Vårdskuld i coronapandemins spår

Vi är i ett allvarligt läge. Smittspridningen fortsätter och behovet av sjukvård är mycket stort i vår region. Vårdens beredskap att snabbt ställa om och möta patienternas behov är imponerande. Och jag vet att många arbetar mycket hårt i en ansträngd situation med ett enormt tryck. Coronapandemin är långt ifrån över, men det kommer en tid efteråt och då kommer vi att ha många effekter av pandemin att hantera. Det som sker nu kommer att påverka hur den formas. Idag presenterade jag en plan för framtiden vid en presskonferens. 

Igår kunde vi räkna till 795 avlidna med Covid-19 hittills i Stockholm. Bakom varje siffra finns en människa. Det är inte en personlig sorg men det är en stor sorg. Jag känner med alla som förlorat någon nära. Och för alla dem som blir svårt sjuka. Många av oss har nu någon i bekantskapskretsen som drabbats hårt. Och för dem ska vi – var och en av oss – fortsätta att kämpa mot smittspridningen genom att följa regionens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Just nu görs något helt makalöst i vården. Det är självklart rätt prioritering. Och min och många andras tacksamhet till alla dem som nu gör coronavårdens enorma expansion möjlig är stor.

För att vi ska kunna investera i människors liv och hälsa under pandemin får annat stå tillbaka. Vi lånar av välfärdens tillgångar. Det är en coronaskuld som vi bygger upp under pandemin. Och vi måste redan nu börja tänka på amorteringarna. Det kommer att bli en tuff resa att återta ett normalläge, som vi stockholmare är vana vid med korta vårdköer och god tillgänglighet.

Därför ska vi nu sätta igång ett nödvändigt arbete för att analysera effekterna och forma strategier för att komma över de problem som riskerar att bli långsiktiga.

  • Vårdskulden

Eftersom mycket elektiv – planerad vård – skjutits upp för att frigöra kapacitet till den akuta vården och undvika smittspridning byggs det upp en stor ”vårdskuld” som vi behöver betala tillbaka på. Vi måste skapa klarhet i hur stor den skulden kan komma att bli och ta fram en avbetalningsplan så att vi kan möta patienternas behov.

Normalt görs det 19000 vårdtillfällen i somatisk specialistvård varje månad. Nu har många av dessa skjutits upp. Ett exempel är katarakter/ögonoperationer som nu skjuts upp, bara de uppgår till cirka 2300 varje månade. Det kommer att ta lång tid att betala tillbaka vårdskulden.

  • Ekonomiska skulden

Vi kan idag inte överblicka de totala kostnaderna för coranapandemin. Jag vill påminna om regeringens löfte om att kompensera regionerna för de coronarelaterade kostanderna och vi förutsätter att det löftet hålls. Men även om jag räknar med att de direkta kostnaderna ersätts krona för krona så får vi räkna med att vi kommer att ha långsiktig påverkan på eknomin, inte minst för att betala av vår vårdskuld.

  • Den långsiktiga hälsosskulden

Exempel på effekter av pandemin som vi måste försöka hejda och ge människor stöd för att bygga upp en god folkhälsa:

  • Depressioner, nedstämdhet, ångestsjukdomar som förvärras av isolering
  • Ökad risk för våld i hemmet, utsatthet för barn som saknar stabil hemsituation, inkl övergrepp
  • Ökad användning av alkohol och annat missbruk
  • Minskat hälsofrämjande arbete
  • Minskad fysisk aktivitet, stillasittande
  • Tandvård blir eftersatt vilket ger följdeffekter
  • Sociala och geografiska olikheter

 

  • Medarbetarskulden

Många arbetar enormt hårt och lång pass i en ofattbart pressad situation som verkligen ställer uthålligheten på prov. Coronakrisen är långt ifrån över och vi kommer att ha ett högt tryck under veckor, kanske månader framåt. Hur ska vården organiseras för att klara sommaren, när alla behöver sin välförtjänta semester.

Utbildnings- och forskning har i hög grad skjutits upp och ställt om till fokus på corona. Det är fantastiskt att se att det är möjligt. Men det blir en hel del att komma ikapp.

Det är mycket glädjande att väldigt många nu söker till vårdutbildningarna. Vi vill gärna välkomna många nya medarbetare till ett spännande yrkesliv i hälsa- och sjukvården i framtiden.

Sjukvårdssystemets robusthet

För att klara att bära skulderna så måste vi också skaffa oss en bilda av hur vårdutbudet kommer att påverkas på sikt, vilka resurser vi har. Jag vill betona att de privata vårdgivarna är väldigt samarbetsvilliga och bidrar till att möjliggöra den ofantliga beredskapen i vården. Många mindre vårdgivare har det svårt. Intäktsbortfall och hotande konkurser är inte alls uteslutet för en del vårdgivare.

Vi behöver också tänka hållbart framåt. Vi behöver analysera sjukvårdens robusthet att klara nya påfrestningar beredskap, försörjningskedjor med mera. Det handlar om att säkerställa beredskap att möta framtida pandemier och andra kriser. Det är mycket fokus på lager och det är viktigt, men inhemsk produktion. Förmågan att växla upp och ställa om sjukvårdssystemet har visat sig stark, men nu nöter vi på uthålligheten. En viktig fråga om bereskap handlar om att stärka folkhälsan och lyfte den där den är som sämst. Där människor är som skörast och där vi också nu ser flest konstaterade fall eftersom de söker sjukhusvård i hög utsträckning.

Positiv utveckling att bygga vidare på

Allt är inte svårt och dystert. Det finns många lärdomar och bra saker som hänt och som går att bygga vidare på och tillvarata framåt:

  • Digitalisering
  • Stort engagemang för egenvård
  • Vissa ändrade sökmönster
  • Ökat ansvarstagande från vårdgivare
  • Samverkan
  • Task shifting – kompetensen breddas.

Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer på tisdag att ha sammanträde och då kommer vi att ge hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att göra en analys av hur coronapandemin påverkar hälso- och sjukvården på kort och lång sikt och forma strategier för att möta de problem som kommer att kvarstå långt efter att pandemin är över, men också tillvara ta den utveckling som nu drivs fram.

Coroanpandemin är inte nära sitt slut. Det kommer att pågå länge ännu. Och påverka oss ännu längre, förmodligen i år framöver. Hur utvecklingen blir hänger i hög grad på dig och på mig. Var och en av oss måste orka fortsätta tvätta händerna, fysisk distasiering – men gärna social närhet till våra kära, kanske i digital form, stanna hemma om vi är det minsta sjuka

Vi måst hålla ut, hålla avstånd och hålla ihop.

Presskonferens om corona och de långsiktiga effekterna i Region Stockholm

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*