Plats i vården

Antalet vårdplatser är ett återkommande ämne för debatt. Och på våra akutsjukhus är det stundtals en riktigt stor utmaning att hitta rätt plats till rätt patient. I Stockholm investerar vi mer än någonsin i våra akutsjukhus men också i våra övriga sjukhus där många äldre patienter vårdas.

I internationella jämförelser har Sverige ett relativt lågt antal vårdplatser per capita. Är det bra eller dåligt? Det är en fråga som ofta debatteras. Jag tänker inte ge något tvärsäkert svar. Antalet vårdplatser måste vara tillräcklig för att möta behoven hos patienter som inte kan få vård utanför sjukhusen. Samtidigt är det bra om människor kan få vård i den öppna specialistvården istället för på akutsjukhusen, att nya metoder och läkemedel kortar vårdtider och att allt fler patienter får vård i det egna hemmet

Ett annat sätt att se på saken är att granska överbeläggningen på våra sjukhus. Sjukvården i Stockholm ligger bättre till än genomsnittet i landet, men överbeläggningar förekommer även här. Sveriges kommuner och landsting (SKL) mäter överbeläggningarna månadsvis:

SKLs statistik över överbeläggningar.

SKLs statistik över överbeläggningar, Stockholm röd, genomsnitt för riket blå.

Ännu en intressant faktor är hur många patienter som vårdas på annan avdelning än de egentligen borde, så kallade utlokaliserade patienter. Det är inte bra att inte få vara på rätt avdelning där de med specialistkunskaper kring den egna sjukdomen finns. Även detta mäter SKL:

Statiskt från SKL över utlokaliserade patienter.

Statiskt från SKL över utlokaliserade patienter.

 

Som ni ser ligger Stockholm bättre till än riksgenomsnittet. Men självklart måste vi fortsätta arbeta för att få bort både överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter.

Vad gör vi då vi då göra åt situationen? Vi förverkligar just nu en epokgörande investeringssatsning på våra sjukhus för att modernisera och skapa utrymme för fler vårdplatser både på akutsjukhusen och i geriatriken. Att fullfölja utbyggnaden är självklart viktigt. Men andra åtgärder är minst lika viktiga.

Vårdplatser är inte bara sängar. Det är framförallt rätt utrustning och kompetens kring patienten. Där behövs en stor omställning. Sverige och Stockholm har fler läkare och sjuksköterskor än någonsin och framförallt jämfört med andra länder. Ändå upplever vi brist på just dessa yrkesgrupper. Det beror delvis på att det saknas personer utbildad inom specifika specialiteter. Men det beror också på att alltför mycket tid går åt till annat än det som kräver exempelvis sjuksköterskornas gedigna utbildning. Jag menar att andra yrkesgrupper måste få avlasta sjukvårdspersonalen. Undersköterskor och sjukvårdsbiträden kan avlasta sjuksköterskorna med vårdnära serviceuppgifter och praktiska detaljer. Medicinska sekreterare kan också avlasta.

En annan tidstjuv i vården är hackande gamla IT-system som måste bytas ut och moderniseras. Det är nog den enskilt vanligaste frågan som vårdens medarbetare tar upp med mig när de berättar om problem i sin arbetsmiljö. Därför har vi beslutat att genomföra miljardsatsningar på moderna digitala informationsmiljöer tillsammans med Västra Götalandsregionen. 

Viktigast och kanske svårast är dock att ställa om svenska hälso- och sjukvård och låta primärvård och öppen specialistvård bli det första valet för patienterna och sjukhusens vårdplatser förbehållna dem som behöver akutsjukhusens resurser. Det betyder bland annat att primärvården behöver en starkare roll. Det betyder också att vi behöver utveckla specialistvården utanför sjukhusen och där har vi framgångsrikt utvecklat vårdval inom drygt 30 olika områden.

Ett annat viktigt, och av patienterna mycket uppskattat, sätt att möta människors behov av avancerad vård är ASIH – avancerad sjukvård i hemmet. Det betyder att man som allvarligt sjuk patient, inte sällan med cancerdiagnos, kan få mycket av sin vård utförd i det egna hemmet i stället för att bli inlagd på sjukhus.

För att ge patienter fler möjligheter att söka vård än de stora akutsjukhusen kommer vi att inrätta nya närakuter för barn och vuxna där man ska kunna få hjälp med stora delar av sina akuta vårdbehov, utöver allt det som husläkarna hjälper till med. Redan nästa år startar de tre första i Danderyd, vid Rosenlund på Söder och vid Karolinska i Solna. Dessutom finns redan en motsvarande närakut på Huddinge sjukhus. I nästa steg kommer ytterligare närakuter skapas så att det totalt blir tolv stycken.

Att utveckla och modernisera sjukvården är verkligen en central uppgift för landstingen. I Stockholm gör vi en stor omställning av sjukvården inom ramen för vårt omfattande program Framtidens hälso- och sjukvård, FHS. Jag deltog tidigare i dag i ett samtal i P1morgon om överbeläggningar på sjukhusen. Johan Styrud , ordförande i Stockholms läkarförening deltog också. Du hittar inslaget här.

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*