Vården och hedersförtrycket

Illustration av en kvinna och en man. Jämställda.
Unga flickor utsätts av en sträng övervakning i en hederskultur där förtrycket kan ta sig uttryck i mycket kränkande handlingar. Ibland används sjukvården för att med olika former av tvång från de närstående upprätthålla den frihetskränkande kontrollen av unga kvinnor. Det kan inte accepteras.

TV4s Kalla fakta sänder på tisdag ett program som enligt förhandsinformationen ska handla om unga kvinnor som pressas till undersökningar för att säkerställa att de inte haft sex. Jag fick för en tid sedan en enkät från programmet med en rad svåra frågor som jag saknade svar på. Jag har inte sätt programmet ännu, men redan ämnet gör mig upprörd. Det kan aldrig vara sjukvårdens uppgift att kränka patienterna och mer eller mindre acceptera att kvinnorna tvingas till undersökningar. Hedersrelaterat förtryck måste bekämpas. Unga kvinnor och män måste få frihet att leva och forma sin egen tillvaro.

Hälso- och sjukvården måste anstränga sig för att möta patienter i utsatta situationer med största respekt och värdighet och bidra till att de kan stärkas i sina egna livsval. I Stockholms läns landsting får inte vården ersättning för besök i syfte att kontrollera om patienten är oskuld. Det är inte heller något som vi politiskt sanktionerar. Jag vill helst att det inte ska förekomma alls. Och tvångsåtgärder i vården får bara förekomma i mycket speciella sammanhang och är noga reglerat. Tvångsundersökningar av unga kvinnors underliv för att säkerställa om de är oskulder får under inga som helst omständigheter förekomma. Om det ändå sker är det samhällets uppgift att reagera. Fysiska övergrepp måste hanteras av rättsväsendet.

Samtidigt är frågan om hur vården bäst möter människor som utsätts för hedersförtryck inte enkel. Ibland måste läkare göra svåra etiska ställningstaganden när de möter patienter som fruktar för sina liv om de inte kan få vårdens intyg på att de inte haft samlag. Läkartidningen skrev i våras om detta i en läsvärd artikel.

Jag läste också en artikel i Vårdfokus från 2012 om hur man på ungdomsmottagningen i Järfälla arbetar med frågan om hedersförtryck. De beskriver vilken stor utsatthet en del unga lever under och även de måste tackla frågan om oskuldsintyg.

För den som vill läsa mer om hedersförtryck och hur exempelvis vården kan hantera situationer där intyg om kvinnors oskuld efterfrågas hittar mycket värdefull kunskap på origistockholm.se.

En fråga som jag funderar på är vad som skulle hända om samhället sa att nu förbjuder vi oskuldsintyg helt och hållet. Tvångsundersökningar ska självklart aldrig någonsin förekomma. Men hur ska vården förhålla sig när en ung kvinna söker hjälp för att få ett intyg. Vad skulle ett förbud leda till? Skulle det hjälpa kvinnorna i sin frigörelse från förtrycket och bidra till att stärka deras ställning. Skulle det bli en kraftfull markeringen som bidrar till att förändra oskuldsnormen till en mer frihetlig syn? Eller skulle enskilda kvinnor drabbas så hårt om de inte alls kunde få något intyg att deras liv står på spel? Skulle en ljusskygg ”marknad” uppstå där intyg ändå skulle utfördas, men kanske i situationer som kränker kvinnan än mer? Vad tycker du?

 

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*