När någon drabbas av leukemi eller andra blodsjukdomar kan ibland blodstamceller vara räddningen. En dag behövs kanske din hjälp. Eller så är det du eller någon i din närhet som behöver få hjälp från någon annan. Därför finns Tobiasregistret.

Genom Tobiasregistret kan donator och mottagare matchas. Därför är det livsviktigt att så många som möjligt ansluter sig till registret och är beredda att dela med sig av sina egna blodstamceller om det skulle behövas. Tobiasregistret drivs av Stockholms läns landsting genom Stockholm Care.

Tobias var en 13 årig pojke som drabbades av en svår blodsjukdom och behövde får donerade blodstamceller. Kampen för att finna rätt donator pågick i några år innan Tobias slutligen dog. Hans familj tog initiativet till det som idag är Tobiasregistret. Sedan starten 1992 har över 800 personer fått blodstamceller genom registret. Att gå med i Tobiasregistret kan vara ett sätt att rädda liv, rena superkraften!

När detta skrivs finns det 87794 givare i registret. Anmäl dig du också. Använd länken här.

Nu inleder Tobiasregistret ett samarbete med idrotts-Sverige genom kampanjen ”Kampen för livet” för att samla fler givare av blodstamceller. Först ut är Malmö Redhawks och hela SHL är med. Budskapet sprids från klubb till klubb över hela lan

det. När det verkligen gäller spelar alla i samma lag! Läs gärna mer om Kampen för livet.

 

Read more

Igår var det en högtidlig dag. Då invigde vi Psykistri Sydvästs nya lokaler på Huddinge sjukhus. Det är första delen i verksamhetens lokalmässiga omdaning som nu är klar. 2029 ska hela projektet vara färdigt och då har totalt 35 nya vårdplatser tillkommit.

De nya lokalerna ger en värdig och trivsam vårdmiljö för patienterna och en god arbetsmiljö för medarbetarna. Fler enkelrum ger större möjlighet till integritet för patienterna. De nya lokalerna stödjer också verksamhetens möjligheter att bedriva personcentrerad vård. Och dessutom är lokalerna trivsamma i en mild färgskala.

Bilden: Finanslandstingsrådet Irene Svenonius, fastighetslandstingsråde Paul Lindquist och jag.

Read more

I måndags öppnade centrum för diabetes respektive centrum för neurologiska sjukdomar som MS och Parkinson i Stockholm

Patienter ska kunna få bättre och snabbare tillgång till rätt vård vid diabetes eller neurologiska sjukdomar som MS eller Parkinsons sjukdom. På våra akademiska specialistcentra ska forskningen snabbare kunna dra nytta av vårdens erfarenheter, samtidigt som framsteg och innovationer snabbare ska komma vården och patienterna till del.

Syftet med akademiska specialistcentra är att samla den mest avancerade vården och forskningen utanför ett universitetssjukhus (även om våra nya centra inledningsvis startar på Karolinska sjukhuset, för att inom en snar framtid flytta till nya lokaler).
Dessa centra ska se till att patienter har tillgång till specialiserad vård inom respektive område, samtidigt som forskning, utbildning och utveckling integreras med vården. I utvecklingsuppdraget ingår arbetssätt, patientmedverkan och e-hälsolösningar.

Samverkan med patientföreningarna, vårdcentralerna och sjukhusens specialistmottagningar också centrala delar av uppdraget.

Våra två nya specialistcentra blir viktiga inslag i Stockholms läns moderna Hälso och sjukvård där patienternas behov och vårdens strävan att utveckla verksamheten går hand i hand.

 

Read more

Växande vårdköer, bristande kontinuitet och otrygghet för sjuka äldre är ett gissel i svensk sjukvård. Den nära vården, på vårdcentraler och husläkarmottagningar, är stommen i sjukvården men behöver utvecklas för att möta människors vårdbehov. Liberalernas budgetmotion i riksdagen ger möjlighet till den stora omställning av sjukvården som måste göras. Det är dags för ett stort primärvårdslyft!

Liberalernas budgetförslag ger stöd till regioner och landsting att ställa om och stärka primärvårdens kapacitet och förtroende. För att underlätta omställningen föreslår vi en stor satsning på nära och tillgänglig vård om 2,55 miljarder kronor 2018 och 3,3 miljarder kronor följande två år:

1. Ett primärvårdslyft om 5,25 miljarder kr på tre år (1,25 mdkr 2018, 2 mdkr/år 2019-2020). Ett prestationsbaserat omställningsstöd, till de landsting som bygger ut primärvården.

2. En utbildningssatsning på 900 miljoner kronor på tre år (300 mkr/år) för att få fler allmänläkare. 100 yrkesverksamma läkare per år får genom en tvåårig påbyggnadsutbildning också blir specialister i allmänmedicin.

3. En ny moderniserad kömiljard, på 1 000 miljoner kronor per år eller 3 miljarder de kommande tre åren.

Vården ska flyttas närmare människorna. Alla patienter ska få möjlighet att lista sig hos namngiven, fast läkare på vårdcentral. Varje läkare ska ansvara för sina patienter och samordna den övriga vård som de kan behöva. Det förbättrar kontinuiteten för patienterna och gör vården mer effektiv. Förebilden är inte minst de norska och danska fastläkarmodellerna, där varje läkare har omkring 1 200 patienter – ungefär hälften jämfört med en svensk läkare. Hälso- och sjukvårdslagen bör förtydligas så att detta gäller även i Sverige. I ett första skede prioriteras äldre med stora vårdbehov för egen fast läkarkontakt.

För att detta ska vara möjligt krävs fler specialistläkare inom allmänmedicin. Även om alliansregeringen 2006-2014 byggde ut antalet utbildningsplatser på läkarlinjen kraftigt och nuvarande regering har fortsatt denna utbyggnad, kommer det dröja länge innan läkarbristen i primärvården kan lösas med nyutbildade läkare.

Den nationella vårdgarantin och den prestationsbaserade kömiljarden som infördes av alliansregeringen innebar kraftigt kortade väntetider i vården. Sedan den rödgröna regeringen avskaffat kömiljarden har väntetiderna åter börjat växa. På sikt är strukturreformer, som de primärvårdssatsningar vi gör i denna budgetmotion är en del i det arbetet, viktigare än kömiljarden för att lösa hälso- och sjukvårdens problem med tillgänglighet och samordning. Men den som har en utsliten höftled i dag kan inte vänta på reformer som ger goda resultat om några år. Väntetiderna måste hållas korta också med de medel som står till buds i dagens system. Liberalerna avsätter 1 000 miljoner kronor till en reformerad kömiljard, där fokus är dels på kortade väntetider i hela vårdkedjan inklusive diagnostik och återbesök, dels på samordning och kontinuitet. Ett särskilt fokus ska sättas på tillgängligheten i primärvården.

Läs gärna mer om förslaget i SvD

Read more

Idag deltog jag och min Allianskollega Marie Ljungberg-Schött (M) i det runda bordssamtal som statsråden Morgan Johansson och Annika Strandhäll inbjudit till om hot och våld mot hälso- och sjukvården och dess personal, på akutsjukhus, i ambulanser och andra platser. 

På mötet deltog många fackliga representanter och även företrädare för sjukvårdshuvudmän, SKL mfl. Det fanns en samstämmig önskan om mer kraftfulla insatser från statens sida. Rättssamhället måste upprätthålla lag och ordning och skydda vårdens yrkesutövare från hot och våld.

Mitt budskap på mötet var att vården och våra medarbetare ska kunna ha fullt fokus på att hjälpa människor och rädda liv. Det är fullständigt oacceptabelt att patienter ska behöva söka skydd från gäng på sjukhus, att vårdpersonal ska hotas efter skjutningar, eller att tandvården och barnavårdscentraler i vissa områden upplevs som otrygga arbetsplatser. Polisen måste bli fler och få resurser att bekämpa brottsligheten för att värna både den akuta vården och den basala välfärden. Straffsatsen vid angrepp på vårdpersonal måste dessutom skärpas skyndsamt – de som räddar liv ska inte behöva frukta för sin egen säkerhet.

Jag vill också se bättre möjligheter att kameraövervakning där sjukhusen idag upplever att de inte får möjlighet att säkerställa att exempelvis akutmottagningarna får den övervakning som behövs.

En kort sammanfattning av vad jag menar behövs på kort sikt:

 

– Skärp straffen för våld mot tjänsteman, vilket ska inbegripa vårdpersonal. Invänta inte den utredning som regeringen själv försenat. Lägst sex månaders fängelse bör bli förslag till riksdagen snarast. (Nu öppnade justitieministern för att lägga fram förslag tidigare än planerat, vilket jag välkomnar.)

– Tillåt landstingen att på eget initiativ sätta upp övervakningskameror vid sjukhus och i ambulanser.

– Stärk polisen och rättsväsendet med erforderliga resurser. Gängbrottslighet, mord, skjutningar måste kunna bekämpas systematiskt utan att beivrandet av annan brottslighet som sexualbrott får stå tillbaka.

 

Läs gärna vad jag, Jan Björklund och Roger Haddad skrivit om detta i DN tidigare.

Read more

Vi är många som uttryckt vår önskan att donera våra organ om vi livets plötsligt skulle ryckas ifrågn oss. Vården måste vara väl rustad att följa vår önskan därför att det kan förbättra och tillochmed rädda liv för några andra människor.

För att öka antalet donationer av organ och vävnad skapar landstinget ett regionalt donationscentrum. Stockholm-Gotland har ökat donationerna kraftigt sedan 2012. Nu är målet en ytterligare ökning av antalet donatorer med ca 35/år, därmed kan vi bidra till ambitionen att nationellt fördubbla antalet donationer. Donationscentret medför en satsning på 13 miljoner kronor.

Den som väljer att donera organ eller vävnad kan rädda eller kraftigt förbättra upp till åtta andra människors liv. För att hälso- och sjukvården ska klara av att hjälpa till med detta måste donationsfrågan prioriteras, och vi behöver tydliga rutiner för bemötande och omhändertagande av möjliga donatorer. Vårt nya donationscentrum ska samordna och stötta sjukhusen i detta viktiga arbete. Jag har tidigare berättat om donationsverksamheten i Stockholm.

Sedan 2012 har regionen Stockholm-Gotland gått från Sveriges lägsta till den högsta donationsfrekvensen med ca 44 donatorer per år. Den statliga donationsutredningen (SOU 2015:85) har bedömt att en fördubbling av antalet donatorer är rimlig nationellt. För Stockholm-Gotland bedömer man att det är möjligt att få 35 fler donatorer per år.

– Donationer tillhör inte det vanligaste i sjukvården men kan förändra livet radikalt för dem som får hjälpen. Att få ta emot donerade organ kan innebära mindre behov av sjukvård, att fler kan gå från sjukskrivning till arbete, och därmed att donatorer och sjukvård kan bidra inte bara till att rädda människors liv utan också att samhällets resurser räcker längre.

Det är alltid den enskilde personen eller dennes anhöriga som bestämmer över om organ och vävnad ska doneras. Sjukvårdens uppgift är att ge de bästa möjliga förutsättningarna för beslutet och möjliggöra så att donerade organ och vävnader kommer till så stor nytta som möjligt.

Organdonationer och regionalt donationscentrum – fakta i sammanfattning

Det regionala donationscentret är ett uppdrag till Karolinska universitetssjukhuset.

Årsbudget beräknas till 13 miljoner kronor, för personal, utbildningsinsatser, kvalitetsarbete och uppföljning med närstående. Det kräver en tillkommande finansiering för Karolinska på 3,5 miljoner kronor per år (jämförelsevis är kostnaderna för vård för en dialyspatient ca 350 tkr/år).

Stockholm-Gotland är idag den region som har högst donationsfrekvens i Sverige, efter att under perioden 2000–2012 haft den lägsta. Inom ramen för landstingets strategiska satsning på högspecialiserad vård drevs projektet ”Optimerad organdonation” med särskild finansiering på cirka 3,2 miljoner per år. Under projektperioden 2012–2016 fördubblades antalet donatorer till 44 per år.

Den statliga donationsutredningen bedömer att det i Sverige är rimligt med en fördubbling av antalet donatorer. För Stockholms del innebär det en ökning med upp till ca 35 donatorer per år.

Se gärna SVTs reportage om organdonation och Stockholms planerade centrum.

Read more

Man ska kunna föda med trygghet i Stockholm. Det höga trycket på förlossningsvården måste mötas med en utbyggd förlossningsvård och mer resurser till bemanning och ett aktivt utvecklingsarbete i förlossningsvården. Alliansen har tidigare presenterat planerna och konkreta beslut kring detta. Men arbetet måste fortsätta.

Igår tog jag pendeln till Huddinge för att tillbringa några timmar på förlossningsavdelningen där för att få en inblick i vardagen, tala med medarbetare och få en fördjupad förståelse för verksamhetens möjligheter och svårigheter. Just denna eftermiddag var det förhållandevis lugnt med platser lediga, men det kan snabbt ändras (vilket det också gjorde på natten, har jag fått information om efteråt). Samtalade kretsade kring bemanningsfrågorna och att fler barnmorskor behövs. Intressanta synpunkter om barnmorskornas och undersköterskornas yrkesroll, flera lyfte fram hur mycket de gillar sitt arbete. Men samtidigt finns problem med bemanning, rekrytering och personalomsättning, med löneutveckling, nattarbete och tid för utveckling. En ökad grundbemanning och ett närvarande ledarskap, lyftes fram som viktiga delar i förlossningsvårdens utveckling.

Jag imponeras ofta av professionaliteten, den kunskapsintensiva verksamheten och det starka patientfokuset som präglar sjukvården och inte minst förlossningsvården, så även denna dag.

Min egen erfarenhet från förlossningsvården (utöver ett antal studiebesök) är förstås från mina egna barns födslar. Ljusa minnen, men också med inslag av oro och smärta förstås. Det är inte svårt att förstå hur viktigt det är att skapa en trygghet runt varje födande kvinna.

Read more

Regeringen har som ambition att införa vinsttak även för hälso- och sjukvården. De tillsätter därför en särskild utredning om det. Detta är mycket oroande. Konsekvenserna för stockholmarna måste bli tydliga. Därför kommer vi i Stockholms läns landsting att initiera en analys av effekterna i vårt län – för vårdgivarna här, för medarbetarna i vården och framför allt för patienterna. 

Vi ser redan hur diskussionen och utredningen i sig lagt en våt filt över hela branschen, samtidigt som vi behöver fler – inte färre! – som erbjuder vård. Hela branschen håller andan på grund av regeringens utdragna besked. Samtidigt är de ointresserade av konsekvenserna. Det är därför vi på egen hand nu kommer utreda hur våra invånare påverkas och vad vi behöver planera för framåt. Vi kommer inte acceptera att en enda vårdcentral stänger eller att valfriheten utraderas.

Politiska beslut behöver vara baserade på fakta. Vi ser en stor risk för att den rödgröna regeringen är blinda för vilka resultat en vinstbegränsning skulle ge. Stockholms län har flest privata vårdgivare i landet. Över 1,2 miljoner patienter är listade på länets 142 privata vårdcentraler. Tusentals blivande mammor har valt MamaMias privata mödravård. En av de populäraste förlossningsenheterna, BB Stockholm är delvis privat. Dessa, många andra vårdaktörer som erbjuder vård till patienterna som valt dem, hotas nu. En vinstbegränsning skulle slå hårt mot stockholmarna.

Vi är allvarligt oroade. Regeringen har aviserat att en utredning tillsättas gällande hur begränsning av vinster inom hälso- och sjukvården ska genomföras. Den kommande utredningen ska redovisa sitt resultat senast juni 2018. Vi ser det som ytterst angeläget att konsekvenserna av en sådan vinstbegränsning blir tydlig. Deras planer är så drastiska att effekterna kan blir mycket allvarliga. Ungefär 30 procent av vården i länet ges av privata utförare. Det är svårt att se hur Landstingets egna verksamheter ska kunna överta ansvaret för alla dessa patienter om regeringens planer förverkligas. Det är också svårt att se hur vårdens som helhet ska kunna locka kompetens om sjuksköterskor, barnmorskor, läkare, fysioterapeuter och så vidare hänvisas enbart till landstinget som enda arbetsgivare.

Landstingsstyrelsen tar beslut om ärendet den 26 september. Landstingets konsekvensanalys ska vara klar senast januari 2018.

DN skriver om vårt initiativ idag (ännu inte på nätet)

Read more



Ett nytt entrétorg och parkeringshus invigdes idag vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Därmed kom ännu en pusselbit på plats i den stora satsningen på moderna vårdmiljöer i vårt län. Utveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård handlar både om vårdens arbetssätt och struktur men manifesteras kanske allra tydligtas för invånarna genom de nya avtrycken i den fysiska miljön.

Dagens invigning uppmärksammade också ny konst i den vårdnära miljön. Entrétorget har tillförts skulpturgruppen Next to nature av konstnär Mia E Göransson. David Molander, Emil Holmer och Jamila Drotts har gjort varsitt verk till parkeringshuset tre våningar.

Ett sjukhus är en viktig plats där människor att upplever avgörande skeenden i sina liv. Glädje och sorg, djup och allvar. Vissa får livet tillbaka genom den mest avancerade vården. Andra kommer att ta farväl av någon de håller kär. Många undersöks och behandlas. Tusentals har sin arbetsplats där.

Människan ska stå i centrum i sjukhuset. Det är av omsorg om henne som vi lägger energi och resurser på att skapa en bra och läkande vårdmiljö. Det är därför konsten är så viktig. Min förhoppning är att konsten kan fylla sin roll att vara just konst. Något som gör miljön mänsklig och trygg. Något som ger utrymme för reflektion, tankar och känslor. Något som skänker lugn och förtröstan. Något som gör oss lite mindre till patient och lite mer till människa.

Konsten spelar inte bara en viktig roll för patienterna. Den bidrar också till en kreativ miljö där arbetsglädjen kan få spelrum, där stora tankar kan växa och nya landvinningar göras inom hälso- och sjukvården. Konsten ska stödja och samverka med den verksamhet som bedrivs i sjukhusen.

Konsten har inte bara sin funktion inne i sjukhuset. Den förstärker också, som här, den yttre miljöns kvaliteter. När man en så här stor byggnad i ett så publikt läge och med ett så livsviktigt innehåll måste man förstås markera dess dignitet på olika sätt.

Landstinget är genom våra investeringar sannolikt Sveriges största inköpare och uppdragsgivare av konst. Det är en roll som är viktig kulturpolitiskt men syftet med konstinvesteringarna är framför allt att patienterna på framtidens sjukhus ska vistas i miljöer med konst av hög kvalitet. Konst i goda vårdmiljöer är viktigast för patienter som vistas länge i vården, som äldre på geriatriken, och för barn. Men konst behövs i alla vårdmiljöer – även vid akutmottagningar och på öppenvårdsmottagningar. Och som här i den närliggande miljön för att skapa en mänsklig och vänlig inramning.

 

Read more