Amning kan vara en ganska knepig historia för många nyblivna föräldrar och deras små bebisar. Mycket press ligger på mammor att kunna amma och det är inte alltid så enkelt, även om det också kan vara supermysigt förstås. Därför behövs ett gott och nära tillgängligt stöd för mamma och barn att vända sig till.

Sedan ett tid pågår två projekt kring amningsstöd i länet, det ena AMSAK ligger i innerstan och bedrivs av barnmorskor. Den andra finns i på BVC/familjecentralen i Rotebro. Det finns mycket kunskap som byggts upp genom dessa projekt. Och vi ser tydligt att amningsstödet måste byggas ut runt om i länet. Därför kommer större barnavårdscentraler (BVC) att kunna få ett tilläggsuppdrag för att möta familjernas behov.

AMSAK är ett projekt, som kommer att drivas vidare under 2020, parallellt med att det nya amningsstödet på barnavårdscentraler utökas i länet.

Mitti har skrivit om de nya smningsmottagningarna på BVC.

 

Read more

Kvinnor mellan 40 och 74 år kallas regelbundet på hälsokoll för bröstcancer. Men bröstcancer drabbar förstås också äldre kvinnor, och ibland även yngre. Därmed borde helst screeningen ske utifrån individuella förutsättningar och risker, men absolut inte ta slut vid 74 år. Jag vill att Socialstyrelsen ser över åldersgränserna för bröstcancerscreening/mammografi.

Tillsammans med Barbro Westerholm och Lina Nordquist skriver jag i UNT om vikten av att utöka mammografi även efter 74 år. Vi vill belysa att var femte bröstcancerdrabbad kvinna är 75 eller äldre. Då är det inte rimligt att mammografi upphör redan vid 74 år. Det är en orättvisa som Liberalerna vill ändra på.

Mammografiprogrammet har varit en stor framgång. Men det är också i nuvarande form ojämlikt och föråldrat. Liberalerna vill utifrån nutida forskning se modern och jämlik screening mot cancer. Därför vill vi i ett första steg utvidga screening till att gälla även efter 74 år. I nästa steg vill vi att screeningprogrammet individualiseras – och utgår från varje persons risk för cancer.

Den nuvarande åldersgränsen bygger på ålderism. År 2016 var medellivslängden för kvinnor 84 år, möjligen till följd av tidig upptäckt av cancer. När Socialstyrelsen utformade screeningprogrammet på 80-talet var medellivslängden mycket lägre.

Innan åldersgränsen för mammografi kan tas bort behövs ett nationellt arbete för att utreda hur det ska gå till – och sedan ett nationellt införande för att säkra jämlikhet i hela landet. Det är något vi förväntar oss av Socialstyrelsen och dess uppdragsgivare regeringen.

Samtidigt fortsätter forskningen framåt. Man kan nu lättare och tidigare finna indikatorer på cancerrisk och därmed veta betydligt bättre vilka personer man behöver följa extra noggrant. De kanske behöver komma på mammografi både före 40 och efter 74, och betydligt oftare. Andra med mycket mindre risk kanske inte behöver gå på mammografi lika ofta.

Verksamhet med individuell screening har redan införts i Stockholmsregionen för kvinnor avseende lungcancer som testas för sin risk just i samband med mammografiundersökningen. I framtiden kan det bli en uppgift för primärvården att ta prover för cancerrisker för att göra den förebyggande vården säkrare och effektivare – och rädda fler liv.

Mammografi blir inte mindre viktigt efter att man fyllt 75 år. Vi kräver därför att Socialstyrelsen och regeringen agerar för ett slopande av den övre åldersgränsen. Och vi kommer driva på för att utveckla individualiserad screening oavsett ålder. För allas rätt till lika vård oavsett var i livet du befinner dig.

Read more

Varje självmord är en tragedi och varje gång frågar sig omgivningen: Hade vi kunnat hjälpa mer? För familj och vänner är det ofta en tröstlös fråga; man kan som privatperson inte ta på sig ansvaret för någon annans beslut att avsluta sitt liv. För vården och andra samhällsinstanser är det däremot en oerhört central fråga. Varje självmord måste leda till tankar på förebyggande insatser.

I dag, på suicidpreventiva dagen, uppmärksammas hur självmord kan förebyggas på olika sätt. För Liberalerna och för oss i Region Stockholm är det prioriterade frågor. En viktig sak är den utbyggda primärvården: att snabbt få hjälp, inte bara av husläkare utan även av psykolog på sin vårdcentral, kan göra att också psykiska hälsoproblem uppmärksammas och behandlas i tid. En annan långsiktig förebyggande insats är utbildning av elever i skolor, självmedvetandeträning (YAM) för att lära sig känna igen tecken på psykisk ohälsa hos sig själv och andra barn och unga.

För de som behöver mer hjälp satsar vi på utbyggd och upprustad psykiatri – det blir bland annat nya avdelningar och en upprustning av vårdmiljön på Nacka sjukhus. Personer med svårare psykisk ohälsa och sjukdom kan också numera få s.k. självvald inläggning – den som kan, kan bo hemma men om man känner behov av vård på avdelning kan man snabbt läggas in igen. Det är förstås bra om fler kan ha ett så fungerande vardagsliv som möjligt.

I akuta fall har vi också stärkt insatserna med Sveriges första ”psykiatriambulans” – PAM (psykiatrisk akutmobilitet) har nu rullat några år, hunnit få flera priser, och räddat många med akut psykisk sjukdom – många av dem suicidnära. Helst ska vi förstås försöka hjälpa alla tidigare än så, men i det akuta skedet är PAM en stor tillgång och angelägen förbättring.

Vår vision är noll självmord – att ingen ska behöva känna sin situation så hopplös att man hellre väljer att avsluta sitt liv. Det är ingen lätt uppgift. Psykisk sjukdom har ibland en dålig prognos, men vi, både inom Liberalerna och i Region Stockholm ska fortsätta göra allt vi kan.

Read more

Nyligen besökte jag min regionrådskollega Ingeborg Wiksten som är regionpolitiker i Västernorrland. Vi har båda ett starkt engagemang för hälsan och Ingeborg visade mig några av de hälsoinsatser som görs i regionen och vi fick tillsammans chansen att lära oss mer i intressanta samtal med forskare på Mittuniversitetet i Sundsvall. Med på bilden är också Catrin Eliasson (L).

Hälsan skiljer sig åt mellan våra olika regioner, men faktiskt också i minst lika hög grad inom våra regioner. I Stockholm har jag många gånger pekat på hur stora skillnaderna är mellan olika bostadsområden. Tidiga insatser är en nyckel för att nå bättre hälsa, vart än man befinner sig. Det är något vi måste utveckla mer i hela landet.

Läs gärna min, Ingeborgs och riksdagsledamot Lina Nordquists debattartikel där vi lyfta fram vikten av att ge unga en bra chans till god hälsa. Vi lyfter bland annat fram tre viktiga områden:

  • Jämlik hälsa. Att förebygga är viktigast för att utjämna hälsoklyftor. Tidig upptäckt av hälsoproblem och råd om levnadsvanor, som fysisk aktivitet på recept, hjälp med riskkonsumtion av alkohol, eller rökavvänjning kräver tillgänglighet och kontinuitet på din vårdcentral. Därför måste vi bygga ut primärvården med de resurser som krävs för distriktssköterskor, dietister och inte minst att alla ska kunna välja sin egen fasta husläkare. Primärvården kräver nationella satsningar, det är inget t ex Västernorrland klarar på egen hand. Tack vare Liberalerna kommer nu sådana satsningar genom januariavtalet.
  • Barns hälsa. Hälsoklyftor grundläggs ibland i barndomen. Övervikt, fetma och passiv rökning drabbar mycket ojämlikt.För vissa barn är första skoldagen efter lov och helger en möjlighet att äntligen få äta sig mätta på lagad mat. Samtidigt kan vi med tidiga insatser hjälpa många barn till ett långsiktigt hälsosammare liv.
  • Psykisk hälsa. För många är det inte kroppen utan själen som gör ont. Återigen har primärvården en viktig uppgift för tidig upptäckt – utbyggnaden måste också innebära fler psykologer på vårdcentralerna. Likaså måste barn- och ungdomsmottagningar och elevhälsa ha möjligheten att hjälpa.
Read more

Fler lever allt längre. Det är goda nyheter, och innebär samtidigt att vi behöver utveckla vården för att möta äldre människors behov. Därför är det bra att vi snart kommer att få en ny geriatrisk verksamhet i Skärholmen, med 74 nya äldrevårdsplatser.

Det är Capio/Legesvisitten som ska driva verksamheten med start i november i år. Detta möjliggörs genom beslutet att införa vårdval geriatrik som den styrande majoriteten fattade i våras. Jag ser detta som ett första led i utvecklande av en mer sammanhållen seniorvård där vi tillsammans med kommunernas omsorgsverksamhet vill ta ett helhetsansvar för äldres vård och omsorg. Jag ser det som en viktig satsning på hälsa och ökad frihet för äldre.

I Region Stockholm sätter vi alltid patienten i centrum. Oavsett vilken form av vård man behöver ska den ges utifrån individens behov. Att vi kan erbjuda en sammanhållen vård där vården tar ett helhetsgrepp om patienten är särskilt viktigt för de gamla och sjuka. De ska känna sig trygga och vården ska vara tillgänglig. Valfrihet och trygghet kan vara extra mycket värt på ålderns höst då man själv tillsammans med anhöriga får egen makt och inflytande över sin vård. Därför känns det extra bara att vi nu får ytterligare en verksamhet för en viktig patientgrupp.

Tillsammans med mina kollegor i den styrande majoriteten skriver jag i Stockholms direkt om den nya verksamheten och utvecklingen av äldresjukvården i Region Stockholm

 

Read more

Kan man känna lite särskilt för ett sjukhus? Jag gör det. Danderyds sjukhus var arbetsplats för både min farmor och farfar för länge sedan. Och min son föddes där med visst dramatik, men det börjar också bli länge sedan nu (14 år!) och jag själv vårdades bland annat inom intensivvården och på BB. Som liten tyckte jag sjukhuset såg så spännande ut när vi åkte förbi på väg ut mot Vaxholm där jag ofta hälsade på mina släktingar. Senast jag hade en privat kontakt med sjukhuset var i våras när jag hälsade på min farfar som tillbringade en tid på geriatriken där. Han tyckte mycket om personalen, men längtade samtidigt hem vilket nog är en ganska vanlig känsla.

Nu ska jag inte bara ägna mig åt nostalgi. Sjukhuset är i högsta grad en modern arbetsplats i ständig utveckling. Det är också en byggarbetsplats för där pågår en omfattande upprustning. Under hösten blir bland annat den helt nya akut- och behandlingsbyggnaden klar med 26 000 kvm och utrymme att ta emot 95 000 patienter per år. Där kommer bland annat finnas operationsavdelning, röntgen, hjärtintensiv och sterilcentral. Sedan fortsätter arbetet med att bygga om och rusta befintliga vårdbyggnaden.

Det är en lång process att planera och genomföra en såhär stor investering. Men det är också alldeles nödvändigt för att skapa en bra vård- och arbetsmiljö i akutsjukvården.

Läs mer om investeringarna i Danderyd sjukhus här. Och mer om sjukhusets utveckling här.

Och ännu mera här om såväl den nya öron-näsa-halsmottagningen och logopedi.

 

 

Read more

En ny ÖNH-mottagning ska startas av Karolinska universitetssjukhuset, med placering på Danderyds sjukhus, med en budget på 10 miljoner kronor. Syftet är att säkra utbildningen av framtida specialister i öron-, näs- och halssjukvård med sex ST-tjänster. Samtidigt kompletteras nuvarande mottagning i Huddinge med en bättre tillgänglighet i norra länet. Det beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden idag den 27 augusti.

Stockholmarna ska ha en trygg tillgång till öron-, näs- och halssjukvård i framtiden – och då måste vårdgivarna erbjuda de blivande specialistläkarna träning i både avancerad och basal sjukvård. En ny ÖNH-mottagning i Danderyd kan både säkra utbildningen med sex nya ST-tjänster per år, och samtidigt stärka tillgängligheten för ÖNH-patienter i norra delarna av länet som i dag måste åka till Huddinge för specialistvård.

Utbildningsbehovet av nya specialister i öron-, näs- och halssjukvård bedöms motsvara 6 ST-tjänster per år. Husläkare och sjuksköterskor behöver också fortbildning, då många patienter med ÖNH-problem tas om hand på vårdcentralerna. När den basala ÖNH-vården flyttat ut från de stora sjukhusen behöver utbildningsbehovet tillgodoses på ett nytt sätt.

Den nya mottagningen ska drivas av Karolinska universitetssjukhuset och placeras på Danderyds sjukhus och ska starta senast första kvartalet 2020.

Mitti skriver om detta, Liksom svt

Read more

Att få vara ifred. Det glada singellivet. Egen tid. Det är härligt, när man valt det själv. Men det är en börda att bära när isoleringen är påtvingad. Ofrivillig ensamhet är en plåga. Livet blir färglöst och hälsan försämras. Många lever isolerade alldeles nära andra människor. Ensamhet är en politisk fråga.

Idag samlade psykologen och författaren Anna Bennich till en konferens om ensamhetsproblematiken. Jag fick möjlighet att tala om vad vi politiskt kan göra.

Jag sa ungefär detta:

Flera hundra människor dör varje år i total ensamhet i vårt land, utan att någon saknar dem. 105 människor i Göteborg ifjol. 237 i Stockholm. Inga vänner eller anhöriga stod att finna. Var femte människa som dör på sjukhus dör alldeles ensam.

8 av 10 anhörigvårdare känner sig ensamma även i tvåsamheten. 150 000 personer i Sverige har bara kontakt med andra människor någon eller några gånger i månaden. 4 av 10 svenskar har upplevt sig ofrivilligt ensamma. 2 av 3 upplever ensamhet på fast de har äldreomsorg.

Detta är allvarligt. Isolering tillhör ju de värsta straff en människa kan dömas till. Det är torftigt att tvingas leva ensam mot sin vilja. Och ofrivillig ensamhet bryter ned oss, gör oss sjuka.

Ensamhet kan definieras som gapet mellan de sociala relationer en människa har också hur hon skulle vilja att de är. Det är en subjektiv upplevelse som den enskilda själv måste få definiera.

Karlfelds Jag är en sjungandes röst, fångar det väl:

Jag är en sjungandes röst på stora, tomma slätter, 
där intet öra hör, där intet eko bor.
Jag är ett irrande bloss över sjön i svarta nätter,
en nyckfull eld, som slocknar snart i mörkret: hos min mor

Känslan av ensamhet leder med tiden till kännbara fysiska konsekvenser. Olika studier visar att ofrivillig ensamhet skadar oss lika mycket som rökning och fetma.

Ensamma söker oftare sjukvård, dör oftare i förtid, blir deprimerade, får svårare att försvara sig mot infektioner och blir känsligare mot smärta.

Vi måste byta ensamheten mot gemenskap.

En viktig orsak till ensamhet är när man inte längre känner sig behövd, upplever att man inte längre är en del av samhället därför att man förlorat den sociala bas som arbetslivet ger. En annan orsak är när man förlorat sin sociala bas därför att anhöriga och vänner gått bort och att man inte förmått bygga upp nya goda relationer i livet.

Ensamhet kan självklart vara positivt, när man väljer det själv. Men den påtvingade ensamheten är förödande för många. Ensamma människor som lider av brist på sociala kontakter hör till vår tids glömda Sverige. En utsatt grupp utan en egen klar röst som kan formulera sina behov och skapa förändring.

Ofrivillig ensamhet orsakar stort lidande – psykiskt men även fysiskt. Det drabbar människor i alla åldrar, även ungdomar – men kanske främst äldre, eller årsrika! Jag är politiker. Och jag har fått syn på detta stora samhällsproblem. Då måste jag söka svaret på frågan. Vad kan vi göra politiskt åt detta?

Vi kan inte lagstifta om goda och nära relationer, om vänlighet och ögonkontakt. Men genom politiska initiativ kan vi underlätta gemenskap och motverka isolering. Det är dags att bryta den ofrivilliga ensamheten.

Jag reste till London för inspiration. I England har man tagit sig an utmaningen med den ofrivilliga ensamheten. Parlamentarikern Joe Cox toge ett initiativ i parlamentet som fått stor betydelse. Cox själv mörades brutalt i ett attentat 2016.

Men hennes vilja att bryta isoleringen för fler delas idag av många och dåvarande premiärministern Theresa May tillsatte en minister med ansvar för ensamhetsfrågorna tillsattes och en strategi började formuleras. Nästan alla departement har involverats, för ensamhet är inte en fråga för äldreomsorgen eller för sjukvården, det är ett mycket bredare ansvar än så. Kultur- och föreningsliv, idrottsrörelsen, kommunikationer, näringsliv, socialtjänst, stadsbyggnad… alla behöver hjälpas åt för att skapa bästa förutsättningarna för mänsklig gemenskap.

I London träffade jag Jean Anslow, som levt ett långt och mycket ensamt liv. Hon var en av många ofrivilligt ensamma i stadsdelen Hackney i södra London. Vändpunkten kom när hennes husläkare såg hur dåligt hon mådde och föreslog att hon skulle vända sig till S:t Joseph’s Hospice. Nu går hon dit nästan varje dag och har själv blivit en av volontärerna – en Compassionate Neigbour som hjälper andra att bryta isoleringen. Det är ett exempel på hur frivilligengagemanget växer i London. Och Jean Anslows visar på vikten av att vård, omsorg och civilsamhälle kan hjälpas åt att göra gott för individen.

***

Vi vet att hälsan påverkas. Vi vet att vårdbehoven ökar. Vi vet att människors livskvalitet försämras. Vi vill skapa förutsättningar för ett socialt och värdigt liv. Och vi vill att ingen ska behöva dö ensam. Det handlar om att kunna leva livet hela livet:

Problemet med ofrivillig ensamhet måste mötas ur många olika perspektiv. Jag vill se en nationell strategi som inkluderar många olika samhällssektorer som vård och omsorg, stadsplanering, transporter, kultur, civilsamhälle, näringsliv och så vidare. Målet ska vara att minska risken för ständig ensamhet i människors liv, utveckla evidensbaserade metoder och skapa ett gemensamt engagemang i samhället mot social isolering.

För att kunna möta problemen måste vi öka kunskapen. Därför behöver vi undersöka djupare hur ensamheten ser ut i Sverige. Socialstyrelsen undersöker hur t ex äldre med äldreomsorg upplever sin situation. Men vi behöver också kunskap om andra gruppers situation och insikter om när risken för när ensamhetsproblematik utgör en särskilt stor risk.

En starkt vapen mot ensamhet är arbete. Ett arbete ger viktig social gemenskap, och de av oss som vill måste därför få behålla sitt jobb så länge vi vill och orkar. Civilsamhället har en viktig och dubbel roll att fylla, både för att engagera människor i volontärarbete och föreningsliv och för att hjälpa och stötta utsatta människor med måltidssällskap, aktivitet och samtal.

Frivilligorganisationernas arbete skulle kunna stärkas av närmare samarbete med sjukvård och äldreomsorg och genom ett återinfört skatteavdrag för gåvor.

Fler behöver kunna flytta in i trygghetsboende, kollektivboende eller generationsboende, för att behålla sin självständighet och samtidigt få social samvaro och hjälp. Skatte- och byggregler behöver underlätta för sådana boenden. Reavinstskatten behöver dessutom sänkas, taket i bostadstillägget höjas och sociala behov vägas betydligt tyngre i kommuners bedömning när en människa ansöker om äldreomsorg. Och när kommuner arbetar med sin fysiska planering kan man fundera på vad i till exempel stadsmiljön eller bostadsområdena skulle kunna underlätta för social gemenskap.

***

Ingen ska behöva dö ensam. För att skapa livskvalitet i livets sista tid behöver vårdens och omsorgens arbetssätt utvecklas och formas utifrån patienternas behov. Datorer, iPads och smartphones för sociala kontakter är en självklarhet för många idag. Den som blir inlagd på sjukhus eller flyttar till ett äldreboende måste erbjudas möjlighet att använda digitala verktyg för att kunna fortsätta använda sociala medier, hålla kontakt med vänner och anhöriga, söka information och allt annat som människor idag gör via nätet.

Det behövs metodutveckling för att upptäcka och hjälpa människor som drabbas av social isolering. Primärvård, äldreomsorg, civilsamhällets många aktörer behöver samverka för att skapa meningsfulla möten mellan människor. Vi vill se ett nära samarbete mellan de offentliga aktörerna och föreningslivet för att utveckla metoder.

Det är hög tid att bryta den ofrivillia isoleringen.

Tack.

Read more

Människors hälsa är en frihetsfråga — när vi har hälsa är vi starka och kan verka med full kraft i våra liv. Därför ser vi det som en högt prioriterad fråga för såväl Nacka kommun som för regionen.

Jag och min fina partivän Gunilla Grudevall-Steen, som är kommunalråd i Nacka, är engagerade för att stärka hälsan hos invånarna och vill gärna lyfta fram arbetet som görs i både kommunen och regionen. Det är en viktig uppgift att stärka hälsan och säkerställa god tillgång till vård inte minst i en kommun som växer och utvecklas så kraftigt. I dag bor drygt 104 000 i kommunen och inom några år kan invånarantalet vara hela 125 000. Många nya bostäder byggs och därför måste välfärden utvecklas och moderniseras för att möta de många nya invånarnas behov.

Gunilla Grudevall-Steen (L)

 

Read more