Mammatvång

EU-parlamentet ska inom kort ta ställning till föräldraledighetsregler på EU-nivå. Så länge det handlar om att ge mammor och pappor goda förutsättningar för sitt föräldraskap, gärna med generösa rättigheter till föräldraledighet är allt i sin ordning. Men förslaget handlar också om att tvinga mammorna att vara lediga sexveckor efter barnets födelse.

I värsta fall innebär det stopp för kvinnor på de yttersta maktpositionerna i samhället. Det vore förödande. Nu slåss vår nya EU-minister för rätten att arbeta. Hon är själv det yttersta beviset på att förslaget är heltokigt. Om EU-förslag gällde i dag skulle hon själv inte kunna bli minister, eftersom hon ska föda barn i sommar.

För de allra flesta är det naturligtvis självklart att vara ledig i direkt anslutning till barnets födelse, men varför införa en tvingande regel? Låt familjerna själva uppfinna sin vardag och hur de ordnar sina liv.

Min egen erfarenhet av föräldraskapet är att det går utmärkt att kombinera med andra uppgifter. När Hugo var nyfödd jobbade jag 10% och fullföljde dessutom mina politiska uppdrag i kommunfullmäktige i Stockholms stad och i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Jag tillträdde som ordförande i färdtjänstnämnden tre veckor innan min lilla Maj föddes. Hon har varit med på många sammanträden och det är många som försäkrat mig att det inte varit till besvär för någon. Tvärt om herrar och damer från alla politiska läger ha med förtjusning hjälpt mig med barnen även under intensiva politiska diskussioner. För mig var allt detta viktigt. Jag hade ett stort behov av att vara aktivt och fortsätta jobba med saker som engagerar mig även när barnen var små.

Förutom att det verkligen inte går att hitta något vettigt skäl till att tvinga mammorna bort från arbetsmarknaden när de just fött barn så ger förslaget en onödigt tydlig signal om att föräldraskap är det samma som mödraskap. Var är papporna i EU?

 UNT skriver om detta här. DN har en ledare i samma ämne.

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*