Mätningar och jämförelser viktigt i vården

Att mäta sjukvård är inte enkelt. Hur mäter man saker som kvalitet, effektivitet och produktivitet inom vården? Även om det är knepigt att hitta rätt sätt att mäta, så är det viktigt. Hur ska vi annars kunna försäkra oss om att vi får så mycket vård som möjligt för pengarna?

DN skriver idag i sin ledare om en rapport från Svenskt Näringsliv, En friskare sjukvård. I rapporten har man gjort jämförelser mellan olika sjukhus av vad behandling av olika sjukdomar kostar. Ibland är det stora skillnader mellan olika sjukhus. Det finns ofta goda förklaringar till detta (t.ex. är universitetssjukhus ofta dyrare på grund av högre andel forskning) men det är förstås ändå viktigt att vi genom uppföljningar och jämförelser kan uppmärksamma sådana här skillnader. Inte minst för patienternas skull.

DRG-poäng är ett sätt att mäta kostnaden för en viss mängd vård. Denna tabell, hämtad från Svenskt Näringslivs rapport, visar kostnaden per s.k. DRG-poäng inom Stockholms läns landsting. Sådana här jämförelser kan ge en bild av produktiviteten i vården.

”Systemet med öppna kvalitetsmätningar inom vården var kontroversiellt för bara tio år sedan”, enligt DN:s ledare. Det gäller inte oss i Folkpartiet. Vi har sedan mitten av 1980-talet drivit frågan om kvalitetsmätningar. Skattebetalarna måste få veta att deras pengar används på bästa sätt, och samtidigt ska man som patient kunna välja den vårdgivare som håller bäst kvalitet. En sådan valfrihet förutsätter mätningar och jämförelser.

Jag välkomnar den granskning som Svenskt Näringsliv har gjort. Den visar att vi kan lära oss mycket av de mätningar som görs. Men den visar också att det är viktigt att vi fortsätter utveckla och förbättra de mätmetoder som finns.

Läs hela Svenskt Näringslivs rapport här.