak.

Hälsoläget ser väldigt olika ut i länet. Personer med hög utbildning har betydligt bättre hälsa än dem med låg utbildning. Den psykiska hälsan är ett av de områden som jag ser som allra mest prioriterade för att stärka folkhälsan. Andelen vuxna som drabbas av depression eller ångest ökar. Det är faktiskt de enda diagnoser som visar en oroväckande ökning, och kvinnor drabbas i högre grad. Därför gör vi nu i landstinget flera åtgärder för matt möta behovet av insatser mot psykisk ohälsa. Bland annat måste vårdcentralerna vara väl rustade att möta människors behov och erbjuda exempelvis psykologstöd.

Ett område som tas upp i rapporten men inte kopplas så konkreta utvecklkngsflrdlag kring är den alkoholrelaterade ohälsan. Vi har en tid nåtts av positiva signaler om att alkoholkonsumtionen bland unga minskar. Men vi vet också att en stor grupp människor dricker för mycket och behöver stöd för att bryta detta beteende. Där spelar våra mottagningar för alkohol och hälsa en stor roll och kan bidra till att stoppa riskbruk av alkohol.

Det går naturligtvis inte att tala om hälsoläget utan att tala om den rådande flyktingsituationen. Exakt vilka behov som kommer att finnas när nu så många människor söker sig hit är svårt att svara på. Men vi kan vara säkra på att det finns behov av insatser både på kort och lång sikt för att fånga upp människor som har fysisk ohälsa eller är sjuka och som behöver vård. Vi behöver också utveckla vården för dem som drabbats av trauman. Där kommer vi inom kort att upphandla sådan verksamhet på nytt. Det behövs förmodligen en metodutveckling för att kunna möta det stora antalet som kan behöva hjälp.

Jag ser den nya folkhälsorapporten som ett steg i den hälsolinje som jag menar att vårt samhälle behöver – både lokalt i Stockholms län och nationellt. Jag kallar det hälsolinje därför att jag vill se det som en parallell till arbetslinjen. Det hänger så tätt ihop. En befolkning med god hälsa har alla möjligheter till arbete. Hälsa är en frihetsfråga som ger individer möjlighet att verka med full kraft i samhället, försörja sig, utvecklas och tillgodose sina barns behov.

Hälsolinjen innebär att vi inom hälso- och sjukvården och i samhället i övrigt angriper ohälsan på många olika sätt. Vi behöver en hälsolinje där hela samhället bidrar till bättre hälsa. I hälso- och sjukvården handlar det i hög grad om att stödja de förebyggande insatserna och ge stöd till dem som vill ändra sin livsstil. Hur ser våra bostadsområden ut? Finns det plats för spontanidrott? Vad gör äldreomsorgen för att minska äldres undernäring? Hur jobbar vi mot barnfetma i vården men också i förskolan? Detta och mycket annat är utmaningar som samhället i stort måste ta sig an. Det behövs politiska verktyg, välfärdssektorns professionella insatsersamt arbetsgivares och inte minst civilsamhällets engagemang.

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*