Idag hade SvD en artikel om FP och jämställdhetspolitiken där tidningen beskriver en situation som jag inte känner igen. De menar att jämställdhetsfrågorna inte längre är centrala för Folkparitet. Det har de kommit fram till genom att ringa runt i landet och kolla vilka frågor som är heta för oss i valrörelsen. Om bilden stämmer att mina partikamrater inte bryr sig om jämställdhetsfrågorna så blir jag förstås både besviken och förvånad. Men jag hoppas tidningsbilden är missvisande. Kanske hänger den ihop med att några av de jämställdhetsfrågor som varit aktuella sista tiden har handlat om lösningar som vi liberaler inte gillar, exempelvis kvotering till bolagsstyrelser. Om någon tror att jämställdhetsfrågan inte berör och engagerar väljarna så har de förmodligen missat att känna av stämningen. När jag träffar andra kvinnor i min egen ålder med samma kamp för att få tiden att räcka till allt märker jag att jämställdhetsfrågorna är helt centrala.

Låt mig lista bara några jämställdhetsfrågor som jag och folkpartiet kommer att oförtrutet fortsätta driva:

  • Utveckla arbetsmarknaden för kvinnor – släpp loss välfärdssektorn och tillåt kvinnor att bli entreprenörer. Det behöves flera som vill driva förskolor, vårdcentraler, hemtjänstföretag med mera. Då får kvinnor fler arbetsgivare att välja på och slipper i praktiken vara hänvisade till offentlig sektorns egen organisation.
  • Det ska vara OK att ta hjälp utifrån i sitt hem. RUT-avdraget ska finnas kvar som en möjlighet för dem som vill. Det ger också kvinnor, ofta med svag förankring på arbetsmarknaden, jobb.
  • Stöd kvinnor att bryta sig loss från våld och förtryck i nära relationer.
  • Krafttag mot hederskulturer som tvingar in flickor – och pojkar – i traditionella könsroller och beskär deras frihet.
  • Värdera kvinnors hälsa högre. Medicinsk forskning och vårdsatsningar måste ta större hänsyn till kvinnors och mäns olika behov.

 Listan kan förstås göras ännu längre. Vi är många i mitt parti som kommer att jobba hårt med jämställdhetsfrågorna i framtiden, precis som vi gjort hittills. Mer om FPs jämställdhetspolitik hittar du här.

Read more

Yttrandefriheten är en grundläggande rättighet. Nu har den åter utmanats. Idag är det inte staten eller den etablerade politiska makten i Sverige som hotar konstnärers och andras rätt att uttrycka sig. I dag är det religiösa extremister som satt vår grundlagsfästa yttrandefrihet på prov. Ett antal människor har planerat att mörda konstnären Lars Vilks för hans avbildning av profeten Mohammed som rondellhund. 

Jag tyckte inte om Vilks verk. Och jag kan förstå att muslimer kan känna sig provocerade av detta, även om jag är övertygad om att de flesta tar det hela med ro. Hans syfte var förmodligen att väcka känslor och det är helt i sin ordning.  

Konstnären ska självklart ha rätten att uttrycka sig fritt, utan bekymra sig om vad jag och andra politiker kan tänkas uppskatta i konstväg. Och definitivt utan att riskera att bli mördad. Vad jag än tycker om Vilks rondellhund så tänker jag hävda hans rätt att skapa just detta konstverk. 

Jag har sett några kommentarer idag som gått ut på att det inte är rätt att en enskild konstnär ska få provocera eller såra människor på det här sättet och att han själv borde ta ansvar för allt besvär som det ställer till med. Det är ett livsfarligt resonemang som i sin förlängning avskaffar den grundläggande liberala rättigheten att fritt få säga sin mening med de uttryckssätt man äger.DN har en intressant ledare om detta idag.  Jan Björklund skrev i sitt nyhetsbrev om detta igår. 

Lars Persson, Johan Pehrson, Gulan Avci och Cecilia Wikström bloggar om detta och hon har skrivit en artikel i Expressen.

Läs också DN och många andra nyhetsmedia.

Read more

Igår var det internationella kvinnodagen och det uppmärksammades stort i media. Å ena sidan är jag förstås glad åt att vi kommit ganska långt i Sverige, å andra sidan blir jag lite matt när jag tänker på hur mycket som återstår – både här hemma och i världen runt om oss. Kanske är det en dum idé att lista några av de galenskaper som drabbar kvinnor varje dag runt om i världen och som gör att vi måste fortsätta jobba med kvinnofrågor varje dag:

Trafficking, Systematiska våldtäkter i krig, flickor som lever under hedersförtryck, misshandlade kvinnor i vanliga svenska medelklasshem… Listan blir för lång och för smärtsam.

Personligen har jag länge varit engagerad i frågan om fria aborter. Det kan ju kännas som en självklar rättighet i vårt land och i dag är väl inte heller hoten mot denna rätt så överhängande för svenska kvinnor.  Men runt om i världen utsätter sig kvinnor för illegala aborter, ofta med förfärande konsekvenser. Jag såg att Cecilia Wikström, euparlamentariker (FP) tog upp frågan om legala aborter på sin blogg. Jag hoppas hon kan nå framgång i sitt arbete genom opinionsbildning och på andra sätt. Men det är mycket viktigt att EU inte hittar på en gemensam lagstiftning på området, eftersom det förmodligen skulle leda till att Sverige får lov att anpassa sig efter mindre liberalt sinnade länder.

Samtidigt på andra sidan Atlanten hittar de styrande i Utah på nya tokigheter. Om uppgifterna stämmer finns det nu politiska förslag om att förbjuda missfall. Syftet är att komma åt missfall som resultat av ”avsiktlig, medveten eller vårdlös handling”. Jag undrar hur de tänkt att följa upp den lagen. Missfall är väldigt vanligt och sker ofta utan någon som helst orsak.

Myndigheterna står inför en stor utmaning i att dels ta reda på alla som är gravida – blir det obligatoriska graviditetstester? Dels måste de rimligen förhöra varenda kvinna som fått missfall för att reda ut om det finns någon avsiktlig handling bakom det som kanske är kvinnans stora tragedi i livet.

Men en större utmaning står förstås kvinnorna i delstaten inför. Deras integritet och derast innersta, mest privata del av livet bli allmän egendom. Den som få missfall ska kunna åtalas för mord och straffas med fängelse. De styrande i Utah kan inte vara kloka.

Read more

Svenskt näringsliv har presenterat en undersökning som visar att två av tre svenskar vill behålla RUT-avdraget.  Debatten rasar vidar.

Samtidigt berättar bland andra DN idag att några framstående socialdemokrater (Ylva Johansson, Erik Åsbrink, Leif Pagrotsky, Jan Eliasson, Göran Persson, Bo Krogvig, Björn von Sydow) använder sig av RUT-avdraget. Jag tycker att det är rimligt att alla som vill använder skattesystemet på det sätt som gäller för närvarande, både när det gynnar och kostar på lite.  Det vore t ex orimligt att sossar som önskar sig högre kommunalskatt att ska ha en egen skattesats än oss andra och betala in lite extra till kommunkassan.

ör I RUT-frågan finns det dock lite andra förutsättningar, eftersom det för (S) inte bara varit en fråga om vilken skatt som ska gälla på köp av tjänster. Socialdemokrater har beskrivit RUT i klassretoriska termer där rikingar utnyttjar fattiga kvinnor och medelklassens män köper sig fria från sin hushållsansvar. Begreppet de myntat pigavdrag, ger en tydlig bild av hur de ser på RUT-systemet, nämligen som en kraftfull för ett förlegat klassamhälle. Mot den bakgrunden är kanske frågan om s-pampar ska få göra skatteavdrag eller inte sekundär. Den intressanta och principella frågan de bör ställa sig är snarare – ska de överhuvudtaget köpa dessa tjänster – som de själva kallar pigor?

Personligen gillar jag RUT eftersom det ger jobb till främst lågutbildade kvinnor vars attraktivitet på arbetsmarknaden inte är så stort och att det underlättar för många människor att göra sitt vardagsliv lite enklare och ger mer tid för barnen eller kanske några timmars ytterligare arbetstid. 

Läs mer om Svenskt näringslivs undersökning här: Expressen, DN, Svd

Bloggare: Per Altenberg, Rasmus Jonlund

Read more

Ett par saker har blivit tydliga idag;

1. Om V, S och Mp får bestämma avskaffar de RUT-avdraget. Detta trots att MP och tunga namn inom S sagt sig vilja ha kvar och utveckla systemet. (DN och Svd skriver om detta) 

2. När oppositionen ska komma överens är det på V:s villkor. Nu visar det sig bli precis så illa som jag befarat. För att S, V och MP ska komma överens krävs en vänstervridning för S och MP. Jag förstår att Mona inledningsvis ville ha ett samarbete enbart med Miljöpartiet. Det var en klok inriktning eftersom det skulle ge S ett bra skäl att förnya sig och söka sig mot mitten. Nu har Sahlin, av sina partikamrater, tvingats till politiskt flirtande med V:s Lars Ohly. Han har dock inga ambitioner att vare sig förnya sin politik eller att komma överens med övriga oppositionen. Det innebär naturligtvis att varje gemensamt ställningstagande måste bli en sväng vänsterut för såväl MP som S. Socialdemokratiska partiet har satt sin partiledare i klistret och jag skulle inte bli förvånad om det så småningom kommer att skuldebelägga henne för vänstervridningen som de själva framtvingat. 

Beskedet om RUT-avdragets avskaffande vid ett maktskifte är ett dystert besked, framförallt till några tusen lågutbildade kvinnor, ofta med invandrarbakgrund, som fått jobb i den hushållsnära tjänstesektorn under senare år. Många av dem står – om olyckan är framme – inför en dyster framtid utan jobb. De är de verkliga förlorarna med oppositionens politik.

Andra bloggare: Olov Lindquist, Rasmus Jonlund

Read more

Det har varit en hel del bekymmer kring Astrid Lindgrens barnsjukhus. Uppmäkrsamheten i media har under en tid varit starkt negativ och anmälningar om felbehandlingar har förekommit. Som småbarnsmamma blir jag förstås orolig av detta. Min son operareades i all hast för några år sedan när han drabbades av ljumskbråck en natt. Vi tyckte på det hela taget att vården var utmärkt då, även om vi fick åka hem ett par gånger innan de riktigt tog hand problem på allvar. När sjukhuset äntligen såg allvaret upplevde vi att både bemötandet och omhändertagandet var det allra bästa.  Nu är frågan kan vi lita på att sjukhuset upprätthåller en god kvalitet?

För att ta reda på hur det ligger till med vårdkvaliteten på sjukhuset ska en medicinsk revision göras på barnsjukhuset. Birgitta Rydberg (FP) berättar om detta för Dagens Medicin för en tid sedan. Jag hoppas att detta kan bidra till att kvalitetens säkras och att förtroendet för sjukhuset återupprättas.

Read more

 

Nu kan vi summera år 2009 i landstinget. Och det kan vi göra med stolthet. Vi gick in i ett år med stor osäkerhet kring samhällsekonomin, med stor oro för den finanskris som då var ett faktum. Nu har vi facit och kan se att det gått bra för landstingets verksamheter. Landstingets ekonomi är stark. Resultatet blev plus 1,1 miljard kronor, vilket till och med är 300 mkr bättre än vi budgeterade för 2009. Det känns riktigt bra att alla verksamheter, inklusive sjukhusen, kunde summera ihop positiva ekonomiska resultat för året. 

Detta har dessutom skett samtidigt som många fler fått vård och rest med kollektivtrafiken. Såväl patienterna som resenärerna är dessutom nöjdare med verksamheten är tidigare. 

Tillgängligheten till vården har blivit betydligt bättre, vilket säkert är ett skäl till den ökade nöjdheten. Det finns idag fler mottagningar (+35) och fler husläkare (+120) att välja på. Dessutom har fler fått hjälp av psykolog. Många fler får också hjälp av kurator eller psykolog på vårdcentralerna. Dessa positiva förändringar är förstås ingen slump utan ett resultat av Vårdval Stockholm och den etableringsfrihet som råder. Här kan du läsa mer om landstingets årsredovisning.

Birgitta Rydberg  och Rasmus Jonlund bloggar också om detta.

Read more

Häromdagen gjorde MP en omsvängning i frågan om hushållsnära tjänster, som de vid närmare eftertanke kommit på en är ganska bra idé. Nu har – hör och häpna – även en och annan socialdemokrat kommit till samma insikt. Närmare bestämt Stockholms-sossen Mikael Damberg som i en debattartikel i SvD föreslår att avdraget ska finnas kvar.  Man kan nog lugnt säga att detta utspel rev upp en storm bland hans partikamrater. Men jag är i alla fall glad att det finns några i oppositionen som förmår tänka om när verkligheten gör sig påmind.

Damberg förslår att avdragsrätten förändras och inriktas starkare mot barnfamiljer. Han vill för denna grupp ytterligare öka subventionen så att det bli ännu billigare och fler småbarnsföräldrar kan köpa tjänster. Faktum är att FP la fram ett liknande förslag för cirka ett år sedan. Man identifierade då, precis som Damberg nu gör, att tiden är en bristvara för pressade småbarnsföräldrar och att de därför borde erbjudas en större subvention än andra. Då sa Jan Björklund:

– Vårt förslag stärker ytterligare jämställdheten mellan kvinnor och män, säger FP:s partiledare Jan Björklund. Vi vet att kvinnor drar det största lasset i hushållsarbetet och möjligheten till avlastning underlättar för många kvinnor att kombinera yrkesarbete och familj. Vårt förslag ger också barnen mer tid med sina föräldrar.

Jag tycker att det finns ett annat tungt skäl till att avdragsrätten för hushållsnära tjänster är viktig. Avdraget beräknas ha sysselsätta cirka 11 000 personer, i en sektor som främst ger jobb åt lågutbildade kvinnor, inte sällan med invandrarbakgrund. Det vill säga en av de grupper som har det allra tuffast på arbetsmarknaden. Att människor kan gå från svarta jobb till vita jobb med allt vad det innebär att social trygghet är den största vinsten med avdraget för hushållsnära tjänster. 

Nu verkar många sossar vara arga på Damberg. Jag tycker han ska stå på sig. Jag noterar också att ingen inom socialdemokratin verkar tycka att ROT-avdragen ska avskaffas. Kan det beror på att byggnadsarbetarnas lobbyister är något kraftfullare än de lågutbildade invandrarkvinnornas?

Tjänsteföretagarnas organisation Almega berättar med om hushållsnära tjänster här.

 Några som skriver intressant om detta är Rasmus Jonlund och Seved Monke.

Read more