Jag fick äran att klippa bandet när det nya köket på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna invigdes igår. Det kändes bra, inte minst därför att det var en av de första frågor som jag drev igenom som nytt landstingsråd. Mat och måltider i vården är betydelsefullt både för hälsan och för upplevelsen av vården.

Fakta om det nya köket:

Köket kommer att ha en fast grundmeny om 15 rätter som alltid ska finnas tillgängliga. Menyn innehåller alltid vegetariska och miljövänliga alternativ. Det kommer även att finnas en rullande treveckors meny.

Nya digitala gränssnitt ska göra det möjligt att se hur maten ser ut och underlättar för närstående att beställa och äta samma mat som patienten. Menyn kommer att finnas tillgänglig på de digitala skärmarna i patientsalarna och även inplastade.

På 22 slutenvårdsavdelningar kommer det finnas måltidsvärdar som bemannar avdelningsköken klockan 07:00-19:00 veckans alla dagar. De sköter måltidsbeställningarna till avdelningen och förbereder det som ska ätas under dagen.

Read more

Kvinnors hälsa är kanske den största jämställdhetsutmaningen i Sverige i dag. För vissa flickor och unga kvinnor är det risken att utsättas för hedersvåld och könsstympning. För äldre kvinnor kan det vara risken att drabbas av bröstcancer – när mammografiundersökningarna upphört vid 74 års ålder. Men det kan också handla om något så glädjefyllt som en trygg förlossningsvård för kvinnor.

Internationella kvinnodagen innebär en möjlighet att uppmärksamma kvinnors hälsa på ett mer systematiskt sätt. Varje år vid den här tiden uppmärksammas kvinnors olika roller i samhället och de jämställdhetsutmaningar vi står inför. Genom livets olika skeden möter kvinnor vården på olika sätt. Jag vill lyfta tre områden där jag tror att vi kan göra mer för att främja kvinnors hälsa. 

Socialstyrelsen bedömer att 38 000 kvinnor/flickor som lever i Sverige har könsstympats, av dem beräknas 7000 vara under 18 år. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket är en verklighet för många flickor och pojkar i Sverige. De stora problemen detta medför kan och ska vi inte blunda för. Det krävs gemensam kraftansträngning för att komma åt problemen, mycket görs dock redan. Regionens jämställdhetspris tilldelades förra året Amel-mottagningen på Södersjukhuset där kvinnor som utsatts för könsstympning får hjälp. Mottagningen är unik i landet och har en betydelsefull roll för arbetet mot de hedersrelaterade problemen. 

Tillgången till trygga och säkra förlossningar är en annan viktig fråga. Alltför många kvinnor drabbas av bristningar och andra skador i samband med födandet. I Stockholm arbetar vården hårt för att minska skadorna och vi kan nu se hur de minskar. Vi bygger också ut förlossningen med nya moderna vårdplatser och en helt ny förlossningsavdelning på S:t Görans sjukhus.

Även i livets senare skeden har man rätt till bästa möjliga vård. För mig är det svårt att se varför kvinnor över 74 år inte erbjuds mammografi. Därför är jag stolt över att Liberalerna tillsammans med övriga partier i den blågröna majoriteten har lagt fram en skrivelse om översyn av mammografi för kvinnor över 74 år. Vården ska inte begränsas av ålder eller kön. 

På dessa områden ser jag möjlighet att verkligen göra skillnad för varje enskild kvinna. Friheten och rätten till sin egen kropp handlar om kvinnors rätt till hälsa. I en modern sjukvård, i ett modernt samhälle ska vården vara jämlik. Vi är på rätt väg men ännu finns det mer att göra. 

 

 

Read more

Idag leder Liberalerna hälso- och sjukvårdspolitiken i de tre storstadsregionerna, och medverkar i styret av ytterligare en lång rad regioner. Svensk hälso- och sjukvård behöver en lång rad nationella reformer och tyvärr måste vi nog betrakta förra mandatperioden som förlorade år för den nationella sjukvårdspolitiken.

Vi vill därför uppmana den nya sjukvårdsministern att sätta hög fart och vara mer samarbetsinriktad än företrädarna. Vi har en rad förslag där vi ser att regionerna och regeringen måste dra åt samma håll för att att vården ska utvecklas och fungera väl utifrån patienternas behov. Jag, Jonas Andersson och Gilbert Tribo berättar om i Dagens medicin:

• Fast husläkare. Alla svenskar ska ha tillgång till en trygg primärvård som kan jobba långsiktigt och samordna olika vårdinsatser och behov, även när man behöver specialistvård. Den fasta husläkaren är central men i primärvårdsteamet ingår förstås också sjuksköterska, psykolog, dietist, fysioterapeut med flera. För att de vackra orden från olika håll ska bli verklighet krävs inte bara lagändringar utan också resurser för en rejäl primärvårdsreform. Regionerna måste få stöd till den viktiga omställningen – från sjukhusfokus till vårdcentraler.

• Bästa arbetsplatsen. Sjukvården ska vara en arbetsplats dit många vill söka sig – och stanna. Bristen på personal är den enskilt viktigaste orsaken till vårdköer och stängda vårdplatser. Arbetsmiljö som får medarbetare att trivas, och arbetsvillkor som belönar erfarenhet, kompetens och lojalitet är självklara mål. Att kunna välja mellan olika potentiella arbetsgivare är viktigt (och ytterligare en anledning till att inte motarbeta de privata). Regionerna behöver draghjälp för att till exempel förverkliga karriärtjänster för specialistsjuksköterskor.

• Vård i tid, som man får välja själv: Patientperspektivet – inte systemperspektivet – ska råda i vården. Den enskilde patienten ska ha rätt till vård i tid, och rätt att välja vård. De fristående vårdgivarna – privata företag och idéburna aktörer – är viktiga både för tillgängligheten och valfriheten. Kömiljarder behövs som incitament och pengarna ska premiera tillgänglighet i hela vårdkedjan, återbesök och rehabilitering.

• En god vård även för själen: Hälso- och sjukvården ska vårda hela människan. Psykiatrin behöver uppgraderas och byggas ut för att vi ska möta och mota det som i dag är den största grunden för sjukskrivning. Det behövs skärpta krav på evidens – stopp för föråldrade metoder i psykiatrin och påhittade terapeuter som i dag fritt kan öppna egen låda ”på stan” – och kompetens – med fler utbildade specialistsjuksköterskor till exempel. Allra viktigast är barnen och de unga. Ingen ska bollas runt, insatser måste samordnas även för dem med behov av vård och stöd från flera håll. Fast vårdkontakt måste införas också i psykiatrin och allra först i Bup!

• Digitalt, såklart: Vården ska bli modern – patienterna måste kunna komma i kontakt med vården och även utföra vårdtjänster via sin dator eller smarta telefon. Tekniken finns och utvecklas i rasande takt. Regelverk, och sjukvårdens it-system, måste hänga med. Ett självklart steg är en digital vårdgaranti – rätten för patienten att kontakta vården digitalt. Regioner kan gå före men de digitala rättigheterna måste finnas för patienter i hela landet!

Read more

Svenska barn och unga rör sig för lite, faktiskt mindre än barnen i andra nordiska länder. Som mamma till två barn i ”generation sitt” för jag en evig kamp för mer rörelse mellan skärmstunderna. Och det är det många andra föräldrar som för samma kamp. Men vi behöver göra mer.

Jag skriver i Aftonbladet, tillsammans med flera andra engagerade personer för barns och ungas hälsa om hur vi kan jobba för mer rörelse och bra levandsvanor tidigt i livet, där En Frisk Generation är ett viktigt initiativ för mer rörelseglädje.

Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar att få unga når upp till rekommendationen 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Andra svenska studier att barn sitter åtta timmar om dagen, rör sig minst i hela Norden och att nästan en fjärdedel är överviktiga eller har fetma.

Vi uppmanar fler aktörer i samhället att ta sitt ansvar. Tillsammans skapar vi en friskare framtid!

Läs gärna hela artikeln här

Read more

Idag fick jag inleda den hälso- och sjukvårdspolitiska debatten om Region Stockholms första budget. Det är en stark budget som också blir startskottet för en viktig reformperiod i den nybildade regionen. Där hälsan är som svagast måste vården vara som starkast. Därför ska vi bygga ut och förstärka den nära vården. Läs gärna mitt anförande här:

Ordförande, ledamöter

Där hälsan är som skörast ska välfärden vara som starkas. I den liberala rörelsen har vi en stark tradition att lyfta fram och synliggöra de människor som lever i stor utsatthet. Vi kallar dem Det glömda Sverige. De människor som inte har en egen stark röst som för deras talan, de som inte syns och märks i samhällsdebatten. Den traditionen vill Liberalerna här i Region Stockholm fortsätta att verka i med kraftfulla socialliberala reformer. Vi ska sträva efter att stärka individens ställning och frihet

Med 2019 års budget inleder vi en ny stark reformperiod här. Där hälsan är som skörast ska vården vara som starkas. Därmed blir en  kraftig utbyggnad av den nära vården, den vård som ska finnas där invånarna finns och stötta hälsan och hjälpa den som drabbats av ohälsa en viktig reform under mandatperioden. Var och en ska få välja en fast, namngiven husläkare för kontinuitet, trygghet och kvalitet. Barnmorskemottagningarna behöver också stärkas, särskilt för de kvinnors som har störst vårdbehov. Och familjecentraler som bidrar till de små barnens hälsa vill vi utveckla tillsammans med länets kommuner.

Inte sällan är det kvinnor i utsatt situation som också behöver mest stöd för sin hälsa. Hälso- och sjukvården är en viktig part i arbetet mot det hedersrelaterade förtryck som vissa kvinnor i Sverige idag fortfarande lever under, liksom i arbetet mot våld i nära relationer. Därför ska vi fortsätta utveckla vårdens insatser mot hedersrelaterat förtryck och våld. I Stockholm har vi en fantastisk verksamhet – Amel, på Södersjukhuset som tar emot och hjälper kvinnor som utsatts för könsstympning. Det var med stor glädje som jag tidigare i höst fick dela ut landstingets jämställdhetspris till Amel. Deras viktiga arbete som fortsätta.

Där hälsan än som sämst lever ofta människor som kommit till Sverige som flyktingar undan krig och förtryck. De behöver också få en bra hälso- och sjukvård. Jämlik vård innebär att vården ges utifrån olika patienters skiftande behov.  Jag tror var och en begriper att om man ska kunna söka och få hjälp i vården behöver man kunna samtala med läkaren och sjuksköterskan. Och det är lätt att förstå personalens frustration om man inte kan nå fram till sin patient. Därför spelar tolkar i vården en mycket stor roll. Det är ytterst cyniskt att föreslår att svårt sjuka människor inte längre ska få tolkhjälp i vården. Och det gör dessutom vården mindre effektiv.

En annan del av det glömda Sverige lever i drogberoende och har därmed förlorat en stor del av sin frihet. Vi utvecklar nu beroendevården bland annat genom att starta länets andra mottagning för sprututbyte som syftar till att ge utsatta människor en kontaktyta mot hälso- och sjukvården samt att stoppa smittspridningen av allvarliga sjukdomar som hepatit och HIV.

***

Ofrivillig ensamhet är en plåga för många, inte minst äldre, och det leder till ohälsa och sämre livskvalitet. Vet ni att cirka var femte människa som dör på sjukhus eller i äldreboende dör alldeles ensamma, utan mänsklig närvaro. Det är sorgligt och ovärdigt. Landstingsfullmäktige kan inte beordra fram goda sociala relationer människor emellan. Men vi kan synliggöra detta stora problem och vi kan ställa krav på hälso- och sjukvården att skapa en organisation som gör att människor som så önskar ska få ha en människa vid sin sida den sista tiden i livet. Men även vårdcentralerna kan bidra till att uppmärksamma och stötta människor i ofrivillig ensamhet genom samverkan med civilsamhälle och kommuner.

***

Vi ska individanpassa vården, inte vårdanpassa människan. Teknikutvecklingen går snabbt. Och vi ska använda tekniken för frihetsreformer för patienter och personal. Med digitala tjänster ökar människors möjligheter att fritt leva sina liv, och bli mindre beroende av vårdens organisation och lokalisering. Vården finns med dig där du är. Närmare vård kan man inte få. Med modern teknik kan också vårens personal befrias från manuell registrering och administrativt krångel. Dagligen går tusentals arbetstimmar till spillo genom teknikstrul och onödig administration som stjäl arbetsglädje och arbetstid från patientmöten. Digital teknik gör kanske allra störst skillnad för dem som lever med en kronisk sjukdom. Möjligheterna till egenvård förbättras. Och insatserna kan anpassas efter individens behov och förutsättningar. För många blir vården mer platsoberoende. Den digital vårdgaranti som vi etablerar innebär att patienten får möjlighet att välja kontaktväg med vården. Det är att modernisera vården och se människans behov.

***

Vård utan väntan. Köer dåligt för hälsan. Den som är sjuk ska få vård i tid. Därför ska vi fortsätta bekämpa köer. Som alla vet ligger Stockholm betydligt bättre till än landet i stort när det gäller kösituationen och det är naturligtvis en styrka. Men vi kan inte vara nöjda förrän köerna är helt borta. Vi fortsätter utveckla vårdvalen och stärka primärvården. Men vi gör också en omställningssatsning på att korta operationsköer på våra sjukhus.

Ordförande, fullmäktige. Där hälsan är som svagast ska sjukvården vara som starkas. Den budget vi idag ska ta ställning till är en reformbudget för en starkare nära sjukvård som ska komma hela länets invånare till del.

Jag yrkar bifall till det blågröna budgetförslaget.

Read more

Sedan valnatten har det stått klart att Sverige befinner sig i ett mycket besvärligt parlamentariskt läge. Liberalerna gick till val med siktet inställt på en ny Alliansregering, men med det viktiga förbehållet att vi inte ska ge SD inflytande över en ny regering. Därför har det varit viktigt för mig att vi som parti prövar möjligheterna att bidra till en regering över blockgränserna. Jag är glad att Liberalerna tog det steget. Personligen var jag också beredd att gå längre och låta Liberalerna ta plats i en regering ledd av en socialdemokratisk statsminister, därför att det skulle ge större liberalt inflytande över svensk politik.

Igår kväll fick Liberalernas partistyrelse och riksdagsgrupp information om vad de senaste dagarnas förhandlingar lett till och jag kunde konstatera betydande liberala budgetreformer. Självklart skulle vi kunna nå många viktiga liberala reformer även genom att förhandla med Allianspartierna. Men den stora skillnaden är, som alla inser, att SD då skulle få ett avgörande inflytande över varje votering där en blocköverskridande samverkan saknas. Det priset är orimligt högt. Men nu har risken för att det ändå blir så ökat markant.

Jag är därför besviken över att Centerpartiet nu bestämt sig för att säga nej till budgetsamarbetet med S och MP. Det är ett stort ansvar som de tar på sig om de nu är beredda att låta M och KD bilda regering. Liberalerna är ett litet parti, och våra mandat räcker inte till för att vare sig stoppa eller släppa fram en sådan regering. Den vilar från dag ett i händerna på SDs vilja att stödja den och så  kommer det att fortsätta varje vecka i varje votering där rödgrön politik står mot regeringens. Tror någon på allvar att detta inte ger SD inflytande?

Jag tror inte att något Alliansparti önskar det scenariot. Nästa steg måste därför rimligen vara att Ulf Kristersson på allvar pröva möjligheten att bygga ett samarbete över blockgränserna med MP som samarbetspartner i regering eller som samarbetsparti. Det duger inte med halvhjärtade försök eller inbjudningar med armbågen. Det kräver naturligtvis också att partier på andra sidan blockgränsen är villiga att tolerera en sådan regering vid tillträdet samt att regeringen vinnlägger sig om att söka breda uppgörelser i riksdagen. I Stockholms läns landsting har vi nu samlat ett gemensam blågrönt styre som kan visa vägen.

Read more

Regeringsbildning är ingen enkel sak och Liberalerna har en avgörande roll processen för att skapa ett hållbart styre för vårt land. Jag skrev en artikel i Tidningen Nu om vikten av att Liberalerna står vid sitt ord och säger nej till extremisternas inflytande över regeringen. Texten hittar du också här:

”Bort med varje tendens till diktatursträvanden” – så löd budskapet på en av våra mest älskade valaffischer från 1936. ”Mot extremism” stod det på valaffischer i höstens val. Tendensen till extremism är ett hot mot vår demokrati och vårt öppna samhälle. Det har vi liberaler vetat i alla tider. Det var rent av skälet till att Folkpartiet bildades.

1934, i en orolig tid, skrevs det upprop som föregick bildandet av vårt parti:

”Under ett sådant tidsskede sprider sig lätt missnöjet med den nuvarande samhällsordningen och desperata krav reses på omstörtning av vårt under seklers mödosamma arbete uppbyggda demokratiska statsskick. De ekonomiska trångmålen tagas till intäkt för skapande av söndring och förvirring i vårt politiska liv, varvid ytterlighetsriktningarna givetvis uppträda mest högröstat.

Nu ställs saken på sin spets. Menade vi allvar med våra valaffischer? För mig är det självklart att vi måste hindra Sverigedemokraterna från att nå makten – det har vi lovat väljarna att inte medverka till. När nu Alliansalternativet fallit för den här gången får vi själva ta ansvar och söka samverkan över blockgränserna. Att låtsas att SD inte får inflytande när vi alla vet att de i varenda omröstning i riksdagen kan fälla en Alliansregering helt enkelt genom att rösta på sina egna förslag är inte en hållbar situation för Sverige.

Priset för att låta Stefan Löfven vara statsminister måste sättas högt. Vi ska kräva en rad liberala reformer, som återupprättad LSS, avskaffad värnskatt, rustad kunskapsskola, valfrihet i välfärden och mycket annat. Det blir inte enkelt, men det är värt det stora besväret för att minimera SD:s inflytande. Det är att vårda vårt partis historia, och att värna vår framtid. Därför står jag bakom partistyrelsens beslut att inleda samtal om att tolerera och budgetsamarbeta med en S-regering.

Mandatperioden kommer att bli svår och besvärlig. Kanske måste vi med tiden ompröva hur vi samverkar. Att idka budgetsamarbete ger inflytande över just budgeten, men allt det andra som en regering har ansvar för hamnar vi utanför. Det riskerar ge oss en otacksam position. Personligen håller jag därför öppet för att Liberalerna också borde pröva frågan att sitta i en regering som leds av Socialdemokraterna. Liberaler i regeringen kan få utrikesdepartementet att vrida relationen till Israel rätt igen, ta tillbaka skolfrågorna från Fridolin och lyfta kunskapsskolan, ge finansdepartementet en liberal syn på ekonomiska styrmekanismer och ökad frihet för skattebetalarna, och se till att kulturministern sätter konstens och ordens frihet främst. Liberaler i regeringen får inflytande över utnämnings- och utredningsmakten. Att se liberaler med sådan makt lockar mig mer än tanken på budgetmanglingar följt av budgetutspel, och vi sedan riskerar försvinna i den politiska skuggan igen fram till nästa budgetförhandling.

Men en sak i taget. Nu ska vi först och främst pröva om förutsättningarna ens finns för blocköverskridande samarbete. Sedan ska vårt partiråd i demokratisk ordning få ta ställning till det.

 

 

Read more

I Sverige kallas kvinnor mellan 40 och 74 år på screening för bröstcancer, mammografi. Varför tar det stopp vid 74 år, kan man fråga sig. Cancer visar iallafall ingen respekt för äldre kvinnor. Tvärt om, var femte kvinna som drabbas av bröstcancer i Sverige är över 74 år. Det är dags att införa screening även för äldre kvinnor.

Tidig upptäckt av cancer räddar liv. Dagens åldersgräns för mammografi baseras på över 30 år gamla analyser och behöver uppdateras – det handlar om både etiken och om den medicinska utvecklingen.

Barbro Westerholm har länge drivit frågan om höjd ålder för mammografi. Nu vill jag försöka få Stockholms län att gå före, men jag hoppas så klart att det blir en möjlighet i hela landet.

Liberalerna och de övriga partierna i den blågröna majoriteten har lagt en skrivelse i Hälso- och sjukvårdsnämnden, där vi begär en översyn av mammografi för kvinnor över 74 år. Vi skriver bland annat:

”Åldersgränsen på 74 år bör sättas i en kontext. Socialstyrelsens analyser av hälsovinster och risker som ligger till grund för screeningprogrammet sattes för över 30 år sedan och den exkluderar äldre. Värdet av mammografi för äldre kvinnor i studier som kommit senare borde analyseras mer ingående inte minst med tanke på vad Statens medicinsketiska råd, Smer, skriver i sitt remissvar om Socialstyrelsens rekommendationer om screening (2013). Smer anser att de etiska aspekterna på övre åldersgräns för screening för bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer borde analyseras. De åldersgränser som använts i randomiserade studier kan vara åldersdiskriminerande och leda till eventuell åldersdiskriminering när resultaten omsätts i praktiska rekommendationer.”

DN har uppmärksammat vårt initiativ.

Read more

Häromdagen presenterades utredningen Framtidens specialistsjuksköterska (SOU 2018:77), bland annat med en debattartikel i DN (1 nov 2018). Utredningen innehåller ett flertal goda förslag, men också ett riktigt dåligt – att minska antalet specialiseringar från elva till tre. Dessutom saknar vi en viktig pusselbit; avlönad specialisering. Jag och Lina Nordquist (L) som är riksdagsledamot i socialutskottet skriver idag på DNdebatt om detta.

Social­styrelsen har konstaterat att ”de ekonomiska incitamenten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig är svaga”. Det är inte underligt att människor med studielån, amorteringskrav och småbarn drar sig för att gå en utbildning som kommer att ta många år att tjäna in efteråt. Det ska inte vara en förlustaffär att specialisera sig till ett bristyrke. Vi föreslår därför att Sverige inför en nationell modell som ger rimliga villkor för den som utbildar sig till specialistsjuksköterska.

Utredningen har flera goda förslag som dock tyvärr överskuggas om ett riktigt dåligt, nämligen att det bara ska finnas tre fasta specialiseringsinriktningar. Det är på tok för få.

En rad problem i vården beror på bristen på specialistsjuksköterskor. Vi vill lösa problemet där det uppstått: genom långsiktighet, ett arbetsliv med ökade möjligheter till fortbildning och sjukvårdsutveckling och med riktigt god arbetsgivarpolitik. Läs artikeln där vi ger både ris och ros till utredningens förslag. 

Read more

Medarbetare på Karolinska universitetssjukhuset rapporterar om antisemitiska trakasserier från en kollega. Antisemitiska budskap ska också ha spridits i sociala medier. Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt.

Ingen tvekan ska råda om att jag, landstinget och Karolinska Universitetssjukhuset tar fullständigt avstånd från antisemitism. Det handlar om respekten för människors lika värde – och om arbetsmiljö och patientsäkerhet.

Så snart jag fick kännedom om anklagelserna om antisemitism säkerställde vi på mitt kansli att dessa utreds skyndsamt och säkert. Karolinska universitetssjukhuset har arbetsgivaransvaret och de har anlitat en extern utredning i detta känsliga och angelägna personalärende. Från den politiska ledningen i landstinget följer vi frågan noggrant. 

Landstingets värdegrund om allas lika värde och riktlinjer om likabehandling är tydliga. Nolltolerans ska råda mot antisemitism och all form av diskriminering. Behövs något stöd eller någon skärpning från vårt håll ska det naturligtvis ske. Nu inväntar vi utredningens resultat.
Read more