Jag har genom åren träffar många transpersoner och lärt mig mycket, inte minst om den utsatthet som många upplever och om hur svårt det kan vara att ens våga berätta för någon om sina tankar och känslor. Att ta steget och och söka hjälp kan vara enormt svårt och samtidigt livsavgörande.

Könsdysfori kan vara ett enormt lidande. Vården måste därför möta och hjälpa personer där könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet. Det är självklart angeläget att utredningar görs grundligt utifrån aktuell kunskap och med största respekt för individen.

Det är nyttigt och bra att sjukvården diskuteras och kritiseras om det är befogat. Och i de fall patienter far illa av behandling så måste viktiga lärdomar dras. Men ingen vinner på att diskussionen om vården för transpersoner blir ensidig.

Jag har talat med unga personer som upplever att könsbekräftande behandling varit avgörande, rent av livräddande, för dem.

Sedan Uppdrag granskning sändes i veckan har reaktionerna varit många och starka. Det är djupt olyckligt om enskilda människor som redan ofta är sköra och stigmatiserade känner sig än mer ifrågasatta.

Tvärsäkra utfall på sociala medier från ”lekmännens expertpanel” om hur saker och ting borde vara med åldersgränser, diagnoser, medicinska bedömningar osv kan inte få vägleda vården.

Utgångspunkten måste vara individens behov och medicinska bedömningar utifrån bästa tillgängliga kunskap. Vården behöver ständigt utvecklas och kunskapen öka. Patienter som söker vård för sin könsdysfori ska känna sig välkomna i vården och trygga med att deras individuella behov tas på största allvar.

Read more

Fler invånare i Region Stockholm får vård på rätt vårdnivå. En viktig förändring är inrättandet av nya närakuter för barn och vuxna som 2018 tog emot nära 290 000 patientbesök. Samtidigt minskar besöken på de stora sjukhusakuterna kraftigt, med 75 000 besök (11 procent) under 2018. Även digital vård och avancerad sjukvård i hemmet ökar. Fler patienter får vård i tid i enlighet med vårdgarantin. Det visar Region Stockholms årsredovisning för 2018.

Varje stockholmare som behöver vård ska få vård, utifrån behov, i tid, och på rätt nivå. Utbyggnaden av våra närakuter för barn och vuxna är en av våra viktigaste förändringar och det är fantastiskt att de redan första året har kunnat ta emot 290 000 besök. Det betyder snabbare hjälp för många som slipper vänta på sjukhusakuten – och att de som behöver akutsjukhusets resurser kan få snabbare hjälp när trycket minskar där.

Förändringar 2017-2018 enligt årsredovisningen för Region Stockholm

Besök på sjukhusens akutmottagningar
2017 helår 675 400 besök, 2018 helår 600 400 besök, en minskning med 75 000 besök 11 %)

Besök på närakuter för barn och vuxna
2017 (Närakut Haga) 14 500 besök, 2018 helår 289 900 besök

Besök närakuter (inkl den äldre formen med mer begränsat uppdrag) och husläkarjourer
2017 helår 325 500 besök, 2018 helår 463 600 besök, en ökning med 42 %

Read more

24 minuter från Stockholm City med Nynäsbanan kan man nu kliva av pendeltåget vid nya stationen Vega. Där växer en ny stadsdel fram i den natursköna omgivningen. När stadsdelen är helt färdig kommer ungefär 10 000 människor att ha sina hem i Vega och pendeltågstationen beräknas få omkring 4000 dagliga pendlare. Den nya pendelstationen kommer att betyda mycket för människorna som bosätter sig där.

Det märks att regionen växer så det knakar och när nya tågstationer växer fram är det viktigt att de blir både tillgängliga, funktionella och trivsamma. Då spelar konsten en stor roll. I Vega har konstnären Ulla Fredriksson skapat ett vackert ljuskonstverk.

Read more

Sedan ett antal år kan kvinnor i Stockholmsregionen under vissa förutsättningar välja att föda barn i hemmet, med stöd av två barnmorskor som finansieras med skattemedel via Region Stockholm. Förra året beviljades 87 kvinnor i länet möjligheten att föda hemma. Förutsättningen är att kvinnan är frisk, graviditeten normal och att det inte är kvinnans första barn samt att avståndet till ett sjukhus inte är för långt, ifall något skulle inträffa som gör att sjukhusvård blir nödvändigt.

Kostnaden för skattebetalarna är 22 000 kronor per förlossning, vilket ungefär motsvarar vad en normalförlossning kostar på våra sjukhus. Sammantaget uppgår kostnaden till cirka 1,5 miljoner kronor.

Verksamheten ryms inte längre inom lagens ramar för när man får göra direktköp av tjänster utan en offentlig upphandling. Det är också angeläget att då och då följa upp verksamheter och säkerställa att vården fungerar väl. Därför har hälso- och sjukvårdsförvaltningen satt igång arbetet med en utredning om offentligt finansierade hemförlossningar. Utredningen är inte klar ännu, men beräknas bli det under våren. Ursprungligen var tanken att hälso- och sjukvårdsnämnden skulle ta ställning redan nu i april, men så blir det alltså inte.

I den information som jag fått från förvaltningen under arbetets gång ser utredarna en rad bekymmer. Det handlar om juridiska frågor kring avtalsformer med privata vårdgivare och möjligheten att göra en formellt korrekt upphandling. Intresset från de förlossningsverksamheter som finns på sjukhusen att också bli ansvariga för att ansvara hemförlossningar har hittills varit svalt.

Och därtill har en rad andra frågor väckts som mer handlar om patientsäkerhet och kvalitet, bland annat om hur vårdgivaransvaret ser ut och hur läkemedelshanteringen sköts samt hur journaler och avvikelser bör hanteras på ett bra sätt med mera. Det finns alltså en hel del frågeställningar som måste lösas för att hemförlossningar ska vara rimligt. Viktigast av allt är naturligtvis att säkerställa att säkerheten är god både för mamman och barnet, inte bara när allt flyter på bra utan även om något tillstöter under eller efter förlossningen.

Som politiker varken kan eller ska jag bedöma medicinska risker. Det måste vårdens expertis göra. Det är så vitt jag kan förstå låg risk för friska omföderskor att drabbas av komplikationer oavsett om man föder hemma eller på sjukhus, även om det inte finns så många eller stora studier i svenska förhållanden. Däremot är det risk för allvarliga problem för mamman och/eller barnet om något går illa under en hemförlossning eftersom det tar tid att komma till ett sjukhus. Hur riskerna bör värderas behöver utredningen ge oss en tydlig blid av inför beslut i nämnden.

Idag publicerades en debattartikel i SvD om hemförlossningar där skribenterna går händelserna i förväg. Men ännu finns alltså inget färdigt beslutsunderlag eller gemensamma politiska ställningstaganden i majoriteten. Arbetet fortsätter.

Read more

Att kunna amma sitt barn är inte alltid självklart. Ibland krånglar det och den nyblivna mamman och hennes barn behöver hjälp.

Idag erbjuder Region Stockholm amningsstöd i många former och på många platser, bland annat i verksamheten hos våra sex förlossningsvårdgivare. Detta är positivt. Inför framtiden vill vi se över hur utökat amningsstöd skulle kunna ingå i den ordinarie mödra-, förlossnings- och barnhälsovården. 

I vårt län finns det framgångsrika exempel på detta. Bland annat BVC i Rotebro, som jag nyligen besökte. Där pågår ett framgångsrikt arbete med en särskild amningsmottagning. Dit välkomnas familjer som behöver hjälp och stöd med amning. Med fokus på mammornas och barnens bästa visar de vägen för hur amningsstöd i primärvården kan ska fungera. Detta vill vi se mer av.

Alla som vill ha hjälp ska få hjälp. Att få amningen att fungera är inte alltid enkelt, då är bra stöd extra viktigt. Därför ska amningsstödet utvecklas för fler runt om i regionen.

Här kan du läsa mer

Read more

Vården måste vara som starkast där hälsan är som sämst. Nu satsar vi i Region Stockholm 12 miljoner på hälsofrämjande vårdcentraler i utsatta områden.

15 vårdcentraler kommer att få ett befolkningsinriktat hälsofrämjande uppdrag. Det gäller vårdcentraler vars patienter har större förväntat vårdbehov  utifrån sina socioekonomiska förutsättningar.

Vårdcentralerna som får det nya uppdraget ligger bland annat i Södertälje, Vårberg och på Järvafältet.

Uppdraget innebär att arbeta för att förbättra den fysiska och psykiska hälsan och förebygga framtida ohälsa hos personer i närområdet genom att:

  • genomföra riktade hälsofrämjande insatser.
  • öka kunskapen om fysisk och psykisk hälsa samt de påverkbara sambanden mellan hälsa och levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och hälsosam mat.
  • tidigt upptäcka riskfaktorer för ohälsa som till exempel högt blodtryck, högt blodsocker, blodfetter, nedsatt andningsfunktion och övervikt eller fetma och därefter kunna initiera tidiga insatser.
  • i insatser beakta psykisk hälsa och stärka individen, bryta isolering och skapa tillit.
  • förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård för personer som är i behov av vård, men som sällan söker sig till hälso- och sjukvården.

DN skriver om satsningen (se papperstidningen). Ur DN:

Read more

Jag fick äran att klippa bandet när det nya köket på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna invigdes igår. Det kändes bra, inte minst därför att det var en av de första frågor som jag drev igenom som nytt landstingsråd. Mat och måltider i vården är betydelsefullt både för hälsan och för upplevelsen av vården.

Fakta om det nya köket:

Köket kommer att ha en fast grundmeny om 15 rätter som alltid ska finnas tillgängliga. Menyn innehåller alltid vegetariska och miljövänliga alternativ. Det kommer även att finnas en rullande treveckors meny.

Nya digitala gränssnitt ska göra det möjligt att se hur maten ser ut och underlättar för närstående att beställa och äta samma mat som patienten. Menyn kommer att finnas tillgänglig på de digitala skärmarna i patientsalarna och även inplastade.

På 22 slutenvårdsavdelningar kommer det finnas måltidsvärdar som bemannar avdelningsköken klockan 07:00-19:00 veckans alla dagar. De sköter måltidsbeställningarna till avdelningen och förbereder det som ska ätas under dagen.

Read more

Kvinnors hälsa är kanske den största jämställdhetsutmaningen i Sverige i dag. För vissa flickor och unga kvinnor är det risken att utsättas för hedersvåld och könsstympning. För äldre kvinnor kan det vara risken att drabbas av bröstcancer – när mammografiundersökningarna upphört vid 74 års ålder. Men det kan också handla om något så glädjefyllt som en trygg förlossningsvård för kvinnor.

Internationella kvinnodagen innebär en möjlighet att uppmärksamma kvinnors hälsa på ett mer systematiskt sätt. Varje år vid den här tiden uppmärksammas kvinnors olika roller i samhället och de jämställdhetsutmaningar vi står inför. Genom livets olika skeden möter kvinnor vården på olika sätt. Jag vill lyfta tre områden där jag tror att vi kan göra mer för att främja kvinnors hälsa. 

Socialstyrelsen bedömer att 38 000 kvinnor/flickor som lever i Sverige har könsstympats, av dem beräknas 7000 vara under 18 år. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket är en verklighet för många flickor och pojkar i Sverige. De stora problemen detta medför kan och ska vi inte blunda för. Det krävs gemensam kraftansträngning för att komma åt problemen, mycket görs dock redan. Regionens jämställdhetspris tilldelades förra året Amel-mottagningen på Södersjukhuset där kvinnor som utsatts för könsstympning får hjälp. Mottagningen är unik i landet och har en betydelsefull roll för arbetet mot de hedersrelaterade problemen. 

Tillgången till trygga och säkra förlossningar är en annan viktig fråga. Alltför många kvinnor drabbas av bristningar och andra skador i samband med födandet. I Stockholm arbetar vården hårt för att minska skadorna och vi kan nu se hur de minskar. Vi bygger också ut förlossningen med nya moderna vårdplatser och en helt ny förlossningsavdelning på S:t Görans sjukhus.

Även i livets senare skeden har man rätt till bästa möjliga vård. För mig är det svårt att se varför kvinnor över 74 år inte erbjuds mammografi. Därför är jag stolt över att Liberalerna tillsammans med övriga partier i den blågröna majoriteten har lagt fram en skrivelse om översyn av mammografi för kvinnor över 74 år. Vården ska inte begränsas av ålder eller kön. 

På dessa områden ser jag möjlighet att verkligen göra skillnad för varje enskild kvinna. Friheten och rätten till sin egen kropp handlar om kvinnors rätt till hälsa. I en modern sjukvård, i ett modernt samhälle ska vården vara jämlik. Vi är på rätt väg men ännu finns det mer att göra. 

 

 

Read more

Idag leder Liberalerna hälso- och sjukvårdspolitiken i de tre storstadsregionerna, och medverkar i styret av ytterligare en lång rad regioner. Svensk hälso- och sjukvård behöver en lång rad nationella reformer och tyvärr måste vi nog betrakta förra mandatperioden som förlorade år för den nationella sjukvårdspolitiken.

Vi vill därför uppmana den nya sjukvårdsministern att sätta hög fart och vara mer samarbetsinriktad än företrädarna. Vi har en rad förslag där vi ser att regionerna och regeringen måste dra åt samma håll för att att vården ska utvecklas och fungera väl utifrån patienternas behov. Jag, Jonas Andersson och Gilbert Tribo berättar om i Dagens medicin:

• Fast husläkare. Alla svenskar ska ha tillgång till en trygg primärvård som kan jobba långsiktigt och samordna olika vårdinsatser och behov, även när man behöver specialistvård. Den fasta husläkaren är central men i primärvårdsteamet ingår förstås också sjuksköterska, psykolog, dietist, fysioterapeut med flera. För att de vackra orden från olika håll ska bli verklighet krävs inte bara lagändringar utan också resurser för en rejäl primärvårdsreform. Regionerna måste få stöd till den viktiga omställningen – från sjukhusfokus till vårdcentraler.

• Bästa arbetsplatsen. Sjukvården ska vara en arbetsplats dit många vill söka sig – och stanna. Bristen på personal är den enskilt viktigaste orsaken till vårdköer och stängda vårdplatser. Arbetsmiljö som får medarbetare att trivas, och arbetsvillkor som belönar erfarenhet, kompetens och lojalitet är självklara mål. Att kunna välja mellan olika potentiella arbetsgivare är viktigt (och ytterligare en anledning till att inte motarbeta de privata). Regionerna behöver draghjälp för att till exempel förverkliga karriärtjänster för specialistsjuksköterskor.

• Vård i tid, som man får välja själv: Patientperspektivet – inte systemperspektivet – ska råda i vården. Den enskilde patienten ska ha rätt till vård i tid, och rätt att välja vård. De fristående vårdgivarna – privata företag och idéburna aktörer – är viktiga både för tillgängligheten och valfriheten. Kömiljarder behövs som incitament och pengarna ska premiera tillgänglighet i hela vårdkedjan, återbesök och rehabilitering.

• En god vård även för själen: Hälso- och sjukvården ska vårda hela människan. Psykiatrin behöver uppgraderas och byggas ut för att vi ska möta och mota det som i dag är den största grunden för sjukskrivning. Det behövs skärpta krav på evidens – stopp för föråldrade metoder i psykiatrin och påhittade terapeuter som i dag fritt kan öppna egen låda ”på stan” – och kompetens – med fler utbildade specialistsjuksköterskor till exempel. Allra viktigast är barnen och de unga. Ingen ska bollas runt, insatser måste samordnas även för dem med behov av vård och stöd från flera håll. Fast vårdkontakt måste införas också i psykiatrin och allra först i Bup!

• Digitalt, såklart: Vården ska bli modern – patienterna måste kunna komma i kontakt med vården och även utföra vårdtjänster via sin dator eller smarta telefon. Tekniken finns och utvecklas i rasande takt. Regelverk, och sjukvårdens it-system, måste hänga med. Ett självklart steg är en digital vårdgaranti – rätten för patienten att kontakta vården digitalt. Regioner kan gå före men de digitala rättigheterna måste finnas för patienter i hela landet!

Read more