Jan Björklund (L) och Anna Starbrink (L)

I höst håller Liberalerna Landsmöte då vi ska besluta om nya politiska ställningstaganden och välja partistyrelse och partiledare. Det har knappast undgått någon att vi har två kandidater till partiledareposten. Mitt val är klart – Jag vill se Jan Björklund fortsätta som ledare för Liberalerna. 

Jag har tillsammans med några partivänner skrivit i Dagens samhälle om varför Jan Björklund ska leda Liberalerna.

Jan Björklund är en starkt värderingsstyrd politiker som med ideologisk glöd tror på den socialliberala kraften och formulerar en tydlig politik som svarar på vår tids stora utmaningar. Det är självklart och enkelt för oss att tala tydligt och klart om människors frihet. Vår röst är som allra klarast när vi tar ställning för hbt-personers rättigheter, för kvinnors och flickors rätt att leva fria från hedersförtryck, för mer demokrati och frihet för individer globalt. Detta förenar alla liberaler. Men vårt uppdrag är större och svårare än så.

Vi ska forma berättelsen om det Sverige vi vill skapa. Ett Sverige där välfärden ska vara starkast för dem som är skörast och välfärdsstatens viktigaste uppdrag är att ge frihet och oberoende till enskilda individer. Liberalerna förmår med Jan Björklunds ledning driva på socialliberala reformer som frigör människor. Det har han visat genom att han med uthållighet och ihärdighet lyckats vända resultaten i skolan.

 

 

Read more

Landstingshuset

Idag startar det viktiga budgetsammanträdet i landstingsfullmäktige. I två dagar ska vi fatta beslut och lägga fast riktningen för hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken, landstingets kultursatsningar och den regionala utvecklingen. För tolfte året i rad har Liberalerna och Alliansen presenterat en budget med ordning i ekonomin och fortsatta satsningar på valfrihet i vården, utveckling och framtidstro. Så här inledde jag budgetdebatten:

Ordförande, fullmäktige,

Stockholm är en fantastisk region. Stockholm står för utveckling och frihet. Vi som bor här visade prov på öppenhetens Stockholmsanda efter den fruktansvärda terrorattacken på Drottninggatan. #OpenStockholm blev vår gemensamma kanal för omtanke, medmänsklighet och praktiskt problemlösande.

Continue reading Framtidsbudget för en fantastisk region

Read more

Vilken härlig nationaldag. Nu är Sverige som vackrast. Jag har firat alldeles privat tillsammans med min familj med tårta och promenad i vackra Bredäng.

Sverige är värt att fira en dag som denna. Förutom allt det vackra och härliga som hör just denna årstid till är det förstås viktigt att då och då reflektera över det stora i att få leva här i öppenhet, demokrati och jämställdhet. Det är sannerligen inget att ta för givet. Inte heller tror jag att alla delar upplevelsen av att livet i Sverige är enkelt. Vi vet ju alla att förtryck, utanförskap och kvinnohat är närvarande även hos oss. Men idag vill jag fira det fina som jag förknippar med Sverige – du gamla, du fria!

Read more

Jag gillar tunnelbanan. Den ger ett snabbt och smidigt sätt att ta sig genom – eller snarare under – stan. Men visst är det stundtals trångt och besvärligt för oss när vi reser i rusningstid. Stockholms tunnelbanevagnar behöver uppdateras och det är precis vad som nu ska göras.

Den första moderniserade vagnen börjar rulla i början av 2019 och 2023 ska allt vara klart. Det tar sin tid, men vi måste förstås hålla trafiken igång samtidigt som vagnar rustas. Det är ett omfattande arbete. Men det är det verkligen värt. Totalt är det 271 vagnar som körts i 15 år som nu ska rustas upp.

För oss som reser med tunnelbanan innebär moderniseringen att:

  • Vagnarna får en ny, rymligare inredning med större ytor för resenärer med barnvagn eller rullstol. Det är toppen! Jag känner verkligen med alla småbarnsföräldrar som tränger in sig i tunnelbanan med en liten en i vagnen. Där  har jag varit själv många gånger…
  • Sätena, så kallade prioplatser, för äldre personer eller andra som behöver sitta ska markeras tydligare. Intill dessa platser planeras det finnas hållstänger och närhet till de mer öppna ytorna. Så kan vi ju ta och respektera att vissa har större behov än andra av sittplats. Nu får vi större ytor att stå på och därmed plats för fler.
  • Trafikinformationen utökas. Det är mycket efterlängtat.
  • Fler och nya kameror installeras som ett led i förbättrad trygghet. Bra för vår trygghet. Kameror i tunnelbanesystemet är viktigt för vår säkerhet och för att brott ska kunna klaras upp. Bland annat var det genom tunnelbanestationens kameror som attentatsmannen på Drottninggatan kunde identifieras och följas på sin flyktväg.

Sammantaget tycker jag förändringarna känns riktigt bra.

Read more

Ännu ett fruktansvärt dåd som kostat människoliv och river upp sår i det öppna samhället. Ännu en gång måste vi upprepa för oss själva att vi inte får ge upp inför terror. Det är svårt, men det finns inget alternativ. Idag går tankarna till alla som minst någon nära och till dem som skadats och till dem som gripits av den stora rädslan.

I mitt sinne förflyttas jag tillbaka till den 7 april när vi i min stad fick uppleva samma fasa. Just nu är det tungt. Men som alltid fortsätter vi framåt. Frihet måste försvaras.

Read more

Alla pratar om digitalisering och vilka möjligheter som skapas för en bättre framtid i vårt samhälle, i sjukvården och i våra liv. Det inspirerar. I Estland har man tagit flera viktiga språng och använder innovation  och digitala lösningar för dagens och morgondagens utmaningar. Det ville vi titta närmare på. 

I veckan resta jag till Tallinn tillsammans med min landstingsrådskollega Daniel Forslund och våra medarbetare Jesper Svensson och Rasmus Jonlund. Vi reste dit för att lära oss om den spännande och intensiva utveckling som skett och fortsätter i Estland. Det är verkligen ett förändringsbenäget samhälle som insett kraften i digitaliseringen.

Vi besökte bland annat Tallinn Science Park Technopol och deras Connected Health Cluster. Det är ett landsomfattande partnerskap mellan många aktörer som alla är engagerade i att utveckla nya hälsolösningar. Genom bland annat en särskild fond och en företagsinkubator  främjar de entreprenörskap i Estland. I området finns 200 företag – allt från små start-ups till Skype. Deras egen inkubator omfattar 25 företag som får chansen att etablera sig och börja växa.

På eftermiddagen besökte vi företaget Nortal som grundats i Estland men nu arbetar internationellt med digitala lösningar för bland annat hälsosektorn. De beskrev den snabba utvecklingen med digitaliseringen men också de utmaningar som finns för att skapa användbara digitala lösningar i komplexa organisationer och system.

Read more

Tidningen som alltid tar barnen på allvar fyller 125 år. Det firar jag och dottern, som är en trogen läsare precis som jag en gång var, med KP-kalas på Nordiska museet.

Tidningen startades sv läraren Stina Quint och hette från början Folkskolans barntidning men bytte namn 1950 till Kamratposten. Jag vet inte om den alltid varit i takt med tiden men när jag var barn var den viktig för mig och för min tioåring står KP högt i kurs. Kropp och knopp och den mangainspirerade serien Bleckmossen tillhör nog favoriterna.

Sveriges äldsta barntidning fyller år. Vi hoppas att många framtida läsare och så får chansen att läsa om aktuella ämnen som berör just dem. Grattis KP!

Read more

Ann-Charlotte Marteus ställer i Expressen frågan om vi ska ha healing och auror i hälso- och sjukvården.  Svaret är bestämt nej. Vi ska inte ha healing och annan alternativmedicin i offentligt styrd och finansierad hälso- och sjukvård.

Sedan jag blev hälso- och sjukvårdslandstingsråd har jag flera gånger haft anledning att tydligt slå fast denna, för mig självklara, princip. Det har rört helt ovetenskapliga (och naturligtvis av alla skäl felaktiga) oskuldskontroller på en vårdcentral, antroposofernas Vidarkliniken som inte håller sig till vetenskap och beprövad erfarenhet samt en BVC på Södermalm som spridit antivaccinationspropaganda.

Framförallt frågan om Vidarkliniken och mina tydliga uttalande om att vaccinationsgraden måste hållas hög och att det är ett ansvar för vården men också för föräldrarna har rört upp starka känslor. Inga andra politiska frågor har varit i närheten av den reaktion som detta skapat. Jag har fått veta att det finns en annan sorts vetenskap som inte låter sig fångas av naturvetenskaplig forskning men det kräver ett annat större och friare sinne än vad jag har för att förstå det, att jag är en ytlig, materialistisk människa som inte ser livets djupare värden, att jag saknar kontakt med min inre kvinna (!), att jag är köpt av läkemedelsindustrin och dessutom står under direkt inflytande av organisationen Vetenskap och folkbildning. Personangrepp tar jag med ro. Några sakliga argument eller rent av belägg för antroposofisk läkekonst eller hälsovinster i att avstå mässlingvaccin har dock inte framförts.

Idag finns en enorm flora av hälsoprofeter med alternativmedicinska lösningar på människors sjukdom och oro. Det är fritt fram för alla som vill att prova lyckan som healingdoktor. Men det är inget som har med den offentligt styrda och finansierade vården att göra. Tvärt om! Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska veta att de ordinationer och behandlingar som ges vilar på en stadig grund av vetenskap och beprövad erfarenhet och att när nya metoder utvecklas så sker det genom kontrollerade studier.

Mest upprörd blir jag när beräknande profitörer på människors själsliga lidande erbjuder i bästa fall verkningslösa, i värsta fall direkt skadliga ”behandlingar” för människor i kris, sorg eller med psykisk ohälsa. Där borde lagen skärpas så att det blir tydligt att kvacksalveri i psykiatrisk vård inte får förekomma. Idag kan du eller jag sätta upp en skylt på dörren och erbjuda kristerapi för sköra människor. Det borde vi sätta stopp för.

Ett otyg som Ann-Charlotte Marteus synliggör i sin artikel är att legitimerad vårdpersonal ibland lånar sig till ovetenskaplig hittepåmedicin. Om det sker på det offentligt ägda eller finansierade sjukhuset borde det vara en både enkel och självklar sak för arbetsgivarna att sätta stopp för det. Det ingår helt enkelriktad i jobbet att slösa skattepengar på overksamma eller till och med skadliga behandlingar. Jag menar dock att vi måste gå längre än så. Legitimationen är förknippad med ett stort ansvar och ett stort förtroende hos patienter och allmänhet. Då är det orimligt att exempelvis en läkare kan ägna fritiden åt att marknadsföra healing med all den trovärdighet som legitimationen är laddad med.

Hälsan ska inte tas för given. Vårdens insatser och medicinens utveckling har gett mänskligheten enorma framsteg och både bättre och längre liv. Mässling är en extremt smittsam sjukdom och alltför vanlig dödsorsak bland små barn i världen. Men mödrar i Sverige behöver inte länge hålla sina döende barn i famnen och barn behöver inte drabbas av exempelvis polio med livslånga verkningar. Idag har vi har säkra och livsviktiga vacciner mot tidigare vanliga sjukdomar. Det är en obegriplig välståndseffekt att välja bort vaccin för sina barn. Det borde istället vara en dröm för oss alla att vartenda litet barn i världen kunde få tillgång till samma vacciner som vissa tar sig friheten att rynka på näsan åt på en svensk barnavårdscentral.

Read more

Man ska leva livet hela livet. De orden har Barbro Westerholm, har tidigare generaldirektören på Socialstyrelsen, numera riksdagledamot lärt mig och gjort till en ledstjärna när vi formar politik för en modern äldreomsorg. Jag tänker ofta på det. Vad betyder det att leva livet hela livet? Musik kan vara ett av svaren!

Att leva livet innebär förstås helt olika beroende på vem man frågar. Och det är själva poängen. Vi är olika och har olika behov, vanor, önskemål och drömmar. Det är just detta vi ska få fortsätta med hela livet.

Musik och andra kulturformer kan verkligen bidra till att göra livet levande även när livet förändras och man drabbas av sjukdom. Det är så lätt att en människa reduceras till enbart patient när hon behöver vård. Det blir fokus på de medicinska resultaten och på omvårdnad. Ofta finns inte utrymme eller kunskap för att också möta andra behov. Behov som gör att vi håller oss kvar vid det som gör livet levande.

Igår deltog jag i ett spännande samtal på karolinska institutet om musikens kraft för att skapa välbefinnande för äldre personer som drabbats av Alzheimers sjukdom. Inspirationen på mötet stod Manon Bruinsma, ledare för europeiska Music and Memory som gav en tydligt bild av vad musik kan göra för enskilda människor som av sin sjukdom tappat fotfästet och vilka evidens som finns.

Stockholmarna ska ha vård och omsorg av hög kvalitet. Och i det ingår inte enbart den medicinska behandlingen. Vi behöver också ge utrymme för det som gör livet levande. Det har landstinget skapat ett kompetenscentrum för kultur och hälsa. Det vetenskapliga stödet för att kulturella upplevelser kan vara en del i en läkningsprocess eller bidra livskvalitet trots svår sjukdom.

När man talar om detta så tänker kanske de flesta på vackra tavlor eller andra konstnärliga gestaltningar som har en hoppingivande effekt på patienter. Eller så kanske tankarna går till clowner på sjukhusen som muntrar upp cancersjuka barn, som är viktiga och påtagliga inslag i vår sjukvård. Men det finns mycket mer än så. Musik som man tycker om och kanske lyssnade på som ung kan hjälpa alzheimerpatienter att minnas igen. Det är ett så tydligt exempel på hur kulturen kan spela en stor roll inom hälso- och sjukvården. Det visar på vikten av forskning och kunskapsutbyte emellan hälso- och sjukvården och kulturen. Jag vill fortsätta arbetet för att musik och annan kultur etableras som en legitim roll inom hälsovården, rehabilitering och även sjukvården.

För att detta ska kunna ske behöver vi givetvis uppmärksamma framstegen som görs. Arbetet med att uppmärksamma och visa vilken effekt konst och kultur kan ha är inte det lättaste och därför är vi inom landstinget även mycket glada över samarbetet med professor Gunnar Bjursell och den Kulturella Hjärnan vid Karolinska Institutet som gör ett fantastiskt arbete med att sprida forskningen om kulturens goda effekter på hälsan. Gå gärna in på sidan och lär dig mer om kulturen och hjärnan. Där finns också filmen Möt Henry.

Just nu finns filmen Alive inside på SVTplay. Det är en fantastisk film om människor som förlorat sitt jag men med musikens hjälp återfår fotfästet och kontakten med minnet. Henry medverkar i filmen som är djupt rörande att se det nyfunna välmåendet hos den som återfått musiken i sitt liv och hur det påverkar nära och kära. Detta önskar jag att många äldre även i Sverige ska få uppleva.

Read more