Att få vara en hel människa – personcentrerad vård

What matters to you? Eller: What’s the matter? Med dessa frågor inledde jag en konferens i Dagens Medicins regi om personcentrerad vård på torsdagen. Just dessa frågor kan bidra till att  göra patienten till medaktör i sin egen vård. Jag har varit på studiebesök i Skottland för att lära mig mer om hur den skottska hälso- och sjukvården förändrar sitt förhållningssätt till patienter. Att centrerar vården kring individen innebär ett skifte i arbetssätt, men det är framförallt en förändring av förhållningssätt och kultur i vården.

Jag blev också en liten smula personlig på konferensen och berättade om mina erfarenheter från när min mamma drabbades av hjärntumör. Det stod det ganska snart klart att hon hade kort tid kvar. Och hon blev verkligen på nolltid reducerad till en patient, en diagnos och till och med till ett rumsnummer. Patienten på 3:an. Hon som alldeles strax före detta var en aktiv, kulturintresserad, mormor och mamma som alltid ville utvecklas var nu en patient. Tänk om frågan What matters to you? Vad är betydelsefullt för dig? hade ställts snarare än vårdens fråga till sig själv: hur kan vi förlänga hennes liv lite och gör det mindre plågsamt. Kanske hade det gjort hennes sista tid mer fylld av mening?

 

Jag lyfte också fram betydelsen av ett perspektivskifte mot ett mer individorienterat förhållningssätt. För att uppnå detta behövs flera förändringar:

  • En patientansvarig vårdkontakt som tar ansvar för patienten och ser till att hen inte kastas runt i vårdsystemet. Patientlagen stärker patientens ställning i detta avseende, men det behöver bli verklighet för alla patienter.
  • Ersättningsmodeller ska ta fasta på det värde som patienten behöver få uppleva. Arbetet med detta pågår med att utveckla ersättningsmodellerna, inte minst i primärvården.
  • använd digitaliseringens möjligheter att stärka patientens ställning och låta hen bli medaktör i sin egen vård. Vidoebesök kan passa några, tillgången till journalen via nätet och möjligheten att förse vården med patientdata är bara några av alla möjligheter som digitaliseringen kan ge.
  • En förändrad struktur i vården där organisationen måste bli mer av ett nätverk och mindre av stuprör. Det är i precis den riktning som stockholmslandstingets stora vårdutvecklingsarbete Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) strävar.
  • – Större fokus på bemötandefrågorna i vården. Vården får aldrig reducera människor till bara patienter, eller kort i ett spel som kan skyfflas runt som svartepetter.

 

Vi ska inte underskatta politikens möjligheter att bidra till vårdens utveckling. Vi kan sätta ramar och ange riktning och fördela medel, utveckla ersättningsmodeller anta policy-dokument som vi också kan följa upp, och vi kan opinionsbilda och mycket annat. Men vi ska inte heller inbilla oss att politiker kan ”fixa” vården. Det krävs ett samspel mellan politiker som stiftar lagar och leder landsting, vårdens professioner, patientföreningar och många fler. Men vårdens värde uppstår inte i talarstolar, inte i nämndmöten, inte på konferenser i vården. Värdet uppstår i mötet mellan patienten och läkaren, sjuksköterskan, psykologen, fysioterpeuten… Där ställs och besvaras frågor som: What’s the matter? Eller What matters to you?

Men vi behövs alla i våra olika roller för att skapa goda strukturer som ger förutsättningar för ett personcentrerat förhållningssätt.

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*