Landstingets idrottsförening

Igår besökte jag Stockholms landstings idrottsförening – SLIF. De firar sitt 40-årsjubileum i år och har bjudit in till seminariekvällar där Mark Levengood talar inspirerande om det där med frisk kropp och frisk knopp.

Själv fick jag chansen att säga några ord till de 700 landstingsanställda som satt i publiken och förväntasfullt väntade på kvällenshuvudtalare.

Eftersom jag själv fyllde 40 i förra veckan så vet jag ju hur det känns… Jag gratulerade förstås SLIF till sitt jubileum och drog några pralleller till min egen bemärkelsedag. I den här åldern börjar man – av uppenbara skäl – intressera sig ännu lite mer för hälsan. Välbefinnandet känns inte längre som en evig självklarhet. Man börjar bli lite gisten, helt enkelt. Man börjar också överraska sig själv med nya utmaningar. Kanske springa ett lopp eller testa nån ny idrott. Själv har jag lust att lära mig gå på lina. Det tror jag ska bli decenniets utmaning för mig. Men jag lovar inget, för det har man ju också lärt sig med åren att inte lova för mycket.

Alla dessa förändringar gäller för mig, men absolut inte för SLIF. Där är det inget hälsointresse som nyvaket möter en förvånad jubilar. Tvärt om. SLIF står för mycket av det som vi nyblivna 40 åringar längtar efter att vara. Det är någon som orkar röra på sig med gläjde och som ser till helheten där både kropp och själ räknas. SLIF är dessutom någon som inte bara tänker att man borde utan gör faktiskt något. Som att erbjuda verksamhet i 40 föreningar. 24 motionslopp (jag kanske törs satsa på ett?).

Sedan var det Mark Levengoods tur att äntligen inta scenen. Han var mycket insprierande och rolig, men hela tiden med en lite allvarlig underton. Hans föreställning går verkligen inte att sammanfatta här på bloggen. Men jag tror att alla, precis som jag själv, kände oss inspirerade och kanske lite sugna på nya utmaningar. En sak som jag tar fasta på i hans budskap är att det mesta handlar om vilken inställning man har själv. Om en ny utmaning ska bli roligt och framgångsrik eller tröttsamt jobbig hänger mycket på oss själva.