Som många vet har det varit och är ett stort tryck på akutsjukhusen i länet. Det är naturligtvis allvarligt och vi arbetar hårt för att utveckla vårdutbudet i länet och avlasta akutsjukhusen. Stockholmssjukvården genomgår just nu en stor förändring genom en kraftfull reformering och modernisering av vårt sjukvårdssystem.
Jag noterar med viss förvåning att sjukvårdsminister Gabriel Wikström kliver in i Stockholms sjukvårdsdebatt utan grundläggande insikter i vårdsituationen här – eller i landet i övrigt. Jag är fullt medveten om de utmaningar som vi har att hantera i Stockholm. Men Gabriel Wikström är nog inte medveten om att han kritiserar det landsting som:
- Har bäst tillgänglighet till specialistvård i hela landet och som ligger över genomsnittet för alla vårdgarantiområden:
- Har betydligt färre överbeläggningar på sjukhusen än genomsnittet i landet, och färre ’satellitpatienter’ per 100 disponibla vårdplatser:
- Det enda landsting som inte minskar antalet vårdplatser. Stockholms vårdplatsantal är oförändrat i jämförelsen 2014-15. Totalt i riket var minskningen av antalet vårdplatser -3%.
(källa vantetider.se samt SKL)
Det framstår som sjukvårdsministern saknar överblick över sjukvårdssituationen i landet. Han borde se och förstå de allvarliga problemen som finns i Sverige med växande köer till vården. Det behövs en politisk kraft och vilja på nationell nivå för att vända den tuffa situation som råder i landets hälso- och sjukvård. Ingen kan förneka att vi har ett stort tryck och gott om utmaningar även i Stockholm. Det är en mycket klen tröst att övriga landets utmaningar är så mycket större.
Låt mig berätta om några av de reformer som vi nu genomför i Stockholms läns landsting:
Akutsjukhusen rustas och byggs ut för att bättre möta behoven i vårt växande län och för att erbjuda en bättre vård- och arbetsmiljö. Den första akutmottagning som blev klar var Capio S:t Göran. Totalt satsas 41 miljarder kronor extra under de kommande åren (2017-2026), bland annat för att rusta upp och bygga ut länets sjukhus. Det är en av de största vårdsatsningarna någonsin i länet.
12 närakuter för barn och vuxna ska avlasta akutsjukhusen vid skador eller sjukdomar som behöver tas om hand, men inte kräver akutsjukhusens resurser. Under 2017 ska de fyra första vara i drift. Sedan följer övriga.
Den öppna specialistvården utanför sjukhusen byggs ut genom att flera vårdgivare får erbjuda vård genom vårdval. Vårval gynekologi, har exemeplvis utvecklats från årsskiftet så att fler kan erbjuda säkra, medicinska aborter och hjälp med assisterad befruktning. Med vårdval urologi är förhoppningen att köerna ska kunna kapas. Fler vårdval planeras.
Vårdcentralerna är – eller ska bli! – navet i sjukvården. Det är där de allra flesta av oss kommer att få den vård vi behöver i stora delar av våra liv. I år genomför vi en satsning om 140 miljoner kronor på vårdcentralerna och ersättningsmodellen justeras så att mest pengar går till de vårdcentraler vars patienter har störst behov. Vi kommer att fortsätta utveckla strategier för att stärka primärvården.
Möjligheterna att möta vården på nya sätt ska öka, exempelvis genom videosamtal och digitala behandlingsformer som Internetpsykiatri. Hemsjukvården behöver utvecklas så vi ska utreda förutsättningarna för att kommunerna tar över ansvaret och kan samordna med bland annat äldreomsorgen.
Kompetensförsörjningsfrågan är en av sjukvårdens största utmaningar. Landstingsfullmäktige har nyligen antagit en strategi för kompetensförsörjning. Arbetsmiljö, karriärmöjligheter och löneutveckling liksom en kompetnesmix som frigör sjuksköterskors tid från sysslors som andra, utan sjuksköterskornas gedigna utbildning, kan sköta och mycket annat behöver utvecklas utifrån de lokala förutsättningarna. Att utveckla ledarskapet är också en central fråga.
Detta är något av allt det arbetar med inom Stockholms läns landsting.
