Att ge barn den bästa tänkbara starten i livet är något vi borde sträva efter. Det lägger grunden för ett liv med god hälsa. Att få välkomna ett lite barn till världen är förstås en stor och ibland omtumlande händelse och som förstagångsförälder kan man behöva stöd. Det vill jag gärna att Regions Stockholm ska bidra med.

Snart startar ett förstärkt hembesöksprogram till nyfödda barn i Fisksätra i Nacka. Hembesöken sker i ett nära samarbete mellan BVC och socialtjänsten i kommunen ge ett gott stöd till föräldrar som just fått barn genom fem extra hembesök där frågor om hälsa och barns behov sätts främst. Modellen har utvecklats i Rinkeby och sprids nu till fler delar av länet. De har visats sig fungera väl för föräldrar som får en större trygghet och kunskap om hur bland annat vården fungerar.

Jag och min kollega Tobias Nässén (M) besökte BVC i Fisksätra för att höra mer om deras arbete. Vi blev imponerade av det viktiga arbete som BVC och familjecentralen gör där. Det ska bli roligt att följa hur de utvecklar arbetet med de utökade hembesöken.

Read more

Södertälje sjukhus har genomgått en omfattande ut- och ombyggnation. Nu har ännu en milstolpe nåtts när den totalrenoverade vårdbyggnaden äntligen är klar. Det firade sjukhuset med en invigningsceremoni. Det kändes hedrande att få medverka. Bandet klipptes av några av sjukhusets medarbetare som arbetar intensivt med att ta de nya lokalerna i bruk.

De ljusa, trivsamma enkelrummen på sjukhuset blir ett lyft för patienterna.

Jag höll ett tal där jag betonade sjukhusets viktiga roll i Stockholmsregionens sjukvård och de goda vårdmiljöernas betydelse.

Ett sjukhus är en viktig plats för livets stora skeenden. Glädje och sorg. Liv och död. Och Södertälje sjukhus är en viktig del av länets vårdutbud. Med sin strategiska placering i syd utgör sjukhuset en trygghet för invånarna här och en punkt där utveckling av vård drivs framåt. För ett par år sedan invigdes den nya akutmottagningen, förlossningen och operationssalar. När den nya vårdbyggnaden med 120 moderna vårdplatser successivt tas i bruk, markerar det ytterligare ett viktigt steg i sjukhusets utveckling. En ny era i sjukhuset tar sin början. Utveckling manifesteras förstås inte bara i byggnader utan i ännu högre grad i hög kompetens nya arbetssätt, digitala möjligheter, och mycket annat.

Sjukhuset är som sagt inte bara väggar, tak och yta. Det är framförallt den samlade kompetensen som gör sjukhuset. Sjuksköterskor, fysioterapeuter, undersköterskor, läkare, arbetsterapeuter och många andra. Det som är välfärdens kärna. De som gör vården möjlig. Varje dag möter de patienter och skapar de största värden – Hälsa. Bot, Lindring. Värdighet. Jag är stolt över den vård som skapas här, över den utveckling som sker, och över den omvårdnad som patienterna får.

I ett samspel med länets hela vårdutbud utvecklas hälso- och sjukvården för invånarna och vi rustar oss för att möta framtidens krav. Att få hjälp på rätt nivå är en kvalitetsfråga för patienten och en resursfråga för vårt samhälle. Därför arbetar vi i Region Stockholm tillsammans med många olika aktörer för att skapa en vårdstruktur som ska säkra en tillgänglig vård av hög kvalitet för den växande befolkningen i länet.

Alla delar behövs – från en väl utbyggd primärvård som hjälper oss patienter i vardagen, till specialiserad vård för olika sjukdomar och tillstånd, till akutsjukvård som här på Södertälje sjukhus. Men förändringen möjliggör en bättre hälso- och sjukvård nu och i framtiden.

Vi är lika delar stolt och tacksamhet över den vård som skapas här i Södertälje och följer med intresse den fortsatta utvecklingen.

Ett varmt tack till alla er som på många olika sätt bidragit till att vårt nya sjukhus. Tack!

Tillsammans med sjukhusdirektör Christophe Pedroletti och fastighetsregionrådet Charlotte Broberg gläds jag åt de fina vårdmiljöerna.

Read more

Rätt vård på rätt nivå – det handlar ofta om att du ska kunna få vården nära dig, och helst hos en läkare och på en mottagning som du själv väljer. Vården ska vara snabb och enkel att nå när man behöver den – det handlar om både trygghet och frihet. Därför jobbar vi med att mer vård ska finnas utanför de stora sjukhusen.  I Region Stockholm fortsätter vi att gå mot det hållet.

Häromdagen skrev jag om hur fler barn ska få avancerad sjukvård i hemmet. I dag kan jag berätta om att utvecklingen fö framtidens hälso- och sjukvård fortsätter för både planerade och akuta vårdbesök. Det handlar om specialistläkare och närakuter.

Allt fler av de specialistläkarbesök vi gör, görs utanför de stora sjukhusen. Det gäller alltså öppenvårdsbesök på en mottagning där man behöver träffa en specialist, men inte behöver läggas in på en sjukhusavdelning eller på något annat sätt har behov av storsjukhusets resurser.

Allt fler akuta besök görs på närakuterna för barn och vuxna. Det betyder snabbare och bättre hjälp för fler, som annars hade kunnat få vänta i flera timmar på de stora sjukhusakuterna. Närakuterna har kapacitet att ta hand om de flesta akuta tillstånd, medan de stora akutsjukhusen därmed kan fokusera på de svårast sjuka och skadade.

Så här ser det ut i siffror, från hälso- och sjukvårdsnämndens delårsbokslut: Specialistläkarbesök utanför akutsjukhus ökade sin andel med 1,1 procentenheter under januari-juli 2019, jämfört med 2019.

Närakutbesöken ökade kraftigt under 2018 och ökningen fortsätter, om än i långsammare takt, hittills under 2019. Tillsammans med husläkarjourerna tog närakuterna vid slutet av juli emot nästan hälften (49,2) av de akuta besöken.

Read more

Förtroende är viktigt för ett fungerande samhälle. Vi ska kunna lita på varandra och på våra viktiga samhällsinstitutioner. Tillit bygger trygghet och skapar frihet. Bland det viktigaste är att vi kan lita på vården – att den finns när vi behöver den, att den håller hög kvalitet, och att vi får ett bra bemötande. Därför är det så roligt att se hur förtroendet för vården stiger igen.

60 procent av stockholmarna har förtroende för vården enligt den senaste vårdbarometern. Det är en ökning med tre procentenheter. Det betyder mycket i den här typen av frågor.

Särskilt roligt är att förtroendet är allra högst bland dem som själva varit patienter i vården. Alla som jobbar i vården är verkligen värda ett stort tack, denna och alla andra dagar.

Samtidigt ser vi att sjukare personer har lägre förtroende för vården. Det kan förstås hänga ihop med att man inte kunnat få så mycket bot eller lindring som man hade önskat och hoppats på. Vi har en fantastisk vård men trots medicinska framsteg finns det alltid situationer där vården inte kan göra mer.

Vad kan vi då göra för att öka förtroendet ytterligare? Att primärvården fungerar bra är viktigt för många – tillgängligheten, att man snabbt kan få en tid på vårdcentralen när man behöver, och kontinuiteten, att man kan bygga upp ett förtroende med och för den vårdpersonal man träffar. Och just detta jobbar vi extra mycket med: Att stärka vårdcentralerna – och att ge alla stockholmare möjligheten att välja sin egen fasta husläkare.

Read more

Barnsjukvården i Region Stockholm ska utvecklas. Huvudinriktningen är att mer vård flyttar ut från de stora sjukhusen. Bland annat satsas 10 miljoner kronor på att ge upp till 125 fler barn utbyggd avancerad hemsjukvård.

Fler barn ska få hemsjukvård. Sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet (SABH) föreslås byggas ut med 125 vårdtillfällen om 1 000 vårddagar per år till en kostnad av ca 10 miljoner kronor. Utbyggnaden innebär en ökning om 12,5%.

– Ingen ska behöva tillbringa mer tid än nödvändigt på stora sjukhus – och allra minst barn. Vi vill att vården ska finnas så nära barnen som möjligt och att även svårt sjuka barn ska kunna bo hemma och ha ett vardagsliv i sin kända miljö i så stor utsträckning som möjligt. Därför kommer vi satsa på en utbyggnad av avancerad sjukvård i hemmet.

Fler barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) ska drivas inom vårdvalet. Nya vårdgivare står beredda att ta över i Sollentuna, Bromma och Huddinge. Genom vårdval kan vi erbjuda barn och familjer både valfrihet och en tillgänglighet till barn- och ungdomsmedicinska insatser runtom i Stockholmsregionen.

Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus får samtidigt ett nytt uppdrag för öppenvårdsmottagningar utanför sjukhus för de barn som ändå behöver sjukhusens resurser. Nuvarande mottagningar i Liljeholmen, Nacka och Farsta blir sådana sjukhusanslutna BUMM-mottagningar. Södersjukhuset behåller dessutom en BUMM inom vårdval i Handen för att säkra vårdutbudet där. Södertälje sjukhus får ett kombinerat vårdvals- och sjukhusuppdrag för BUMM, för att säkra sjukhusets totala barnverksamhet inklusive förlossningsvård.

Förslaget om ny strukturen för barnsjukvården kommer att behandlas på hälso- och sjukvårdsnämnden 26 september. Mitti uppmärksammar förslaget.

Read more

Nu är det äntligen klart att Liberalerna, Centerpartiet och regeringen kommit överens om att införa HPV-vaccin för pojkar. Det är ett resultat av budgetförhandlingarna inom Januariavtalet. En riktigt bra sak som Liberalerna önskat länge.

Nu kan alla Sveriges pojkar snart vaccineras mot HPV och därmed bidra till hälsan för sig själva och sina framtida partners. HPV är ett virus som kraftigt ökar risken för livmoderhalscancer, därför infördes vaccination av flickor 2010. Men idag vet vi att HPV även har ett samband med en rad cancerformer som även drabbar män. 300 män och 700 kvinnor drabbas varje år av HPV-relaterad cancer. HPV-vaccin i allmänna vaccinationsprogrammet är alltså en riktigt viktig och bra insats som räddar liv.

Läs gärna min och Barbro Westerholms artikel från 2018 om vikten av att införa vaccination mot HPV även för pojkar. Barbro brukar säga att politik är som ett maratonlopp. Det gäller att vara uthållig och kämpa på, så kan man nå resultat. Det har vi gjort nu. Äntligen!

På bilden minglar jag och Barbro i ett helt annat sammanhang.

Read more

Ett av de största hälsobekymren är att så många barn och unga mår psykiskt dåligt. Rapporterna om kraftig ökning av psykisk ohälsa har vi fått vänja os vid under flera år. I den nya statsbudgeten som Liberalerna varit med och utarbetat finns en en ökad satsning på insatserna mot barn och ungas psykiska ohälsa.

Att stärka människors hälsa är en frihetsfråga. Psykisk ohälsa begränsar och håller tillbaka människor och det är förstås särskilt allvarligt när det drabbar barn. Därför är insatser för ökad hälsa en god investering.

Redan alliansregeringen tog initiativ till nationella satsningar på att förebygga och motverka psykisk ohälsa. Men mer måste till. Därför utökar staten nu satsningen för att stärka barn- och ungdomspsykiatrin och insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa med 300 miljoner kronor per år 2020–2022.

En köfri barn- och ungdomspsykiatri i hela landet är målet. Därför behöver psykiatrin förändras och utvecklas. Inte minst gäller det den psykiska hälsovården på vårdcentralerna, det som brukar kallas första linjens psykiatri där många med lättare psykiska problem måste kunna få snabb hjälp så att den specialiserade psykiatrin inom BUP får tid att ägna sig åt dem med större problem.

Liberalerna gick in i januariavtalet för att driva igenom liberala reformer och samtidigt hålla de populistiska ytterlighetspartierna borta från makten. Nu kan vi bocka av en viktig fråga på vår agenda att stärka barn- och ungdomspsykiatrin för att stärka ungas hälsa.

 

Read more

Att genomgå en förlossning är omvälvande på många sätt. Många upplever rädsla, andra en obeskrivlig lycka. Det som är gemensamt för alla är att de är i behov av någon form av stöd och hjälp.

För många kan det te sig någorlunda klart hur det går till vid en förlossning. Men så är det inte för alla. Där har kulturtolksdoulor en otroligt viktig roll. Deras uppdrag är att stödja kvinnor i behov av språkligt och kulturellt stöd inför, under och efter förlossning. De möter bland kvinnor som är rädda för att föda och kvinnor som har genomgått trauman så som könsstympning. Deras stöd underlättar såväl barnmorskornas uppdrag som de blivande mammornas situation. De bidrar också till en mer jämlik vård.

Projektet med kulturtolksdoulor startade 2017 i Södertälje. Idag har det en stor geografisk spridning i länet. Kulturtolksdoulor Stockholm består idag är 41 aktiva doulor. Tillsammans pratar de 26 språk – allt från hindi, syrianska och spanska.

Under mitt besök hos kulturtolksdoulorna delade flera kvinnor sina egna erfarenheter. Många hade själva upplevt traumatiska förlossningar och ville nu hjälpa kvinnor i liknande situation. På bild syns Lkhagii som tolkar på mongoliska och som lyfte hur viktigt det är att som blivande förälder känns tillit till vårt svenska sjukvårdssystem.

Dessa kvinnor är förebilder och ambassadörer för sjukvården. De svarar tålmodigt på oroliga frågor mitt i natten och finns allra närmast under ett av livets viktigaste ögonblick. Jag är otroligt stolt över projektet och alla de kvinnor som dagligen gör skillnad. Jag ser fram emot att följa nästa steg på deras resa i arbetet mot en mer jämlik vård – för alla.

 

Read more

Amning kan vara en ganska knepig historia för många nyblivna föräldrar och deras små bebisar. Mycket press ligger på mammor att kunna amma och det är inte alltid så enkelt, även om det också kan vara supermysigt förstås. Därför behövs ett gott och nära tillgängligt stöd för mamma och barn att vända sig till.

Sedan ett tid pågår två projekt kring amningsstöd i länet, det ena AMSAK ligger i innerstan och bedrivs av barnmorskor. Den andra finns i på BVC/familjecentralen i Rotebro. Det finns mycket kunskap som byggts upp genom dessa projekt. Och vi ser tydligt att amningsstödet måste byggas ut runt om i länet. Därför kommer större barnavårdscentraler (BVC) att kunna få ett tilläggsuppdrag för att möta familjernas behov.

AMSAK är ett projekt, som kommer att drivas vidare under 2020, parallellt med att det nya amningsstödet på barnavårdscentraler utökas i länet.

Mitti har skrivit om de nya smningsmottagningarna på BVC.

 

Read more

Kvinnor mellan 40 och 74 år kallas regelbundet på hälsokoll för bröstcancer. Men bröstcancer drabbar förstås också äldre kvinnor, och ibland även yngre. Därmed borde helst screeningen ske utifrån individuella förutsättningar och risker, men absolut inte ta slut vid 74 år. Jag vill att Socialstyrelsen ser över åldersgränserna för bröstcancerscreening/mammografi.

Tillsammans med Barbro Westerholm och Lina Nordquist skriver jag i UNT om vikten av att utöka mammografi även efter 74 år. Vi vill belysa att var femte bröstcancerdrabbad kvinna är 75 eller äldre. Då är det inte rimligt att mammografi upphör redan vid 74 år. Det är en orättvisa som Liberalerna vill ändra på.

Mammografiprogrammet har varit en stor framgång. Men det är också i nuvarande form ojämlikt och föråldrat. Liberalerna vill utifrån nutida forskning se modern och jämlik screening mot cancer. Därför vill vi i ett första steg utvidga screening till att gälla även efter 74 år. I nästa steg vill vi att screeningprogrammet individualiseras – och utgår från varje persons risk för cancer.

Den nuvarande åldersgränsen bygger på ålderism. År 2016 var medellivslängden för kvinnor 84 år, möjligen till följd av tidig upptäckt av cancer. När Socialstyrelsen utformade screeningprogrammet på 80-talet var medellivslängden mycket lägre.

Innan åldersgränsen för mammografi kan tas bort behövs ett nationellt arbete för att utreda hur det ska gå till – och sedan ett nationellt införande för att säkra jämlikhet i hela landet. Det är något vi förväntar oss av Socialstyrelsen och dess uppdragsgivare regeringen.

Samtidigt fortsätter forskningen framåt. Man kan nu lättare och tidigare finna indikatorer på cancerrisk och därmed veta betydligt bättre vilka personer man behöver följa extra noggrant. De kanske behöver komma på mammografi både före 40 och efter 74, och betydligt oftare. Andra med mycket mindre risk kanske inte behöver gå på mammografi lika ofta.

Verksamhet med individuell screening har redan införts i Stockholmsregionen för kvinnor avseende lungcancer som testas för sin risk just i samband med mammografiundersökningen. I framtiden kan det bli en uppgift för primärvården att ta prover för cancerrisker för att göra den förebyggande vården säkrare och effektivare – och rädda fler liv.

Mammografi blir inte mindre viktigt efter att man fyllt 75 år. Vi kräver därför att Socialstyrelsen och regeringen agerar för ett slopande av den övre åldersgränsen. Och vi kommer driva på för att utveckla individualiserad screening oavsett ålder. För allas rätt till lika vård oavsett var i livet du befinner dig.

Read more