Det är dags för nästa stora reform för bättre äldrevård i Stockholms län. Liberalerna föreslår nu tillsammans med Alliansen att Stockholmslandstinget och kommunerna i länet tillsammans erbjuder äldre trygg vård och omsorg med valfrihet. Det hoppas jag att kommunerna i länet vill bidra till.

Tillsammans skriver de fyra Allianspartierna i SvD om vårt förslag. Tryggheten och valfriheten behöver öka för äldre människor som behöver både vård och omsorg. Genom att vi river gränserna mellan olika aktörer och mellan kommunerna och landstinget. Att skapa ett nytt gemensamt vårdval för äldres sjukvård och omsorg blir vårt bud i de kommande förhandlingarna om hemsjukvården med kommunerna, skriver Alliansen i hälso- och sjukvårdsnämnden.

I takt med att vi blir äldre formar vi våra vanor och preferenser. Många av oss kommer också få större behov av kontakt med vården, kanske med flera olika besvär och sjukdomar. Ibland kan vissa av oss behöva ligga på sjukhus. Kanske kommer vi behöva regelbunden omsorg och vård i det egna hemmet. Vård och omsorg kan helt enkelt komma att vara en stor och viktig del av våra dagliga liv. Ska vi då, med ett helt livs erfarenhet och vanor, berövas friheten att välja?

I Stockholms län finns i dag nära 90 000 personer över 75 år. Många av dem behöver eller kommer i framtiden att behöva stora vårdinsatser. Det får inte finnas några glapp – vården måste vara trygg och hänga samman, oavsett vem som utför eller ansvarar för den, oavsett om det handlar om en husläkare i eget vårdföretag, hemsjukvård, kommunal hemtjänst eller en geriatrisk klinik.

Alliansens fokus i Stockholms läns landsting är att låta primärvården ta ansvar för större delar av vården, och på sikt erbjuda alla en fast husläkarkontakt. I första skedet är det de sköra äldre, ofta multisjuka som ska erbjudas en fast läkarkontakt. Att få hjälp med så mycket som möjligt på den husläkarmottagning man valt och att ha kontinuiteten och tryggheten med sin husläkare, är inte minst viktigt för många äldre.

Nu kommer vi dessutom att föreslå länets kommuner att skapa ett gemensamt vårdval för äldre. Det kommer att bygga bort glappen i äldres vård och omsorg, och samtidigt säkra äldre människors frihet att fortsätta utöva sin egen vilja. Tillsammans ska landstinget och kommunerna erbjuda de äldre ett nytt sammanhållet vårdutbud för äldrevård och omsorg. Stockholmslandstinget och kommunerna arbetar redan med att samordna hemsjukvården med hemtjänsten. Men vi vill gå mycket längre än så. Vi måste bygga en helhet i vård och omsorg så att alla får en trygg ålderdom oavsett om man är frisk eller sjuk. Vårt förslag i de fortsatta förhandlingarna är att vi skapar ett gemensamt vårdval för äldre som innebär att den äldre får välja bland den vård och omsorg som behövas – hemtjänst, basal och avancerad hemsjukvård, geriatrik och palliativ vård. Vård och omsorg kommer sedan att samverka som en enhet med patientens bästa i fokus.

Många har pekat på vikten av att samordna vården för äldre människor på ett bättre sätt. Vi hoppas nu på en bred och pragmatisk diskussion utan ideologiska skygglappar, där vi gemensamt kan se fördelarna av samarbetet med de privata vårdgivarna och att slå vakt om patienternas valfrihet. Vi har chansen att skapa en bred politisk enighet över kommun- och landstingsgränser med de äldres bästa för ögonen. Vi är olika vård- och omsorgshuvudmän men de administrativa hindren får inte bromsa den viktiga utvecklingen av äldres sjukvård.

Vi ser pragmatiskt på vårdvalen och vårdens organisation. Även andra vårdval och vårdformer kan komma att förändras. Det är viktigt att länets vårdgivare samverkar i effektiva vårdnätverk, och det är ett krav vi riktar både mot såväl landstingets egna verksamheter som de fristående. Fler vårdval kan länkas samman för att skapa en sammanhållen vård för patienterna, samtidigt som vi garanterar deras fortsatta valfrihet. De ovan beskrivna reformerna av primärvården, hemsjukvården och den specialiserade äldresjukvården – geriatriken är av central betydelse i denna förändring.

Att få forma tillvaron själv handlar om makten över det egna livet, den egna vardagen. Vi vill använda de möjligheter som vårdval innebär för att genomföra en frihets- och värdighetsreform för äldre. Att bestämma själv blir inte mindre viktigt med stigande ålder – egenmakt är viktigt oavsett ålder.

Det är dags för en rejäl trygghet- ochfrihetsreform för Stockholms läns äldre.Kommuner och landsting måste låta organisationen anpassas till de äldres behov – och inte tvärtom. Så tar vi bort glappen som allt för ofta leder till att äldre inte får den bästa vården och omsorgen.

Read more

Ersta sjukhus är en viktig  del av sjukvårdsutbudet i Stockholms län. Här bedrivs uppskattad vård av hög kvalitet. Verksamheten bedrivs på ideell grund. Min uppfattning är att sådan verksamhet borde få en gräddfil i lagstiftningen så att den inte behöver stöpas i samma form som de tämligen fyrkantiga upphandlingsreglerna innebär. Tyvärr medger dock inte svensk lagstiftning sådana undantag från de strikta upphandlingsreglerna, trots att verksamheten inte har några vinstintressen.

Det avtal som Stockholms läns landsting under lång tid haft med Ersta uppfyller inte lagens krav på upphandling. Detta har statliga myndigheten konkurrensverket uppmärksammat. Det finns en stor risk att både patienter och Ersta sjukhus drabbas hårt om vi inte hittar en långsiktigt hållbar lösning.

Jag, Alliansen och landstingets förvaltning har vänt på alla stenar för att hitta den bästa vägen framåt. Jag har förstås diskuterat framtida möjligheter med Ersta sjukhus företrädare. Och jag har fört samtal med Socialdemokraternas gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden kring detta.  Idén om ett idéburet-offentligt partnerskap, som prövats för mindre verksamheter i andra landsting, har av våra jurister inte ansetts vara en framkomlig väg för en stor sjukhusverksamhet och ett avtal som omfattar en kvarts miljard kronor. Då inga tecken finns på att regeringen lyssnar på kritiken och förändrar lagstiftningen så att direktavtal med ideella organisationer möjliggörs återstår en sista väg. Det är att göra en upphandling av verksamheten. Det finns ingen garanti att Ersta vinner upphandlingen, som självklart ska göras affärsmässigt och med höga kvalitetskrav. Men Ersta kommer säkert att lägga ett anbud som får utvärderas och jämföras med andra eventuella anbud.

Nu kommer landstinget att bjuda in intressenter att ge synpunkter och förslag inför upphandlingen. Därefter kommer vi att utforma ett förfrågningsunderlag och sedan får aktörerna lämna sina anbud. Därefter kan hälso- och sjukvårdsnämnden fatta ett tilldelningsbeslut.

Jag vill fortsätta föra dialog med Ersta sjukhus, men det kan inte blir förrän upphandlingen är genomförd och upphandlingssekretessen hävs. Oavsett hur upphandlingen slutar är jag övertygad om att Ersta sjukhus kommer att erbjuda vård av hög kvalitet till länets invånare även i framtiden. Det finns alla möjligheter för Ersta att utveckla och bredda sin verksamhet genom att också delta i något eller några av landstingets många vårdval.

Läs gärna SvDs artikel om Ersta sjukhus verksamhet.

Read more

Svensk hälso- och sjukvård är i ett allvarligt läge. Vårdköerna växer och förtroende för vården sjunker. Regeringen har förvärrat situationen genom sitt kraftfulla motarbetande av privata vårdaktörer. Reformer som kan lyfta vårdens organisation lyser med sin frånvaro. Samtidigt finns det väldigt mycket som fungerar väl men behöver fortsätta utvecklas. 
Liberalerna kommer på höstens landsmöte att ta ställning till en ny sjukvårdspolitik. En viktig del av vårt programförslag rör en bättre styrning av hälso- och sjukvården. I Dagens samhälle berättar vi mer om våra förslag.

Vårt liberala fokus är att stärka patienterna, med utökade möjligheter för individer till egen makt, i mötet med och utformningen av vården. För oss är det uppenbart att våra landsting och regioner har skiftande förutsättningar att erbjuda en jämlik vård. För att möta behoven av gott bemötande, kontinuitet och starka nätverk runt patienterna, måste styrningen av vården förändras.
Vi ser gärna att mindre regioner skapar fördjupade samarbeten och kan bilda nya, större regioner under förutsättning att initiativen växer fram lokalt. Fiaskot för den rödgröna regeringens regionreform berodde just på bristande demokratisk förankring lokalt. Staten ska inte rita om regionkartan uppifrån. Nu krävs reformer av annat slag, som stärker vårdens styrning, organisation och innehåll. Här är våra förslag:

Flytta mer makt till patienterna! Patienten ska ha rätt att välja vård och vara delaktig i utformningen av den egna vården. Vi föreslår skärpt patientlag som ger större rätt att välja även slutenvård i hela landet och vi vill öka möjligheterna för privata aktörer att erbjuda hälso- och sjukvård genom att vårdval införs inom fler områden i hela landet.
Hälso- och sjukvården måste ha en säkrad, långsiktig finansiering. Vår uppfattning är att det i huvudsak ska ske med skattemedel. Patientavgifterna ska användas för att styra vårdkonsumtionen. Därför vill vi pröva hur högkostnadsskyddet kan förändras och differentieras för att kunna användas mer strategiskt för sjukvårdens framtida prioriteringar och finansiering samtidigt som de sköraste patienternas intresse tillvaratas. Genom att låta regioner och landsting ta över kostnadsansvaret för sjukskrivningarna från försäkringskassan kan möjligheten med finansiell samordning (Finsam), där vi kopplar ihop sjukskrivning med behandling, utvecklas. Att använda sjukskrivningspengar för att behandla patienter och möjliggöra en snabbare återgången till arbete är ett bra sätt att tillvara ta människors resurser och stärka arbetslinjen.
Den högspecialiserade vården behöver starkare statlig styrning. Regionalpolitiska hänsyn får inte påverka var den högspecialiserade vården ges. Staten ska besluta var den högspecialiserade vården ska bedrivas. Vårdens kvalitet ska vara avgörande. Nivåstruktureringen kan inte begränsas till ett nationellt intresse. Ökat internationellt samarbete behövs med europeiska specialistcentrum. Inom områden där patientunderlaget är litet, exempelvis vid sällsynta diagnoser eller där dyrbar teknisk utrustning krävs, bör den högspecialiserade vården struktureras i samarbete med andra länder. Detta är ett starkt skäl till att värna och utveckla ett gott EU-samarbete.
Höga krav ska ställas på tillsyn och uppföljning av såväl vårdens kvalitet som att sjukvårdens resurser används på ett korrekt och effektivt sätt. Inspektionen för vård och omsorg ska ges starkare muskler. Vårdgivare som inte lever upp till kvalitetskrav och inte åtgärdar brister ska bli av med tillstånd och avtal om att bedriva vård, oavsett om de drivs i privat eller offentlig regi. 
Kopplingen mellan forskningen och den kliniska verksamheten måste stärkas. Kraven på landsting och regioner att bedriva forskning, utveckling och innovation ska därför skärpas med lagstiftning. Samverkan med life science-sektorn ska förbättras, till exempel med utvecklade ersättningsformer där bl.a. nya läkemedelsbehandlingar kan ersättas utifrån uppnådda resultat. Ny kunskap och nya forskningsrön ska snabbare omvandlas till innovationer, som skapar nytta för patienter och personal.
Sammantaget innebär våra förslag att vården ska utvecklas genom att stärka patienternas ställning, ge möjligheter att använda pengar till aktiv vård istället för passiv sjukskrivning, se nyttan med internationellt samarbete i vårdsektorn, skapa en skarpare tillsyn och uppföljning samt genom framgångsrik forskning – som också snabbt kan ge resultat i vården. Det är dystert att se regeringens passiva hållning i sjukvårdspolitiken. Vi vet vad vi vill!

Läs gärna min och sjukvårdsgruppens artikel i Dagens Samhälle.

Read more

Anna Starbrink, Liberalerna: "Frihet måste försvaras"

Reepalus utredning hotar välfärden. En miljon stockholmare har valt en privat vårdgivare. Det valet vill vänstern överpröva. Verktyget levereras av regeringens s.k. välfärdsutredare Ilmar Reepalu: ett drakoniskt vinstförbud. Detta måste stoppas!

Det starka motargumentet mot vänsterns ensidiga fokus på vinster, har alltid varit att kvaliteten är det viktigaste. Det argumentet försöker Reepalu nu (DN Debatt 9 maj) motbevisa. Det går inte så bra – eftersom utgångspunkten fortfarande är det dogmatiska vinstförbudet. Kvalitetskrav skulle behöva bli alltför detaljerade och administrativt betungande om de ska kunna begränsa vinsterna, hävdar regeringens utredare. Lösningen på det är enkel: Sluta fokusera på vinsterna! Att vi däremot skulle ge upp ambitionerna att mäta kvalitet och såväl privat som offentlig välfärd är huvudlöst. Att mäta, granska och jämföra kvalitet är vägen framåt. Att förbjuda framgångsrika företag är en återvändsgränd som leder till mindre välfärd för skattepengarna.

I Stockholms län utförs ungefär en tredjedel av vården av privata vårdgivare. En miljon stockholmare har valt privata vårdgivare. Det handlar framför allt om husläkare, men för många patienter med behov av specialistvård är våra vårdval av stor betydelse. De har inneburit både en kraftigt ökad tillgänglighet – att man får tillgång till den vård man behöver, i tid. Men vårdvalen har också inneburit en ökad makt över sitt liv och sin vardag. Det är särskilt viktigt för patienter med stora, långvariga vårdbehov.

Dessa privata vårdgivare hotas av ett vinstförbud. Samtidigt kan offentliga verksamheter ofta gå med förlust utan större konsekvenser. Vi vet också att en förlustverksamhet knappast är en garant för högre kvalitet och tillgänglighet; tvärtom.

Det viktigaste måste vara innehållet i vården, åtminstone för mig som liberal. Och då blir det ganska uppenbart att ett vinstförbud inte är någon lösning. Problemet är nämligen inte vinsterna. De är generellt sett inte så höga som det ibland utmålas. Vinster behövs också för att vårdföretag ska kunna drivas och investera i framtiden – eller för att en småföretagare i vården ska kunna betala av på huslånet hen tagit för att kunna förverkliga sin dröm, och ge patienter vård på deras villkor. Om vinster inte är problemet, behövs heller inga administrativt betungande detaljregleringar. Vi ska istället arbeta med tydliga kvalitetskrav på vad som ska uppnås, utveckla modeller där resultatet av vården – och patientens upplevelse – blir mer styrande för hur pengarna fördelas, och naturligtvis ha en skarp uppföljning med utvärdering och granskning.

Vinstförbud är svaret på fel fråga. Det olyckliga är att det skymmer vad välfärds- och vårddebatten skulle kunna handla om: Hur vi förenklar för dem som arbetar i vården, och stärker kvaliteten för patienterna. Det är deras frihet vi måste stärka och försvara.

Read more

Huvudpunkten på Landstingsfullmäktiges dagordning idag är årsredovisning 2016 för Stockholms läns landsting. Det är intressant att blicka tillbaka men minst lika viktigt att också ta sikte mot framtiden. 

2016 var ett händelserikt år som vi nu summerar. Den växande befolkningen i regionen som idag uppgår till 2246000 invånare har rätt att förvänta sig att vi tar ansvar och utvecklar regionen för att livet här ska fungera väl. Välfärdens kärna, med hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional planering och kultur, är ur många aspekter landstingets huvuduppgift.

Under 2016 gick vi för att planera för framtidens hälso- och sjukvård FHS till att börja den praktiska omställningen. Akutsjukhusens upprustning pågår för fullt. Redan i april kunde S:t Görans sjukhus ta sin nya akutmottagning i drift. Och på hösten påbörjades inflyttningen i vårt nya, högspecialiserade sjukhus i Solna. NKS är en epokgörande satsning på de svårast sjuka patienterna. Vi har alla sett de utmaningar som sjukhuset ställts inför i samband med flytten. Det inger respekt inför den mycket kompelxa process som förnyelsen av sjukvården innebär. Jag ser med tillförsikt fram emot att hela sjukhuset så smångingom ska vara i full drift. Jag besökte neonatalvården på det nya sjukhuset och träffade en familj med ett litet barn som varit med om flytten. ”Det är som att flytta från medeltiden till framtiden” sa pappan i familjen. Glöm inte det, när det nya sjukhuset diskuteras. Det gamla sjukhuset har verkligen sina brister. Nu bygger vi framtid!

2016 var också året när cancervården omstrukturerades och ett nytt bröscentra kunde invigas på Capio S:t Görans sjukhus. Nya strukturerade vårdförlopp inrättades och en ny cancerplan tog form. Även detta en medveten ansträngning för de svårast sjuka patienterna.

Samtidigt har den öppna specialistvården alltmer funnit som form. Mer vård kan idag ges i den specilaiserade öppenvården, samtidigt som vården inne på akutsjukhusen minskar. Det är ett led i vår strävan att göra vården mer tillgänglig nära.

Primärvården har varit och är alltjämt ett centralt utvecklingsområde. 2016 gjordes förändringar er ersättningsmodellen som ger en tydligare prioritering av de patienter som har störts behöv. Arbetet att utveckla primärvården fortsätter som jag berättat på bloggen tidigare.

Vi har utmaningar i tillgängligheten. Det är ett prioriterat utvecklingsområde. Men vi kan konstatera att Stockholmssjukvården klarar uppdraget betydligt bättre än landet som helhet. De växande vårdköerna är ett misslyckande för regeringen som avsaffat kömiljarden och lagt en våt filt över privatvårdens utveckling. Det är allvarligt och värst är situationen i många röd/grönt styrda landsting. I Stockholm ska vi fortsätta låta många privata vårdgivare vara med och bidra till vårdutbudet. Så håller vi köerna nere här.

Men 2016 är också ett år där gjorda landvinningar på allvar ifrågasattes. Regeringen för en skadlig politik för vården. Förslagen som presenterats handlar i allt väsentligt om att vrida klockan tillbaka. Motarbeta mångfalden, ransonera vård och bromsa utvecklingen. Den så kallade Reepaluutredningen är en olycka för välfärdens utveckling. Den skapar stor osäkerhet och privata vårdaktörer tvekar att erbjuda fler tjänster. Priset är högt – vårdköerna i landet växer. Tanken att återföra vård som det senaste decenniet utförts på universitetssjukhus är så utvecklingsfientligt så man kan inte annat än häpna. Och fiaskot med regionreformen är monumentalt men samtidigt förutsägbart. Lyhördheten och resepkten för de lokala kulturen och oron lyste med sin frånvaro.

Vad har detta med landstingets bokslut att göra. En hel del! Om regeringen stretar emot utvecklingen påverkar det självklart arbetet även i vårt landsting. Därför är det angeläget att vi samlar kraft och fortsätter framåt i våra strävanden att göra stockholms sjukvården allt bättre.

År efter år har den styrande landstingsalliansen kunnat redovisa goda ekonomiska resultat. Det är nödvändigt för att vi ska kunna fortsätt bygga vår region stark och utveckla hälso- och sjukvården. 2016 har varit ett år då mångfalden har ifrågasatts. Vi värnar stockholmarnas valfrihet och välfärd och kommer aldrig att kompromissa om den.

Read more

Jag tror att alla som fött barn har starka minnen från förlossningen och den första tiden med den nya lilla familjemedlemmen. Det har i alla fall jag. Det är en rätt omtumlande händelse i livet. Att skapa bästa förutsättningar för att det blir en positiv upplevelse för den födande och självklart en trygg start på livet för det lilla barnet är en viktig uppgift för sjukvården och för oss som är engagerade i sjukvårdspolitiken. Därför gör vi nu flera viktiga åtgärder för att säkra en god förlossningsvård för framtiden.

På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge görs just nu en viktig satsning för fler förlossningsplatser i moderna vårdmiljöer. Nästa år flyttar förlossningskliniken in en en helt nybyggd avdelning. Det innebär både en bättre vårdmiljö och att fler barn kan födas på sjukhuset.

Planen är att öka antalet förlossningsrum från 11 till 23 i Huddinge. Totalt ökar kapaciteten från 5 200 till 7 500 förlossningar per år. Detta är ett led i den stora satsningen på länets hälso- och sjukvård som syftar till att ge invånarna i det sankt växande länet det bästa vårdutbudet med både hög kvalitet, trygghet och tillgänglighet.

 

Read more

Under våren har vaccinationsdebatten rasat. I Stockholm har vi sett ett utbrott av mässling som drabbar barn. Det är allvarligt.

Jag och Liberalernas sjukvårdsgrupp har föreslagit en striktare hållning för frivilligt ovaccinerade barn i förskolan för att skydda barn dom av medicinska skäl inte kan vaccineras. Deras frihet och rätt att välja förskola får gå före vaccinationsvägrarnas. Läs gärna mer om förslaget här. Jag skriver också om detta tillsammans med Lotta Edholm på Aftonbladets debattsida.

Vaccinet är ett av mänsklighetens allra största framsteg. Den engelske läkaren Edward Jenners upptäckt och innovation att sekret från ofarliga kokoppor skapade immunitet mot livsfarliga smittkoppor, revolutionerade vården för drygt 200 år sedan – kanske den största landvinningen för hälsan, innan antibiotikan. Vaccin utvecklas för allt fler virus och sjukdomar, och erbjuder ett allt bättre skydd mot allt från vardagliga men besvärliga smittor till livsfarliga epidemier. Men vaccinet bygger på att vi alla hjälps åt. Vi ska vara rädda om dessa framsteg och skydda oss från farliga smittor. Därför är det ett viktigt uppdrag för hälso- och sjukvården att ge föräldrar information om vaccinets stora fördelar men också självklart möta oroliga föräldrars frågor med svar grundade i evidens. Vi behöver ha en vaccinationsgrad i samhället på 95% för att ha ett tillräckligt gott skydd. Jag har nyligen träffat representant från landstingets barnhälsovårdsenhet för att få en bild av hur vaccinationsläget ser ut i vårt landsting. En fullständig rapport sammanställs nu. Redan utifrån de preliminära uppgifterna kan jag konstatera att de allra flesta barnavårdcentraler når en väldigt hög täckning – men några sticker ut negativt.

Några BVC möter utmaningar i att befolkningen är orolig för vaccinationen ska leda till autism, ett påstående som fått fäste efter ett omtalat fall av forskningsfusk. Då gäller det förstås att möta föräldrarnas oro med fakta. Men det kan också finnas exempel där vaccinationsgraden är alltför låg därför att viljan hos BVC att vaccinera saknas. Det är oacceptabelt.

Det blir en viktig uppgift att analysera de områden där vaccinationsgraden är alltför låg och granska berörd verksamhet. Den som inte står bakom det allmänna vaccinationsprogrammet ska inte driva BVC. Till sist är det föräldrarna som avgör om deras barn ska vaccineras – men vårdens uppdrag är att erbjuda vaccin. 

Read more

Hjärtliga gratulationer till Maj Eriksson på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge som är årets mottagare av landstingets måltidspris. Dietisterna vid Rikscentrum Barnobesitas är årets hederspristagare, varmt grattis även till er!

Det känns särskilt roligt för mig att vara delaktig när Måltidspriset delas ut. Jag har genom åren engagerat mig djupt i frågor som rör måltidsupplevelsen på sjukhus. Jag tog faktiskt initiativ till att inrätta måltidspriset för några år sedan. Tanken med initiativet var att få uppmärksamma de som verkligen gör stora insatser för bra mat och måltider för vårdens patienter. Priset delas ut till verksamheter, enheter eller medarbetare inom Stockholms läns landsting som på ett medvetet och strukturerat sätt arbetar för att ge patienter en positiv måltidsupplevelse. Dessutom ska arbetet syfta till att uppfylla landstingets måltidsvision.

Det är nu fjärde gången måltidspriset delas ut. Och en särskilt jury har arbetat med val av pristagare.

Min bestämda uppfattning är att måltiden inom sjukvården inte bara är en måltid. Det är faktiskt en mycket viktig del av en god vård och omsorg. Måltidsupplevelsen påverkar i stor utsträckning patientens upplevelse av hela sjukhusvistelsen. Måltiden är en betydelsefull del av den medicinska behandlingen. Målsättningen måste vara att det ska vara gott och trivsamt att äta under vistelsen på sjukhus.

Måltidspriset för år 2016 går till Maj Eriksson vid Urologiska verksamheten på Huddinge sjukhus, som är en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Priset delas ut för hennes arbete med att söka det som smakar för var och en som patient på avdelningen.

Juryn framhåller i sin motivering att Maj Eriksson genom ett djupt engagemang och lyhördhet tillser patientens individuella behov och önskemål när det gäller måltiden.

En annan viktig del som Maj lägger ner mycket tid på är att är sprida kunskap och utbilda andra. På så sätt sprider hon kunskap så att det blir en kontinuitet i måltidsarbetet på avdelningarna K 66 till K 68. Och hon skapar förutsättningar för ständiga förbättringar av måltidsupplevelsen.

Jag besökte faktiskt Maj redan 2013 på hennes arbetsplats. Läs gärna mer om besöket här. Jag slogs redan då av hennes engagemang att låta den enskilda patientens önskemål vara vägledande, hon söker det som är gott för varje enskild patient. Det kan innebära att pröva olika metoder för locka tillbaka patientens lust att äta efter en operation.

 

Hederspriset för år 2016 går till teamet med dietister vid Rikscentrum Barnobesitas. Till Rikscentrum kommer  barn med allvarlig fetma i åldern två till sexton år. Patienterna kommer från hela Sverige men framförallt från Stockholmsområdet. De barn som kommer till Rikscentrum blir ofta patienter under många år. En del patienter kommer att bli normalviktiga och andra inte.

Juryn nämner särskilt i sin motivering att deras arbete leder till att barn och ungdomarna får en positiv måltidsupplevelse med smarta val och inte enbart begränsningar.

Den svåra uppgift som ni dietister vid Barnobesitascentrum har är att få maten och måltiden att vara något som är lustfullt och inte något förbjudet. En särskild svårighet är att mat är förknippat med känslor och att koppla dessa känslor rätt tillsammans med mat.

 

Read more

De sjuka, sköra äldre patienterna ska ha en välfungerande vård anpassade efter deras behov, så kallad geriatrisk vård. Från landstingets sida vill vi utveckla vården. Just nu pågår en upphandling av några geriatriska verksamheter i länet. Dessa drivs redan idag i privat regi, men avtalen löper ut och vi behöver göra en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU.

I upphandlingen ställer vi krav på att den som ska få erbjuda äldre geriatrisk vård måste leva upp till flera viktiga kvalitetskriterier. Vi vill att vårdföretagen ska tävla om att erbjuda högsta kvalitet. Därför gör vi en så kallad kvalitetsupphandling.

I media har det beskrivits som att upphandlingen är ett lotteri mellan olika vårdföretag. Men det är en väldig förenkling. Det är nämligen så att bara om två företag kommer med likvärdiga anbud så får lotten avgöra. Av förfrågningsunderlaget framgår att ”har två anbud samma poäng efter utvärdering kommer SLL lotta fram en vinnare”. Det är en klausul som förstås bara behöver användas om det ovanliga skulle inträffa att två anbudsgivare bedöms helt likvärdiga i utvärderingen. Inget av partierna i hälso- och sjukvårdsnämnden framförde något invändningar mot detta när beslutet fattades. Självfallet gäller förstås att samtliga utförare måste leva upp till kraven på en god äldrevård.

Läs gärna mer om upp upphandlingen här. Förfrågningsunderlaget för upphandlingen hittar du här.

Read more