En uppdatering av den geografiska spridningen av covid-19 i Stockholmsregionen visar att människor drabbas olika hårt i olika stadsdelar och kommuner. Medan utvecklingen med en betydligt högre smittspridning på stadsdelar runt Järvafältet har dämpats, märks nu en ökad spridning med fler som behöver sjukhusvård i vissa delar av södra länet, bland andra Södertälje.

Hälsan är ojämlik och det återspeglas i hur coronaviruset drabbar. Människor som lever i socioekonomiskt utsatta områden löper en högre risk att insjukna så allvarligt i covid-19 att de behöver sjukhusvård. Det är ett sorgligt kvitto på den segregation och ojämlikhet vi inte har fått bukt med – och gör det smärtsamt tydligt hur viktigt det är att fortsätta arbeta för hälsa och frihet för alla.

Vi har förutsett en högre risk för smittspridning i socioekonomiskt utsatta områden och jag begärde tidigt information på olika språk. Informationsinsatserna fortsätter runtom i länet med både annonsering, webb, sociala medier, och uppsökande verksamhet. Samverkan med lokalsamhällets aktörer – föreningsliv, näringsidkare, fastighetsägare – och naturligtvis kommunerna är av central betydelse. Allra viktigast är att värna äldre. Vissa som inte bör bo kvar hemma kan till exempel få vård på korttidsboenden som kommunerna i så fall upprättar och där regionen står för sjukvårdsinsatser.

Vi måste alla ta vårt ansvar, ta del av rätt information, sprida den vidare, följa råden från sjukvården och myndigheterna, tvätta händerna ofta och hålla distansen. Vi måste alla hjälpas åt att skydda äldre och andra i riskgrupper. Nu gäller det att hålla ut, hålla avstånd och hålla ihop.

Läs mer om smittspridningen i Stockholmsregionen här

Även SVT uppärksammar detta.

Read more

Coronapandemin påverkar hela samhället. Och jag får väl erkänna att jag personligen är rätt less på karantän och social distansiering. Jag brukar ofta gå på museer, teater, bio, gallerier och så vidare. Nu när jag inte kan göra det känner jag verkligen tydligt hur viktigt detta med konst och kulturupplevelser är för mig. Men det hjälps inte. Jag och alla andra måste fortsätta följa de strikta rekommendationerna, förmodligen hela våren. Det påverkar mig, men förstås i ännu högre grad alla dem som verkar inom kultursektorn.

Coronavirusets spridning har fått dramatiska konsekvenser för kultursektorn i Stockholmsregionen. Under gårdagen fattade kulturnämnden beslut om en särskild utlysning av kulturstöd på 6,4 mnkr för att bistå Stockholmsregionens kulturliv ekonomiskt. Det är ett av många beslut som Region Stockholm har vidtagit för att stötta kulturlivet i denna svåra kris. Min partivän Cecilia Elving som är ordförande i kulturnämnden kommenterar beslutet:

– Coronakrisen slår oerhört hårt mot kulturlivet i vår region och Sverige i stort. Jag är ödmjuk inför sektorns stora behov och förstår att denna insats inte kommer att lösa de utmaningar som finns men är självklart glad att vi kan bidra med ett extra stöd.

Det behövs gemensamma kraftansträngningar för att säkerställa att vi har ett levande kulturliv även efter krisen. Staten bär ett särskilt ansvar. Det nationella krispaketet för kulturen måste skyndsamt få genomslag i vårt län.

Det känns riktigt bra att regionens kulturnämnd kan bidra till att kulturlivet i alla fall får det lite lättare trots krisen. Cecilia berättar också att under våren fortsätter kulturnämnden med sitt stöd till kort- och dokumentärfilm. Cirka 700 tkr kommer att fördelas till filmproduktion i Stockholmsregionen. Som en av norra Europas största konstinköpare, vilket följer av Region Stockholms fastighetsinvesteringar, är också ambitionen att tidigarelägga inköp av lös konst. För 2020 planeras inköp för motsvarande 6 mnkr från både enskilda konstnärer och gallerier.

Ordinarie kulturstödsomgångar ligger fast och bereds i vanlig ordning av kulturförvaltningens tjänstemän. Kulturnämnden kommer fortsätta följa den utveckling som sker i samband med coronaviruset.

Bilden på mig och Cecila Elving togs i höstas långt innan coronans och den sociala distansieringens tid. 

 

Read more

Min senaste, väldigt intressanta gäst i podden är Johan Storåkers som är ordförande i Svenska Friidrottsförbundet och lokalpolitiker i Sundbyberg. Vi pratar om hans eget brinnande intresse för idrott som väcktes när han var en liten kille i Täby. Men mest pratar vi om idrottsrörelsen och om vikten av fysisk aktivitet för hälsan. Johan drömmer om ett ungdoms-OS i Stockholm för att inspirera fler till rörelseglädje. Lyssna där roddar finns, eller helt enkelt här.

Podden spelades in för några veckor sedan, innan vi visste var corona skulle föra oss. Men hälsofrågorna är förstås alltid aktuella. Dock ska man förstås just nu vara varsam och hålla på den fyiska distansieringen, även när man idrottar.

 

Read more

Samtidigt som stora delar av vården kraftsamlar för att möta behoven av vård för alla om drabbas av covid-19, framförallt i slutenvården fortsätter vården i övrigt att möte patienter med behov av vård av andra skäl. Mycket av den elektiva – planerade – vården som kan vänta utan att det drabbar patienterna hårt medicinskt får stå tillbaka nu. Men många patienter utan corona måste förstås också fortsätta ha kontakt med vården.

Själv har jag haft sjukdom i familjen, dock inte corona. Det har gjort att vi haft anledning att verkligen använda oss av de digitala möjligheterna till smittfri vårdkontakt. Det fungerade alldeles utmärkt, och för barnen är förstås detta med chattande och videomöten inte något märkligt alls, utan tvärtom ett högst naturligt sätt att möta andra andra människor.

Digitala vårdtjänster är en lösning som allt fler upptäcker när många inte vill komma till vården pågrund av den pågående smittspridningen.

Det finns exempelvis ett självskattningstest på www.1177.se där den som är sjuk och funderar på om hon eller han behöver söka vård. Långt fler än en miljon har redan gjort testet.

Chatt, digitala vårdbesök, information via webb och appar, och andra e-tjänster blir
med corona-spridningen ännu viktigare för att skydda både riskgrupper och vården.
Därför gör Region Stockholm ett antal insatser för att underlätta för patienter och
vårdgivare, både praktiskt och ekonomiskt.

Vården mobiliserar nu för fullt för att möta hotet från coronaviruset och covid-19.
Det innebär att den mesta planerade och vardagliga vården ställs in och skjuts upp –
men människor måste få rätt och snabb information, och personer med kroniska
sjukdomar måste fortsatt kunna ha kontakt med vården och få träffa läkaren. Digitala
vårdtjänster gör det möjligt.

Min kollega i regionpolitiken, Daniel Forslund (L) som ansvarar för digitaliserings- och innovationsfrågor säger i en kommentar:

– Digitaliseringen är en oerhörd styrka för vården och samhället, särskilt i tider när vi
av smittskyddsskäl behöver uppmana många äldre och andra i riskgrupper att isolera
sig från kontakt med andra. Därför gläds jag åt att vi nu kan göra det möjligt för fler
vårdgivare att omboka fysiska besök till digitala för att upprätthålla kontinuitet och
trygghet även när patienten måste vara kvar i hemmet.

Ökad kapacitet 1177

Region Stockholm undersöker flera tekniska lösningar som ska avlasta
telefonrådgivningen på 1177 Vårdguiden och andra delar av hälso- och sjukvården
från den snabbt växande efterfrågan på Corona-relaterad information och vård.
Regionerna stärker upp bemanningen i telefonrådgivningen på 1177 Vårdguiden, men
belastningen är fortsatt mycket hög. Nationellt har det SKR-ägda bolaget Inera AB
sjudubblat antalet linjer till sin växel, dit alla samtal först kommer, från 250 till
1.900.

Självskattningstest

I ett första steg har Region Stockholm lanserat ett självskattningstest för covid-19
på nätet. Självskattningstestet finns på adressen: https://corona.sll.se
Enbart under det första dygnet efter lansering hade tjänsten använts 970 000 gånger,
och hemsidan hade fått 1,2 miljoner besök. Onsdag eftermiddag hade sidan haft 1 550
000 besökare. 1 300 000 hade genomfört tester. Tre andra regioner – Skåne, Halland
och Gotland – har lagt upp egna formulär med testet och tre till – Uppsala, Kalmar
och Västerbotten – är på gång. Detta visar på det enorma behovet av information och
nya digitala trygghetstjänster.
Ökad användning av digitala vårdmöten

Digitala vårdbesök

Allt fler patienter får hjälp via chatt, video eller telefon, både hos regionens
offentliga och privat drivna vårdgivare och andra digitala vårdtjänster. Ett exempel är Ekerö vårdcentral som ökat från 4 videobesök vecka 10 till 55 st vecka
12.

Även Capio rapporterar om flerdubbling av digitala vårdkontakter de senaste
veckorna, på vårdcentralerna i Stockholmsregionen. Även andra e-tjänster
används i betydligt större utsträckning, 1-17 mars redan i början av mars användes
e-tjänsterna i snitt 4.250 gånger per dag mot 3.050 under mars 2019.
Beslut av ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden eller hälso- och
sjukvårdsförvaltningen, som underlättar fler digitala vårdbesök

Digitala vårdbesök möjliggörs på fler vårdområden

Barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård samt Hälsa & habilitering får ersättning
för vårdkontakter på distans genom tidsbegränsade tillägg eller ändringar. Det
innebär digitala vårdbesök via telefon, chatt eller video.
”Tak” för digitala besök i vårdval lyfts.

Inga begränsningar i antal digitala besök för Barn- och ungdomsmedicinska
mottagningar (BUMM) för 0-12 månader, Primärvårdsrehabilitering, Specialiserad
fysioterapi, Logopedi och Långvarig smärta, Barn och ungas psykiska ohälsa (”första
linjen”) på husläkarmottagningar och BUMM.

Krav på drop-in-mottagning slopas

Ungdomsmottagningar, barnmorskemottagningar, mottagningar för sexuell hälsa
och mansmottagningen behöver inte erbjuda drop-in-besök. De mottagningar
som kan organisera drop-in-mottagning på ett smittsäkert sätt i enlighet med Region
Stockholms generella riktlinjer.

Ersättning för vårdkontakter på distans

Följande vårdområden får tidsbegränsade tillägg eller ändringar så att vårdgivarna
kan ta emot och få ersättning för digitala besök via telefon, chatt eller video.

  • Sexuell hälsa
  • Barnmorskemottagning
  • Mansmottagning
  • Ungdomsmottagning
  • Kardiologi
  • Gastroenterologi
  • Kirurgi
  • Avancerad fotkirurgi
  • Plastikkirurgi
  • Internmedicin och kirurgi
  • Öron- näs- och halssjukdomar
  • Hudsjukvård
  • Urologi
  • Gynekologi
  • Allergologi
  • Neurologi
  • Ögonsjukvård
  • Ryggkirurgi
  • Ortopedi och handkirurgi
  • Höft- och knäprotesoperationer
  • Förlossning
  • Överviktscentrum
    Särskilda tillfälliga lösningar för vårdcentraler och husläkarmottagningar,
    närakuter och geriatrik
  • Husläkarmottagningar (vårdcentraler) garanteras nivån för februari månads
    rörliga ersättning för mottagningsbesök.
  • Närakuter garanteras nivån för februari månads rörliga ersättning.
  • Geriatriken (specialiserade äldresjukvården) får slopat tak för max antal
    vårdtillfällen/ersättning, och underproduktion (färre antal patienter) p.g.a. längre vårdtider ska inte leda till återkrav.

SVT har berättat mer om detta.

Read more

Igår beskrev jag hur krislägesavtalet är tänkt att fungera och när det kan användas. Det är en väldigt bra för arbetsgivarna att denna möjlighet att det finns, men det är också riskabelt eftersom det innebär att medarbetarna kan komma att få arbeta väldigt mycket och med kort framförhållning. Nu har vi nått en punkt när vi behöver begära hos SKR att krislägesavtalet får aktiveras för vissa grupper.

Fortfarande pågår arbetet med att förstärka bemanningen och säkerställa att fler är med och delar på bördan. Det sker bland annat genom att personal som vanligtvis arbetet med elektiv (planerad) vård arbetar med covid-19-patienter, genom att öka arbetstid för deltidsanställda, genom nyrekrytering – bland annat bland de 6 500 frivilliga med sjukvårdsutbildning som anmält sig, med mera. En lång rad andra åtgärder inom ramen för ordinarie kollektivavtal har också gjorts. Samtidigt har man arbetat snabbt på att förbereda att vi ska kunna aktivera krislägesavtalet vid behov; det kräver att man får till stånd ett lokalt kollektivavtal utifrån det centrala nationella avtal som blev klart för en vecka sedan. I dag ser vi att vi behöver begära hos Sveriges kommuner och regioner att få aktivera krislägesavtalet för vissa grupper.

Alldeles nyss beslutade Regionstyrelsen begära att styrelserna i Sveriges Kommuner och Regioner och Sobona-Kommunala företagens arbetsgivarorganisation fattar beslut om aktivering av krislägesavtalet med anledning av det föreligger ett krisläge vad gäller personalförsörjningen i Region Stockholms IVA verksamheter till följd av covid-19. Aktiveringen omfattar de medarbetare som blir anvisade att arbeta enligt krislägesavtalets villkor inom regionens IVA verksamheter.

Det är bra att möjligheten finns, men det innebär också risker. Arbetsgivaren lokalt får, när avtalet träder i kraft, fördela arbetet dag som natt, vardag som helgdag i genomsnitt 48 timmar i veckan beräknat på en fyraveckorsperiod, med möjlighet till beordrad nödfallsövertid utöver detta. Och besked om arbetstider kan ges med mycket kort varsel. Om det krävs för att situationen ska fungera kan arbetsgivaren anvisa medarbetare att utföra arbete som de inte utför vanligtvis. Som kompensation för dessa tuffa arbetsförhållanden får personalen en rejäl ersättning, 120% i lönepåslag per arbetad timme. Det är självklart bra att vi kan ta detta steg, även om jag oroar mig för vad det kommer att innebära för medarbetarna. Ekonomiskt lägger vi inga begränsningar nu, vi har sedan coronakrisens början sagt att inga ekonomiska begränsningar ska hindra åtgärder som den medicinska och professionella ledningen anser nödvändiga.

Coronakrisen är inte en kortvarig kris. Uthållighet kommer bli vår viktigaste styrka. Både som vårdgivare och arbetsgivare kommer Region Stockholm och alla våra sjukhus att arbeta intensivt för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för medarbetarna, för att arbetet ska bli hållbart. Vi får bereda oss på en väldigt tuff vår för många.

Read more

Idag kom staten med beskedet att kommunerna och regionerna tillförs mer pengar. Det är förstås lika nödvändigt som välkommet eftersom mattan ryckts undan för välfärdens finansiering då skatter och andra intäkter minskar i pandemins spår. Statens tillskott skapar lite mer fast mark under fötterna på oss så det tackar jag hjärtligast för!

Men det är viktigt att staten håller sitt löfte att ta notan för coronapandemin och alla de insatser som vi gör i hälso- och sjukvården. Det löftet utgår jag från att regeringen kommer att hålla. Ingen vet förstås idag vad detta kommer att kosta, men jag gissar flera miljarder enbart i Stockholm.

Mitti skriver om detta. 

Read more

Ekot sänder idag ett inslag om krislägesavtal för vårdpersonal, där det påstås att Region Stockholm ännu inte aktiverat det av snålhet. Det är verkligen inte en beskrivning jag skriver under på. Tvärtom använder vi enorma summor för att öka tillgången till vård för patienterna och anställa fler i vården. Detsamma tror jag gäller de allra flesta regioner och kommuner. Men ett krislägesavtal är mycket långtgående i krav på personalen. Det kan och ska bara användas i nödfall – alla arbetsgivare måste i första hand försöka hitta mer hållbara lösningar på bemanningen.

För bara några dagar sedan undertecknade Vårdförbundet ett särskilt krislägesavtal med Sveriges kommuner och regioner. Det har varit en lång process med förhandling om detta och det förstår jag. Krislägesavtalet ger arbetsgivarna långtgående möjlighet att använda personalens tid och även flytta personal mellan arbetsplatser och orter, på ett sätt som kan bli mycket slitsamt för medarbetarna. Även Läkarförbundet och Kommunal är överens med arbetsgivarorganisationen om sådana avtal. Det är bra och ger en möjlighet för arbetsgivarna att ta till de ganska drastiska åtgärder som kan komma att krävas. Men ännu är vi inte där.

Krislägesavtalet ger arbetsgivarna möjlighet att mycket flexibelt använda personalen dag som natt, med begränsat med vila under en längre tid. Arbetsgivaren kan också flytta personal och även ”låna ut” personal till andra arbetsgivare för att lösa en kris. Det är viktigt att regionerna och kommunerna, mitt i krisen anstränger sig för att lösa situationen på ett hållbart sätt innan dessa långtgående åtgärder aktiveras.

Eftersom läget är extraordinärt och det krävs mycket för att klara att bemanna alla vårdplatser som behövas under veckor och månader framöver görs nu en mängd insatser. Det viktigaste är att på olika sätt tillföra mer resurser till akutsjukvården i form av tillgänglig personal. Ett exempel på detta är att vi redan nu kan styra om personal som arbetar med planerad (elektiv) vård till akutsjukvården av främst coronasmittade patienter. Vi anställer också fler samt avropar alla resurser vi kan från våra olika leverantörer och avtalspartner. Inte minst – och helt fantastiskt – har över 6 500 vårdutbildade personer ”utifrån” frivilligt anmält att de vill börja jobba i vården under coronakrisen och just nu pågår arbetet med att intervjua och anställa många av dessa.

Trots alla insatser och extra krafter är läget dock så allvarligt att också våra ordinarie medarbetare kommer att behöva arbeta övertid. I första hand försöker vi på alla sätt få in fler resurser eftersom vi bedömer att det är en mer hållbar lösning. Det diskuteras olika alternativ av schemaläggning i olika verksamheter, men som sagt är främste prioritet att tillföra fler resurser.

Vad krävs rent formellt för att krislägesavtalet kan aktiveras? Det kräver ett beslut av SKR, så regionen måste i så fall gå in med en begäran. Men först måste de möjligheter som finns i befintliga kollektivavtal ha uttömts. För att krislägesavtalet ska vara tillämpligt krävs: Att regionen har beordrat övertid, med ersättning enligt gällande avtal, förskjutit arbetstiden, beordrat jour och beredskap, förflyttat arbetstagare eller beordrat vikariat. Arbetsgivaren behöver även ha sett över möjligheterna att återkalla beviljad semester. Det handlar även om att inventera möjligheterna till bemanningsförstärkning. Det kan röra sig om åtgärder som att erbjuda deltidsanställda att gå upp till heltid, ta in extrapersonal, studenter, tidigare anställda, pensionärer, bemanningspooler med mera.

Alla dessa åtgärder arbetar vi med nu och enligt avtalet i sig måste vi uttömma alla dessa alternativ innan det ens är möjligt att begära en aktivering av själva krislägesavtalet enligt den ordning som finns för detta.

Read more

Hur betalar man egentligen sjukhusen för det arbete som görs under coronakrisen? Ersättningsmodeller är kanske inget som allmänheten funderar på dagligdags, men i hälso- och sjukvården är det väldigt viktigt att det fungerar väl och styr mot bättre hälsa och förstås mot att de som har behov av vård får tillgång till de insatser som behövs. Det fungerar på det hela taget rätt bra, och vi jobbar löpande med att utveckla och justera efter hur vården och samhället förändras. Däremot diskuteras ofta nivån på ersättningarna, och det är förstås också intressant. I en kris blir läget ett annat. Bland annat har sjukhusen uppmanats att avstå från planerad – elektiv – vård som inte är nödvändig för att istället lägga kraften på den akut sjuka. Men då kan vi ju inte ha en modell som inte betalar för det. Alltså är det läge att göra en krisåtgärd.

Därför har jag fattat beslut, på hälso- och sjukvårdsnämndens vägnar, att akutsjukhusen som regionen har avtal med får en fast ersättning under perioden mars till och med maj. Därmed behöver inte sjukhusen fundera på hur deras intäkter ska se ut, eller ägna sig åt administrativa bryderier. Det är bara att ge vård till alla drabbade som behöver sjukhusens resurser.

Vi gör av med enormt mycket pengar nu för att möta krisen, men jag måste tro på regeringen när de säger att de ska ta notan. Min gissning är att den kommer att omfatta många miljarder kronor. Därtill kommer skatteintäkterna att minska kraftigt nu när så många förlorar inkomster och jobb i coronavirusets spår. Det ligger många tuffa år framför oss att ta igenom både den tuffa ekonomin och betala av den vårdskuld som ny byggas upp genom alla insatser som skjuts upp för att ge utrymme för coronapatienterna. Men det är den enda rimliga prioriteringen just nu. Liv och hälsa här och nu.

Mitti skriver också om detta.

Read more

Innan coronapandemin tog sitt grepp om Sverige träffade jag Karin Karlsbro som är liberal Europaparlamentariker för ett samtal om hennes drivkrafter och vad vilka viktiga frågor hon driver i Europaparlamentet. Förutom miljöfrågorna som Karin länge engagerat sig i så ligger hälsa nära Karins hjärta, och det är förstås högaktuellt just nu. Det resulterade i en podd. Lyssna där poddar finns, till exempel här

Read more

Idag var mediaintresset stort i Älvsjö. Många ville besöka och spegla det nya sjukhuset i olika kanaler. Jag var med på en pressträff för att berätta om sjukhuset och de förberedelser som nu görs. Bland annat rekryteras många nya medarbetare som vill vara med och ge vård till sjuka patienter.

Inom kort öppnar den första delen som ger plats för 140 patienter. Sedan skalas det upp till 600 vårdplatser och Jan utökas ännu mer.

Jag hoppas dock att vi inte ska behöva alla dessa vårdplatser, men så viktigt att förbereda oss för det värsta.

Read more