Vårdskulden ska amorteras

Tusentals uppskjutna operationer och annan inställd vård till ett värde av 1,5-2 miljarder. Högre risker för ohälsa till följd av covid-19 men också till följd av icke utförd vård och hälsofrämjande insatser. Vårdskulden i Region Stockholm till följd av coronapandemin ska arbetas av successivt och enligt medicinsk prioriteringsordning. Nyligen höll jag en presskonferens om detta, för att jag vill förbereda både patienter, allmänhet och vårdens medarbetare på att coroan-pandemin kommer att påverka oss för lång tid framåt. 

Stockholmsregionen drabbades särskilt hårt av corona, vården och alla medarbetare har gjort fantastiska insatser som gjort att vi klarat pandemin så bra som vi gjort. Att epidemisjukhuset i Älvsjö inte behövde tas i bruk är ett exempel på hur sjukhusen och annan vård framgångsrikt har expanderat och hanterat covid-vården. Samtidigt har vi byggt upp en stor vårdskuld till invånarna, och riskerar ett försämrat hälsoläge bland många grupper. Nu börjar vi planeringen för att hantera denna vårdskuld.

Vårdskulden efter coronapandemin måste hanteras strategiskt. Den största dippen i vårdkonsumtion skedde i april, under maj ser vi ökade vårdbesök och flera vårdverksamheter har startat eller startar inom den närmaste tiden. Den livsviktiga vården för cancer och många hjärtoperationer har pågått som vanligt under pandemin. Det dröjer dock flera månader innan vi är tillbaka i något som liknar normalläge.

Akutsjukhusen har tagit ett stort ansvar och det är viktigt att vi i ett normalläge långsiktigt kan stärka verksamheten och öppna de vårdplatser vi saknar. Jag hoppas att sjukhusen och andra vårdgivare kan behålla personal i bristyrken som nu tillkommit. Det ökade ansvaret för primärvården, framför allt husläkare och vårdcentraler, är ännu viktigare nu än tidigare för att ge långsiktighet, trygghet och valfrihet i den nära vården i vardagen. Våra elva närakuter kommer vara fortsatt viktiga för att avlasta akutsjukhusen. Den digitala vården med digifysiska besök i form av chatt och video har fått ett riktigt genombrott och gett vården tillgänglighet och flexibilitet som varit nödvändig under en smittsam pandemi – men som också blir strategiskt viktig för att möta patienternas vårdbehov och önskemål i framtiden.

Vårdskulden ska arbetas av efter medicinsk prioriteringsordning. Coronapandemin har slagit extra hårt mot dem som redan hade ett utsatt hälsoläge och det är de som nu riskerar att få sin hälsa och frihet ännu mer kringskuren av pandemins effekter. Vårdbehov ska styra hur resurserna fördelas och noggrann hushållning och prioriteringar kommer bli nödvändiga under flera år. En grundförutsättning för att klara vården är naturligtvis att vi får den utlovade kompensationen av staten – som också bör ompröva utjämningsskatten som annars kommer ta upp till 4 miljarder från stockholmarnas vård inom några år.

Coronapandemins effekter på Stockholmsvården

Covid-19-vården

Covid-19 har slagit hårdare mot Stockholmsregionen än de flesta andra delar av Sverige, och inom regionen har covid-19 drabbat vissa områden hårdare än andra. I hela Stockholmsregionen fanns 2 juni 51 kumulativa fall/10 000 invånare, och 8,5 avlidna per 10 000 invånare. I Rinkeby-Kista fanns 96 fall och 16,7 avlidna och i Norrtälje 18 fall och 2,9 avlidna per 10 000 invånare. Nynäshamn och Vallentuna hade inga registrerade avlidna. (Data från 2 juni.)

6 460 patienter med covid-19 har vårdats på akutsjukhus eller i geriatrisk vård varav 709 patienter på intensivvård t o m 2020-06-08. 2 157 har avlidit tom 8 juni 11.30. 4 689 har skrivits ut från sjukhus- och geriatriskvård. Som mest vårdades 884 personer i sjukhus- och geriatriskvård och 224 personer i intensivvård samtidigt. Före pandemin hade Region Stockholm totalt ett 90-tal intensivvårdsplatser. Vårdbehovet för covid-19 har varit lägre än de värsta scenarierna.

Vårdskulden efter corona – uppskjuten vård

Planerad (elektiv) vård som kan anstå har skjutits upp. De planerade operationerna har minskat i mars med ca 380 vårdtillfällen/operationer per vecka jämfört med 2019, och ännu mer i april med ca 590 vårdtillfällen/operationer per vecka jämfört med 2019. En total sammanräkning går ännu inte att göra men det handlar om flera tusental operationer.

Besök i primärvården minskade under veckorna 9-17 med 13% jämfört med 2019. Den kraftiga ökningen skedde från vecka 12 (-22%) och som mest vecka 15 (-35%). Samtidigt har distanskontakter (digitala eller digifysiska besök med video och chatt) ökat kraftigt.

Värdet av den vård som skjutits upp bedöms till 1,5-2 miljarder kronor.

Mycket icke-covid-relaterad vård har fungerat som vanligt under pandemin, t ex mesta cancervården och stora delar av hjärtsjukvården.

Planerad och icke-covid-relaterad vård har börjat öka från maj. Besöken på vårdcentraler ökade och flera beslut om återupptagen vård har tagits: återupptagen screening för cancer, Folktandvården återgår till normal verksamhet från 22 juni, och kirurgisk elektiv vård kan bedrivas i den mån det går.

Huvudscenariot är normal vård från 1 september, med en långsam avtrappning av covid-vården.

Vårdskulden efter corona – ökade vårdbehov och ohälsa

Vårdbehoven bedöms öka i primärvården då personer med kronisk sjukdom t ex högt blodtryck, diabetes, astma/KOL inte har tagit del av ordinarie vårdbesök eller årskontroller.

Uppskjuten vård i specialistvården kan även om den ansetts kunna vänta, leda till ökad ohälsa. Minskat söktryck inom akutvården kan t ex tyda på att personer med stroke eller bröstsmärta inte sökt vård i tillräcklig utsträckning. Patienter med oupptäckt cancer kan ha avstått från att söka vård för symtom.

Rehabiliteringsbehov efter covid-19 behöver omhändertas.

Forskning på långsiktiga hälsoeffekter av covid-19 saknas ännu.

Ökad ohälsa riskerar att i högre utsträckning drabab personer med redan svagare hälsa och utsatt position, som personer med långvarig och kronisk sjukdom eller socioekonomisk utsatthet (utbildningsnivå, inkomst, boendeort).

Strategi för att hantera vårdskulden

Forskning krävs för att klarlägga behov och insatser, epidemiologiska insatser prioriteras för att klarlägga samband mellan enskilda bestämningsfaktorer och allvarlig covid-19, liksom med annan akut hälsoproblematik.

Åtgärder för att hantera undanträngd vård och nya vårdbehov ska göras utifrån medicinska prioriteringar.

Arbete för att planera hur regionens samlade resurser ska prioriteras har initierats och ska ske i samråd med sakkunniga och vårdgivare i egen regi, såväl som privat regi.

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*