Hur står det till med asylsökande och vården?

Anna Starbrink (L): "Stockholmarna kan vara lugna. Vården klarar flyktingmottagandet."
Det sprids en bild av att vården är hårt ansatt av asylsökande och att pengarna tryter. I Stockholm är den bilden missvisande.

Den allmänna bilden som jag har, baserad på de regelbundna rapporter som jag får från landstingets centrala förvaltning, är att vården för asylsökande och flyktingar är under kontroll och i allt väsentligt finansieras vården av statliga pengar som följer med den asylsökande. Det handlar om pengar för hälsoundersökningar, som erbjuds varje asylsökande och det handlar om pengar för annan sjukvård.

Framöver bedömer jag, återigen utifrån den kunskap som finns i min organisation, att behovet av framförallt psykiatrins insatser kommer att öka då många flyktingar behöver få bearbeta sina trauman. Även tandvård och primärvård är två utvecklingsområden. Om kostnaderna stiger utöver de resurser som regeringen tillfört behöver vi självklart föra en diskussion med staten om detta. Det är dock för tidigt att säga nu.

Det har funnits förslag om att landstinget skulle kunna komma i en situation då vi behöver ”ta en paus” från flyktingmottagandet. Jag har svårt att se att det finns någon grund för ett sådant påstående. Vi ser inga tecken på att landstinget inte kan leva upp till kraven på en god hälso- och sjukvård till följd av den stora flyktingströmmen. Visst finns det utmaningar i vården, ofta förknippade med kompetensförsörjning inom vissa specialiteter. Men det är svårt att se någon tydligt koppling till asylmottagandet i dag.

Det känns angeläget att räta ut en del frågetecken som jag sett i den senaste tidens debatt. Som asylsökande har man möjlighet till vissa insatser från hälso- och sjukvårdens sida. Alla asylsökande ska erbjudas en hälsoundersökning. Dessa ersätts med 2 060 kronor per asylsökande från staten (Migrationsverket). Kostnadskrävande och varaktig vård, som pågående cancerbehandling, ersätts också samt viss vård på asylboenden.

De uppgifter jag fått fram tyder på att hos dem som kommer hit är hälsoläget rätt bra. Det kanske är så att de som förmår göra den strapatsrika resan över Medelhavet och genom Europa är relativt friska och starka personer. En utmaning är att nå alla asylsökande med erbjudande om hälsokontroller. Därför görs nu insatser med bland annat utvecklad information på olika språk.

I regeringens tilläggsbudget fördelades, utöver pengarna som följer enskilda asylsökande personer, medel till kommuner och landsting för att täcka merkostnader i samband med det stora antalet flyktingar som söker sig till Sverige. För Stockholms del förstärks resurserna med 177 miljoner kronor. Det är välkommet tillskott som vi ska använda till att rusta vården för att kunna möta behoven på sikt. Om summan är tillräcklig eller inte får vi utvärdera längre fram, det är för tidigt att säga nu. Vi kan dock inte se att vi i hittills har haft merkostnader för vården av asylsökande, utöver det som redan finansieras via Migrationsverket. Vi bör använda resurserna som tillförts oss till att rusta vården och utveckla insatser för exempelvis psykologinsatser.

Hälsoundersökningar görs på särskilt avsatta ställen och tränger därför inte undan andras vård. I länet är det sex vårdcentraler som ansvarar för att genomföra hälsoundersökningar. Dessa är:

  • Rissne vårdcentral
  • Rinkeby vårdcentral
  • Fittja vårdcentral
  • Valsta vårdcentral
  • Capio vårdcentral Rågsved
  • Capio vårdcentral Wasa

För övrig vård gäller att barn och unga under 18 år har samma rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård som alla folkbokförda i samma ålder. Asylsökande vuxna som fyllt 18 år har rätt till vård som inte kan vänta. Från den 1 juli 2013 gäller det även för personer utan tillstånd, så kallade papperslösa.

Akutsjukvården har inte rapporterat någon större anströmning av nya patienter bland asylsökande, inom barnsjukvården kan vi se en viss ökning av asylsökande barn med vårdbehov.

De vårdcentraler som sköter hälsoundersökningarna kan behöva öka sin kapacitet. Pengarna finns, eftersom de följer med de asylsökande. Men det kan behövas en utökning av distriktssköterskor och läkare. Även tillgången på tolkar måste säkerställas.

För att skapa så goda förutsättningar som möjligt att erbjuda hälso- och sjukvård vid behov samverkar Stockholms läns landsting med Migrationsverket, Länsstyrelsen, Polisen, kommuner och andra myndigheter och organisationer för snabbt kunna anpassa kapacitet och resursfördelning i sjukvården efter de behov som kan uppstå.

För de asylsökande som behöver bearbeta sina upplevelser samarbetar landstinget med Kris- och traumacentrum och Röda Korsets Center för tortyrskadade flyktingar för att erbjuda insatser till de som behöver. En ny upphandling ska göras under nästa år och här kan finnas behov av att utöka insatserna. Det bör vi kunna använda de statliga medel som fördelats till. om de räcker eller behöver förstärkas ytterligare måste vi analysera djupare.

Det kan också vara värt att notera att en stor andel av vårdens medarbetare är invandrare. Och de som söker sig till Sverige nu kan vara med och bära upp den framtida sjukvården. Jag har tidigare bloggat om detta.

 

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*