Varje självmord är en tragedi och varje gång frågar sig omgivningen: Hade vi kunnat hjälpa mer? För familj och vänner är det ofta en tröstlös fråga; man kan som privatperson inte ta på sig ansvaret för någon annans beslut att avsluta sitt liv. För vården och andra samhällsinstanser är det däremot en oerhört central fråga. Varje självmord måste leda till tankar på förebyggande insatser.

I dag, på suicidpreventiva dagen, uppmärksammas hur självmord kan förebyggas på olika sätt. För Liberalerna och för oss i Region Stockholm är det prioriterade frågor. En viktig sak är den utbyggda primärvården: att snabbt få hjälp, inte bara av husläkare utan även av psykolog på sin vårdcentral, kan göra att också psykiska hälsoproblem uppmärksammas och behandlas i tid. En annan långsiktig förebyggande insats är utbildning av elever i skolor, självmedvetandeträning (YAM) för att lära sig känna igen tecken på psykisk ohälsa hos sig själv och andra barn och unga.

För de som behöver mer hjälp satsar vi på utbyggd och upprustad psykiatri – det blir bland annat nya avdelningar och en upprustning av vårdmiljön på Nacka sjukhus. Personer med svårare psykisk ohälsa och sjukdom kan också numera få s.k. självvald inläggning – den som kan, kan bo hemma men om man känner behov av vård på avdelning kan man snabbt läggas in igen. Det är förstås bra om fler kan ha ett så fungerande vardagsliv som möjligt.

I akuta fall har vi också stärkt insatserna med Sveriges första ”psykiatriambulans” – PAM (psykiatrisk akutmobilitet) har nu rullat några år, hunnit få flera priser, och räddat många med akut psykisk sjukdom – många av dem suicidnära. Helst ska vi förstås försöka hjälpa alla tidigare än så, men i det akuta skedet är PAM en stor tillgång och angelägen förbättring.

Vår vision är noll självmord – att ingen ska behöva känna sin situation så hopplös att man hellre väljer att avsluta sitt liv. Det är ingen lätt uppgift. Psykisk sjukdom har ibland en dålig prognos, men vi, både inom Liberalerna och i Region Stockholm ska fortsätta göra allt vi kan.

Read more

Nyligen besökte jag min regionrådskollega Ingeborg Wiksten som är regionpolitiker i Västernorrland. Vi har båda ett starkt engagemang för hälsan och Ingeborg visade mig några av de hälsoinsatser som görs i regionen och vi fick tillsammans chansen att lära oss mer i intressanta samtal med forskare på Mittuniversitetet i Sundsvall. Med på bilden är också Catrin Eliasson (L).

Hälsan skiljer sig åt mellan våra olika regioner, men faktiskt också i minst lika hög grad inom våra regioner. I Stockholm har jag många gånger pekat på hur stora skillnaderna är mellan olika bostadsområden. Tidiga insatser är en nyckel för att nå bättre hälsa, vart än man befinner sig. Det är något vi måste utveckla mer i hela landet.

Läs gärna min, Ingeborgs och riksdagsledamot Lina Nordquists debattartikel där vi lyfta fram vikten av att ge unga en bra chans till god hälsa. Vi lyfter bland annat fram tre viktiga områden:

  • Jämlik hälsa. Att förebygga är viktigast för att utjämna hälsoklyftor. Tidig upptäckt av hälsoproblem och råd om levnadsvanor, som fysisk aktivitet på recept, hjälp med riskkonsumtion av alkohol, eller rökavvänjning kräver tillgänglighet och kontinuitet på din vårdcentral. Därför måste vi bygga ut primärvården med de resurser som krävs för distriktssköterskor, dietister och inte minst att alla ska kunna välja sin egen fasta husläkare. Primärvården kräver nationella satsningar, det är inget t ex Västernorrland klarar på egen hand. Tack vare Liberalerna kommer nu sådana satsningar genom januariavtalet.
  • Barns hälsa. Hälsoklyftor grundläggs ibland i barndomen. Övervikt, fetma och passiv rökning drabbar mycket ojämlikt.För vissa barn är första skoldagen efter lov och helger en möjlighet att äntligen få äta sig mätta på lagad mat. Samtidigt kan vi med tidiga insatser hjälpa många barn till ett långsiktigt hälsosammare liv.
  • Psykisk hälsa. För många är det inte kroppen utan själen som gör ont. Återigen har primärvården en viktig uppgift för tidig upptäckt – utbyggnaden måste också innebära fler psykologer på vårdcentralerna. Likaså måste barn- och ungdomsmottagningar och elevhälsa ha möjligheten att hjälpa.
Read more

Fler lever allt längre. Det är goda nyheter, och innebär samtidigt att vi behöver utveckla vården för att möta äldre människors behov. Därför är det bra att vi snart kommer att få en ny geriatrisk verksamhet i Skärholmen, med 74 nya äldrevårdsplatser.

Det är Capio/Legesvisitten som ska driva verksamheten med start i november i år. Detta möjliggörs genom beslutet att införa vårdval geriatrik som den styrande majoriteten fattade i våras. Jag ser detta som ett första led i utvecklande av en mer sammanhållen seniorvård där vi tillsammans med kommunernas omsorgsverksamhet vill ta ett helhetsansvar för äldres vård och omsorg. Jag ser det som en viktig satsning på hälsa och ökad frihet för äldre.

I Region Stockholm sätter vi alltid patienten i centrum. Oavsett vilken form av vård man behöver ska den ges utifrån individens behov. Att vi kan erbjuda en sammanhållen vård där vården tar ett helhetsgrepp om patienten är särskilt viktigt för de gamla och sjuka. De ska känna sig trygga och vården ska vara tillgänglig. Valfrihet och trygghet kan vara extra mycket värt på ålderns höst då man själv tillsammans med anhöriga får egen makt och inflytande över sin vård. Därför känns det extra bara att vi nu får ytterligare en verksamhet för en viktig patientgrupp.

Tillsammans med mina kollegor i den styrande majoriteten skriver jag i Stockholms direkt om den nya verksamheten och utvecklingen av äldresjukvården i Region Stockholm

 

Read more

Kan man känna lite särskilt för ett sjukhus? Jag gör det. Danderyds sjukhus var arbetsplats för både min farmor och farfar för länge sedan. Och min son föddes där med visst dramatik, men det börjar också bli länge sedan nu (14 år!) och jag själv vårdades bland annat inom intensivvården och på BB. Som liten tyckte jag sjukhuset såg så spännande ut när vi åkte förbi på väg ut mot Vaxholm där jag ofta hälsade på mina släktingar. Senast jag hade en privat kontakt med sjukhuset var i våras när jag hälsade på min farfar som tillbringade en tid på geriatriken där. Han tyckte mycket om personalen, men längtade samtidigt hem vilket nog är en ganska vanlig känsla.

Nu ska jag inte bara ägna mig åt nostalgi. Sjukhuset är i högsta grad en modern arbetsplats i ständig utveckling. Det är också en byggarbetsplats för där pågår en omfattande upprustning. Under hösten blir bland annat den helt nya akut- och behandlingsbyggnaden klar med 26 000 kvm och utrymme att ta emot 95 000 patienter per år. Där kommer bland annat finnas operationsavdelning, röntgen, hjärtintensiv och sterilcentral. Sedan fortsätter arbetet med att bygga om och rusta befintliga vårdbyggnaden.

Det är en lång process att planera och genomföra en såhär stor investering. Men det är också alldeles nödvändigt för att skapa en bra vård- och arbetsmiljö i akutsjukvården.

Läs mer om investeringarna i Danderyd sjukhus här. Och mer om sjukhusets utveckling här.

Och ännu mera här om såväl den nya öron-näsa-halsmottagningen och logopedi.

 

 

Read more

En ny ÖNH-mottagning ska startas av Karolinska universitetssjukhuset, med placering på Danderyds sjukhus, med en budget på 10 miljoner kronor. Syftet är att säkra utbildningen av framtida specialister i öron-, näs- och halssjukvård med sex ST-tjänster. Samtidigt kompletteras nuvarande mottagning i Huddinge med en bättre tillgänglighet i norra länet. Det beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden idag den 27 augusti.

Stockholmarna ska ha en trygg tillgång till öron-, näs- och halssjukvård i framtiden – och då måste vårdgivarna erbjuda de blivande specialistläkarna träning i både avancerad och basal sjukvård. En ny ÖNH-mottagning i Danderyd kan både säkra utbildningen med sex nya ST-tjänster per år, och samtidigt stärka tillgängligheten för ÖNH-patienter i norra delarna av länet som i dag måste åka till Huddinge för specialistvård.

Utbildningsbehovet av nya specialister i öron-, näs- och halssjukvård bedöms motsvara 6 ST-tjänster per år. Husläkare och sjuksköterskor behöver också fortbildning, då många patienter med ÖNH-problem tas om hand på vårdcentralerna. När den basala ÖNH-vården flyttat ut från de stora sjukhusen behöver utbildningsbehovet tillgodoses på ett nytt sätt.

Den nya mottagningen ska drivas av Karolinska universitetssjukhuset och placeras på Danderyds sjukhus och ska starta senast första kvartalet 2020.

Mitti skriver om detta, Liksom svt

Read more

Att få vara ifred. Det glada singellivet. Egen tid. Det är härligt, när man valt det själv. Men det är en börda att bära när isoleringen är påtvingad. Ofrivillig ensamhet är en plåga. Livet blir färglöst och hälsan försämras. Många lever isolerade alldeles nära andra människor. Ensamhet är en politisk fråga.

Idag samlade psykologen och författaren Anna Bennich till en konferens om ensamhetsproblematiken. Jag fick möjlighet att tala om vad vi politiskt kan göra.

Jag sa ungefär detta:

Flera hundra människor dör varje år i total ensamhet i vårt land, utan att någon saknar dem. 105 människor i Göteborg ifjol. 237 i Stockholm. Inga vänner eller anhöriga stod att finna. Var femte människa som dör på sjukhus dör alldeles ensam.

8 av 10 anhörigvårdare känner sig ensamma även i tvåsamheten. 150 000 personer i Sverige har bara kontakt med andra människor någon eller några gånger i månaden. 4 av 10 svenskar har upplevt sig ofrivilligt ensamma. 2 av 3 upplever ensamhet på fast de har äldreomsorg.

Detta är allvarligt. Isolering tillhör ju de värsta straff en människa kan dömas till. Det är torftigt att tvingas leva ensam mot sin vilja. Och ofrivillig ensamhet bryter ned oss, gör oss sjuka.

Ensamhet kan definieras som gapet mellan de sociala relationer en människa har också hur hon skulle vilja att de är. Det är en subjektiv upplevelse som den enskilda själv måste få definiera.

Karlfelds Jag är en sjungandes röst, fångar det väl:

Jag är en sjungandes röst på stora, tomma slätter, 
där intet öra hör, där intet eko bor.
Jag är ett irrande bloss över sjön i svarta nätter,
en nyckfull eld, som slocknar snart i mörkret: hos min mor

Känslan av ensamhet leder med tiden till kännbara fysiska konsekvenser. Olika studier visar att ofrivillig ensamhet skadar oss lika mycket som rökning och fetma.

Ensamma söker oftare sjukvård, dör oftare i förtid, blir deprimerade, får svårare att försvara sig mot infektioner och blir känsligare mot smärta.

Vi måste byta ensamheten mot gemenskap.

En viktig orsak till ensamhet är när man inte längre känner sig behövd, upplever att man inte längre är en del av samhället därför att man förlorat den sociala bas som arbetslivet ger. En annan orsak är när man förlorat sin sociala bas därför att anhöriga och vänner gått bort och att man inte förmått bygga upp nya goda relationer i livet.

Ensamhet kan självklart vara positivt, när man väljer det själv. Men den påtvingade ensamheten är förödande för många. Ensamma människor som lider av brist på sociala kontakter hör till vår tids glömda Sverige. En utsatt grupp utan en egen klar röst som kan formulera sina behov och skapa förändring.

Ofrivillig ensamhet orsakar stort lidande – psykiskt men även fysiskt. Det drabbar människor i alla åldrar, även ungdomar – men kanske främst äldre, eller årsrika! Jag är politiker. Och jag har fått syn på detta stora samhällsproblem. Då måste jag söka svaret på frågan. Vad kan vi göra politiskt åt detta?

Vi kan inte lagstifta om goda och nära relationer, om vänlighet och ögonkontakt. Men genom politiska initiativ kan vi underlätta gemenskap och motverka isolering. Det är dags att bryta den ofrivilliga ensamheten.

Jag reste till London för inspiration. I England har man tagit sig an utmaningen med den ofrivilliga ensamheten. Parlamentarikern Joe Cox toge ett initiativ i parlamentet som fått stor betydelse. Cox själv mörades brutalt i ett attentat 2016.

Men hennes vilja att bryta isoleringen för fler delas idag av många och dåvarande premiärministern Theresa May tillsatte en minister med ansvar för ensamhetsfrågorna tillsattes och en strategi började formuleras. Nästan alla departement har involverats, för ensamhet är inte en fråga för äldreomsorgen eller för sjukvården, det är ett mycket bredare ansvar än så. Kultur- och föreningsliv, idrottsrörelsen, kommunikationer, näringsliv, socialtjänst, stadsbyggnad… alla behöver hjälpas åt för att skapa bästa förutsättningarna för mänsklig gemenskap.

I London träffade jag Jean Anslow, som levt ett långt och mycket ensamt liv. Hon var en av många ofrivilligt ensamma i stadsdelen Hackney i södra London. Vändpunkten kom när hennes husläkare såg hur dåligt hon mådde och föreslog att hon skulle vända sig till S:t Joseph’s Hospice. Nu går hon dit nästan varje dag och har själv blivit en av volontärerna – en Compassionate Neigbour som hjälper andra att bryta isoleringen. Det är ett exempel på hur frivilligengagemanget växer i London. Och Jean Anslows visar på vikten av att vård, omsorg och civilsamhälle kan hjälpas åt att göra gott för individen.

***

Vi vet att hälsan påverkas. Vi vet att vårdbehoven ökar. Vi vet att människors livskvalitet försämras. Vi vill skapa förutsättningar för ett socialt och värdigt liv. Och vi vill att ingen ska behöva dö ensam. Det handlar om att kunna leva livet hela livet:

Problemet med ofrivillig ensamhet måste mötas ur många olika perspektiv. Jag vill se en nationell strategi som inkluderar många olika samhällssektorer som vård och omsorg, stadsplanering, transporter, kultur, civilsamhälle, näringsliv och så vidare. Målet ska vara att minska risken för ständig ensamhet i människors liv, utveckla evidensbaserade metoder och skapa ett gemensamt engagemang i samhället mot social isolering.

För att kunna möta problemen måste vi öka kunskapen. Därför behöver vi undersöka djupare hur ensamheten ser ut i Sverige. Socialstyrelsen undersöker hur t ex äldre med äldreomsorg upplever sin situation. Men vi behöver också kunskap om andra gruppers situation och insikter om när risken för när ensamhetsproblematik utgör en särskilt stor risk.

En starkt vapen mot ensamhet är arbete. Ett arbete ger viktig social gemenskap, och de av oss som vill måste därför få behålla sitt jobb så länge vi vill och orkar. Civilsamhället har en viktig och dubbel roll att fylla, både för att engagera människor i volontärarbete och föreningsliv och för att hjälpa och stötta utsatta människor med måltidssällskap, aktivitet och samtal.

Frivilligorganisationernas arbete skulle kunna stärkas av närmare samarbete med sjukvård och äldreomsorg och genom ett återinfört skatteavdrag för gåvor.

Fler behöver kunna flytta in i trygghetsboende, kollektivboende eller generationsboende, för att behålla sin självständighet och samtidigt få social samvaro och hjälp. Skatte- och byggregler behöver underlätta för sådana boenden. Reavinstskatten behöver dessutom sänkas, taket i bostadstillägget höjas och sociala behov vägas betydligt tyngre i kommuners bedömning när en människa ansöker om äldreomsorg. Och när kommuner arbetar med sin fysiska planering kan man fundera på vad i till exempel stadsmiljön eller bostadsområdena skulle kunna underlätta för social gemenskap.

***

Ingen ska behöva dö ensam. För att skapa livskvalitet i livets sista tid behöver vårdens och omsorgens arbetssätt utvecklas och formas utifrån patienternas behov. Datorer, iPads och smartphones för sociala kontakter är en självklarhet för många idag. Den som blir inlagd på sjukhus eller flyttar till ett äldreboende måste erbjudas möjlighet att använda digitala verktyg för att kunna fortsätta använda sociala medier, hålla kontakt med vänner och anhöriga, söka information och allt annat som människor idag gör via nätet.

Det behövs metodutveckling för att upptäcka och hjälpa människor som drabbas av social isolering. Primärvård, äldreomsorg, civilsamhällets många aktörer behöver samverka för att skapa meningsfulla möten mellan människor. Vi vill se ett nära samarbete mellan de offentliga aktörerna och föreningslivet för att utveckla metoder.

Det är hög tid att bryta den ofrivillia isoleringen.

Tack.

Read more

Människors hälsa är en frihetsfråga — när vi har hälsa är vi starka och kan verka med full kraft i våra liv. Därför ser vi det som en högt prioriterad fråga för såväl Nacka kommun som för regionen.

Jag och min fina partivän Gunilla Grudevall-Steen, som är kommunalråd i Nacka, är engagerade för att stärka hälsan hos invånarna och vill gärna lyfta fram arbetet som görs i både kommunen och regionen. Det är en viktig uppgift att stärka hälsan och säkerställa god tillgång till vård inte minst i en kommun som växer och utvecklas så kraftigt. I dag bor drygt 104 000 i kommunen och inom några år kan invånarantalet vara hela 125 000. Många nya bostäder byggs och därför måste välfärden utvecklas och moderniseras för att möta de många nya invånarnas behov.

Gunilla Grudevall-Steen (L)

 

Read more

Samhällsbyggnad och kollektivtrafikutbyggnad är inget för den otåliga som vill se snabba resultat av sina arbetsinsatser. I många år har planering och förberedelser för de nya tunnelbanelinjerna pågått. Men det rör dig framåt!

Nyligen blev järnvägsplanen även för nya gula linjen inskickad till Trafikverket, som är den myndighet som beslutar om den. Planen anger vad som ska byggas, var och beskriver vilken miljöpåverkan nya tunnelbanan medför. Den nya gula linjen som ska gå till Arenastaden i Solna från Odenplan, och på vägen passera Karolinska sjukhuset och Södra Hagalund.

De satsningar som görs i länets tunnelbana är en investering inte bara för vår tid utan även för kommande generationer. Det är ett stort ansvar men också fantastiska möjligheter att skapa förutsättningar för människor att bo och verka i Stockholmsregionen. Smidiga kollektivtrafiklösningar behövs för att vardagen ska fungera för människorna som lever här. Och det krävs för att minimera vår negativa påverkan på miljön och klimatet.

Ny tunnelbana ska dras till Solna, Barkarby, Södermalm, Nacka, Söderort och Älvsjö. Det kommer att ta flera år, men när det är klart kommer vi sammantaget ha en fantastisk tunnelbana.

Read more

Flera vårdcentraler runt om i länet har fått ett befolkningsinriktat hälsofrämjande uppdrag från Region Stockholm. Det gäller vårdcentraler vars patienter har större förväntat vårdbehov utifrån sina socioekonomiska förutsättningar. Satsningen från den blågröna koalitionen startade i maj och beräknas uppgå till 12 miljoner kronor per år.

Vården måste vara som starkast där hälsan är som sämst. Hälsofrämjande befolkningsinriktade insatser ingår i husläkarverksamheternas (vårdcentralernas) förändrade uppdrag från 1 maj. Utgångspunkten är patienternas individuella vårdbehov och socioekonomiska ställning enligt Care Need Index (CNI). Vårdcentraler vars relativa CNI (Care Need Index) överstiger en viss nivå (1,8) får ett obligatoriskt uppdrag.

Vi räknar med att det nya uppdraget för hälsofrämjande arbete i utsatta områden kommer omfatta 12 miljoner kronor 2020. Vårdcentralerna som får det nya uppdraget ligger bland annat i Södertälje, Vårberg och på Järvafältet, men också i exempelvis Sigtuna vilket UNT, UNT Sigtunabygden uppmärksammar.

Hälsofrämjande befolkningsinriktade insatser

Uppdraget innebär att arbeta för att förbättra den fysiska och psykiska hälsan och förebygga framtida ohälsa hos personer i närområdet genom att:

  • genomföra riktade hälsofrämjande insatser.
  • öka kunskapen om fysisk och psykisk hälsa samt de påverkbara sambanden mellan hälsa och levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och hälsosam mat.
  • tidigt upptäcka riskfaktorer för ohälsa som till exempel högt blodtryck, högt blodsocker, blodfetter, nedsatt andningsfunktion och övervikt eller fetma och därefter kunna initiera tidiga insatser.
  • i insatser beakta psykisk hälsa och stärka individen, bryta isolering och skapa tillit.
  • förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård för personer som är i behov av vård, men som sällan söker sig till hälso- och sjukvården.

I uppdraget ingår att utforma och anpassa utåtriktade insatser för befolkningen i närområdet. Insatser inom uppdraget ska präglas av en helhetssyn på målgruppen ur fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt hänseende. En samordnare ska utses och arbetet ska bedrivas i team.

Exempel på aktiviteter är gemensamma hälsodagar med kommunen med information om levnadsvanor och hälsokontroll, promenadgrupper mot inaktivitet och social isolering, och att arbeta lokalt för att nå ut på bästa sätt till invånarna enligt de lokala förutsättningarna.

CNI beräknas utifrån patienternas förutsättningar. Variablerna är bland andra ålder, utbildningsnivå, ensamstående förälder, utlandsfödd och arbetslös. Läs mer om CNI hos SCB.

Vårdcentralerna som omfattas nu är

Stadsdel / kommun Vårdcentralens namn
Skärholmen Vårbergs vårdcentral
Södertälje Ronna vårdcentral
Rinkeby-Kista Familjeläkarna i Husby
Södertälje Kringlans Vårdcentrum
Rinkeby-Kista Rinkeby vårdcentral
Spånga-Tensta Tensta vårdcentral
Södertälje Capio vårdcentral Wasa
Rinkeby-Kista Tibra Medica husläkarmottagning
Rinkeby-Kista Husby Akalla vårdcentral
Enskede-Årsta-Vantör Capio vårdcentral Rågsved
Rinkeby-Kista Riddarens vårdcentral
Sigtuna Arkadens läkarmottagning
Södertälje Tveta hälsocentral
Rinkeby-Kista Aleris vårdcentral Järva
Botkyrka Fittja vårdcentral

 

Read more