I en ledare i Aftonbladet (27/5) påstår Eva Franchell att Stockholms läns landsting hotar aborträtten och ”drar ner på stödet till abortkliniker”. Det är en argumentation som innehåller många glidningar och måste bemötas.
I våras tvingades hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting att ta en rad tuffa beslut för att balansera ekonomin. Orsaken var dels att akutsjukhusen i Stockholm överskrividit sin budget, dels stora satsningar på kostsam medicin mot bl.a. Hepatit C – en behandling som kan hjälpa ofta utsatta människor till en påtagligt bättre livskvalitet.
En av de åtgärder hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslog var att justera den ersättning som ges för medicinska aborter – när alltså kvinnan tar tabletter i hemmet för att avbryta graviditeten. Denna var nämligen jämförbar med ersättningen för kirurgiska aborter – vilket precis som det låter kräver ett ingrepp. Den medicinska aborten ställer givetvis krav på ett gott omhändertagande, samt stöd och somatiska kontroller både före och efter själva aborten. Utförandet är ändå enklare, för vården så väl som rent fysiskt för patienten. Orsaken till att ersättningarna var jämförbara var att man tidigare velat använda ekonomiska incitament för att fler aborter skulle göras medicinskt istället för kirurgiskt – detta för att underlätta för kvinnan. När i dagläget önskad effekt uppnåtts – de medicinska aborterna är fler – fanns skäl att se över ersättningarna.
Eva Franchell påstår att beslutet skulle innebära att det är politikerna som avgör vilka ingrepp som ska göras. Givetvis är det inte så, för Folkpartiet är det istället mycket viktigt att beslut kan tas på rätt nivå – inom vården som regel mellan patient och behandlande läkare. Vi har stort förtroende för att de vårdgivare som arbetar i Stockholms läns landsting alltid tar beslut utifrån patienternas bästa. Vi är också måna om att på många olika sätt förbättra tillgängligheten till vård för de som behöver den, vilket är ett av skälen att vi värnar vårdvalet. För att genomföra detta och ge skattebetalarna bästa möjliga vård för sina skattepengar krävs lyhördhet så väl som kreativitet och evidensbaserad kunskap.
Effekterna av ett sådant här beslut följas noga. Och om de förändrade ersättningarna till vårdgivarna påverkar tillgängligheten eller kvaliteten på vården eller bemötandet för patienterna behöver åtgärder givetvis vidta för att förhindra detta. Beslutet att förändra ersättningarna kompletterades därför med ett tydligt uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att noga bevaka effekter och utveckling.
För Folkpartiet är fri abort en odiskutabel självklarhet och vi kommer inte medverka i till någon form av samvetsklausuler för vårdpersonal eller på andra sätt begränsa rätten. Likaså är det en prioriterad fråga att verka för en jämlik vård – där varken sådant som kön, sexuell läggning eller bostadsort påverkar kvaliteten på eller tillgängligheten till vården. Det är värden vi kommer stå upp för och bevaka, också när vi behöver ta tuffa beslut.
Uppdatering 28/5
I morse var jag inbjuden att diskuterade den här frågan i en radiodebatt med Rosanna Dinamarca (V). Hon anser att vi ska fortsätta ge vårdgivarna för höga ersättningar för medicinska aborter. Denna plötsliga generositet mot privata vårdgivare är intressant, men jag tycker ändå att den justering vi föreslår är riktig. Vi gör en bred översyn över ersättningar inom en rad områden, och självklart ska ersättningarna spegla vad det kostar att utföra behandlingen. Jag vänder mig starkt mot Dinamarcas försök att hävda att detta är ett angrepp på aborträtten. Det är helt felaktigt, jag kommer aldrig att tumma på kvinnors rätt till trygga och säkra aborter!
Radiodebatten kan du lyssna på här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2842&artikel=6175896
